Debatt: Låt EU inspirera till ett mer konkurrenskraftigt Sverige

Sveriges konkurrenskraft och roll i den gröna omställningen är beroende av en satsning på STEM-ämnen. Enligt den senaste TIMSS-rapporten uppvisar endast 39 procent av svenska elever i årskurs 4 intresse för naturvetenskap, vilket avsevärt understiger det internationella genomsnittet på 52 procent. Dessutom indikerar statistik från Skolverket att intresset för naturvetenskapliga program på gymnasienivå har minskat under fyra på varandra följande år. 

Det är också värt att notera att över en tiondel av eleverna i årskurs nio inte uppnår godkända resultat i matematik på de nationella proven. Dessa negativa trender riskerar att underminera vår förmåga att möta framtida utmaningar.

Flera EU-länder har framgångsrikt satsat på STEM, såsom Finland, Tyskland, Estland, Danmark och Nederländerna. Deras nationella strategier, till exempel Finlands LUMA-program och Tysklands MINT-strategi, har lett till förbättrade studieresultat och ökat antalet studenter som väljer att studera naturvetenskap och teknik på högre nivå. Det visar att framgångsrika STEM-satsningar är möjliga och kan stärka ländernas position inom naturvetenskap, grön teknik och digitala färdigheter.

Olika EU-samarbeten finns

Sverige bör aktivt engagera sig i olika EU-samarbeten kring STEM-utbildning. EU STEM Coalition är en plattform som främjar samarbete mellan medlemsstater, regioner och organisationer för att förbättra utbildningen inom STEM och öka intresset för de ämnen som ingår. Genom att aktivt delta i denna koalition kan Sverige dra nytta av de resurser, kunskaper och bästa praxis som finns på europeisk nivå och därmed stärka sina egna insatser för att främja ökad kompetens inom naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik.

Föräldrarnas utbildningsnivå har stor inverkan på gymnasieval, vilket vi även uppmärksammar i ett debattinlägg den 3 mars 2023. Flickor är också underrepresenterade i STEM-utbildningar vilket leder till att få kvinnor arbetar i dessa branscher. En nationell satsning på STEM kan hjälpa till att minska de socioekonomiska klyftorna i samhället genom att erbjuda alla elever, oavsett bakgrund, tillgång till en högkvalitativ utbildning inom dessa ämnen. Genom att fler kvinnor får upp ögonen för att STEM kan vara en intressant karriärväg ökar också våra förutsättningar att få bukt med den rådande kompetensbristen på området.  

För att åstadkomma detta krävs ett långsiktigt perspektiv och engagemang från alla aktörer. Ett fackligt perspektiv bör även beaktas i framtida satsningar. Att säkerställa goda arbetsvillkor, konkurrenskraftiga löner och möjlighet att utvecklas för dem som arbetar inom dessa områden är viktigt, då bred tillgång på matematisk och naturvetenskaplig kompetens och teknisk expertis kan ge Sverige en konkurrensfördel gentemot andra länder.

Säkra Sveriges framtid

Det är dags att regeringen prioriterar utbildning och tillgång till kompetens inom dessa ämnen för att säkra Sveriges framtid. Låt oss ta lärdom av de framgångar som andra EU-länder har haft och implementera en nationell strategi som stärker Sveriges position inom STEM. Genom att investera i STEM-utbildning och främja gröna jobb kan Sverige säkerställa sin konkurrenskraft och bidra till en mer hållbar och rättvis värld.

Naturvetarna arrangerar ett seminarium under Almedalsveckan om hur vi kan engagera fler unga i STEM-ämnen och säkerställa att Sverige har rätt kompetens för den gröna omställningen.

Patriq Fagerstedt
Förbundsordförande Naturvetarna