Gästkrönika: Mer kraft krävs i klimatomställningen

Den globala konkurrensen för investeringar i grön omställning kan för tillfället endast beskrivas som stenhård. Svenska företag är samtidigt väl positionerade i det pågående racet om klimatomställningens förhoppningsvis bästa affärsidéer och investeringar. 

Ofantliga summor

De summor som aviserats investeras i den gröna omställningen runt om i Europa och resten av världen är ofantliga. Zoomar man exempelvis in på den gröna omställningen i Norrland, Sveriges hetaste destination för denna typ av planerade investeringar, uppskattas totalbeloppen uppgå till ca 1070 miljarder under kommande årtionden, enligt siffror från Norrbottens Handelskammare. EU-valet stundar, och den 8 april anordnar Svenskt Näringsliv därav en EP-valdebatt i Luleå om grön omställning.

Under innevarande mandatperiod har EU genom Fit for 55 gemensamt lagstiftat om en gemensam europeisk klimatpolitik som i ambitionsnivå hittills saknar motstycke i övriga världen. Att hantera klimatfrågor på EU-nivå, med gemensamma spelregler för svenska och europeiska företag är i grunden bra och effektivt. Internationella utmaningar såsom klimatfrågorna hanteras bäst på internationell nivå.

Politisk kontinuitet och förutsägbarhet

För att de satsningar som företagen planerar på många håll i vårt land – inte bara i Norrland – ska realiseras behövs politisk kontinuitet och förutsägbarhet för investeringar. Såväl för investeringar i den fossilfria kraftproduktion som behövs som för investeringar för att ersätta fossila produktions- och transportprocesser med fossilfria. 

Den europeiska målsättningen om klimatneutralitet till 2050 och etappmålet till 2030 har befäst EU:s ledarskap i klimatfrågorna, såväl på den globala arenan som i förhållande till EU:s medlemsländer. 

Bläcket på överenskommelserna om Fit for 55 har samtidigt knappt hunnit torka. Fokus för såväl EU- som medlemsländernas politik bör därför nu vara att implementera denna mandatperiods överenskomna klimatlagstiftning på bästa sätt, utvärdera hur väl regelverken levererar mot uppsatta mål, och vid behov komplettera.

Konkreta europeiska och nationella åtgärder 

Ambitiösa europeiska målsättningar räcker dock givetvis inte i sig själva utan behöver kompletteras med konkreta europeiska och nationella åtgärder för att ge näringslivet goda förutsättningar att ställa om. Det handlar exempelvis om ytterligare fossilfri energi till konkurrenskraftiga kostnader, välfungerande tillståndsprocesser och kostnadseffektiva styrmedel och regelverk. Handlingskraft här och nu är nyckeln och spaden behöver sättas i marken så snart som möjligt. 

Räknar man baklänges behöver de sista stora projekten som går i gång i Sverige starta senast i början av 2030-talet. Åtminstone om investeringarna ska hinna leverera resultat i form av exempelvis tillskott av ny fossilfri energi eller utsläppsminskningar när tillståndsprocesser i dagsläget ofta är decennielånga för denna typ av projekt.  De reformer som behöver vidtas måste därför beslutats under denna eller nästa svenska mandatperiod och/eller nästa europeiska mandatperiod.

Ett större fokus på hur omställningen ska gå till och vilka förutsättningar som behövs utgör en bra näringspolitik för AB Sverige. Detta är vad den europeiska klimat- och energipolitiken bör fokusera all sin energi på under nästa mandatperiod.   

Stefan Kvarfordt
Gästkrönikör  
Expert EU energi- och klimatpolicies på Svenskt Näringsliv