Granskning av vallöften: Så ska säkerheten öka i EU

Europaportalen fortsätter sin granskning av de europeiska partiernas valmanifest inför EU-parlamentsvalet. Denna gång handlar det om hur partierna ser på säkerhet och vad de vill att EU ska på området.

En fråga som förenar de flesta partier är behovet av att stärka det europeiska försvarssamarbetet och att EU måste ta större ansvar för sin egen säkerhet. Högergruppen EPP och Liberala ALDE driver tydligast linjen att EU bör utveckla en självständig försvarskapacitet vid sidan av Nato. De vill skapa en europeisk försvarsunion med styrkor som ska kunna agera självständigt på land, till sjöss och i luften. De två vill även tillsätta en kommissionär med särskilt ansvar för försvarsfrågor.

Socialdemokratiska PES är mer försiktigt i formuleringarna. De gröna,  Vänstern och Det är folkets tur nu är däremot skeptiska till ökade militära satsningar på EU-nivå och förespråkar främst fredliga lösningar. Nationalkonservativa ECR och Vänstern betonar att försvarsfrågor i första hand är medlemsländernas ansvar.

Alla partier förutom de Gröna och Vänstern vill se satsningar på den europeiska försvarsindustrin. De Gröna och Vänster står på många punkter ut från övriga partier med krav på nedrustning och att göra Europa kärnvapenfritt. De betonar även andra säkerhetsutmaningar som andra partier ägnar mindre uppmärksamhet. De gröna och Vänstern framhåller klimatförändringarna som ett centralt hot mot vår säkerhet.

Ökat polissamarbete

Det finns en samsyn kring behovet av ökat europeiskt samarbete för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet. Människohandel, terrorism, organiserad brottslighet och cyberbrott är hot som nämns av flera partier.

Fyra partier – gröna, liberaler, socialdemokrater och EPP – förespråkar ett stärkt samarbete och informationsutbyte mellan brottsbekämpande myndigheter i medlemsländerna för att komma åt gränsöverskridande brottslighet. EPP vill fördubbla antalet anställda vid Europol. Socialdemokratiska PES och liberala ALDE vill dessutom stärka Europeiska åklagarmyndigheten som i dag utreder brott mot unionens ekonomiska intressen. Vänstern och Det är folkets tur nämner inget om brottsbekämpning.

Ur partiernas valmanifest: Säkerhet

EPP – Moderaterna och Kristdemokraterna

Konservativa och kristdemokratiska EPP vill stärka EU:s förmåga att försvara sig i linje med principen om strategisk autonomi. Man vill se ökade investeringarna i försvarsindustrin och utveckla en gemensam inre marknad för försvarsmateriel. På sikt eftersträvar man en europeisk försvarsunion med styrkor till land, sjöss, cyber och luft som kompletterar de nationella försvaren. Länder som inte vill delta i EU-externa militäroperationer föreslås betala till en fond för det kollektiva försvaret. Partiet vill även sätta upp olika samarbeten för att hantera framtida kriser, civilförsvar, en cyberbrigad och en europeisk brandkår för exempelvis skogsbränder. Den gränsöverskridande brottsligheten bör enligt EPP bekämpas med större samarbete mellan brottsbekämpande myndigheter i medlemsländerna och mer än fördubbla Europols personalstyrka från 1 400 till 3 000. En  speciell enhet med 1 000 personer som ska arbeta mot prostitution och människohandel med kvinnor och barn. Samarbetet med USA och Latinamerika för att komma åt narkotikahandeln bör stärkas.

PES – Socialdemokraterna

Socialdemokratiska PES anser liksom EPP att EU måste ta ett större ansvar för sin egen säkerhet och försvar. Partiet vill genomföra en "stark" gemensam säkerhets- och försvarspolitik som kompletterar Nato med en europeisk försvarsindustri med fler gemensamma uppköp och närmare samarbete inom underrättelser, cybersäkerhet och viktig infrastruktur. PES säger sig vilja förbättra polisiärt och rättsligt samarbete mellan medlemsländerna i kampen mot terrorism, organiserad brottslighet, drog- och vapenhandel, cyberbrottslighet och penningtvätt. Även PES vill stärka Europol vilket man även vill göra med Europeiska åklagarmyndigheten Eppo och antikorruptionsbyrån Olaf.

ALDE – Centerpartiet och Liberalerna

Liberala ALDE vill se ett gemensamt europeiskt försvar och en försvarsunion till 2040 med långtgående samarbete mellan medlemsländerna till lands, sjöss, i luften och rymden såväl som forskning och utveckling av europeiska försvarsförmågor. ALDE vill öka samarbetet mellan Europol, Interpol och nationella polismyndigheter för att bekämpa gränsöverskridande och organiserad brottslighet. Europeiska åklagarmyndigheten Eppos mandat bör utvidgas till att omfatta all allvarlig, gränsöverskridande brottslighet som inte kan hanteras av medlemsländerna själva. Man vill vidare bekämpa utländsk inblandning i demokratiska processer i EU, inklusive desinformation.

De gröna – Miljöpartiet

De gröna anser att EU måste kunna stå upp för såväl sin säkerhet som fred och universella värden i sitt närområde och i världen. De vill utveckla en säkerhetsunion som sätter "den mänskliga säkerheten och människors behov i centrum". EU behöver även stärka trovärdigheten i artikel 42.7 i EU-fördraget om att stödja och bistå andra medlemsländer som utsätts för väpnade angrepp med "alla till buds stående medel". Detta innebär enligt partiet mer samarbete om militära resurser, interoperabilitet och samordnad upphandling, underhåll och försörjning. De gröna förespråkar kontroll och nedrustning av kärnvapen och konventionella vapen. Man gör en koppling mellan klimat och säkerhet och vill att finansiering av klimat- och miljöinitiativ samt insatser för att stärka kvinnors politiska, sociala och ekonomiska deltagande måste öka i samma takt som stigande militära utgifter. De gröna vill också inrätta en europeisk fond för naturkatastrofer och utöka den europeiska brandkåren. Partiet stöder en politik som förbättrar utbytet och informationsflödet mellan europeiska polis- och underrättelsetjänster. De vill skapa ett europeiskt utbytesprogram för poliser för att bekämpa gränsöverskridande organiserad brottslighet.

ECR – Sverigedemokraterna

Nationalkonservativa betonar att försvar och militär beredskap måste förbli medlemsländernas befogenheter och är därför mycket skeptisk till en försvarsunion. Men man vill stärka EU:s försvar och försvarsindustri, teknik och industriella bas för att säkerställa utveckling och produktion av militära förmågor som kan sättas in med kort varsel. EU:s samarbete på området med Nato bör stärkas. EU:s gränsbyrån Frontex och Europol bör stärkas för att hjälpa medlemsländerna att bevaka unionens yttre gränser.

Vänstern

Vänstern förespråkar ett brett koncept för säkerhet som omfattar alla existentiella hot såsom klimatförändringar, fattigdom och krig. EU:s ska självt ta ansvar för sin säkerhet oberoende av USA. Vänstern anser att EU istället för att militarisera behöver en politisk agenda för fred, säkerhet och nedrustning. De motsätter sig Natos utvidgning och upprustningen i Europa. Vänster vill liksom de gröna att Europa ska vara en kärnvapenfri kontinent. EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik får inte påverka "den särskilda karaktären" hos medlemsländernas säkerhets- och försvarspolitik, enligt Vänstern. I manifestet finns inget om brottsbekämpning.

Det är folkets tur nu

Vänsterpartiet ”Det är folkets tur nu”betonar ett Europa för fred och att Rysslands invasion av Ukraina och kriget i Gaza kräver att EU konsekvent agerar för fred och respekt för internationell rätt och inför riktade sanktioner mot invaderande makter. EU bör inte basera sin utrikespolitik på kapprustning, utan bör fokusera på försvaret av mänskliga rättigheter, internationell rätt och på återupprättandet av diplomati och fred, heter det.