EU-parlamentet återsamlas: von der Leyens kommission i fokus

På måndag  inleds höstens första sammanträde för  EU-parlamentet i franska gränsstaden Strasbourg. På dagordningen finns inga lagstiftningsfrågor men desto mer aktuella politiska frågor. I fokus står Ursula von der Leyens ansträngningar med att få fram en ny kommission. Planen är att hon på tisdagsmorgon ska lägga fram sitt förslag. Men det är ännu högst oklart om hon kommer kunna göra det.

– Om det blir som vi hoppas att hon presenterar kollegiet och att vi kanske också får se vad innehållet i de här uppdragsbreven är, så kommer det naturligtvis bli den stora huvudpunkten nästa vecka, sade den socialdemokratiske EU-parlamentarikern Johan Danielsson under en pressträff på fredagen.

Moderaternas EU-parlamentariker Tomas Tobé beklagar att arbetet dragit ut på tiden.

– Vi har ett rätt bekymmersamt läge. Portföljerna [kommissionärernas ansvarsområden] är i praktiken klara. Nu har länderna tyvärr fått lite mer tid att pressa Ursula på ännu mer som de vill ha, sade Tobé.

Det gäller inte minst Frankrikes president Emmanuel Macron som enligt Tobé "tar för sig rejält nu" och att detta kan vara till nackdel för Sverige eftersom de båda medlemsländerna ofta har olika syn på konkurrenskraft som väntas bli en väldigt viktig fråga de kommande åren.

Förseningen nu beror på Slovenien där landets första kandidat ersattes av en ny som nu på grund av en politisk tvist inte fått formellt stöd i det slovenska parlamentet. Det är en process som enligt Politico kan ta ytterligare tio dagar. Innan landets kandidat formellt har nominerats kan von der Leyen enligt EU-fördraget inte presentera sitt förslag på nästa kommission.

Johan Danielsson menar dessutom att von der Leyen varit för dålig på att sätta tryck på sina partikamrater i regeringsställning i medlemsländerna att nominera kvinnor istället för män.

– När det gäller jämställdheten i kommissionen så är det såklart ett misslyckande om vi dessutom backar tillbaka mot det vi lyckades uppnå förra gången vilket inte heller var full jämställdhet, sade Danielsson.

När väl förslaget lagts måste EU-parlamentets rättsliga utskott granska alla kandidaters ekonomiska intressen för att kunna undanröja eventuella intressekonflikter, en process som väntas ta två veckor. De tuffa utfrågningarna som väntar kandidaterna därefter väntas i dagsläget först kunna komma igång mellan 4–12 november. Om parlamentet anser att en eller flera kandidater inte håller måttet – vilket hittills ofta varit fallet – måste en ny kandidat utses och processen förlängs ytterligare. Tomas Tobé räknar med att nästa kommission i bästa fall kan komma på plats den första december.

Debatt med Orbán

På onsdagsmorgon kommer Ungerns premiärminister Viktor Orbán till EU-parlamentet för att presentera landets ordförandeskap som redan pågått 2,5 månader. Debatten väntas bli het – parlamentet har flera gånger under det senaste året kraftigt kritiserat den ungerska regeringen för att underminera demokratiska grundstenar och röstade tidigare i år för att sonika stoppa Ungern från att vara ordförande i EU.

– Det är ju helt uppenbart att Ungern är olämpligt som ordförande. Samtidigt som ukrainare kämpar för sin frihet så använder Orbán ordförandeskapet för att legitimera Rysslands krigföring. Allt det här är oacceptabelt, sade socialdemokraten Johan Danielsson som påpekade att Ungern inte längre räknas som en fullvärdig demokrati.

Den stora högergruppen EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna sitter, ska enligt Tobé inte ge Orbán vad han vill: att EU och Bryssel är emot Ungern som land.

– Utan vi kommer att ligga väldigt tungt i innehållskritiken kring hur han sköter det ungerska ordförandeskapet. Detta är en missad möjlighet för Ungern som land, sade Tobé.

Det för närvarande viktigaste oppositionspartiet Tisza sitter i EPP-gruppen och Tomas Tobé hoppas att det ska kunna ge Orbán ett annat politiskt motstånd än det han har i det ungerska parlamentet.

Politiskt tunga debatter

Under Strasbourgveckan står en rad andra aktuella debatter på dagordningen: EU:s stöd till Ukraina, organiserad brottslighet, konkurrenskraft och hur väl EU:s nya nätlagar såsom DSA fungerat hittills för att skydda demokrati och frihet på nätet.