Inför toppmötet – Nato vill mer än fördubbla försvarsutgifterna

Beskedet kom efter att försvarsministrarna i går torsdag enats om ett nytt, ambitiöst paket med så kallade förmågemål, som i detalj beskriver vilka militära resurser alliansen behöver under de kommande åren. Enligt Mark Rutte är en kraftig ökning av försvarsinvesteringarna nödvändig för att kunna uppfylla dessa mål.

– Vi lever i en annan värld. Vi lever i en farligare värld, sade generalsekreteraren vid en presskonferens efter mötet.

Det formella beslutet om det nya utgiftsmålet väntas fattas vid Natos toppmöte i Haag i slutet av juni.

Historiskt beslut
Det nya 5-procentsmålet är uppdelat i två delar. Den största delen, 3,5 procent av BNP, ska gå till kärnförsvarsutgifter som kan jämföras med det nuvarande målet på 2 procent från 2014. Denna siffra är, enligt Rutte, direkt kopplad till kostnaden för att finansiera de nyligen antagna förmågemålen.

– 3,5-procentsnivån är, självklart, direkt relaterad till förmågemålen, sade Rutte och förklarade att det finns betydande brister att fylla när det gäller bland annat luftvärn, långdistansrobotar och manövrerbara markförband.

Resterande 1,5 procent är avsedda för försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar. Detta inkluderar bland annat upprustning av infrastruktur som vägar och broar för att säkerställa militär rörlighet, samt att stärka den försvarsindustriella basen.

– Om en stridsvagn inte kan korsa en bro, om våra samhällen inte är förberedda […]  kan man inte riktigt försvara sig, sade Rutte för att motivera den andra delen av målet.

Enligt Mark Rutte är detaljerna kring vad som ska räknas in i de olika delarna av femprocentsmålet ännu inte helt fastslagna. Diskussioner pågår om vad som ska ingå i de 1,5 procent försvarsrelaterade investeringarna, till exempel om stöd till Ukraina eller klimatanpassning kan räknas in.

Tyskt personalbehov och spansk tvekan
De nya kraven väntas få stora konsekvenser för medlemsländernas försvarsmakter. Tysklands försvarsminister Boris Pistorius uppgav på torsdagen att landets väpnade styrkor, Bundeswehr, kommer att behöva upp till 60 000 ytterligare soldater för att leva upp till de nya Nato-kraven, rapporterar Reuters. Detta skulle innebära en markant ökning från dagens nivå där Bundeswehr har runt 182 000 soldater.

Men alla medlemsländer är inte övertygade om behovet av en så kraftig utgiftsökning. Spaniens försvarsminister Margarita Robles meddelade att landet står fast vid det nuvarande målet på 2 procent av BNP.

– Vi anser att dessa 2 procent är tillräckligt för att möta de ansvarsområden vi har åtagit oss, sade Robles enligt Reuters. Hon tillade dock att Spanien inte kommer att lägga in sitt veto mot det nya målet vid Natotoppmötet.

Vägen mot toppmötet
Inför toppmötet i Haag återstår flera detaljer att förhandla. En central fråga är tidsramen för när det nya målet ska vara uppnått. Årtal som 2030, 2032 och 2035 har nämnts i diskussionerna. Enligt SVT står Sverige bakom 2030 som ett lämpligt årtal.

Mark Rutte betonade vikten av att länderna åtar sig årliga, stegvisa höjningar för att undvika att investeringarna skjuts på framtiden. Han beskrev enigheten kring de nya förmågemålen som ett historiskt beslut och uttryckte stor tillförsikt om att medlemsländerna även kommer att enas om finansieringen.