Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till fördjupning
Gästkrönikör Martin Briland Rosenström, utredare på Handelsanställdas förbund & ekonomie doktor

Gästkrönika: Världsunikt svenskt mål – kräver handling

29 maj 2023 | Martin Briland Rosenström

Det är uppenbart att om vi inte snart stampar hårt på klimat- och miljöbromsen kommer kraschen vara ett faktum. Här har Sverige dock en chans att visa gott föredöme genom att riksdagen antar vad alla partierna i en utredning förra året blivit överens om: att Sverige ska ha nettonollutsläpp från konsumtion till 2045 – ett världsunikt mål. Nästa steg är att få med EU på vagnen. Det skriver gästkrönikör Martin Briland Rosenström, utredare Handelsanställdas förbund.

Ingen kan i dagens samhälle undkomma budskapet om att klimatförändringar, gifter, avfall och överexploatering av naturresurser är allvarliga hot mot människans och naturens fortlevnad. IPPCs senaste rapport visar tydligt att den gröna omställningen går alldeles för sakta. Stampar vi inte snart och hårt på bromsen kommer kraschen vara ett faktum.  

Medvetenheten om situationens allvar har blivit så stor att varje större organisation eller sammanslutning måste förhålla sig till sin egen roll i den gröna omställningen. Det gäller EU, det gäller enskilda medlemsstater, politiska partier, intresseorganisationer och enskilda företag. Men medvetenheten är lite värd utan handling. Handlingar behöver i sin tur utgå från fasta ramverk och en övergripande plan utifrån insikten att omställningen behöver ske i hög takt.

EU behövs för att åstadkomma den riktning, den stadga och den takt som den gröna omställningen kräver. Och det saknas inte idéer eller förståelse. Exempelvis nämner Europaparlamentets resolution om den gröna given och handlingsplanen för den cirkulära ekonomin många politiska initiativ som skulle behövas. Ett viktigt beslut som nyligen fattats är att EU:s ministerråd ställt sig bakom ett förbud mot att förstöra osålda textilier och kläder. Hittills har dock mycket av faktiska reformer uteblivit.  

Därför behövs föregångsländer för att skapa kraft och riktning inom ramen för EU-gemenskapen. Sverige behöver vara ett sådant land.

När vi diskuterar vad som är ett föregångsland måste flera tankar hållas i huvudet samtidigt. En aspekt är att ha företag som är framsynta och innovativa i den gröna omställningen. Här är Sverige långt framme i många avseenden, vilket lyfts fram på Europaportalen genom en gästkrönika från Svensk Näringsliv[5]. Däremot blir det allt svårare att se Sverige som ett föregångsland när det kommer till nationella politiska reformer och styrmedel.

Det gäller inte minst frågor som rör utsläppen från vår konsumtion och stimulans av en mer cirkulär konsumtion.  Ett exempel på en reform som pekar i fel riktning är höjningen av moms på reparationer. Ett annat mycket aktuellt exempel är den vaga skrivningen i promemorian ”Cirkulär hantering av textil och textilavfall” om kommuners ansvar att informera om miljövinsterna med återanvändning, som svar på EUs reviderade avfallsdirektiv.  

Sådan politik främjar inte Sveriges möjlighet att vara ett föregångsland, men den övergripande och verkligt stora frågan är behovet av att sätta mål för konsumtionsbaserade utsläpp, mål kopplat till de samlade utsläppen som kommer från landets och dess medborgares konsumtion.

Bara handling återstår

Under förra året kom samtliga partier i Sveriges riksdag inom ramen för Miljömålsberedningen överens om ett förslag som innebär att Sverige ska ha nettonollutsläpp från konsumtion till 2045.  Det var en världsunik händelse eftersom måltal för utsläpp traditionellt hittills varit fokuserade på så kallade ”territoriella utsläpp”. 

Som bekant finns ett territoriellt mål inom EU i kraft av åtagandet att vara koldioxidneutralt till 2050 i enlighet med EU:s gröna giv. Men det finns inget siffermål kopplat till konsumtionens klimatpåverkan. 

Sverige bör driva på för ett sådant mål inom EU, men det första steget är att gå från ord till handling genom att besluta om att anta det förslag till nationellt klimatmål för konsumtionsutsläppen som är överenskommet. 

Vår förhoppning är att regeringens klimatpolitiska handlingsplan lägger grunden för detta. I annat fall kommer det bli svårt för Sverige att med trovärdighet ta på sig ledartröjan inom EU i miljö- och klimatfrågor.

Martin Briland Rosenström 
Gästkrönikör
Utredare på Handelsanställdas förbund & Ekonomie doktor


 

Beskriv vad som behöver rättas.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Här kan du tipsa Europaportalen. Tänk på att vara så utförlig som möjligt annars kanske vi inte kan arbeta vidare med uppgifterna. För att vi ska kunna arbeta med ett tips underlättar det om du lämnar en e-postadress eller telefonnummer. Du kan också välja att vara anonym genom att ange en tillfällig e-postadress, exempelvis gmail. Europaportalen kan garantera fullständigt källskydd enligt grundlagen.
CAPTCHA
Enter the characters shown in the image.
Den här frågan testar om du är en mänsklig besökare och förhindrar automatiska spaminsändningar.
Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret