Pehrson (L): Svenskt eurointräde utan folkomröstning

Frågan om huruvida Sverige ska gå med eurosamarbetet har väckts till liv igen, inte minst av Liberalerna som vill tillsätta en utredning om detta. När svenskarna i en folkomröstning 2003 fick ta ställning till att byta kronan mot euron röstade 56 procent nej. I en intervju med Aftonbladet säger L-ledare Johan Pehrson att en ny folkomröstning inte behövs för att göra Sverige till medlem av euroklubben.

– Det är absolut inte nödvändigt. Sverige blev medlem i EU via en folkomröstning, sedan var det tydligt att det ingår en skyldighet att ingå i euron. Men vi hade en folkomröstning och EU låter oss vara för att EU har respekt för det. Men vi borde vilja gå med, med stor glöd och passion, sade Pehrson till tidningen.

Enligt honom skulle det räcka med att en majoritet av riksdagspartierna tydligt deklarerar att de vill att Sverige ska byta valuta inför nästa val 2026. Han jämfört med Nato-samarbetet där Socialdemokraternas svängning i frågan möjliggjorde en ansökan utan föregående folkomröstning.

I ett europeiskt perspektiv är det ovanligt med folkomröstningar om huruvida ett EU-land ska gå med i valutaunionen. Förutom Sverige är det bara i Danmark som det hållits en eurofolkomröstning. Danmark har ett formellt undantag från att gå med i euron.

Stort men minskande motstånd i opinionen

Svenskarnas motstånd mot att byta valuta växte sig starkt under finans- och eurokrisen och nådde sin topp på hösten 2012 då fler än fyra av fem tillfrågade i SCB:s stora opinionsundersökning sade nej. En klar majoritet är fortfarande mot ett svenskt euromedlemskap men motståndet har sakta klingat av. I den senaste undersökning, från våren 2023, var 51 procent mot, 31 procent för med 19 procent osäkra.

Sverige gör sällskap med Danmark, Polen, Tjeckien, Ungern, Rumänien och Bulgarien i att vara med i EU men stå utanför euron.