Sverige kritiseras för flertalet rättsliga brister och misstänkta EU-brott

Sverige röstar som regel för nya EU-lagar i ministerrådet, men i bland har man problem att följa dem. EU-kommissionen pekar i flera fall att införandet av lagarna i svensk rätt dröjt allt för länge, eller att de införts på felaktigt sätt. Vid årsskiftet hade kommissionen 43 pågående överträdelseförfaranden mot Sverige, se lista nedan. Tio av dem handlar om djur- och miljölagar. 

Sverige utreds bland annat för brister i efterlevnaden av habitatdirektivet, direktiv om luftkvalitet och avlopp.

Europaportalen har i flera dagar sökt klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) men hon vill inte själv svara på regeringens inställning till miljööverträdelserna. I stället hänvisar hennes pressekreterare till ett så kallat tjänstemannasvar som bland annat påstår att “rent generellt är Sverige duktiga på att genomföra EU:s regelverk”.

Europaportalens undersökning visar att Sverige med 43 pågående ärenden ligger väl under EU:s genomsnitt på 56 överträdelser, samtidigt som Sverige ligger sämre till i jämförelse med Danmark och Finland, se graf ovan. 

Enligt EU:s revisionsrätt, som nyligen granskat överträdelseförfarandet, kan miljödirektiv, generellt bland EU:s länder, vara politiskt känsliga och kostsamma att genomföra vilket kan förklara att de toppar överträdelselistan i både EU och i Sverige.

Kommissionens överträdelseprocesser styrs utan bindande tidsgränser och kan därför dra ut på tiden. Ytterst avgörs tvisterna i EU-domstolen och EU-kommissionen har hittills stämt Sverige 41 gånger och vunnit 33 rättegångar, senast 2023 då Sverige fick böta 100 miljoner kronor för att ha dröjt i flera år med att införa skärpta vapenlagar. 

Ett exempel på utdragna processer är Sveriges äldsta pågående överträdelseärende som sträcker sig tillbaka till 2010. Det handlar om överträdelse av habitatdirektivet i och med den svenska jakten på fridlysta vargar, där 295 djur dödats under så kallad licensjakt och 205 under skyddsjakt mellan 2010 och 2024. 

EU-kommissionens hantering av vargfrågan har pågått under en utmärkande lång tid enligt Johanna Engström, gästforskare i EU-rätt vid Uppsala universitet. 

– Den långa tiden har kritiserats och man har hävdat att den långa processen strider mot kravet på att EU-kommissionen ska följa principen om god förvaltning, säger Johanna Engström.

Trots kritiken kom Europaparlamentets utskott för framställningar  2023 fram till att tidsåtgången i vargfrågan varit befogad. Även EU-ombudsmannen kom fram till samma slutsats. Detta beror på att de anser att Sverige och kommissionen fört en kontinuerlig juridisk dialog. Dessutom är ändringar av habitatdirektivet uppe för diskussion i EU.

– Att man inte fört fallet till EU-domstolen beror nu på att EU funderar på att revidera habitatdirektivet och möjligen statusen för skydd av varg och införa mer flexibilitet. Svensk lagstiftning skulle eventuellt därmed kunna bli i linje med EU-rätten, säger Johanna Engström. 

Detta har väckt stor frustration hos intresseorganisationer. I ett brev från januari 2025, till den svenska EU-ministern och kommissionen, kräver de att Sverige ska dras inför rätta.

“Det är anmärkningsvärt att kommissionen konsekvent ignorerar det avsiktliga dödandet av en hotad population som är strikt skyddad enligt EU-lagstiftning”, skriver 73 djur- och naturorganisationer.