Expertförslag: Så bör EU förbereda sig på en utvidgning 2030

I och med att EU-länderna tagit tydlig ställning för att Ukraina och andra länder ska få gå med i unionen när de lever upp till kraven har rösterna höjts för reformer för att kunna ta emot upp till tio nya medlemmar.  Tysklands och Frankrikes regeringen har gett en grupp oberoende experter i uppgift att ta fram förslag på vilka ändringar som skulle behövas för en utvidgning samtidigt som EU rustas för andra framtida utmaningar i kölvattnet av säkerhetsläget, klimatförändringar och pandemier.

I dag tisdag lägger gruppen fram sin rapport inför medlemsländernas EU-ministrar på deras månatliga rådsmöte i Bryssel.

"EU är ännu inte redo att välkomna nya medlemmar. Rysslands brutala krig mot Ukraina, ökande spänningar inom och mellan regioner och försvagningen av den globala ordningens strukturer har splittrat de grunder som EU byggdes på", skriver de tolv experterna i sin rapport.

Underlätta beslutsprocessen

Författarna anser att EU bör vara redo att in nya medlemsländer som Ukraina, Moldavien och Montenegro från 2030. För att detta ska vara möjligt anser de att de beslut om sakfrågor som i dag tas med enhällighet – som skatter, utrikespolitik och utvidgning – ska tas med kvalificerad majoritet för att att inte enskilda länder ska kunna hindra arbetet. Antalet EU-parlamentariker och EU-kommissionärer föreslås begränsas.

För att göra det mer aptitligt för medlemsländerna att gå över till majoritetsbeslut föreslår de ett att länder ska kunna hänskjuta nationellt känsliga frågor till stats- och regeringschefernas bord, stärka mindre länders röstvikt och skapa en möjlighet att stå utanför beslut där det tidigare krävdes enhällighet.

Stärkt rättstat

För att länder ska få gå med i EU krävs att de lever upp till rättsstatens principer om bland annat maktdelning och oberoende domstolar. Dock ha det tidigare visat sig att EU:s verktyg för att komma till rätta med demokratisk tillbakagång i länder såsom Ungern och Polen när de väl blivit medlemmar varit begränsade. Dessa verktyg har under de senaste åren stärkts men expertgruppen anser att de bör utvidgas ytterligare för att undvika en liknande utveckling vid nästa stora eventuella utvidgning som kommer omfatta i dag än mindre demokratiska länder.

”Det finns gränser för EU:s förmåga att upprätthålla rättsstatsprincipen. Med det nuvarande upplägget kan de villkor som ställs på kandidatländerna inte effektivt åläggas medlemsstaterna när de väl har anslutit sig”, heter det.

Konkret vill de att den nya villkorsmekanismen – där länder kan få indraget EU-stöd om de bryter mot rättsstatens principer – ska utvidgas att omfatta alla brott mot artikel 2 i EU-fördraget där även demokrati, fri val, pressfrihet och andra grundläggande fri- och rättigheter ingår.

Artikel 7 i fördraget – där trilskande EU-länder i slutänden kan bli av med sin rösträtt – föreslås vässas genom att införa tydliga tidsfrister och automatiska sanktioner. Möjligheten för ett EU-land att skydda ett annat mot sanktioner bör också skrotas, anser experterna.

EU i flera hastigheter

Idén om att öppna för de länder som vill att gå vidare med vissa samarbete har länge varit på tapeten. Redan i dag är det i praktiken så på många områden som Schengen och euron där inte alla EU-länder är med. Rapportförfattarna föreslår att införa fyra nivåer av samarbete

1. En inre cirkel där länder är med i alla nuvarande och framtida samarbeten
2. EU – alla länder som lever upp till medlemskapskraven i artikel 2
3. Associerade medlemmar såsom Schweiz och Norge
4. Europeiska politiska gemenskapen där ledare från alla europeiska länder träffas regelbundet för informella samtal

De menar att de behövs mer flexibilitet så att ovilliga länder inte tvingas in i samarbeten de inte önskar samtidigt som de inte ska kunna hindra villiga länder från att gå vidare i fördjupningen.

Mer pengar i kistan

Mot bakgrund av den eventuella utvidgningen av EU och de allt fler uppdrag som unionen får av medlemsländerna anser experterna att EU:s budget måste bli större, mer flexibel, få nya egna inkomstkällor och upplåningsmöjlighet. De veto i budgetfrågor som medlemsländerna har bör samtidigt fasas ut.

”Utvidgningsutsikterna och återuppbyggnaden av Ukraina, liksom det faktum att 600 miljarder euro varje år kommer att behövas för att uppfylla EU:s mål för utsläppsminskning, kräver alla en betydligt större EU-budget”, heter det.

Fördragsförändring eller inte

Enligt experterna skulle flera av deras rekommendationer kräva en förenklad fördragsförändring men om det inte går förespråkar de istället att göra det möjligt för villiga medlemsländer att gå vidare med separata kompletterande fördragsändringar. Länder som inte vill vara med på ett nytt fördrag ska kunna få undantag för nya delar, men inte för redan existerande regler.

Sverige hör till en grupp av medlemsländer som hittills sagt tydligt nej till att öppna fördraget. Andra länder som Tyskland och Frankrike säger sig vara mer beredda att ge sig in i en sådan process. För en fördragsändring krävs alla medlemsländers godkännande.

EU-parlamentet ska inom kort rösta för en rapport om vilka ändringar av EU de vill se. Även från deras håll väntas komma krav på fördragsändringar.