Journalistorganisationer varnar för ny EU-lag

På onsdagen enades EU-ländernas ambassadörer kring sin inställning till lagförslaget om mediefrihet – European Media Freedom Act, som EU-kommissionen lade fram 2022 i syfte att bättre skydda europeiska mediers oberoende. Men flera organisationer som värnar om journalistik och mediefrihet ser problem med EU-ländernas position. Den Europeiska Journalistfederationen kallar den för ett slag mot mediefriheten och varnar främst för att medlemsländerna vill införa en skrivelse om att stater ska kunna göra undantag från att skydda journalistiska källor, inklusive genom att använda spionprogram för att övervaka journalister, i fall då det rör ”nationell säkerhet”.

– Detta tillägg kan inbjuda medlemsländer att enklare använda sig av nationell säkert för att göra undantag, säger EFJ:s chef Renate Schroeder.

Nationell säkerhetsundantag finns i EU fördrag

Samtidigt finns det redan inskrivet i EU:s fördrag att undantag från EU-lagar får göras av medlemsländerna för att skydda den nationella säkerheten, men Renate Schroeder ser ändå med oro på att medlemsländerna, pådrivna av Frankrike, har velat poängtera undantaget i lagförslaget om mediefrihet och specifikt om artikeln som rör skydd av källor.

– Nationell säkerhet är en bred term. Vi vet hur det kan tolkas av många regeringar som Grekland och Ungern – vi vet hur de har använt sig av spionprogram.

EFJ är inte den enda organisationen att uttrycka oro över detta. 60 olika organisationer skrev ett brev till ministerrådet i tisdags för att be EU-ländernas representanter att skydda journalister mot övervakning i den nya lagen. I den hänvisas också till att ministerrådets förslag utökar listan över brott som kan motivera övervakning av journalister och deras källor.

Tillåter striktare nationella regler

Svenska Journalistförbundet var med bland undertecknarna av brevet till ministerrådet. Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet vill dock understryka att de välkomnar att EU-länderna ändå lyckats enas om en mediefrihetslag.

– Det är viktigt framför allt i de länder där mediefriheten är på tillbakagång och vi stöttar ambitionen.

Både hon och Renate Schroeder säger också att det är bra i EU-ländernas förslag att man lagt till att medlemsländer kan ha en striktare reglering för att skydda mediefriheten än vad EU-lagen kommer att innebära. Men Tove Carlén hoppas att den slutliga lagen, som ännu inte har behandlats av Europaparlamentet, än tydligare värnar om den redan existerande svenska tryck- och yttrandefriheten.

– Så det är viktigt att Sverige fortsätter jobba för det här.