Gästkrönika: En lyckad digitalisering bygger framtiden

Vi går in på upploppet inför EU-valet i juni och många förhandlingar kring förordningar och direktiv avslutas. Faktum är att de beslutas i ett tempo som gör det svårt att hänga med i svängarna. 

Några regleringar känner vi förstås igen från den svenska medierapporteringen, som exempelvis AI-förordningen. Frälsning eller domedag – möjlighet eller hot? Den tekniska utvecklingen inom området går rasande snabbt. Samtidigt som vi försöker lära oss vad vi kan göra med tekniken så är frågan vad vi egentligen får göra med densamma.

En ny digital verklighet

Vi ser att ett tjugotal förordningar kommer att träffa kommuner och regioner de närmaste åren. Vissa av dem kommer vi att märka som privatpersoner, som inrättandet av en svensk statlig e-legitimation, liksom den digitala plånbok som alla medborgare och företag ska erbjudas. Kommuner och regioner kommer på två till fem års sikt att behöva anpassa tjänster och lösningar till en ny verklighet.

Vi närmar oss också en verklighet där vi som medborgare kan logga in i varandras digitala tjänster och där system och lösningar kan kommunicera med varandra. För att lyckas komma dit så kommer alla aktörer i varje land att behöva tänka på nya sätt.

Det är med andra ord bra fart på digitaliseringsarbetet, vilket också är nödvändigt för att kommuner och regioner ska klara välfärdsuppdraget. Efter pandemin ser vi att EU har ökat takten i och ger ordentligt med kraft in i den digitala omställningen; i många avseenden ser vi att EU har blivit den motor som driver på Sveriges digitala riktning.

Ökad säkerhet

I samma takt som digitaliseringen ökar så ökar också riskerna för angrepp. EU har beslutat om ett helt paket med direktiv och förordningar som ska bygga upp motståndskraften i Europa. Närmast på agendan är det uppdaterade NIS-direktivet som syftar till att höja cybersäkerhetsnivån i hela Europa.

Den nya lagstiftningen kommer att ställa krav kommuner och regioner på ett sätt som inte gjorts tidigare. Vi förväntar oss också att andra förordningar kommer ställa krav på vårt säkerhetsarbete, till exempel Cyber Resilience Act och Cyber Security Act som båda har beslutats under vintern.

Den satsning som EU gör för att nå i mål med det digitala decenniet saknar motstycke i modern tid. Europa har tagit ett samlat grepp kring hela den digitala portföljen och sätter agendan för flera decennier framåt.

Det ligger i allas intresse att Sverige rustas och hänger med. Därför måste vi  – stat, kommuner och regioner -  gemensamt kraftsamla för att få till en lyckosam implementering.

Lars Holmin
Ordförande i SKR:s beredning för digitalisering