Debatt: Aktivera EU:s utrikespolitiska potential

Den europeiska gemenskapen är ett föredöme världen över: välstånd och frihet, men också sammanhållning och fred. Det var kristdemokrater som en gång i tiden byggde EU-projektet. När Europa låg i ruiner efter andra världskriget reste sig tre kristdemokratiska statsmän upp: Konrad Adenauer i Tyskland, Alcide de Gasperi i Italien och Robert Schuman i Frankrike. I deras efterkrigsanalys identifierades en gemensam orsak i nazismen, fascismen och kommunismen. De tre kristdemokraterna förenades i den gemensamma övertygelsen att enbart ett enat Europa kan förhindra krig. Enbart försoning mellan länder och människor kunde lägga grunden till ett nytt och enat Europa, där fred och frihet råder. Så påbörjades bygget av det europeiska huset.

Illiberala krafter driver avancerad och aggressiv utrikespolitik

När vi nu närmar oss denna mandatperiods slut, vill vi både utvärdera hur EU presterat och ge vår syn på EU:s framtid. Vi menar att EU framgent inte bara kommer att behöva fokusera mer på utrikespolitiken, utan också att EU har en outnyttjad potential här. Illiberala krafter - framför allt Kina, Ryssland och Iran - bedriver en alltmer aktiv, avancerad och aggressiv utrikespolitik. EU måste våga stå upp för våra värderingar och EU måste ges verktyg att stå upp för våra intressen.

Frågan om EU:s möjlighet att agera i den utrikespolitiska arenan har inte minst blivit aktuell med anledning av utvecklingen i vårt närområde. Rysslands olagliga anfallskrig mot Ukraina är en brutal attack på europeiska ideal och värderingar. EU har reagerat med en beslutsamhet som sällan skådats förut, och mobiliserat enorma medel till Ukraina och för första gången levererat vapen till ett land under attack. Men långsiktigt kan vi inte förlita oss på tillfälliga ad hoc-lösningar, utan måste utveckla en mer permanent förmåga att agera snabbfotat och effektivt vid krig och kris.

Skydda EU:s sanktionsinstrument från kohandel

Ett av EU:s mest kraftfulla instrument för att värna mänskliga rättigheter är sanktioner. EU kan anta sanktioner för att straffa personer och organisationer som är inblandade i allvarliga kränkningar av, och brott mot, mänskliga rättigheter. Idag fattas beslut om sanktioner med enhällighet, vilket betyder att alla EU:s medlemsstater måste godkänna varje enskilt beslut. Det betyder att en enda EU-stat kan blockera sådana beslut, med ett veto helt enkelt. På så vis kan  sanktionen ifråga fördröjas - vilket är problematiskt för EU:s trovärdighet, men än mer skadligt  för och orättvist mot de som faller offer för pågående kränkningar när de ansvariga inte straffas. 

EU:s sanktioner ska inte vara föremål för kohandel, och utnyttjas för enskilda medlemsstaters intressen. EU:s sanktioner finns för att skydda de grundläggande värderingar som Unionen är byggd på. Vi vill därför att MR-sanktioner ska antas med majoritetsbeslut i framtiden.

Låt EU-handeln stärka demokratier 

Handel är ett annat viktigt utrikespolitiskt verktyg. Kristdemokraterna är en kraft för frihandel. EU bör fungera som en motvikt till protektionistiska tendenser globalt. Handel skapar förutsättningar för tillväxt och utveckling, men också för fred i det långa loppet. Som den enskilt största marknaden med en befolkning med nästan 450 miljoner, har EU en ledande position i den globala handeln. Det är en position som har gjort det möjligt för oss att sätta normer för värdekedjor som spänner över hela världen. Internationella företag anpassar sina produktionslinjer till europeiska standarder, eftersom de vill få tillgång till vår lukrativa marknad. Det betyder att EU:s normer sprids globalt, trots att EU inte har någon lagstiftande kompetens utanför sitt eget territorium. 

Men det innebär också att EU är i en utmärkt position att använda handeln som ett instrument för att kräva att mänskliga rättigheter respekteras över hela världen. Därtill vill vi framhålla att i den allt hårdare konkurrensen med växande ekonomier i andra delar av världen, särskilt bland auktoritära stater, är det viktigt att demokratierna i världen håller ihop. Vi menar därför att EU bör använda handelsinstrumentet både för att stärka den europeiska ekonomin och ekonomin i andra demokratier.

Viktigt komplement till Nato

EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik ska komplettera utrikespolitiken. EU har, sedan Ryssland invaderade Ukraina och ett fullskaligt krig åter pågår i Europa, tagit viktiga steg mot en mer sammanhållen och ändamålsenlig säkerhets- och försvarspolitik. Vi anser att EU har god potential att fördjupa sitt försvarssamarbete, exempelvis genom gemensamma försvarsmaterielupphandlingar. 

Tillsammans kan vi uppnå bättre priser, snabbare leveranstider och följaktligen undvika brister i våra nationella försvar. Den gemensamma upphandlingen av vaccin under Covid 19-pandemin påvisade den stora styrkan i gemensamma upphandlingar, en lärdom som i högre grad än idag borde användas vad gäller försvarsmateriel. EU ska givetvis inte bygga upp parallella strukturer till Nato: alliansen är och förblir grunden för det territoriella försvaret av sina medlemmar. Men EU bör däremot tjäna som komplement till Nato i de områden där det finns ett tydligt mervärde, exempelvis i försvarsmateriella frågor och forskning. 

Effektivisera utrikespolitiken

När vi nu närmar oss val och sedan en ny mandatperiod vill vi framhålla dessa utrikespolitiska förslag. Det har gått 30 år sedan medlemsländerna förband sig till en gemensam utrikes- och säkerhetspolitik. Många framsteg har gjorts sedan dess, men våra utrikespolitiska instrument behöver ytterligare vässas för att leverera i en tid när ekonomiska beroenden blivit alltmer konfliktfyllda, utvecklingsbistånd används som verktyg för geopolitisk expansion och soft power används alltmer aggressivt. 

EU:s sanktionsverktyg kan bli mer effektivt, EU:s handel kan utvecklas och EU:s försvarssamarbete kan fördjupas. EU kan och ska inte lösa alla problem i världen. Men EU kan och bör bli bättre på utrikespolitik: bli en mer aktiv, effektiv och snabbfotad aktör. Den Europeiska unionen skapades som ett fredsprojekt och är idag världen mest lyckade fredsprojekt, men EU kan bli ännu bättre på att värna fred och mänskliga rättigheter världen över. 

David McAllister (CDU, Tyskland)
Ordförande för Europaparlamentets utrikesutskott, vice ordförande för EPP-partiet

 David Lega (KD)
Europaparlamentariker och ledamot i utrikesutskottet