Qatarskandalen till trots – lång väg till skärpta EU-regler

När korruptionsskandalen Qatargate briserade i december, då bland andra Europaparlamentets vice talman dåvarande socialdemokraten Eva Kali häktades för misstanke om mottagande av mutor, reagerade Europaparlamentet snabbt. Inom loppet av några dagar antogs i nästan total enighet en resolution med förslag på viktiga förändringar. Men sedan dess har det, med ett mindre undantag, inte hänt så mycket.

Den europeiska ombudsmannen Emily O’Reilly krävde i veckan betydande reformer som svar på korruptionsskandalen. Hon sade att det är tydligt att det finns krafter inom EU-parlamentet som vill försvaga de reformer som föreslagits.

Emily O’Reilly lyfte även fram att parlamentet är självreglerande i sammanhanget, och att det kan vara ett problem.  

– Kan man lita på [parlamentet]? frågade hon under tisdagens presskonferens. 

Så röstar de svenska ledamöterna 

Europaportalen har tittat närmare på hur de svenska EU-parlamentarikerna ställt sig till ökad självreglering i frågor om öppenhet kring ledamöternas ekonomi och utomstående parters inflytande. 

Resolutionen som antogs i december innehåller krav på flera åtgärder. Samtliga närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen i sin helhet, men de var oeniga om innehållet under delvoteringarna. Europaportalens undersökning visar att svenska EU-parlamentariker då gick emot flera av de delar i resolutionen som innehåller krav på skarpare regleringar och mer öppenhet, se faktarutan nedan.  

Inför december-resolutionen var Moderaterna det parti som röstade emot flest ändringsförslag som krävde mer regleringar för parlamentarikerna. Partiet var det enda svenska partiet som röstade emot en översyn av parlamentets interna bestämmelser för skydd av visselblåsare. De röstade även nej till en karensperiod för före detta ledamöter, full insyn i ledamöternas sidoinkomster samt redovisning av ledamöternas tillgångar i början och slutet av mandatperioden. I slutändan valde dock Moderaterna att som alla andra partier rösta för resolutionen så som den blev antagen. 

Europaportalen har kontaktat de moderata EU-parlamentarikerna, men ingen av dem har ställt upp på en intervju. De kommenterar via sin pressekreterare att de står bakom förslagen eftersom de röstat för resolutionen i sin helhet, och att “det är bra att parlamentet agerar mot sårbarheter för korruption och otillåten påverkan”. 

De svenskar som var mest positiva till nya regleringar var ledamöter från Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Sverigedemokraterna. De röstade för samtliga av ovan nämnda förslag. EU-parlamentariker Malin Björk (V) säger tuffare regler behövs. 

– Det är för mycket frivillighet. Varför ska det vara frivilligt att redovisa möten och sånt? Det där måste styras upp, säger hon. 

Även Sverigedemokraten Charlie Weimers är kritisk och efterlyser effektivare regler.

– Korruptionsskandaler förekommer tyvärr regelbundet utan att större förändring sker. En bidragande orsak är EU-institutionernas distans till medborgarna och bristen på effektiva mekanismer för ansvarsutkrävande, säger han.

Centerpartiet och Liberalerna röstade bland annat emot ändringsförslaget om att ledamöterna ska redovisa sina tillgångar i början och slutet av mandatperioden. EU-parlamentariker Abir Al-Sahlani (C) menar att det skulle riskera att bli ett innehållslöst verktyg. 

– Jag har gjort de här redovisningarna, men jag tror inte att många europaparlamentariker hade haft pengarna på sitt konto om de tar emot mutor, säger hon till Europaportalen. 

Abir Al-Sahlani är för transparens, men anser samtidigt att det är svårt att stoppa korruption med regleringar. 

– Det finns nog inga regler i världen som kan hindra den som vill bli köpt från att köpas. Har du det i dig så kommer du göra det. 

I februari röstade parlamentarikerna igenom ytterligare två resolutioner på ämnet. Den ena var en uppföljning av de åtgärder som föreslogs i resolutionen från december, och den andra handlade om en ytterligare begäran till EU-kommissionen att inrätta ett oberoende EU-organ för etiska frågor. Även dessa resolutioner innehåller förslag på regleringar för parlamentarikerna. I dessa omröstningar svängde Moderaterna i frågan om visselblåsare. De röstade även ja till en karensperiod för före detta ledamöter. 

Kritiker: Resolutioner saknar betydelse

Nicholas Aiossa, biträdande direktör för antikorruptionsorganisationen Transparency International EU, menar dock att det inte spelar så stor roll hur parlamentarikerna ställt sig till olika resolutioner.

– Jag kan tapetsera mitt hus med mängden icke bindande resolutioner som kräver reformer, men jag har inte sett något hända, säger han till Europaportalen. 

Nicholas Aiossa menar att parlamentet gärna är kritiskt när det gäller frågor om korruption i andra institutioner och medlemsstater, men att det helt saknas politisk vilja att genomföra regleringar som gäller parlamentarikerna själva. Han säger även att det finns en ”straffrihetskultur” i parlamentet, där parlamentariker ofta kommer undan utan konsekvenser även när de inte följer de regler som finns.  

– Majoriteten i det huset har noll procent politisk vilja att införa någon typ av meningsfulla regler på sig själva, säger han.