Första EU-valdebatten: Nya allianser kan komma styra
STOCKHOLM 2 juni 2023Med ett år kvar till nästa EU-val drabbade svenska EU-politiker på fredagen samman i en valdebatt.
Med nästan ett år kvar till EU-parlamentsvalet, den 9 juni 2024, hölls en debatt i Stockholm på fredagen med Europaparlamentariker från alla partier förutom Sverigedemokraterna och Liberalerna.
Parlamentarikerna var eniga om att den nuvarande EU-kommissionen, ledd av tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen, har hanterat de senaste årens kriser väl. EU har visat på en enighet och agerat snabbt vad gäller Covidpandemin och Ukrainakriget. Samtidigt lyfte politikerna kritik mot kommissionens lagförslag genom åren i synnerhet om det gått emot den egna politiska linjen.
Under den senaste mandatperioden har den konservativa och kristdemokratiska EPP-gruppen och socialdemokratiska S&D för första gången inte haft egen majoritet. Alla instämde i att det därför varit en period av breda allianser där även andra grupper har haft inflytande. Men när de skulle blicka framåt uttryckte en del oro för hur majoriteten i parlamentet kan komma att se ut efter EU-valet. Parlamentarikerna från Centern, Miljöpartiet och Socialdemokraterna menade att EPP, där Moderaterna och Kristdemokraterna ingår, vänder sig allt oftare mot grupperna på högerkanten: ECR och ID.
– I EPP finns det en allt större grupp som vänder sig högerut mot ECR och ID, alltså de två högerextrema partierna, i vissa frågor, sade Evin Incir (S).
Och Emma Wiesner (C) menade att det ibland lett till en urvattning av miljölagstiftning och uttryckte oro för om högergrupperna växer mer efter nästa val.
– När EPP samarbetar högerut så tenderar det att bli en väldigt konservativ lagstiftning – det ser vi inte minst när det gäller klimatpolitiken. Om högersidan växer ännu mer så är risken att högersidan gör upp åt höger och då drar den ner ambitionen.
David Lega (KD) försvarade dock att EPP ibland vänder sig högerut.
– Vi hade inte kunnat få stöd för viktiga frågor om vi inte hade sökt stöd åt båda hållen. Till exempel röstade både Vänsterpartiet och Miljöpartiet mot ammunition för Ukraina igår så det hade vi inte kunnat få igenom annars.
Både Malin Björk (V) och Jakop Dalunde (MP) förklarade sin inställning till frågan om ammunition med att det handlade om var pengarna skulle tas ifrån.
– Vi är självklart för stöd till Ukraina och har alltid röstat ja till det. När det gäller just den här frågan så satt vi med vid förhandlingsbordet och tyckte att finansieringen av det här programmet var inte klokt – det tog pengar från andra viktiga satsningar. Vi hade föredragit en annan finansiering av ammunitionsstödet – därför valde vi att avstå så vi har inte röstat emot det, sade Jakop Dalunde.
En annan förändring under mandatperioden som antas påverka EU-politiken framåt, inte minst handelsfrågor, är att Storbritannien har lämnat EU.
– Det som har hänt då är att vi svenska och nordiska ledamöter behöver flytta fram våra positioner och hitta nya allianser och bygga majoriteter för den typen av EU-politik vi vill se. Det är därför jag känner ett stort ansvar för att vara en röst i Bryssel för frihandel både externt och internt. Vi kan inte sitta bakåtlutade och tro att någon annan kommer att vårda svenska intressen, sade Arba Kokalari (M).