Debatt: Politiker, glöm inte djuren inför EU-valet

Sveriges andel av Europaparlamentets 720 ledamöter må vara blygsam, men det finns stor potential att som enskild politiker göra stora avtryck. Det har vi sett prov på tidigare, och så kan bli fallet igen. För den som är beredd att föra kampen vidare för ett värdigt djurskydd finns nu möjligheten att påverka lagstiftningen för de miljarder djur som föds upp för bland annat kött och päls inom unionens 27 länder. 

Det är tacksamt att alla svenska partier verkar vara överens om att det är hög tid för EU att höja nivån på djurskyddet, om så inte för djuren så för den svenska konkurrenskraftens skull. Men för mycket står på spel för att det ska anses tillräckligt att klicka på rätt knapp under framtida omröstningar. Det finns ett stort behov av svenska Europaparlamentariker som gör djurfrågorna till sina – som likt ambassadörer för djurskyddsfrågorna kan pressa EU-kommissionen till att leverera på sina brutna löften och som kan verka för att förslagen vässas snarare än urvattnas i lagstiftningsprocesserna. 

Luddig och utdaterad EU-lagstiftning

EU:s nuvarande djurskyddslagstiftning är luddig, spretig och fullständigt utdaterad. Inom unionen ser vi fortfarande hur kycklingars näbbar klipps, grisars svansar stympas, tjurar fäktas, fiskar exkluderas från lagstiftningen, gäss och ankor tvångsmatas för lyxprodukter som foie gras, och hur djur transporteras under mardrömslika förhållanden på överhettade lastbilar och omkringdrivande fartyg. 

Lagstiftningen tar varken avstamp i befintlig forskning eller omfattar samtliga relevanta djurslag, och det är tydligt att implementeringen gjorts med varierande kvalitet. Lagstiftningen lämnar tolkningsutrymme och kryphål som gör att det som tolkats som förbjudet i ett land, kan fortsätta som rutin i ett annat.  

De länder som trots detta har valt att satsa på ett starkt djurskydd får ofta betala priset genom dyrare produktion och ibland lägre konkurrenskraft som följd. Det har blivit tydligt inte minst i Sverige där regeringen, i och med en utredning om stärkt konkurrenskraft för livsmedelsproducenter, tagit upp arbetet med att montera ner delar av det svenska djurskyddet som länge setts som självklara – beteskravet för kor exempelvis. Detta samtidigt som landsbygdsministern inte gjort mycket mer än att i spåren av EU-kommissionens svek skicka ett brev till densamma där han påtalade vikten av att leverera översynen av djurskyddslagstiftningen i sin helhet. Det är såklart bra, men det är långt ifrån tillräckligt. 

Svenskar vill värna djurskyddet

98 % av svenskarna svarade i Europabarometern att det är viktigt att värna om djurskyddet. Det är tydligt att medborgarna förväntar sig mer än politiken levererar. 

EU-lagstiftning går så gott som aldrig längre än vad enskilda medlemsländer redan har visat prov på, och blickarna riktas därför naturligt mot Sverige som i sammanhanget har ett gott anseende i djurskyddsfrågorna. I stället för att montera ner djurskyddslagstiftning på hemmaplan, bör regeringen – så väl som nästa uppställning Europaparlamentariker – göra allt i sin makt för att exportera snarare än inskränka det svenska djurskyddet. 

Nästa mandatperiod är avgörande. Vi behöver en uppställning i Europaparlamentet som höjer sina röster även för de fyrbenta och för de med fjädrar och fjäll. Därför uppmanar vi nu alla kandidater att höja sin röst för djuren och alla medborgare att rösta på en djurvänlig kandidat. Djurens Rätt har kartlagt vilka av partiernas kandidater som ställer sig bakom våra tio krav inför nästa mandatperiod, läs mer på djurensratt.se/eu-val. 

Camilla Bergvall
Riksordförande 
Djurens Rätt