EU-kommissionen om försvarsmaterial: Köp gemensamt och europeiskt

Rysslands anfallskrig har satt fokus på den europeiska försvarsindustrins möjligheter att tillhandahålla vapen och utrustning både till medlemsländerna själva och till Ukraina. Av den miljon ammunitionsrundor som EU-länderna i fjol lovade Ukraina till mars i år har bara runt en tredjedel levererats.

EU-kommissionen lade på tisdagen fram ett stort paket med förslag och strategier för att råda bot på detta och för att på sikt stärka den europeiska försvarsindustrins kapacitet och beredskap.

– Försvarsbudgetarna i alla medlemsstater ökar kraftigt. Eftersom vi vill investera mer, bör vi investera bättre, vilket i stort innebär att investera tillsammans och investera europeiskt. Vi måste ta mer ansvar för vår egen säkerhet, sade EU-kommissionär Margrethe Vestager.

En av grundbultarna i paketet är att öka incitamentet för medlemsländerna att gå samman i gemensamma uppköp av försvarsmateriel för att sänka kostnader, snabba på produktionen och minska risken för försvarsindustrin. I dag görs runt 18 procent av uppköpen gemensamt, kommissionen vill fördubbla den andelen till 2030.

Helst ska uppköpen av försvarsmateriel ske inom EU anser kommissionen som sätter som mål att minst hälften av inköpen ska ske mellan medlemsländerna år 2030.

Det ska även bli lättare att finansiera sådana uppköp. Det ska ske genom att bland annat göra det lättare för mindre försvarsföretag att få tillgång till kapital, möjlighet till skattelättnader och att Europeiska investeringsbanken underlättar finansiering av försvarsbranschen.

– Vad vi saknar i dag är inte bristande produktionskapacitet utan finansiering, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell som tillade att kapaciteten på längre sikt dock måste öka.

Kommissionen öronmärker 1,5 miljarder euro ur Europeiska försvarsfonden för gemensamma projekt.

– 1,5 miljarder är inte mycket pengar när det gäller försvarsindustrin men det kan fortfarande fungera som ett incitament som det som får medlemsstaterna att gå samman. För den verkliga finansieringen av ett starkare försvar kommer från medlemsstaterna, sade Margrethe Vestager.

Kommissionen föreslår också att vinster på de beslagtagna ryska statliga tillgångar ska kunna användas till försvarsprojekt förutsatt att medlemsländerna godkänner ett sådant upplägg. Kommissionen förslår dock ingen EU-gemensam upplåning för att finansiera projektet.

Enligt EU-kommissionär med ansvar för inre marknaden, Thierry Breton, är EU-ländernas samlade försvarsbudgetkapacitet tre gånger så stor som Rysslands.

– Det som är viktigt är att vår bas ökar mycket snabbt, så att [Vladimir Putin] förstår att vi menar allvar med detta. Vi kommer inte bara att vara i nivå med vad som sker i Ryssland, utan vi kommer att göra det mycket bättre, sade Breton.

Ukraina ska få delta

Kommissionen anser att Ukraina ska kunna delta i nästa alla aspekter av försvarsindustripaketet med bland annat gemensamma uppköp med EU-länder. Man sätter samtidigt upp ett "försvarsinnovationskontor" i Kiev.

– Det sker mycket innovation i Ukraina just nu. Jag anser att det är viktigt att vi använder detta kontor också för oss på den europeiska sidan att lära oss så att försvarsindustrin är en industri som samlas i ett ekosystem där Ukraina är helt integrerat, sade Vestager.