Sverige villkorar stöd till EU:s nästa klimatmål

Tidigare i år meddelade EU-kommissionen att man till 2040 vill se ett nytt mål om att minska klimatutsläppen med minst 90 procent. Frågan diskuteras i dag tisdag när EU-ländernas klimatministrar träffas i Bryssel.

– Vi är naturligtvis glada att i dag kunna tillkännage vårt stöd till kommissionen i 90-procentsmålet för att minska våra utsläpp till 2040, sade Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) inför mötet.

Hon tillade dock att det svenska stödet är förenat med flera krav. Enligt regeringens ståndpunkt inför mötet är ett sådant krav att samtliga EU-länder måste nå nollutsläpp senast 2050. Länder som Sverige ska inte behöva kompensera för medlemsländer som inte når målen i tid. I dag är målet att EU som helhet ska bli klimatneutralt, inte nödvändigtvis varje enskilt medlemsland.  

I frågan om skogsbruk och markanvändning, den så kallade LULUCF-sektorn, menar regeringen att man inte kan "förlita sig på svåruppnåeliga åtaganden". Frågan om synen på skogsbruk skiljer sig mellan Sverige och de flesta andra EU-länder. Regeringen förespråkar ett "aktivt skogsbruk" utan begränsningar i den svenska avverkningen.

Ett tredje viktigt krav handlar om utsläppshandeln, som enligt regeringen ska vara det centrala verktyget i EU:s klimatarbete. De nationella åtagandena, de så kallade ESR-utsläppen, bör avslutas efter 2030 för att ge plats åt mer kostnadseffektiva lösningar. Regeringen bedömer att Sverige kommer att klara sina ESR-mål till 2030 men flera tunga instanser som Europeiska miljöbyrån tror det inte.

Regeringen vill också se bättre villkor för tekniker som kan skapa negativa utsläpp, som koldioxidinlagring. Systemet ska vara rättvist och inte missgynna länder som redan ligger långt fram i utvecklingen, enligt ståndpunkten.

Det femte kravet gäller energipolitiken, som enligt regeringen måste vara teknikneutral. Alla fossilfria alternativ, inklusive kärnkraft, ska ingå i omställningen. Fokus bör ligga på att fasa ut fossila bränslen snarare än detaljstyrning av specifika lösningar.

Regeringen avslutar sin kravlista med att uppmana EU att utröna möjligheterna att i Parisavtalets kapitel 6 kunna tillgodoräkna sig klimatåtgärder i länder utanför unionen för att minska sina nationella klimatmål. Sverige skrev nyligen under ett klimatsamarbetsavtal med Rwanda.

Klimat- och miljöminister Pourmokhtari varnade för att 2040-målet riskerar att bli ett "retoriskt ord" om svårigheterna att nå det inte diskuteras.

– Om vi inte faktiskt högt diskuterar svårigheterna vi står inför när det gäller genomförandet [av ett 2040-mål] riskerar 90 procent att bara bli ett retoriskt ord för att stärka synen på EU som klimatledande, sade Romina Pourmokhtari.

EU-kommissionen har lovat att under den nuvarande mandatperioden lägga fram ett förslag på hur ett klimatmål för 2040 bör se ut. Ett politiskt beslut om ett 2040-mål väntas i praktiken tas av medlemsländernas stats- och regeringschefer under ett kommande EU-toppmöte. Så togs det tidigare 2020-målet och det aktuella 2030-målet såväl som det övergripande 2050-målet om klimatneutralitet.