2023 års viktigaste händelser – Ukraina, klimatet och inflationen

Året präglades av Rysslands krig mot Ukraina och att Ungern alltmer tog Rysslands parti.  Andra viktiga händelser var att inflationen minskade markant och att oroande vetenskapliga klimatrapporter lades fram samtidigt som EU-länderna kritiserades för att göra för lite i klimatpolitiken.

Rysslands krig mot Ukraina 

Fortsatt stort mänskligt lidande i Ukraina.

Internationella brottmålsdomstolen utfärdade en arresteringsorder i 123 länder mot Rysslands ledare Vladimir Putin för misstänkta krigsbrott i Ukraina. 

Ukrainas förväntade motoffensiv lyckades inte bryta igenom de ryska linjerna annat än i mindre omfattning. Å andra sidan höll Ukraina Ryssland i schack – trots övermakten.

 
Ungern tog Rysslands parti

Ungern lade sitt veto mot att EU:s ledare gemensamt skulle uttala ett stöd till Internationella brottmålsdomstolens arbete med att ställa Vladimir Putin till svars för krigsbrott.

Ungern lade sitt veto mot att EU skulle ekonomiskt hjälpa Ukraina och talade emot att låta landet få börja förhandla om EU-medlemskap

Ungerns premiärminister Viktor Orbán träffade Vladimir Putin och poserade vid hans sida

Ungern fortsatte blockera Sveriges Natoansökan

Andra viktiga händelser i EU

Flera nya klimat- och miljöförslag föreslogs och antogs i EU. Men tempot i klimatarbetet var allt för lågt enligt EU-kommissionen och flera vetenskapliga rapporter varnade för klimatskador om inget drastiskt gjordes.

Inflationen i EU gick ner från 10 procent vid årets början till 3 procent i november. Samtidigt nådde andelen sysselsatta nya rekordnivåer medan arbetslösheten var historiskt låg. 

Ukraina och Moldavien fick börja förhandla om medlemskap. 

DE VIKTIGASTE HÄNDELSERNA 2023 – MÅNAD FÖR MÅNAD

Här följer en genomgång av de viktigaste politiska och ekonomiska händelserna och besluten i EU under 2023.

Januari

Det politiska året 2023 började med att Sverige tog över ordförandeskapet i EU:s ministerråd och fick leda ett par tusen EU-möten under det första halvåret. Redan två veckor in pikade ordförandeskapet medialt när regeringen och kungen tog emot EU-kommissionen i Kiruna och en ny satellituppskjutningsplats invigdes under pompa och ståt. 
– Det här är ett stort ögonblick för Europa, sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen. Som av en händelse hade statliga gruvbolaget LKAB dagen innan meddelat att man hittat Europas största fyndighet av jordartsmetaller, nödvändiga för den gröna omställningen.

Polens nationalkonservativa premiärminister Mateusz Morawiecki inledde sitt politiska år med att uttala sig positivt om dödsstraff. Dödsstraff är dock förbjudet inom EU och strider mot Europakonventionen som Polen antagit.

Flera länder, däribland Sverige, meddelade att de skulle skicka ytterligare vapen för att hjälpa Ukrainas försvar mot Ryssland. Samtidigt pressades ett motvilligt Tyskland att leverera stridsvagnen Leopard. Även Polen, Finland, Norge och Nederländerna hakade på och lovade ge Ukraina några av sina Leopardstridsvagnar.

Statsminister Ulf Kristersson (M) talade, som ledare för ministerrådets nya ordförandeland, i Europaparlamentet och kritiserades för samarbetet med Sverigedemokraterna. Tidösamarbetet fick också parlamentets liberala grupp att utreda om den svenska liberalen Karin Karlsbro kunde vara kvar i gruppen – vilket till slut beviljades. 

Över 70 000 fall av misstänkta krigsförbrytelser registrerades i Ukraina sedan Ryssland inledde sin fullskaliga invasion ett år tidigare. 

Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan upprepade sin inställning, ursprungligen från maj 2022: att inte godkänna Sveriges Natomedlemskap. Nu angavs orsaken vara att en högerextrem aktivist tillåtis bränna ett exemplar av koranen utanför Turkiets ambassad i Stockholm. Att någon, några veckor tidigare, dessutom hade hängt upp en docka vid Stockholms stadshus som påstods föreställa Turkiets president gjorde inte saken bättre. Turkiets nej till Sveriges Natoansökan, påhejat av Ungern, blev ett återkommande tema i nyhetsrapporteringen under hela 2023. Där svenska Natoförhoppningar kom att grusas gång på gång.  

I Frankrike lamslogs samhället av strejker och omfattande protester mot att en av Europas lägsta pensionsålder skulle höjas från 62 år till 64 år. Pensionsåldern har varit en het fransk politisk stridsfråga sedan socialistpartiet 1982 sänkte den från 65 år till 60 år. I mars använde president Macron till slut ett undantag i grundlagen för att kringgå nationalförsamlingen och få sin vilja igenom. 

Att Europaparlamentet drabbats av den så kallade Qatarskandalen hade, enligt antikorruptionsorganisationen Transparency International, det delvis sig själv att skylla, eftersom parlamentet hade ett så slappt internt regelverk när det gäller att förhindra korruption. Även EU:s ombudsman hade synpunkter och krävde större öppenhet från parlamentets sida.

Offentlighetsprincipens vänner vann en seger när EU-domstolen beslutade att ministerrådet inte kunde vägra att lämna ut viss handling. Enligt domstolen är offentlighetsprincipen, tillkommen under det svenska ordförandeskapet 2001, av grundläggande betydelse i unionens rättsordning och tillgången till lagstiftningshandlingar måste därför vara så omfattande  som möjligt. – Jag vann slaget, men inte kriget, sade Emilio De Capitani, som hade stämt rådet.

Storföretags inflytande och hot mot rättsstaten pekades ut som några av orsakerna till att nivån av korruption i EU-länderna inte minskat på många år. Sverige fick sitt sämsta betyg på ett årtionde i Transparency Internationals granskning. Det skedde bland annat efter att fem partier vid senaste riksdagsvalet försökte kringgå regler för partibidrag.

Den höga inflationen, som tyngde både länder och privatpersoners ekonomier, fortsatte ner från månaden innan och sjönk till 8,5 procent i euroländerna. Ekonomer började spekulera i räntesänkningar från ECB redan till sommaren. 
 

Februari

Månaden inleddes med ett toppmöte i Kiev mellan EU och Ukraina. Inför mötet hade den ukrainske premiärministern Denys Sjmyhal uttalat att Ukraina borde få EU-medlemskap senast 2025. President Volodymyr Zelenskyj nöjde sig dock med att lova öka takten på landets integration i EU.

Den kanske längst stående ovationen i EU-parlamentets historia mötte den ukrainska presidenten när han talade i parlamentet den 11 februari. Likaså togs han emot närmast som en hjälte på Europeiska rådets toppmöte samma dag. Den dagen blev troligtvis årets mediala höjdpunkt i relationerna mellan EU och Ukraina.  

I februari fortsatte parlamentets efterarbete till Qatarskandalen. I omröstningarna var de svenska ledamöterna överens om att se över genomförandet av visselblåsardirektivet, men oeniga om så kallade avlönade sidouppdrag även när de kunde skapa intressekonflikter. V, MP och SD var efter tidigare omröstningar mest positiva till nya regleringar i parlamentet. Men Nicholas Aiossa, biträdande direktör för antikorruptionsorganisationen Transparency International EU, var missmodig.
– Jag kan tapetsera mitt hus med mängden icke bindande resolutioner som kräver reformer, men jag har inte sett något hända, sade han till Europaportalen. 

Planen att Sverige och Finland tillsammans skulle gå med i försvarsalliansen Nato visade sig gå om intet. Det var kontentan av olika uttalanden från Sveriges utrikesminister, Natos högste chef och Turkiet. 

En annan ovälkommen nyhet för Sverige var EU-kommissionens ekonomiska prognos som pekade ut Sverige som EU:s svarta får med en krympande ekonomi  – tvärtemot alla andra EU-länder. Den negativa synen tycktes dessutom delas av svenska folket som i en opinionsundersökning såg dystert på svensk ekonomi.

Inför den kommande ettårsdagen för det fullskaliga ryska anfallskriget mot Ukraina sammanfattade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen EU:s tre mål: att stödja det ukrainska motståndet, underminera den ryska krigsmaskinen och möjliggöra ett ukrainskt EU-medlemskap. Samtidigt var den svenske statsministern Ulf Kristersson i Kiev och mötte president Volodymyr Zelenskyj. Det finns inga genvägar för Ukraina in i EU, sade statsministern, och betonade att medlemskapsprocessen var meritbaserad.

För tredje gången på ett år krävde en stor majoritet av jordens länder i FN att Ryssland och dess armé omedelbart skulle lämna Ukraina. Samtidigt visade undersökningar att det folkliga stödet i ett urval av EU-länder var fortsatt högt om än lägre än tidigare, inte minst i Tyskland. 

EU-landet Ungerns premiärminister Viktor Orbán lovade att bibehålla banden med Ryssland och uppmanade andra länder att göra detsamma.
– Ungerns regering anser inte att föreställningen om att Ryssland är ett hot mot säkerheten i Ungern eller Europa är realistisk, sade Orbán. Några dagar senare kom nästa Putinvänliga utspel då regeringens talesman Zoltán Kovács uppmanade till en "omedelbar vapenvila" och “fredssamtal” mellan Ryssland och USA, tvärt emot EU:s och USA:s linje att det är Ukraina som ska bestämma villkoren för förhandlingar.  

Sent på årsdagenskvällen för Rysslands invasion av Ukraina den 25 februari, blev EU-länderna överens om sitt tionde sanktionspaket mot Ryssland.

Det visade sig att EU-länderna lyckats spara 20 procent på sin gasförbrukning, som ett sätt att minska beroende av rysk gas, sedan augusti året innan. I Sverige var minskningen 40 procent.

Experter oroade sig för att det svenska skjutvapenvåldet med unga gärningsmän skulle sprida sig till resten av EU. Hittills hade det dödliga skjutvapenvåldet i Europa minskat, samtidigt som det ökat i Sverige.
 

Mars

Polska myndigheter uppgav att antalet ukrainare som flytt hemlandet via Polen passerat tio miljoner personer sedan kriget startade.

EU och Storbritannien lyckades efter år av dispyter att enas om nya regler för Nordirland som hamnat i byråkratisk kläm efter brexit.  

En sammanställning från Statistiska centralbyrån, SCB, visade att Sverige hade lägst överdödlighet under coronaåren 2020-2022 jämfört med EU-länderna och Norge, Schweiz och Liechtenstein. En rapport från EU-kommissionen visade att Sverige i förhållande till landets BNP lagt minst skattepengar på att stödja drabbade företag under coronakrisen 2021. 

Ryssland hade inga problem att få tag på tekniska komponenter till sin försvarsindustri. De långtgående sanktionerna från EU och G7-länderna kringgicks genom import bland annat via Turkiet, Serbien, Kazakhstan och Kina, enligt en högt uppsatt EU-diplomat. Samtidigt kom upprepande varningar om ammunitionsbrist inom det ukrainska artilleriet.

Det är dags för medlemsländerna att strama upp statsfinanserna, sade EU-kommissionen och meddelade att coronaundantaget från unionens budgetregler tas bort i slutet av året. Förhandlingar om nya regler startade.

Kravet på stramare statsfinanser hindrade dock inte kommissionen att redan dagen efter förlänga möjligheten att få statsstöd kopplat till klimatomställningen, till slutet av 2025. Men generösa statsstödsregler gynnade företag i de stora och rikare EU-länderna, inte minst Tyskland, jämfört med mindre och fattigare länder. Om åtta månader kommer Tysklands författningsdomstol att dra ett streck mot ny upplåning – men det vet vi ännu inget om.

I en längre intervju i Europaportalen avvisade EU-kommissionär Ylva Johansson kritiken mot att hennes förslag, att skanna internet efter barnsexbrott skulle leda EU mot ett totalitärt samhälle. 

– Det är ju totalt fel naturligtvis, sade Johansson. Hon fick dock inget gehör när Europaparlamentet tog emot en expertrapport i ämnet: Risk för brott mot grundläggande rättigheter, öppning för infiltrering av våra mobiler, överväldigande arbetsbörda för rättsväsende och begränsade effekter, var deras sammanfattning.

När EU:s finansministrar skulle ge sin rekommendation huruvida Europaparlamentet borde ge EU-kommissionen ansvarsfrihet för 2021 års budget röstade Sverige nej. Det var tionde gången på rad som Sverige inte rekommenderade ett godkännande. Orsaken var den samma som tidigare: för hög andel fel i utbetalningarna från EU-budgeten, i huvudsak i medlemsländerna. 

Den 15 mars förbjöds alla anställda på EU-kommissionen och ministerrådet av säkerhetsskäl att ha appen TikTok installerad i sina arbetsdatorer och mobiler. Även Europaparlamentet hängde på.

Turkiet och Ungern meddelade att de åter skjutit upp behandlingen av Sveriges Natoansökan. Finlands ansökan skulle däremot behandlas inom kort.

Internationella brottmålsdomstolen i Haag utfärdade en arresteringsorder mot Rysslands ledare Vladimir Putin för misstänkta krigsbrott i Ukraina. Det finns "rimliga skäl" att tro att Putin bär ett straffrättsligt ansvar för den olagliga deporteringen av barn från ockuperade områden i Ukraina till Ryssland, sammanfattade domstolen. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han satte sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan.

Andra året in i det mest brutala krig Europa upplevt sedan andra världskriget, lade den ungerska regeringen sitt veto mot att EU gemensamt skulle uttala ett stöd till Internationella brottmålsdomstolens arbete med att ställa Vladimir Putin till svars för krigsbrott.  

För att få ett EU-stöd på 36 miljarder euro hade Polen försökt att återställa viss rättsstatlighet och ge domstolarna tillbaka mer oberoende. Men tunga jurister gav de polska reformerna underkänt. 

Skillnaden mellan rika och fattiga EU-länder, räknat i BNP, hade enligt Eurostat minskat markant sedan 1995 – det fattigare öst hade rest sig och det rikare väst hade sjunkit tillbaka relativt sett: samtidigt som alla EU-länders BNP hade ökat.

Mars avslutades med två större klimatbeslut. Först antogs skärpta EU-regler för att binda mer koldioxid i skog och mark. Sverige stöttade inte förslaget utan lade ner sin röst. EU-förhandlare blev också överens om att öka andelen förnybar energi i EU till 2030 – från 32 procent till 42,5 procent.

Genom beslut i Ungern och Turkiet godkändes till slut Finlands Natoansökan medan Sverige lämnades kvar utanför. 

Ungerns premiärminister Viktor Orbán lovade, enligt statsminister Ulf Kristersson (M), att inte försena Sveriges medlemskap i Nato. Men Kristersson fick ingen förklaring av premiärminister Viktor Orbán om varför Ungern valde att ratificera Finlands ansökan före Sveriges.

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa 2022 enligt The Economists demokratiindex. Antalet så kallade fullvärdiga demokratier bland EU-länderna ökade från nio till tio stater. Samtidigt visade en sammanställning från Göteborgsbaserade V-Dem att framstegen för demokratin i Europa efter Berlinmurens fall som toppade 2011, i det närmaste hade utraderats 2022.

EU-kommissionen meddelade att Stockholmsregionen 2022 rankades som den sjätte mest konkurrenskraftiga regionen av unionens sammanlagt 234 regioner.  

EU-parlamentet antog med stor majoritet, 427 - 79 röster, nya regler som ska minska löneklyftan mellan män och kvinnor och bland annat innebar att hemliga löner förbjuds och att anställda fick insyn i lönesättningen. En majoritet av de svenska ledamöterna röstade emellertid nej med hänvisning till “den svenska arbetsmarknadsmodellen”.

April

Finland blev Natos 31:a medlemsland. – Det är historiskt för Nato och för Finland, sade Natochefen Jens Stoltenberg och tillade att det var hög tid att även den svenska ansökan slutligen godkändes.

Nu kom uppgifter som visade hur den ryska militären systematiskt använde tortyr i kriget mot Ukraina och att Ryssland upprättat speciella tortyrcenter där de misshandlade ukrainare.

Österrike hade i likhet med Ungern vägrat stödja Ukraina militärt och fortsatt sin gasimport från Ryssland. 

Italiens högernationalistiska regering utlyste sex månaders undantagstillstånd för att ge mer resurser till myndigheterna att hantera ankommande migranter.

Norge utvisade 15 ryska diplomater som misstänkta spioner – “ett hot mot norska intressen” sade utrikesminister Anniken Huitfeldt. Sverige utvisade fem misstänkta spioner. Identiteten på 38 ryska underrättelseofficerare vid ambassaderna i Norden avslöjades samtidigt i ett journalistsamarbete mellan SVT, DR, NRK och Yle.

Efter fyra månader i belgiskt häkte släpptes den korruptionsanklagade EU-parlamentarikern Eva Kaili i fotboja till husarrest i väntan på rättegång i Qatarskandalen.  

25 procent av de anställda i tysk äldreomsorg var födda utanför landet. "Utan invandrad personal på alla nivåer i hälsosystemet … skulle det tyska hälsosystemet stå inför en kollaps", hävdade det tyska expertrådet för integration och migration i en rapport.

Naturvårdsverket varnade regeringen för att sänka priset på bensin och diesel, eftersom det ökar förbrukning och utsläppen, vilket kan göra att Sverige inte når de klimatmål man bundit sig till inom EU.

Alla svenska partier i Europaparlamentet utom SD ställde sig bakom fem nya klimatlagar för att skärpa EU:s klimatmål till 2030. – Vi var emot det där. Vi tror att det är ett orimligt högt mål och omöjligt att klara av, sade Europaparlamentarikern Johan Nissinen (SD) efter omröstningarna. 

I strid med EU:s regler beslutade de högernationalistiska regeringarna i Polen och Ungern att tillfälligt förbjuda import av ukrainskt spannmål för att förhindra priskonkurrens inom livsmedelssektorn. Detta ledde senare till att EU-kommissionen gick dem och tre andra EU-länder till mötes och införde tillfälliga restriktioner mot vissa ukrainska produkter fram till 15 september.
 

Maj

Ett pressfrihetsindex från Reportrar utan gränser visade en något förbättrad pressfrihet i Europa jämfört med tidigare – inte minst i Ukraina.

Ett offentligt angiveri hade börjat användas i Ryssland, där människor, även minderåriga, tvingades framträda i tv och be om ursäkt för sina åsikter.

SD-ledaren Jimmie Åkesson skrev i Aftonbladet att: EU är på väg att bli en tvångströja för Sverige. Några dagar senare visade en opinionsundersökning från SOM-institutet att EU-motståndet i Sverige de senaste åren hade minskat rejält och stöddes bara av 11 procent av medborgarna – den lägsta grad av EU-motstånd sedan mätningar började 1992.  

Det kom i dager att ett litet och okänt expertorgan på sex personer i Bryssel styrde viktiga delar av EU:s lagstiftningsprocess – kritiker krävde att gruppens långtgående inflytande skulle minskas.

När moderaten Arba Kokalari i Europaparlamentet drev igenom att EU skulle ansluta sig Europarådets konvention mot våld mot kvinnor, känd som Istanbulkonventionen, valde Sverigedemokraterna som enda svenska parti att gå emot med hänvisning till att beslutet kan “i framtiden eventuellt resultera i” oönskat EU-inflytande.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz talade inför Europaparlamentet om brådskan att utvidga EU och behovet att reformera unionen så att utrikespolitik och skattefrågor kunde tas med kvalificerad majoritet. Han möttes av ihärdig kritik både för den politik Tyskland fört och för sina visioner för EU.

EU:s finansministrar möttes och diskuterade hur man ska komma åt länder som kringgår sanktionerna mot Ryssland.  
– När vi nu ser att sanktionerna kringgås av vissa länder då är det viktigt att våra tullmyndigheter arbetar ännu bättre, ännu hårdare på att stoppa just det, sade finansministern Elisabeth Svantesson som ledde mötet.

För första gången sedan mätningarna började år 2000 sjönk arbetslösheten i EU under sex procent.

43 länder, som deltog vid Europarådets toppmöte i Reykjavik, beslutade att samla in bevismaterial och registrera skador och förluster som orsakats av den ryska aggressionen mot Ukraina.

– Beslutet att sätta upp ett skaderegister under Europarådet är historiskt, sade Europarådets generalsekreterare Marija Pejčinović Burić.

Facebook dömdes av irländska myndigheter till böter på 1,2 miljarder euro för att olagligt ha fört över personuppgifter från EU till USA.

Under maj sökte 80 000 personer asyl för första gången i EU vilket är en ökning. I Sverige var motsvarande antal 800, vilket var en minskning jämfört med maj förra året.

Sista maj höll Frankrikes president Emmanuel Macron ett “historiskt tal”: där han i hittills tydligaste ordalag gav sitt stöd för Ukraina och krävde "påtagliga och trovärdiga" säkerhetsgarantier för Ukraina. 
 

Juni

Andelen människor i EU-länderna som hade ett arbete nådde under andra kvartalet 2023, 75,4 procent vilket var den högsta andelen sedan mätningarna började. Sverige hade näst högsta sysselsättningen efter Nederländerna.

Med röstsiffrorna 483 mot 38 och 100 nedlagda antog Europaparlamentet ett uttalande om behovet att stärka dialogen mellan fack och arbetsgivare på arbetsmarknaden såväl nationellt som på EU-nivå. Till 2030 ville parlamentet att andelen som jobbar under kollektivavtal i EU ska öka till 80 procent. Bland de få som röstade emot var de svenska ledamöterna Charlie Weimers (SD) och Johan Nissinen (SD).

EU-domstolen dömde ut en polsk lag som tvingade domare att offentligt meddela vilka partier, organisationer och stiftelser de är medlemmar i. Det medför, sade domstolen, ett åsidosättande av domarnas grundläggande rätt till skydd av personuppgifter och respekt för privatlivet.

En kraftverksdamm i Ukraina sprängdes och orsakade stor förödelse genom översvämningar nedanför dammen.  

I mitten av juni kapsejsade en båt fylld med migranter som försökte nå Europa utanför Greklands kust. Minst 500 personer befarades ha omkommit. Det ledde bland annat till att EU-ombudsmannen tillsatte en utredning kring vilken roll unionens kust- och gränsbyrå Frontex spelat i tragedin.

En undersökning i Euobserver pekade ut Sverigedemokraterna som det parti av alla i Europaparlamentet som flest gånger röstat emot nya miljö- och klimatregler – 69 procent av 222 beslut. 

Från Tyskland rapporterades att högerextrema och Putinvänliga AFD på ett års tid vuxit i opinionen från 10 procent till 18 procent. Parallellt i Frankrike brottades president Emmanuel Macron med låga opinionssiffror samtidigt som högernationella EU-skeptikern Marine Le Pen aldrig varit populärare. 

En undersökning från barnrättsorganisationen Plan angav att en tredjedel av männen i Tyskland ansåg det acceptabelt att bruka våld mot kvinnor. 

Spionprogram har använts av myndigheter i flera EU-länder, särskilt Polen och Ungern, för att övervaka journalister, oppositionella och andra som anses hota makten. Det framkom av en utredning från Europaparlamentet som uppmanade EU-kommissionen att agera.

ECB höjde sin viktigaste styrränta till 3,5 procent – den högsta nivån på 22 år. Samtidigt fortsatte inflationen att dala och nådde sin lägsta nivå, om än fortsatt hög, sedan det ryska kriget startade

EU-kommissionen bad medlemsländerna att skjuta till 75 miljarder euro extra i EU-budgeten för att bland annat stödja Ukraina, hantera migration och investera i ny teknik. Förslaget ledde till många och långa förhandlingar fram till decembertoppmötet där bland andra Sverige prioriterade stödet till Ukraina även om migration också kändes angeläget för svenskarna.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen meddelande att vinsterna från de frysta tillgångarna tillhörande den ryska centralbanken skulle kunna användas av EU för att betala för Ukrainas återuppbyggnad. Flera EU-länder och Europeiska Centralbanken uppgavs vara skeptiska till förslaget.

Under midsommarhelgen passade den ökände Jevgenij Prigozjin på att tåga mot Putin och Moskva med sin legoarmé Wagner. Det fick EU:s utrikeschef Josep Borrell att utbrista “monstret agerar mot sin skapare”. Det var dock mest ett önsketänkande för strax därefter var Putins ordning återställd och i augusti dog Wagnerledaren och nio andra under “oklara omständigheter” i en flygkrasch i Ryssland.   

Den konservativa brittiska regeringens planer att skicka asylsökande till det afrikanska landet Rwanda för prövning dömdes ut av en brittisk domstol som rättsosäkert. Regeringen skulle dock återkomma med ett nytt förslag med samma syfte att skicka asylsökande till Rwanda. BBC skrev att lagförslaget beordrade domstolarna att ignorera viktiga delar av lagen om mänskliga rättigheter – i ett försök att kringgå HD:s befintliga dom.
 

 Juli

Det tillhör inte vanligheterna att Sverige kritiseras offentligt av EU men nu hände det. En talesperson från EU:s utrikestjänst kritiserade Koranbränningar i Sverige. ”Att bränna Koranen eller någon annan helig bok är kränkande, respektlöst och en tydlig provokation. Uttryck för rasism, främlingsfientlighet och relaterad intolerans har ingen plats i Europa”. Senare samma månad upprepade EU:s utrikeschef Josep Borrell kritiken. 

EU-kommissionen slog fast att det skett en stabilisering för rättsstatens principer i EU-länderna under fjolåret. Samtidigt fick länderna nya rekommendationer för att stärka sin rättsstat – Sverige fick fyra förslag.  

I juli presenterade Turkiets ledare Recep Tayyip Erdoğan ännu ett nytt avsnitt i den turkiska Natocirkusen: “öppna vägen för Turkiet in i Europeiska unionen och sedan kommer vi att öppna vägen för Sverige” in i Nato.  

Sverige och Ukraina försökte under året från var sitt håll med olika utgångspunkter och möjligheter att komma med i Nato men stötte på problem. – Ukraina är nu närmare Nato än någonsin tidigare, sade Natochefen Jens Stoltenberg uppmuntrande till Natotörstande ukrainare under organisationens toppmöte i Litauen.

Efter två år av fallande befolkningstal i medlemsländerna blev antalet invånare i EU i fjol åter fler. Invandring var den viktigaste anledningen, meddelade Eurostat.

En OECD-rapport gjorde gällande att 27 procent av jobben kunde bli bortrationaliserade av AI-teknik och att värst såg framtiden ut i östra EU, inte minst i Ungern där 37 procent av de nuvarande jobben ansågs hotade. I Sverige låg prognosen på 20 procent.

Värmeböljan Kerberos slog till mot flera länder vid Medelhavet med temperaturer på över 40 grader. Och likt tidigare somrar ryckte EU-länderna ut för att hjälpa varandra mot skogsbränder. Under våren hade Italiens största lantbruksorganisation Coldiretti föreslagit att det skulle byggas 10 000 konstgjorda sjöar och dammar för att bättre klara framtida torka. 

Juli månad blev den varmaste som uppmätts på jorden sedan mätningarna började 1940, bekräftade EU:s klimatobservatorium Copernicus.

Efter att inget av vänster- eller högerblocken i det spanska parlamentsvalet fick en tydlig majoritet att bilda regering på, blev det läge för premiärminister Pedro Sánchez (S) att tänka utanför boxen. I den processen kom även EU att under hösten dras in i den spanska politiken när Sánchez försökte och lyckades få med sig olika småpartier för språkliga minoriteter mot löften om EU-språksstatus och amnesti för fängslade separatister. Efteråt visade analyser att det spanska valet hade utsatts för intensiv desinformation på sociala medier.

Europarådets oberoende jurister sparade inte på krutet i sin kritik mot en ny polsk lag som sades straffa personer som står eller har stått under ”ryskt inflytande”. ”Lagen kan lätt bli ett verktyg i händerna på majoriteten för att eliminera politiska motståndare", ansåg Venedigkommissionen som stämplade lagen, som den högerpopulistiska regeringen precis genomdrivit, som ”oerhört farlig” och uppmanade att den helt skulle upphävas.

Den tidigare ryske presidenten Dmitrij Medvedev meddelade att Ryssland måste använda kärnvapen om Ukrainas pågående militära offensiv skulle bli framgångsrik. Det fanns inget annat alternativ, skrev han på sociala medier. Han hade även tidigare hotat med kärnvapen.

Om man fick tro en Novus-undersökning så hade svenskarna ingen koll på klimatutsläppen. En majoritet av de tillfrågade, 51 procent, trodde att Sveriges utsläpp hade ökat de senaste 30 åren – i verkligheten är det tvärtom. Sverige var ledande bland EU-länderna på minskade klimatutsläpp, se senaste sammanställningen.
 

Augusti

Resultatet av ett omfattande stresstest på banksystemet visade, enligt Europeiska bankmyndigheten, att bankerna, inklusive svenska storbanker, skulle vara motståndskraftiga under ett ogynnsamt scenario med en svår ekonomisk kris de närmaste tre åren.

Några som kanske inte skulle klara ett stresstest, att stå på egna ben, kan vara de tyska företagen som fått enorma statsstöd motsvarade hälften av allt statsstöd som EU-kommissionen godkänt i EU trots att landets ekonomi “bara” stod för en fjärdedel av unionens BNP. Samtidigt lockades svenska företag till USA för att ta del av president Joe Bidens gröna stödpaket Inflation Reduction Act (IRA).

Koranbränningarna i Sverige och Danmark fortsatte att engagera världen. 57 muslimska länder i den islamiska samarbetsorganisationen OIC fördömde bränningarna. EU-kommissionen som förde samtal med OIC sade att koranbränningarna var kränkande och hänsynslösa och inte låg i linje med EU:s värderingar. Några dagar senare öppnade Danmarks statsminister för förbud: Bokbränning är inget yttrande, sade hon. I december förbjöds bränning av heliga skrifter i Danmark.

Från det ukrainska åklagarämbetets avdelning för krigsförbrytelser kom uppgiften att 10 700 civila ukrainare varav 500 barn hade dödats av Ryssland i kriget. Samtidigt meddelade Ryssland att de fördubblar militärutgifterna till motsvarande 1 000 miljarder kronor eller en tredjedel av landets utgifter.   

Hanna Maljar, Ukrainas vice försvarsminister, skrev på Telegram att den senaste veckans strider på östfronten varit "extremt svåra".

Under en hektisk augustivecka varnade Polen för belarusiska hybridattacker med migranter, utlyste parlamentsval och beslutade att 10 000 soldater skulle skickas till gränsen. Som om det inte var nog föreslog premiärministern också folkomröstningar om huruvida väljarna ville ta emot “illegala migranter från Mellanöstern och Afrika” eller om pensionsåldern skulle höjas.

Europa stod inför ett växande motstånd att ta itu med klimatförändringar och skydda miljön, rapporterade Reuters. Nyhetsbyrån pekade ut att det i länder som Italien, Nederländerna, Storbritannien, Polen och Tyskland finns det ett motstånd med hänvisning till “kostnader och krångel”. I opinionen låg miljöpartierna betydligt sämre till jämfört med tidigare.

Koranbränningarna fick Storbritannien att varna sina medborgare för Sverige: “Det är mycket troligt att terrorister försöker utföra attacker i Sverige.” Enligt danska medier hade den islamistiska terrororganisationen al-Qaida uppmanat till hämndattacker för koranbränningarna i Sverige och Danmark. Några dagar senare höjde Sverige för första gången sedan 2016 terrorhotnivån till 4 på den femgradiga skalan.  

Den svenska kronan slog ett bottenrekord mot euron och såldes till kursen 11,95 – det är den lägsta nivån mot euron som noterats.

En tredjedel av Ukrainas matexport raderades ut sedan Ryssland i juli återinförde en blockad och bombning av Ukrainas hamnar.

På den internationella dagen till minne av offer för våldshandlingar, baserade på religion eller övertygelse, lovade EU:s utrikeschef Josep Borrell, att EU skulle göra allt “för att skydda religions- och trosfriheten för alla”. 

Sverige blir medlem i Nato i höst, sade Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.– Jag är alltid väldigt försiktig med specifika datum, men jag är optimistisk.

Ett och ett halvt år efter krigsutbrottet levde ukrainska flyktingar i Sverige fortfarande under den nivå som anses dräglig i landet. För 71 kronor per dag ansågs de ha råd med mat, kläder och mediciner.   
 

September

Vid sitt linjetal om läget i unionen lyfte kommissionsordförande Ursula von der Leyen fram EU:s politiska ansvar att agera när historien manade till handling. Det gällde bland annat klimat och miljö, AI, geopolitik med fokus på Ukraina och utvidgningen av unionen.  

Statsminister Ulf Kristersson (M) avvisade förslaget att införa euron i Sverige med hänvisning till alltför svagt folkligt stöd. Enligt SCB:s stora opinionsmätning i maj var nästan 51 procent av svenskarna emot att införa euron i Sverige och knappt 31 procent var för.

Sverigedemokraterna var det enda svenska parti i Europaparlamentet som röstade nej till en ökad användning av förnybar energi i EU för att nå klimatmålen. Det nya målet för EU som helhet blev 42,5 procent förnybart till 2030. Sverige hade sedan tidigare i särklass mest förnyelsebar energi i EU: 66 procent 2022.

Polen, Ungern och Slovakien införde egna spannmålsförbud mot Ukrainsk import efter att EU lyft de tillfälliga restriktionerna från i maj. De nationella förbuden, förutom att bryta mot EU:s regler för den inre marknaden, markerade också ett brott mot solidariteten med det krigsdrabbade Ukraina.

Efter att Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj kritiserat Polen för att inte följa EU-beslut och släppa sina tillfälliga restriktionerna mot Ukrainas spannmålsexport, meddelade Polens premiärminister Mateusz Morawiecki att landet ställde in vapenleveranser till Ukraina. Dagen därpå tog presidenten Andrzej Duda tillbaka uttalandet. Bråket om ukrainskt billigt spannmål, där även Ungern och Slovakien var delaktiga, var den första offentliga oenigheten, sedan det ryska kriget inleddes, mellan Ukraina och något EU-land vid sidan av Ungerns antiukrainska och proryska agerande.   

Statistik från Eurostat visade att Sverige hade bland de längsta arbetsveckorna i Västeuropa och klart längst jämfört med de nordiska EU-länderna.

Turkiet och Ungern fortsatte att mullra mot ett svenskt Natomedlemskap. Turkiet hänvisade till  “terroristaktiviteter på Stockholms gator” och Ungern sade sig ogillade ett fyra år gammalt videoklipp från svenska Utbildningsradion.

Azerbajdzjan i Europas utkant utropade sig som segrare efter ett endagarskrig mot utbrytarregionen Nagorno-Karabach samtidigt som den armeniska befolkningen där flydde till Armenien. Armeniens militärallians med Ryssland visade sig vara utan värde för dem sedan Ryssland tappat militär förmåga då de bundit sina stridskrafter i anfallet mot Ukraina.

EU-parlamentet röstade för att uppdatera sitt regelverk med tuffare krav på öppenhet och redovisning av sidoinkomster efter fjolårets Qatarskandal där flera EU-parlamentariker anklagats för att ha tagit emot mutor. Alla svenska partier röstade för.

Nato-chefen Jens Stoltenberg vädjade om mer vapen till Ukraina. En rapport visade att storleken på Sveriges samlade stöd för Ukraina i förhållande till Sveriges BNP, hamnade på plats 17 i världen, efter bland andra Norge, Danmark och Finland. I december gick dock Sverige, efter nya stöd, upp till plats 11, motsvarande 0,5 procent av landets BNP.

FN:s flyktingorgan UNHCR meddelade att hittills under 2023 hade mer än 2 500 migranter dött eller försvunnit på väg mot Europa över Medelhavet.

I Europadomstolen inleddes en rättegång mot 33 länder, däribland Sverige, för att länderna inte agerat tillräckligt kraftfullt mot klimatförändringarna. Bakom stämningen stod sex portugisiska ungdomar.

Sverige hade i september den tredje högsta arbetslösheten i EU efter Spanien och Grekland.
 

Oktober

I oktober träffades EU-ländernas ledare för att informellt diskutera unionens prioriteringar fram till 2029 samt konsekvenserna av att utvidga unionen till nio fattigare länder på västra Balkan och i östra Europa. Inför mötet hade Tyskland och Frankrike drivit på, vad de ansåg vara nödvändiga ändringar av EU:s budget och vetorätten för att utvidgningen “inte skulle försvaga EU”. Sverige gjorde flera invändningar.

Med en sällsynt stor majoritet, 614 mot 2, och 4 nedlagda röster, antog Europaparlamentet strängare arbetsmiljöregler kring asbest.

Socialdemokraten och vänsterpopulisten Robert Fico, ledare för det största partiet i det slovakiska parlamentsvalen, sade att partiet hellre blev uteslutet ur det socialdemokratiska Europapartiet, PES, än att det ändrade sin proryska hållning till Ukraina. De båda S-partierna i Slovakien uteslöts därefter. 

Med presidentens oinskränkta makt och bristen på oberoende domstolar, fria medier och ett starkt parlament bör Ryssland numera ses som en diktatur, ansåg ett enigt utskott i Europarådet. Europarådets parlamentariska församling (PACE) antog sedan utskottets förslag med röstsiffrorna 43-0.

50 människor massakrerades i en rysk raketattack mot en mataffär och kafé i byn Hroza i östra Ukraina. Ett uppenbart folkrättsbrott, sade expert.

Hela 17 av de 21 svenska ledamöterna i EU-parlamentet meddelade att de ställde upp för omval i EU-valet 2024. 

Andelen felaktiga utbetalningar ur EU:s budget steg markant 2022 från 3,0 procent året innan till 4,2 procent, den högsta nivån av avvikelser  sedan 2014. 
– Det är i grunden samma typ av fel som har funnit i tidigare årsrapporter, sade revisionsrättens ordförande Tony Murphy.  

Utrikesminister Tobias Billström (M) missade ett informellt men historiskt EU-möte i Ukrainas huvudstad Kiev då han glömt sitt pass och fick vända vid gränsen.

EU fördömde terrororganisationen Hamas brutala terrorattack mot Israel. Men betonade att Israel i det legitima bekämpandet av Hamas måste följa internationell humanitär rätt om skydd av civilbefolkning. 

EU-kommissionen skickade en formell begäran till bland annat Facebook, Instagram, Tiktok och X med begäran om information på hur de uppfyllde sina skyldigheter att bekämpa olagligt innehåll och desinformation. Senare meddelade kommissionen att man gick vidare med en fördjupad granskning av X då de misstänkte att plattformen bröt mot EU-regler.

Skador som upptäcktes på gas- och dataledning mellan Finland och Estland visade sig efter utredning högst sannolikt ha orsakats av en kinesisk båt. Det ledde senare till att Natoländer och Sverige från december började patrullera Östersjön.

Det avslöjades att svenska företag fortsatt att göra affärer i Ryssland och att Sverige fortsatt importerar gas därifrån.

29 Natoländer manade Turkiet att släppa in Sverige som ny medlem.

De flesta migranter som ska utvisas ur EU blir kvar – tvärtom i Sverige, visade färsk statistik.

Trots att den sittande polska regeringen oblygt använt sin statliga makt till att gynna sig själva och bekämpa oppositionen, eller kanske just därför, vann oppositionen parlamentsvalet med tydlig majoritet. Därmed avslutades åtta år med nationalkonservativa Lag och rättvisepartiet och Polen väntas nu stärka rättsstaten, öka pressfriheten och samarbetet med övriga EU-länder.

Tre svenska fotbollssupportrar attackerades av en tunisier som olaglig befann sig i Bryssel och två av svenskarna dog. Mördaren, som flera år tidigare utvisats från Sverige, hade enligt uppgift blivit provocerad av koranbränningarna i Sverige. Statsministern Ulf Kristersson (M) sade att han “klandrar inte Belgien”. Två dagar senare tvingades Belgiens justitieminister Vincent Van Quickenborne avgå på grund av “slarv och inkompetens" då det visade sig mördarens hemland tidigare hade begärt mannen utlämnad för att rymt från fängelse, en begäran som blev liggande hos den belgiska åklagarmyndigheten på grund av personalbrist.  

EU-kommissionen godkände Sveriges uppdaterade plan på hur man ska använda de 3,45 miljarder euro, motsvarande 40 miljarder kronor, från unionens stora coronaåterhämtningsfond för klimat - och digitaliseringsåtgärder. Detta var det enskilt största EU-stödet som Sverige mottagit hittills. 

Ungerns premiärminister nationalkonservative Viktor Orbán bröt mot EU-linjen och skakade hand med den för krigsbrott internationellt efterlyste och av EU sanktionerade ryske härskaren Vladimir Putin på ett möte i Kina. Orbáns möte kritiserades av både Nato och EU. Några dagar efter Kinamötet meddelande Gazprom att Ungern skulle köpa mer gas av Ryssland.

En orolig EU-kommission uppmanade EU-länderna att anstränga sig mer för att klara klimatmålen till 2030. Takten i utsläppsminskningarna måste öka, sade klimatkommissionären Wopke Hoekstra.

Senare kom en prognos från EU:s miljöbyrå som visade att EU skulle missa alla sina klimatmål för 2030, om inget gjordes. Samma analys visade att Sverige hittills varit bäst i EU på att minska växthusgaserna.

Den polske valvinnaren, men ännu inte utsedda premiärminister, Donald Tusk var i Bryssel för att sondera terrängen om möjligheten till utbetalning av frusta EU-stöd. Efter sitt möte med Ursula von der Leyen sade Tusk till Europaportalen att han var ganska säker på att få loss pengarna.

I ett ovanligt grepp ställde alla partigrupper i EU-parlamentet, från vänster till höger, sig bakom en omarbetad version av kommissionens kontroversiella förslag för att komma åt barnporrsmaterial på nätet. – En bra balans mellan skydd av barn och respekten för grundläggande rättigheter, menade EU-parlamentets huvudförhandlare Javier Zarzalejos.

Efter flera år av långsamma framsteg tycks jämställdheten mellan män och kvinnor i EU-länderna ha gjort ett språng mot ökad jämställdhet. Det visade en analys från Europeiska jämställdhetsinstitutet EIGE. Sverige toppade. 

Årets rättsstatsranking från The World Justice Project, WJP, visade att graden av rättsstatlighet i Europa minskat i ett flertal länder. I botten låg Turkiet och det sämsta EU-landet var Ungern. Sverige låg på fjärde plats från toppen, sist bland de nordiska.

Ungern, ett av EU:s minst demokratiska länder, ville ha en förklaring av den kritik som riktats mot landets demokratiska utveckling innan Sveriges Natoansökan togs upp i parlamentet, sade den ungerska ministern Gergely Gulyás.

Europeiska centralbanken, som sätter räntan för 20 EU-länder, beslutade att inte höja räntan vid sitt oktobermöte. Det fick centralbankerna i USA, Storbritannien, Norge och Tjeckien och senare Sveriges riksbank att följa efter och låta räntan ligga still. Därmed var det slut på årets räntehöjningar.

En EU-studie i 14 medlemsländer visade en stor utbredning av rasism mot svarta, inte minst i Tyskland, Österrike och Finland. I Sverige hade dock andelen som uppgav att de utsatts för rasism halverats från 51 procent 2016 till 25 procent 2022 av de tillfrågade.  

Ryssland genomförde den sista oktober, enligt ukrainska myndigheter, beskjutningar mot 118 samhällen i Ukraina, vilka benämndes som “den värsta artilleriattacken hittills i år”. Samtidigt varnade Ukraina för att kriget närmar sig en låsning, “ett dödläge”, där inga framsteg görs.     
 

November

EU-kommissionen presenterade det “historiska förslaget” att EU:s stats-och regeringschefer vid sitt toppmöte i december skulle besluta att inleda formella anslutningsförhandlingar med Ukraina och Moldavien.

Sverige led ett svidande nederlag i EU-domstolen och fick böta 100 miljoner kronor, för att fem år för sent ha infört EU:s skärpta vapendirektiv. Ett allvarligt brott mot EU:s regler som enligt domstolen blev värre av att Sverige är bland de länder som hårdast drabbats av skjutvapenvåld i EU.

Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, beräknade att den totala skadan som missbruk av EU-medel åstadkom i EU:s budget för 2022, uppgick till fem miljarder euro, motsvarande närmare 60 miljarder kronor. Trots att Sverige var en ihärdig kritiker mot pengamissbruk i EU och trots att frågan om hur Sveriges skulle ansluta sig till Eppo utreddes för tre år sedan hade Sverige inte ännu gått med i samarbetet med Europeiska åklagarmyndigheten. – De åtgärder som behöver vidtas för att möjliggöra en anslutning är rätt omfattande och komplexa, sade justitieminister Gunnar Strömmers (M) pressekreterare till Europaportalen. 

EU:s budgetkommissionär tillbakavisade medieuppgifter om att man skulle låta Ungern få del av låst EU-stöd i utbyte mot att premiärminister Viktor Orbán släppte sitt motstånd mot nya pengar till Ukraina. – Vi kan inte bli utpressade, sade kommissionär Johannes Hahn till oroliga Europaparlamentariker. Pengar skulle betalas, sade han, i utbyte av ungerska reformer för att stärka rättsstaten, något man dittills inte sett tillräckligt av. En månad senare, några dagar före EU-toppmötet inför vilket Orbán hotat att lägga veto mot nytt stöd till Ukraina, släppte dock kommissionen, efter vissa reformer, över tio miljarder euro i fryst EU-stöd till Ungern. 

Italien kommer att bygga två center i Albanien för att ta emot upp till 36 000 migranter per år som försöker nå EU sjövägen, meddelade premiärministrarna för de två länderna. Det blir första gången som en asylprocess till ett EU-land genomförs på entreprenad utanför unionen.

Den spanska socialdemokratiska regeringsbildningen väckte uppseende inom EU under hösten då en utlovad amnesti för katalanska separatister fick EU-kommissionen att tala om risk för brott mot rättsstatligheten något som även spanska domare varnade för.   

Sverige beslutade för åttonde året i rad att förlänga de så kallade tillfälliga gränskontroller mot andra Schegenländer med hänvisning till "ett allvarligt hot mot den allmänna ordningen och den inre säkerheten". Sverige införde ursprungligen gränskontrollerna under tio dagar i november 2015 för att hantera det då stora inflödet av migranter. Tidigare under året införde även Tyskland och Italien gränskontroller.

När statsminister Ulf Kristersson (M) talade vid riksdagens årliga partiledardebatt om EU betonade han att Sverige måste bli bättre på att definiera och hävda sina intressen i EU. Oppositionsledaren Magdalena Andersson (S) pekade ut SD:s EU-motstånd som ett problem för landet och regeringen.

Den tyska författningsdomstolen stoppade, med hänvisning till federala skuldregler, regeringens planerade klimatfond på 60 miljarder euro. Det ledde till en oro för att Tyskland, som släpper ut mest växthusgaser i EU, inte ska kunna finansiera övergången till grön ekonomi “på ett rimligt sätt”. 

Det högernationalistiska Frihetspartiet, PVV, blev överraskande det största partiet i det nederländska nyvalet. Två stora tänkbara koalitionspartner – liberalkonservativa VVD och kristdemokratiska NSC – avvisade dock samarbete med PVV.

Att svenska politiker inte vill se mer makt till EU-nivån blev tydligt när Europaparlamentet tog ställning till en vision om ett framtida EU. I förslaget fanns bland annat fler slopade veton för länder och mer makt till Europaparlamentet, något som bara MP och L som höll med om, övriga svenska partier röstade nej.

Lagom till FN:s stora klimatmöte COP28 kom en dyster expertrapport där prognosen visade att jordens medeltemperatur kommer att öka med mellan 2,5 och 2,9 grader under detta århundrade om världens länder inte minskade utsläppen betydligt snabbare än vad de dittills hade lovat.

På Sverigedemokraternas landsmöte framkom att partiet ville ha omfattande fördragsändringar för att bland annat minska EU:s makt och utvidga ländernas vetorätt. Samtidigt visade en genomgång av det senaste årets alla EU-beslut i riksdagen att SD numera var närmast nöjd med Sveriges EU-politik. Partiet gav därmed ett intryck i riksdagen och ett annat utanför.

Inflationen i euroländerna blev 2,4 procent i november – helt nära centralbanken ECB:s mål om 2 procents inflation. Inflationen i Sverige var 3,3 procent.

Sista november kom beskedet att Sverige toppade EU-rankingen för bästa företagsklimat, enligt PwC:s Private Business Attractiveness Index.

December

Det blev inget nytt stort handelsavtal för EU som planerat med Mercosur-länderna i Sydamerika.
– Jag är emot Mercosuravtalet, sade Frankrikes president Emmanuel Macron och hävdade att det stred mot franska och EU-bönders intressen. Däremot kunde EU anta ett nytt frihandelsavtal med Nya Zeeland och ett nytt med Chile var på väg.  

Pisa-undersökningen damp ner som en bomb i svensk skoldebatt och många upprördes över fallande resultat. Men jämfört med andra EU-länder gick det hyfsat och Sverige hamnade på en sjunde plats, mitt emellan Danmark och Belgien.

Strejken vid Teslas anläggningar i Sverige som pågått sedan slutet av oktober, spred sig till grannländerna när fackförbund i Danmark, Norge och Finland utlyste sympatiåtgärder i december. Även Tyska fackjätten IGMetall uttalade sitt stöd.

Slovakien, som sedan oktober styrs av vänsterpopulisten premiärminister Robert Fico, meddelade att de skulle stänga den åklagarmyndighet i landet som särskilt fokuserat på korruption och maktmissbruk, en byrå som även granskat Ficos parti. EU vädjade till moderation.

Svenska Lantmännen, som dömdes till en halv miljard kronor i EU-bot för olaglig kartellbildning i etanolbranschen, sade att de skulle överklaga kommissionens beslut.

Europaportalens sammanställning av internationella index visade inte oväntat att kandidatländer låg efter EU-länderna på en rad viktiga områden. Några kandidatländer låg dock bättre till än vissa medlemsländer, inte minst när det gällde pressfrihet.  

EU-lagstiftare blev preliminärt överens om vad som beskrivs som världens första reglering av artificiell intelligens, AI. Frågan är om lagen kan möta den oro för människoskadlig AI som uttrycktes i flera debatter under året.

– Överenskommelsen fokuserar på identifierbara risker, ger rättslig säkerhet och öppnar vägen för innovation inom tillförlitlig AI, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

För att undvika “en dramatisk eskalering av hatbrotten i Europa som nu särskilt drabbar judar och muslimer”, sade EU-kommissionen att de ville se ett ökat skydd för offentliga platser, synagogor och moskéer. Veckan innan sade Sverigedemokraternas ledare Jimmie Åkesson att han helt ville få bort muslimska symboler från offentliga platser i Sverige. 

Efter tre års förhandling nåddes preliminär uppgörelse mellan Europaparlamentet och ministerrådet som kanske kan innebära att upp till 5,5 miljon så kallade gigarbetare, ofta i gatubilden sedda som cykelbud, enklare skulle kunna ges anställningsrättigheter.  Svenska EU-politiker var kritiska medan Europafacket hoppades att direktivet skulle vara början på slutet på ”Vilda västern” på arbetsmarknaden. Men trots uppgörelsen valde ett antal länder, där ibland Sverige, i efterhand att stoppa förslaget varför förhandlingarna måste fortsätta under 2024.

Det rättsliga samarbetet inom EU tog nya steg när man beslutade att inrätta en myndighet mot penningtvätt och skärpa reglerna för att lättare kunna konfiskera kriminellas tillgångar.

Sin vana trogen hotade Ungerns premiärminister Viktor Orbán övriga EU-länder med veto inför unionens decembertoppmöte. Ungern, som på flera sätt bryter mot EU-samarbetets villkor och anda, fortsatte sin proryska kampanj mot det krigshärjade kandidatlandet Ukraina och förhindrade övriga 26 medlemsländer från att ekonomiskt stödja Ukraina i dess försvar mot Ryssland. Toppmötet beslutade dock, efter att Orban lämnat mötet, att Ukraina och Moldavien skulle få börja den långa processen att förhandla om ett framtida EU-medlemskap.   

EU-förhandlare enades preliminärt om en ny mediefrihetslag som ska skydda mediernas oberoende och säkra mångfald i medielandskapet. – Det är en stor framgång för pressfriheten i Europa, sade EU-parlamentets chefsförhandlare Sabine Verheyen. Även Reportrar utan gränser välkomnade uppgörelsen. Några veckor tidigare presenterades en EU-lag som skulle förhindra så kallade SLAPP-rättegångar mot bland andra journalister i andra länder.  

Några dagar före jul kom så det “historiska beskedet” att EU-länderna och Europaparlamentet nått en preliminär överenskommelse om nya och gemensamma regler kring asyl- och migrationspolitiken. 
– Efter sju års politisk låsning så har vi nu äntligen enats om en ny och kontrollerad migrationspolitik som kommer att innebär en minskad ekonomisk migration till EU och till Sverige, sade Tomas Tobé (M), en av Europaparlamentets förhandlare.