EU:s nya gröna industriplan: Mer ska tillverkas i Europa

EU-kommissionen presenterade på torsdagen ytterligare delar i det stora industripaket som ska bli unionens svar på stora satsningar i bland annat USA och Kina på företag och grön teknik som bidrar till klimatomställningen.

– Om vi vill bli klimatneutrala 2050 som planerat och nyttja alla möjligheter som denna industriella revolution medför […] kommer vi behöva en massiv upptrappning av tillverkning av grön teknik, sade EU:s klimatkommissionär Frans Timmermans när han lade fram det så kallade nettonollindustriförslaget.

Med grön teknik avses bland annat solpaneler, batterier, koldioxidinlagring, värmepumpar, vindturbiner och vissa typer av småskaliga modulära kärnreaktorer. 

– Med nettonollindustriförslaget har vi som mål att tillverka minst 40 procent av vårt behov i Europa [till 2030]. Inte allt ska tillverkas i Europa men mer ska tillverkas i Europa, sade Timmermans.

I dag är EU beroende av import av många sådana teknologier som solpaneler från Kina, ett land som enligt kommissionen i dag står för 90 procent av de globala investeringarna i tillverkningsanläggningar för grön teknik.

För att detta mål ska nås föreslår kommissionen en rad åtgärder som att minska den administrativa bördan och förkorta tiden för att få olika typer av tillstånd beviljade. Vissa typer av strategiskt viktiga projekt ska få ännu lättare att genomföras.

Att underlätta marknadstillträdet och finansiering till gröna företag och satsningar på vidareutbildning ingår också i förslaget.

Viktiga råmaterial

Råmaterial som litium, kobolt och magnesium är avgörande beståndsdelar i en rad varor som bidrar till att minska klimatutsläppen som batterier, vindturbiner och halvledare. Tillgången i medlemsländerna på dessa är långt i från det som beräknas behövas de närmaste årtiondena och vissa av dem kommer från endast ett land, inte sällan Kina. 

– Viktiga råmaterial är avgörande för allt i våra liv, som smarta telefoner, elbilar, halvledare, läkemedel, värmepumpar och även ammunition, sade EU:s inremarknadskommissionär Thierry Breton.

För att säkra tillgången till europeisk industri sätter kommissionen ett antal mål där minst 10 procent av den årliga användningen ska komma från EU-länderna, minst 15 procent ska återvinnas i EU och minst 40 procent ska förädlas i EU. 

EU-parlamentariker Pär Holmgren (MP) pekar på behovet av en ökad återvinning av metaller.

– Prioritera cirkularitet. Idag återvinns cirka tio procent av viktiga metaller. Den siffran är pinsamt låg. Kommissionen vill höja målsättningen, men vi måste se till att vara väldigt ambitiösa här, sade Pär Holmgren i ett uttalande.

Samtidigt ska importen diversifieras på fler länder. Högst två tredjedelar av ett givet ämne får komma från ett enskilt land. Detta ska ske genom samarbeten med länder utanför unionen för att säkra tillgången. Kommissionen föreslår även att tillgängligheten på viktiga råmaterial och leveranskedjor ska övervakas och nationella lager ska byggas upp. 

EU-parlamentariker Erik Bergkvist (S) betonar att tillgången på viktiga råmaterial är avgörande för den gröna omställningen.

– Utan stabil tillgång till de metaller och mineraler som behövs i tekniken som driver den gröna omställningen kommer vi att få problem, så det är mycket bra att EU får en tydlig riktning i frågan. EU behöver snabbt bli mer självförsörjande, samtidigt som vi måste hitta strategiska samarbeten med pålitliga partners och utan att det går ut över frihandeln, sade Bergkvist i ett uttalande.

Del av större paket

Torsdagens förslag utgör tillsammans med förra veckans förslag om nya statsstödsregler för gröna företag delar i EU:s svar på det amerikanska klimatstödsprogrammet IRA. I sommar kommer förslag på finansiering av satsningarna och mer konkreta förslag om vidareutbildning.