Europaministrar efterlyser större EU-budget för klimat, fred och utvidgning

EU:s övergripande budgetramar sätts under tuffa förhandlingar mellan medlemsländerna vart sjunde år. Den nuvarande flerårsbudget gäller mellan 2021 och 2027. I den uppgörelsen enades EU-ländernas ledare om att göra en halvtidsöversyn och samtidigt ta upp den återkommande frågan om att skapa nya så kallade egna medel till EU-budgeten. Egna medel är skatter eller avgifter som går direkt till EU:s budget till skillnad från medlemsavgiften från medlemsländerna som är den klart största inkomstkällan för den gemensamma budgeten.

I en debattartikel i Euractiv i dag torsdag skriver Europaministrarna från Frankrike, Tyskland och Portugal att den nuvarande EU-budgeten inte räcker till för att klara de utmaningar som unionen står inför.

”EU bör ha möjlighet att göra de nödvändiga, strategiska och mycket efterfrågade investeringarna i framtiden. Därför måste vi fokusera på våra politiska prioriteringar och kommer att behöva ytterligare, välriktade europeiska egna medel”, skriver ministrarna  Anna Lührmann (De Gröna), Laurence Boone (oberoende) och Tiago Antunes (socialdemokrat).

Enligt dem behövs en större EU-budget för gemensam investeringar i bland annat gränsöverskridande infrastruktur, tryggad livsmedelsförsörjning, forskning, konkurrenskraft, försvar och klimatomställningen. En mer välfylld EU-kassa behövs även för att ta emot nya medlemmar som Ukraina, Moldavien, Albanien och andra länder på västra Balkan.

Marshallhjälp till Ukraina

De tre ministrarna anser vidare att återuppbyggnaden och integreringen av Ukraina i EU är en grundbult i säkerheten på kontinenten och vill se stora investeringar i landet.

”Precis som USA skrev historia med Marshallplanen, måste EU skriva historia med Ukraina”, skriver de och stödjer därmed den tyske förbundskanslern Olaf Scholz tidigare uppmaning om detta.

Förslag förhandlas

I juni lade EU-kommissionen fram sitt förslag i halvtidsöversynen med krav på  ytterligare pengar till EU-budgeten och nya egna medel som exempelvis en skatt på finansiella transaktioner. EU-länderna ska i höst förhandla om kommissionens förslag – med sannolik slutuppgörelse vid decembertoppmötet i Bryssel.

Sveriges regering ställer sig bakom utökade utgifter till förmån för Ukraina men är i övrigt motståndare till att betala in mer pengar till budgeten. I beslut som rör EU:s budget krävs att alla medlemsländer ger sitt godkännande.

Utvidgning i etapper

I en separat intervju med Politico förespråkar de tre Europaministrarna samtidigt en utvidgningsprocess där kommande medlemsländer stegvis kan gå med i vissa samarbeten när de uppfyllt motsvarande krav. Detta till skillnad från i dag där alla krav ska vara uppfyllda för att få del av EU-medlemskapets fördelar.

– Vi tre tittar mycket på vissa förslag om gradvis anslutning. Det brukade vara så att man måste uppfylla alla kriterier och fram till dess förändras inte mycket för en, men under detta nya sätt att gradvis gå med i EU [kan ett land som gör framsteg] få en belöning direkt”, sade den franska Europaministern Laurence Boone.

Hennes tyska motsvarighet Anna Lührmann menade även att EU mer aktivt ska hjälpa kandidatländerna att uppfylla inträdeskraven.

– Det ligger faktiskt i vårt grundläggande säkerhetsintresse att de går med. Vi kommer att hjälpa dem att uppfylla de nödvändiga kriterierna. Det är ett annat tankesätt. Och jag tror att detta tankesätt verkligen har anlänt till alla EU:s huvudstäder, även Bryssel, sade Lührmann.