EU-valet 2024: Breda mitten behåller majoriten

Preliminära siffror visar att de tre mittengrupperna i EU-parlamentet – högergruppen EPP, socialdemokratiska S&D och liberala RE – med 401 av de 720 platserna alltjämt har majoritet med knappt 56 procent av platserna. Innan valet utgjorde de tre partigrupperna 59 procent av EU-parlamentets mandat. De tre partigrupperna har traditionellt ofta samarbetat för att hitta majoriteter bakom nya EU-lagar och andra initiativ.

Den socialdemokratiska gruppens ledare, spanjorskan Iratxe García Pérez, manar till fortsatt samarbete inom den breda koalitionen men avvisar försöka att ge ytterhögergrupperna nationalkonservativa ECR och nationalistiska ID inflytande.

– Vi är redo att arbeta för den proeuropeiska och demokratiska majoritet som våra medborgare har efterlyst. Vi kommer inte att gå in i några förhandlingar som inkluderar extremhögern, sade García Pérez i ett uttalande.

Även den liberala RE-gruppens ledare, fransyskan Valérie Hayer, är inne på samma spår.

– Vi är redo att sitta i förarsätet för en proeuropeisk koalition om våra villkor och ambitioner stämmer överens. En kaoskoalition med de politiska ytterligheterna, som är hopplöst splittrade, är ett recept på stagnation och förlamning, sade Hayer.

Tyska Terry Reintke, som leder den gröna partigruppen som ibland samarbetat med mittenkoalitionen, lovar att de gröna är en pålitlig och ansvarstagande partner och redo att inleda förhandlingar för att hindra extremhögern från att få inflytande.

– Det är nu viktigare än någonsin att säkra en stabil pro-europeisk demokratisk majoritet i Europaparlamentet. Denna demokratiska majoritet måste samlas mot högerextrema krafter, sade Reintke.

Företrädare för den största partigruppen, kristdemokratiska och konservativa EPP, har tidigare indikerat att de kan tänka sig att söka samarbete i vissa frågor med partier från ECR och ID.

Backade mest gjorde liberala (RE-gruppen) och gröna partier. Nationalistiska partier i ID-gruppen ökade med en lite drygt en procentenhet, vilket var den högsta ökningen bland partigrupperna. Men dessa förändringar tar dock inte med i beräkningarna att 54 nya partiers ledamöter som valdes in i EU-parlamentet ännu inte har någon partigrupp. Det är inte heller garanterat att de nuvarande partigrupperna i EU-parlamentet kommer förbli i sina nuvarande former utan det är öppet för förhandlingar som kan pågå till den 15 juli då grupperna måste meddela talmannen namn, politisk förklaring och sammansättning.

Valresultat per medlemsland

Europaportalen sammanfattar de viktigaste utfallen i EU-valet i de 27 medlemsländerna. De flesta uppgifterna är preliminära. Nedanför landbeskrivningarna återges valdeltagandet i de olika medlemsländerna

Belgien

I Belgien bli högernationalistiska Vlaams Belang största parti före högerpopulistiska N-VA och liberala MR. Men landet har många mindre partier vilket gör att EPP, S&D och RE beräknas få fyra partier vardera från Belgien.

Bulgarien

I Bulgarien blev det konservativa regeringspartiet GERB störst med 23 procent. Två nybildade partier fick tillsammans fem av landets 17 platser.

Tjeckien

I Tjeckien blev det populistiska mittenpartiet Ano 2011 störst med drygt en fjärdedel av rösterna. Det tjeckiska piratpartiet – ett av få i EU-parlamentet – blev av med två av sina tre mandat.

Danmark

Danska vänsterpartiet SF blev enskilt störst med 17,4 procent av rösterna vilket ger dem tre mandat i den gröna partigruppen. Dansk Folkeparti behöll sitt enda mandat.

Tyskland

I Tyskland blev den kristdemokratiska CDU/CSU-koalitionen fortsatt störst. Högerextrema AfD med näst störst före socialdemokratiska SPD och får 17 mandat, partiet har dock blivit utkastat ur den nationalistiska ID-gruppen. De tyska gröna i det närmaste halverade sitt stöd.

Estland

Från Estland kommer två nya ledamöter till EPP-gruppen. S&D behåller sina två estniska ledamöter medan RE blir av med en av sina tidigare tre ledamöter.

Irland

Inga preliminära resultat.

Grekland

Det konservativa regeringspartiet Ny Demokrati förblir det största grekiska partiet med sju ledamöter. Vänsterpartiet Syriza tappar två av sina tidigare sex ledamöter.

Spanien

De två traditionella maktpartierna i Spanien – konservativa PP och socialdemokratiska PSOE – blir störst med 34 respektive 30 procent av stödet. Nationalkonservativa Vox fördubblar antalet mandat.

Frankrike

Klart störst i Frankrike blir högerextrema Nationell samling med 31 procent av rösterna vilket ger gruppen 30 ledamöter i EU-parlamentet och därmed tillsammans med de tyska kristdemokraterna den största nationella delegationen. President Emmanuel Macrons liberaler tappade åtta av sina tidigare 21 ledamöter. De gröna mer än halveras till fem parlamentariker

Kroatien

Konservativa regeringspartiet HDZ fick över en tredjedel av rösterna i Kroatien och skickar därmed sex av landet tolv ledamöter till EU-parlamentet.

Italien

Även i Italien blev regeringspartiet i form av nationalkonservativa Italiens bröder störst med 29 procent. och 24 ledamöter i ECR-gruppen där man tidigare hade tio. Socialdemokratiska PD skickar 20 parlamentariker.

Cypern

På Cypern blev konservativa Demokratisk samling störst med 25 procent och skickar därmed två ledamöter till EPP-gruppen. Två nya cypriotiska partier klarade även valspärren.

Lettland

Lettlands totalt nio EU-parlamentariker fördelas på fem av de åtta grupperna: två i EPP och två i ECR. S&D, RE och Gröna får en lettisk ledamot var.

Litauen

I Litauen klarade åtta partier valspärren och delar på landets elva platser. Störst blev kristdemokratiska TS-LKD som skickar tre ledamöter.

Luxemburg

I Luxemburg blev det jämt mellan kristdemokratiska CSV/PCS och socialdemokratiska LSAP/POSL. EPP får två luxemburgska ledamöter. S&D, ECR, RE och Gröna en vardera.

Ungern

I Ungern gjorde nationalistiska regeringspartikoalitionen Fidesz/KDNP sitt sämsta EU-val hittills men blev ändock störst med 45 procent av rösterna i landet som Europaparlamentet inte längre klassar som en demokrati. Uppstickarpartiet Tisza kom tvåa med fler röster än övriga oppositionspartier tillsammans och skickar sju ledamöter till EPP-gruppen.

Malta

De två traditionella regeringspartierna – konservativa Nationalistpartiet och socialdemokratiska Arbetarpartiet – får tre ledamöter vardera.

Nederländerna

Den rödgröna koalitionen mellan socialdemokrater och gröna blev något överraskande störst med 22 procent. Geert Wilders parti blev näst störst med 18 procent. Från Nederländerna, med sina många mindre partier, återfinns dock den största delegationen i liberala RE med sju parlamentariker.

Österrike

Högerextrema FPÖ blev störst med 26 procent, kristdemokratiska ÖVP två med 25 procent och socialdemokratiska SPÖ tre med 23 procent av rösterna i Österrike.

Polen

Regeringspartierna Medborgarkoalition under premiärminister Donald Tusk fick något större stöd än oppositionella Lag och rättvisa – 37 mot 36 procent – som dock gjorde ett betydligt sämre val än 2019 då man fick 45 procent av rösterna. Resultatet innebär att Polen skickar 20 ledamöter till vardera EPP och ECR.

Portugal

I Portugal blev det jämt mellan och den oppositionella vänsterkoalitionen AD och regeringspartiet, konservativa PS med 32 respektive 31 procent. Det relativt nya ytterhögerpartiet Chega skickar två ledamöter till ID-gruppen.

Rumänien

Den blocköverskridande alliansen mellan socialdemokratiska PSD och konservativa PNL fick över hälften av rösterna i Rumänien. De största rumänska delegationerna återfinns med 13 ledamöter i S&D-gruppen och med 11 ledamöter i EPP-gruppen.

Slovenien

Konservativa SDS blev med 31 procent av rösterna största partiet. Nybildade socialliberala Frihet! skickar två av landets nio ledamöter till RE-gruppen.

Slovakien

Liberala PS blev störst i Slovakien och sickar sex ledamöter till RE-gruppen. Regeringspartiet populistiska Smer under premiärminister Robert Fico blev näst störst men dess fem ledamöter ingår i dag inte i någon partigrupp.

Finland

Konservativa Samlingspartiet blir fortsatt störst i Finland med fyra ledamöter i EPP-gruppen. Stödet för vänsterpartistiska Vänsterförbundet med än fördubblades jämfört med förra EU-valet.

Sverige

Mandatfördelningen mellan de svenska partierna är i det närmaste oförändrad – Kristdemokraterna tappar ett mandat medan Vänsterpartiet ökar från en till två ledamöter.

Valdeltagande

Det finns i skrivande stund ingen samlad uppgift för det totala valdeltagandet i EU-valet 2024 men väl på medlemslandsnivå. Högst hade som vanligt Belgien där det är obligatoriskt att rösta med 89 procent. Lägst var det i Kroatien. Jämfört med förra EU-valet 2019 ökade valdeltagandet mest i Ungern och Cypern. Den största nedgången skedde i Litauen och Grekland. Även i Sverige minskade valdeltagandet jämfört med rekordåret 2019.