Klimatminister Romina Pourmokhtari: Det går ihop till 2030

Ett trettiotal journalister möttes upp när riksdagsjournalisternas förening på tisdagen kallade till en så kallad kaffeträff. Under dessa träffar får journalister en möjlighet resonera med en politiker, oftast en partiledare eller minister. Denna gång var klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) inbjuden.  

Med tanke på att Sverige ligger bra till, som 4:a av 27 EU-länder år 2022, för att uppnå sina klimatmål i EU till 2030, borde det vara relativt enkelt att vara klimatminister. Men sedan årsskiftet har regeringen gjort saker som ändrar på det. Dels har man kraftigt minskat inblandningen av biobränsle i drivmedel, vilket ökar utsläppen av farliga växthusgaser, men också sänker priset på bensin och diesel. Dels har man genomfört den nya bränslepolitiken utan att ha styrmedel på plats som kan parera och minska utsläppen. 

Motivet till den nya bränslepolitiken förklarar Romina Pourmokhtari med att man vill underlätta ekonomiskt för de utsatta hushållen som “har det extremt tufft” och är bilberoende för att få sin vardag att gå ihop. Men hon kan inte svara på hur många människor som tillhör dessa “mest utsatta hushåll” som regeringen nu ändrar klimatpolitiken för.  

Hur många är det som behöver sänkta bränslepriser för att kunna klara sin vardag?

– Det är självklart inte någonting jag kan ge svar på, säger Romina Pourmokhtari. 

Men det ju motivet för politiken och ni vet inte hur många som det berör?

– Nej,  jag har inte räknat ut hur många personer det är. Däremot talar ju valet 2022 sitt klara språk. När sju av åtta partier i Sveriges riksdag går till val på att sänka bränslepriserna. Då är ju det inte av något annat skäl än att folk efterfrågar det här.

Ville inte sju av åtta partier också rädda klimatet?

– Jo, precis och det är en kalkyl som vi behöver få ihop. 

I regeringens klimathandelsplan skriver de om vikten att “hitta styrmedel som vinner legitimitet hos medborgarna”. Det kan antyda att svenskar är kluvna eller motståndare till försöken att minska växthusgasutsläppen i Sverige. 

I en opinionsundersökning från Eurobarometern som genomfördes maj-juni 2023 framgår att just svenskar tillhörde de medborgare i EU som var mest kritiska till den nationella klimatpolitiken. 80 procent svarade nej på frågan om den svenska regeringen gjorde tillräckligt för att hantera klimatförändringarna.

SD är konstruktiva

En annan fråga som dominerade kaffeträffen var hur klimatministern, som gjort sig känd som en uttalad SD-motståndare, kunde samarbeta med Sverigedemokraterna. Men enligt henne var detta i praktiken inget problem då SD “är konstruktiva när vi förhandlar” och att de också är “måna om att det går bra för Sverige”. 

Hon pekade på Tidöpartiernas gemensamma novemberuttalande, att Sverige ska uppfylla sina EU-klimatmål för 2030, som en av Liberalernas största framgångar i regeringssamarbetet. Att SD i riksdagen anpassat sin EU-politik till regeringens bekräftas även av Europaportalens stora undersökning av EU-nämnden – där SD:s tidigare EU-kritik nästan helt försvann efter valet 2022.

Inte heller är det något hinder för Tidösamarbetet att Europaparlamentarikern och Sverigedemokraternas toppnamn i EU-valet Charlie Weimers sagt sig vilja riva upp EU:s klimatuppgörelse. Detta, enligt klimatministern, eftersom det är valrörelse och att Weimers då “måste få förklara” sin EU-politik.

Hur Sveriges nya klimatpolitik ska se ut, kommer enligt regeringens nya klimathandlingsplan utredas till 2026 och genomföras 2027-2030. 

Trots att den nya politiken då bara skulle ha tre år på sig att ta Sverige till klimatmålet tror klimatministern, efter att hon och hennes statssekreterare “har räknat på det”  – att det går. 

– Det går ihop till 2030, säger Romina Pourmokhtari.