Artiklar
Otydliga
besked om de svenska monopolen
Pressmeddelande/ Europaportalen 041008
- Mc Crevy var dåligt insatt i den svenska problematiken och kunde
inte ge ett tydligt svar på hur han ser på alkohol- och
apoteksmonopolet. Mc Crevy sa svävande att svenska monopol är
en fråga för den svenska regeringen. Jag vet inte om detta
kan tas som garanti för att han menar att kommissionen kommer att
låta Sverige behålla Systembolaget och Apoteket.
Det säger Anna Hedh (s) efter Europaparlamentets utfrågning
under torsdagen av irländaren Mc Crevy, nominerad kommissionär
för den inre marknaden. Hedh frågade om Mc Crevy kunde garantera
att medlemsstater kommer att få behålla försäljningsmonopol
på mediciner och alkohol om förslaget till tjänstedirektiv
blir verklighet.
-I Sverige är alkoholen en förlustaffär som kostar staten
miljarder i form av vårdkostnader och sociala och hälsomässiga
problem. Jag hoppas att Mc Crevy verkligen menade att tjänstedirektivet
kommer att tillåta fortsatta begränsningar i tillgängligheten
och på så sätt skydda människors hälsa, säger
Anna Hedh.
Tjänstedirektivet
kräver inte harmoniserade arbetsmarknader
Pressmeddelande/Europaportalen
041008
- Det är bra att Charlie McCreevy anser att tjänstedirektivet
inte kräver harmonisering av medlemsländernas arbetsmarknader.
Det återstår dock att se hur kommissionen och EG-domstolen
kommer att handla i praktiken, säger Junilistans EU-parlamentariker
Hélène Goudin efter det svar hon fick från irländaren
Charlie McCreevy, tillträdande kommissionär med ansvar för
den inre marknaden, i samband med EU-parlamentets utfrågning på
torsdagsförmiddagen.
Hélène Goudin frågade McCreevy om kommissionens
förslag till tjänstedirektiv förutsätter en harmonisering
av medlemsländernas arbetsrätt och andra regler på arbetsmarknaden.
"Jag tror inte att tjänstedirektivet kräver att medlemsländernas
arbetsmarknader harmoniseras, lagstiftning inom detta område skall
skötas av respektive medlemsstat", svarade McCreevy och tillade
att förhandlingar om kollektivavtal kommer att kunna fortsätta
i respektive medlemsland, även om tjänstedirektivet införs.
Stor
oenighet i EU kring tjänstedirektivet
Anders Selnes, Europaportalen 040903
Enligt uppgifter som kommit Europaportalen tillhanda råder stor
oenighet bland medlemsstater kring förslaget om tjänstedirektiv
när det behandlats av regeringstjänstemän i EU:s rådsarbetsgrupp.
Förslaget går i korthet ut på att med vissa begränsningar
ta bort olika nationella hinder kring tjänstehandeln för att
öka konkurrens och tillväxt i EU.
Invändningarna har varit många inte minst de medlemsstater
som en gång varit med och bildade EU visar sig vara de som kräver
flest undantag. Listan toppas av Italien som vill att nio tjänsteområden
undantas allt från äktenskapsbyråer och TV-media till
offentlig hälsovård. Därefter kommer Tyskland och Frankrike
med krav på vardera sex undantag.
För
svenskt vidkommande kräver regeringen tre undantag; spel och dobbel,
transporter och avloppstjänster. Spel och dobbel är för
övrigt det område som flest EU-länder vill skydda från
konkurrens. Därefter kommer TV-media, transporter och offentlig
hälsovård. Sammantaget föreslår medlemsstaterna
att 25 områden helt eller delvis ska undantas.
En försiktig analys tyder på att vägen till ett tjänstedirektiv
inte bara kommer att vara lång utan också kantad med många
kompromisser och reträtter om man ska lyckas få ihop en gemensam
skrivning. När regeringstjänstemännen väl är
klara återstår förhandlingar och beslut i ministerrådet
och Europaparlamentet.
• Områden medlemsstaterna
vill undanta från tjänstedirektivet.
EU-kommissionär
möte svenska fack om tjänstedirektivet
Anders Selnes, Europaportalen 040903.
På initiativ av EU-kommissionären för inre marknaden,
Frits Bolkestein, träffade han i går representanter för
LO, TCO och SACO för att diskutera det omstridda förslaget
till tjänstedirektiv. De svenska facken har tillsammans med Europafacket
varit mycket kritiska till kommissionens förslag som de menar riskerar
försämra de anställdas villkor genom den s. K. ursprungslandsprincipen
. Mötet hade enligt uppgift varit konstruktiv och Bolkestein försäkrade
att kommissionen inte på något sätt hade för avsikt
att undergräva löntagarnas rättigheter.
Tidigare under dagen på en utfrågning på EU-kommissionens
representation i Stockholm krävde en av LO:s experter på
tjänstedirektivet, Lars Nyberg, att Bolkestein inte bara skulle
komma med positiva muntliga försäkringar utan också
se till att texten ändrades. Som exempel tog Nyberg upp att det
nu gällande skriftliga förslaget innehåller ett uttryckligt
förbud mot krav på att ett tjänsteföretag ska ha
en representant i landet där man utför arbete, något
som avsevärt skulle försvåra för fackföreningar
att träffa kollektivavtal.
Efter en omfattande kritik har kommissionen dock muntligt meddelat att
man ändrat sig. Högst sannolikt kommer kommissionen att lite
längre fram lägga fram ett omarbetat förslag till tjänstedirektiv
men då under en ny kommissionär som tillträder 1 november.
EU-kommissionen
tar ett litet steg tillbaka
Anders Selnes; Europaportalen 040831
Efter kritik från Sverige (eventuellt också andra länder)
och Europafacket väljer nu EU-kommissionen att ta ett första
litet steg tillbaka på några för facket viktiga punkter.
I ett muntligt löfte säger man att strejkrätten inte
ska påverkas av tjänstedirektivet utan fortsatt bestämmas
nationellt.
Vidare förklarar kommissionen att medlemsstaterna får kräva
att tjänsteföretag skall ha en representant i det land där
arbetsuppgifterna utförs t. ex. kan en anställd representera
företaget. En representant ses av facket som en grundförutsättning
för att kunna sluta avtal och inhämta information från
företaget i fråga.
För att kommissionens förtydliganden ska få juridiskt
betydelse måste det skrivas in i direktivet. Något som vanligtvis
sker om det råder enighet. Dock är det för tidigt att
säga att det också blir så i slutändan. Enligt
de flesta bedömare lär det dröja innan ett tjänstedirektiv
kan antas dels beroende på att skrivningarna i förslaget
är otydliga dels för att den fria tjänstehandeln anse
hota nationella intressen och monopol inte minst inom sjuk- och hälsovård.
Från fackligt och svenskt håll vill man ha klarhet i vilket
direktiv som ska reglera vilken del av arbetsrätten och att det
i sådant fall tydligt framgår. Det idag gällande utstationeringsdirektivet
som reglerar vad som gäller när anställda utför
arbete i andra EU-länder är facken i stort sett nöjda
med. Huruvida det föreslagna tjänstedirektivet tar över
delar av utstationeringsdirektivet är både oklart och politiskt
omstritt.
I en skrivelse till utrikesdepartementet säger LO att man aldrig
kan acceptera att bestämmelser i svenska kollektivavtal skulle
kunna angripas av utländska tjänsteföretag med stöd
av tjänstedirektivet. På utrikesdepartementet talar man därför
om vikten av ett klart rättsläge. I klartext betyder det att
man inte vill ge EG-domstolen för stort utrymme att tolka vad som
ska gälla på svensk arbetsmarknad, vilken som bekant regleras
av kollektivavtal.
Kommissionens ambition med tjänstedirektivet, att få bort
byråkratiska avarter, som krav på särskilda procedurer
och tillstånd försvårar eller helt hindar handel över
gränserna, är sannolikt i många fall positivt för
konkurrensen och till fördel för konsumenten.
Från
fackligt menar man dock att kommissionen måste formulera sig tydligare
så att nya regler inte också drabbar länder vars regler
inte är så byråkratiska eller fackföreningar som
bara tillvaratar sina legitima intressen.
Europafacket:
Tjänstedirektivet kommer sannolikt att radikalt förändras
Europaportalen 040624.
- Motståndet mot tjänstedirektivet blir allt mer omfattande
inte minst regeringarna i Tyskland, Frankrike och Belgien har starka
invändningar. Den brittiska regeringen motsätter sig att sjukvårdssektorn
ska omfattats av direktivet men även den svenska statsministern
är starkt kritisk. Det säger John Monks, generalsekreterare
i Europafacket till Europaportalen.
- Det är svårt att förstå hur EU-kommissionen
så okritiskt antagit förslaget. Jag tror att en del kommissionär
inte hade klart för sig att direktivet bygger på att det
är ursprungslandets regler och inte arbetslandets lagar som ska
gälla. Det är just ursprungslandsprincipen som är problemet
med förslaget.
–Jag
är ganska övertygad, efter de informationer jag fått,
att ursprungslandsprincipen inte kommer att finnas kvar när förslaget
väl antas.
/AS
Förhandlingarna
om tjänstedirektivet har startat
Europaportalen 040608.
Av allt och döma har förhandlingarna kring EU:s framtida tjänstedirektiv
börjat åtminstone på tjänstemannanivå. Men
även några av EU-ländernas ministrar har inofficiellt
diskuterat frågan. Under vården har staternas tjänstemän
framfört frågor till EU-kommissionen kring hur det föreslagna
direktivet ska tolkas. Frågorna har varit många. Det framgår
av de handlingar som Europaportalen efter begäran fått ut
från regeringskansliet.
I
princip alla medlemsstater har haft frågor kring hur tillsynen
av tjänsteföretagen ska fungera i praktiken. Behöver
man upprätta nya myndigheter för att hålla koll på
vad ens företag gör i andra länder har varit en fråga.
På vilket språk ska man kommunicera om någon vill
klaga på ett företags tjänster har varit en annan.
EU-kommissionen har svarat att inga nya sorters myndigheter behöver
upprättas och att man inte ska behöva följa efter företagen
och se vad de gör utan att detta ska kunna skötas från
hemmaplan. Språkfråga är däremot fortfarande oklar.
Läs mer.
Het
debatt i Beligien om tjänstedirektivet
Fackliga brysselkontoret 040603.
En stor facklig demonstration hålls på lördag
den 5 juni i Bryssel mot EU-kommissionens kontroversiella förslag
till tjänstedirektiv.
Upprördheten hos facken har blivit ännu större sedan
den ansvarige kommissionären Frits Bolkesteins talesman Jeremy
Todd jämfört fackets kampanjmaterial med invandrarfientlig
propaganda från nationella fronten.
Uttalandet ska ha gjorts i en intervju med den belgiska franskspråkiga
radiokanalen RTBF.
I en skarp kommentar säger Europafackets generalsekreterare John
Monks att det är skandalöst och fullständigt oacceptabelt
att kommissionens talesman blandar ihop den fackliga kampen med fascistiska
aktiviteter. Läs
mer.
Riksdagsmajoritet
mot tjänstedirektivet
Europaportalen 040527
Som sista riksdagsparti har miljöpartiet meddelat
sin syn på EU-kommissionens föreslagna tjänstedirektiv.
” Vi är emot utformningen av detta tjänstedirektiv och
kommer att verka för att det förändras radikalt”,
skriver man. Det framgår av ett enkätsvar som mp lämnat
till fackliga brysselkontoret och som publicerades på deras hemsida
igår. Det betyder att regeringens omfattande kritik av tjänstedirektivet
också har stöd i riksdagen. Sannolikt ger det näringsminister
Leif Pagrotsky en starkare position inför de överläggningar
som snart startar i ministerrådet.
/AS
Kritiskt
europafack kräver dialog med EU-kommissionen om tjänstedirektivet
Europaportalen 040526
Europafacket, EFS, som samlar Europas alla fackligt anslutna arbetare,
tjänstemän och akademiker begär omedelbart ett möte
med EU-kommissionen för att diskutera det föreslagna tjänstedirektivet.
Det framgår av ett pressmeddelande som kom under måndagen.
Bakom det ligger sannolikt att kommissionen inte som är brukligt
enligt regelverket, när det gäller frågor som berör
arbetsmarknaden, rådfrågat arbetsmarknadens parter innan
direktivet presenterades. Till europaportalen säger Jozef Niemiec,
som är ansvarig på EFS för frågor om tjänstedirektivet,
att det mer ska ses som en miss än ett medvetet handlande.
EFS vill se en tydlig skillnad mellan allmännyttiga tjänster
och privata. Vidare är man kritisk mot att direktivet öppnar
för utflaggning av företag från länder med högre
lönekostnader och mer omfattande socialt regelverk och större
miljöhänsyn till länder med lägre och sämre
dito.
Detta
menar facket kan starta en nedpressning av villkor och löner eftersom
länderna i praktiken tvingas att konkurrera med varann. Detta menar
man kan hota hela den sociala sammanhållningen i EU.
Även om direktivet påstår sig inte hota den nuvarande
arbetsrätten tror EFS att förslaget oundvikligt kommer att
ge negativa effekter och kräver därför att kommissionen
föreslår tydliga förstärkningar av det nu gällande
utstationeringsdirektivet samt att man driver på ett beslut om
ett bemanningsdirektiv, Det sistnämnda lär ha fastnat i Rådet
efter motstånd från Storbritannien.
Slutligen anser EFS att direktivet lägger allt för många
restriktioner på mottagarlandets rätt att kontrollera tjänsteföretagen
arbetsrättsligt och man misstror ursprungslandets möjligheter
att överblicka och följa upp vad ens egna tjänsteföretag
gör i andra länder.
/AS
Regeringen
ringar in sin kritik mot tjänstedirektivet
Europaportalen 040518.
EU behöver en lagstiftning på tjänsteområdet,
men en lagstiftning som är väl avvägd. Kommissionens
förslag innehåller delar som riskerar hota grundläggande
svenska intressen vilket Sverige inte kan acceptera. Det skrev regeringen
i en ministerrådspromemoria till EU-nämndens möte 14
maj.
Vidare skriver man att ursprungslandsprincipen utgör en grundstomme
i förslaget men har på samma gång givit upphov till
de flesta problem och frågeställningar som lyfts fram. Här
avser man inte minst de svenska fackens oro.
På privaträttens område innefattar ursprungslandsprincipen
en lagvalsregel som avviker från de väl fungerande lösningar
i internationellt privaträttsliga frågor som redan finns
på gemenskapsnivå och riskerar därför att skapa
rättsosäkerhet och komplicerade rättsförhållanden
inom den privata tjänstesektorn. Privaträttens område
bör därför inte påverkas negativt, menar regeringen.
Konsekvenserna för t.ex. den statliga och kommunala tillstånds-
och tillsynsverksamheten måste analyseras närmare, tillägger
man.
På det sätt som ursprungslandsprincipen kommit till uttryck
i kommissionens förslag och kan komma att påverka för
Sverige vitala intressen är den inte acceptabel. Kollektivavtalens
ställning, vården, skolan eller omsorgen, liksom våra
monopol, får inte påverkas negativt, anser regeringen.
Det är av vikt att utformningen av principen kommer till uttryck
på ett sådant sätt att svenska intressen tillgodoses,
menar man.
De
områden som regeringen anser särskilt angelägna att
lyfta fram som problemområden i nuläget är;
1. att den arbetsrättsliga modellen i Sverige med kollektivavtal
inklusive fackliga rättigheter tillämpas på de som arbetar
i Sverige. Detta område får inte påverkas. Sverige
kommer att verka för en fullständig förståelse
för det system vi använder oss av och som ligger till grund
för den svenska arbetsmarknaden.
2. området för hälso- och sjukvård samt socialtjänstområdet,
som till sin karaktär inte kan anses ha kommersiella syften eller
avsikt att vara av primärt ekonomisk natur, får inte påverkas.
Erhåller inte Sverige tillfredsställande svar som säkerställer
våra intressen på dessa områden anser Sverige att
dessa områden ska undantas från direktivet.
3. Sveriges välfungerande och icke-diskriminerande monopol måste
bevaras och direktivförslaget får inte i någon del
påverka dessa.
4. den svenska spelmodellen får inte påverkas
5. folkhälsoområdet (t.ex. tillståndsgivning avseende
försäljning eller marknadsföring av tobak och alkohol)
får inte påverkas.
6. verksamheter där kommuner och landsting står som huvudmän
- t.ex. vatten och avlopp - och där problem kan uppstå i
samband med etablering (förbud mot vissa typer av villkor, tex.
ekonomisk prövning).
7. skatterätten får inte påverkas. Det måste
tydligt framgå att beslut på detta område ska ske
med enhällighet och inte med kvalificerad majoritet (p.g.a. kopplingen
till diskriminerande skatter).
8.
medie- och kulturområdet där det måste tydligt framgå
att våra grundlagsfästa rättigheter inte påverkas.
9.
säkerställa fullgoda lösningar inom ramen för direktivet
om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer avseende
reglerade yrken (juridiska tjänster/advokater samt säkerhetstjänster).
10. oförändrade möjligheter att göra miljöprövning
av verksamheter som tillhandahåller tjänster.
11. hyreslagstiftningen/bruksvärdessystemet får inte påverkas.
Läs
hela promemorian
Svenska
fack starkt kritiska
Europaportalen 040518.
I torsdag i förra veckan träffade den svenska arbetsmarknadens
parter representanter för näringsdepartementet för att
lämna organisationernas synpunkter på tjänstedirektivet.
Vid
bordet satt tjänstemän från LO, TCO, SACO, Svenskt Näringsliv
och Arbetsgivarverket samt tjänstemän från näringsdepartementet.
Träffen var en del av flera kring tjänstedirektivet och vid
tidigare tillfällen har de tre fackliga organisationer framfört
grundläggande kritik mot det nuvarande förslaget till direktiv.
Först
och främst vänder man sig mot direktivets huvudprincip den
s. k. ursprungslandsprincipen. Det betyder att tjänsteföretag
kan exportera sin tjänster till övriga EU-länder på
grundval sitt egna lands regler och anställningsvillkor.
Vidare har man invänt emot de etableringsregler som säger
att det mottagande landet exempelvis Sverige inte skulle kunna kräva
att företaget har en registrerad representant i Sverige. Om det
saknas det en representant, menar facken, blir det inte möjligt
att kunna teckna ett kollektivavtal eller i övrigt föra fram
fackliga synpunkter.
Slutligen
har man framfört att direktivet måste innehålla klara
skrivningar till stöd för de arbetsrättsliga principer
som råder i respektive land. För svenskt vidkommande ett
tydligt skydd för kollektivavtalen. Knäckfrågan, menar
man, är huruvida det nu gällande utstationeringsdirektivet
från 1996 tillsammans med det föreslagna tjänstedirektivet
kommer att kunna tolkas och om det i praktiken också respekteras
som giltigt skydd för kollaktivavtalsprincipen. Man vill nämligen
till varje pris undvika att frågan slutligen ska kunna tolkas
av EG-domstolen eftersom man bedömer utgången av en sådan
process som osäker.
Vid träffen i torsdag gick man i detalj igenom artiklarna 1-4 och
ställde frågor kring definitioner och begrepp.
/AS 040518.
Näringsminister
Pagrotsky: Tjänstedirektivet allt för svårtolkat
Europaportalen 040428
-Tjänstedirektivet är så oklart utformat att våra
jurister och experter inte kan säga exakt vad direktivet i praktiken
innehåller. Det sa Näringsministern Leif Pagrotsky vid en
presskonferens i riksdagen i går. Frågorna är många,
menade Pagrotsky, hur blir det med det svenska apoteks- och alkoholmonopolet,
Svenska spel och den svenska modellen med kollektivavtal, frågade
han sig. Vidare ansåg han att organiseringen av vård, skola
och omsorg helt är förbehållet Sverige att själva
avgöra. Underförstått vill Sverige ha ett monopol på
dessa områden ska vi också få det.
–Det kommer att bli blockeringar i ministerrådet eftersom
det finns motstridiga intressen mellan EU-länderna och därför
måste vi skapa allianser, sa Pagrotsky. Han lyfte också
fram tjänstedirektivet som en traditionell politisk strid mellan
höger och vänster i svensk inrikespolitik och nämnde
särskilt tidigare utspel från Gunnar Hökmark (m) och
Maud Olofsson (c).
/AS
Tjänstedirektivet
är en stor förbättring
Fackliga brysselkontoret 040423
-Tjänstedirektivet är den största förbättringen
av den inre marknaden sedan 1993 då Vitboksprogrammet var genomfört.
Det sade Alexander Schaub, chefen för generaldirektoratet för
den inre marknaden, när tjänstedirektivet nyligen diskuterades
vid ett seminarium på den europeiska tankesmedjan European Policy
Center i Bryssel. Läs
mer.
Förslag
om nytt tjänstedirektiv bryter mot EU-fördraget
LO Europa 040422
EU-kommissionens förslag om det så kallade tjänstedirektivet
innebär en helomvändning när det gäller tidigare
principer om skydd mot lönedumpning. Men då bryter man mot
andra och mer grundläggande regler. Det gör att kommissionen
troligen kommer att tvingas på reträtt.
Läs
mer.
Tjänstedirektivet:
Stor osäkerhet kring kollektivavtalens giltighet
Europaportalen 040420
Med utstationeringsdirektivet kan man tillämpa vissa grundläggande
regler i det land där arbetet utförs, rörande betald
semester, arbetsmiljö, arbetstider och diskrimineringslagstiftning.
- Problemet är att vi idag inte vet hur utstationeringsdirektivet
ska tolkas tillsammans med det föreslagna tjänstedirektivet.
Innebär det fritt fram för våra kollektivavtal även
i fortsättningen eller skulle vara ett otillåtet hinder för
tjänsters fria rörlighet att kräva kollektivavtal av
utländska arbetsgivare, säger Dan Holke, chefsjurist vid LO-TCO:s
rättskydd.
Läs
mer.
Tjänstedirektivet
– en kontroversiell fråga
Europaportalen 040415
De
första förhandlingarna har startat kring det mycket betydelsefulla
EU-direktivet
angående tjänster på den inre markanden.
Direktivet är en del av den s. k. Lissabonprocessen
som skall göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi
2010. Syftet med förslaget är att med vissa undantag öppna
EU-ländernas tjänstemarknader för konkurrens från
företag från hela unionen. Att ta bort alla de hinder stora
eller små som idag gör det svårt för företag
och konsumenter att göra affärer och handla över nationsgränserna.
Tanken är att en öppen marknad ska leda till en ökad
tillväxt för hela EU.
Läs
mer.
Göran
Persson vill stoppa nyliberala delar i tjänstedirektiv
Europaportalen 040323
-EU-kommissionens förslag handlar om att allt ska konkurrensutsättas
och betraktas som någonting som finns på en marknad. Det
finns de som tycker så i Europaunionen. De kallas i regel för
nyliberaler. Ibland får de ett genomslag i ett och annat dokument
som presteras i kommissionen. Det innebär inte att det så
småningom blir resultatet. Vi ska göra vad vi kan för
att stoppa detta.
Det
sa statsminister Göran Persson under riksdagens frågestund
i förra veckan. Det var på en fråga
från folkpartisten Gabriel Romanus om huruvida om regeringen är
medveten om de risker som finns och som har pekats på i tjänstedirektivet,
dels om regeringen har tillräckligt hög beredskap för
att stoppa direktivet.
Läs
mer
LO:
Tjänstedirektivet är i vissa delar oacceptabelt
Lars Nyberg & Bo Rönngren 040224
Målsättningen att förenkla för tjänsteföretag
att utföra tjänster i andra länder är i och för
sig lovvärd. Det finns säkert regler som med fördel kan
förenklas och tas bort. Men denna ambition måste vägas
mot andra intressen. Förslaget går mycket långt när
det gäller avreglering. Utrymmet för att på nationell
nivå bedriva politik genom att ställa villkor och sätta
upp krav blir mycket begränsat och kan ofta överprövas
av EG-organen. Förslaget omöjliggör en effektiv kontroll
av att företagen följer de regelverk som finns på nationell
och europeisk nivå.
Läs mer.