EU-kommissionen om klimatmålen: Utsläppen måste minska snabbare

De totala utsläppen av växthusgaser i EU minskade under 2022 med 3 procent. Jämfört med referensåret 1990 har de minskat med närmare en tredjedel. Det visar EU-kommissionens senaste rapport över hur klimatmålen efterlevs.

Unionen har som mål att till 2030 minska utsläppen med minst 55 procent för att 2050 bli helt klimatneutralt.

– Vi kan dra slutsatsen att vi är på väg att nå våra mål. Denna utveckling är i linje med vad som krävs för att klara våra 2030- och våra 2050-mål. Men för att till fullo nå målen måste takten i utsläppsminskningarna öka, sade EU:s nye klimatkommissionär, den nederländske kristdemokraten Wopke Hoekstra, när han på tisdagen presenterade lägesrapporten.

Under det senaste årtiondet har den genomsnittliga utsläppsminskningen i EU varit 51 miljoner ton koldioxidekvivalenter per år. För att klara 2030-målet måste denna takt nästan tredubblas till 131 miljoner ton koldioxidekvivalenter årligen.

Oroande områden

Han pekade ut tre problematiska sektorer när utsläppen inte minskat i den takt som krävs och i vissa fall till och med ökat: byggnader, transport och jordbruket.

Ett annat problem som lyfts fram är att kolsänkor, som skog och mark som kan binda upp koldioxid, minskat i kapacitet jämfört med tidigare år. Den främsta anledningen till detta är enligt rapporten är den ökade skogsavverkningen.

– Den naturliga kolsänkan måste växa. På vissa platser har kolsänkor blivit en källa till utsläpp och det är oroande, sade Hoekstra.

Flera EU-länder kan missa sina mål

Rapporten visar att alla EU-länder förutom Lettland minskat sina utsläpp jämfört med 2005. EU:s 2030-mål med en utsläppsminskning på minst 55 procent ser sex medlemsländer inte ut att klara: Polen, Irland, Estland, Tjeckien, Luxemburg och Lettland.

När det gäller 2050-målet om klimatneutralitet ser utvecklingen i främste Polen, Irland, Lettland, Malta och Kroatien inte ut att räcka. I en mindre omfattning väntas inte heller, Österrike, Estland, Tjeckien, Cypern, Italien och Rumänien klara målet. Sverige väntas enligt rapporten klara båda mål.

Innan nästa år väntas kommissionen lägga fram rekommendationer till medlemsländerna om vad de bör göra för att nå sina klimatmål.

Fördubblad vindkraft

Ett av delmålen för att minska klimatutsläppen med minst 55 procent till 2023 är att öka användningen av förnybar energi. Målet är minst 42,5 procent, och helst 45 procent, av energi i EU ska komma från förnybara källor. För att nå det målet anser kommissionen att det ”krävs en massiv ökning” av vindkraftskapaciteten. Från dagens 205 gigawatt till mer än 500 gigawatt 2030.

– Den europeiska vindindustrin är en framgångssaga och måste så förbli. I dag står den inför många utmaningar. På två år har EU tappat sitt ledarskap som den största världsmarknaden för vind[-kraft] till Asien-Stillahavsregionen. Nu börjar den trenden bli synlig även här i EU, sade unionens klimatkommissionär Kadri Simson när hon på tisdagen lade fram sin handlingsplan.

Bland de utmaningar som den europeiska vindkraftsindustrin står inför finns enligt kommissionären bland annat en komplex tillståndsprocess, dyra och svåråtkomliga råvaror, statsstöd till konkurrerande utländska företag och brist på kvalificerad arbetskraft.

Tisdagens plan innebär ingen ny lagstiftning utan innehåller åtgärder som kan vidtas av medlemsländerna, kommissionen och industrin. Bland dem finns bland annat förslag på snabbare och förutsägbarare tillståndsförfaranden, bättre finansiering genom Europeiska investeringsbanken, vidareutbildning och granskning av utländska vindkraftverksstillverkare för att upptäcka så kallade illojala handelsmetoder.