EU-parlamentet vill skydda journalister från grundlösa rättsprocesser

Kostsamma rättegångar har blivit ett allt vanligare verktyg för att tysta både journalister och andra i den offentliga debatten inom EU. Enligt nätverket Coalition Against Slapps in Europe har antalet sådana rättsprocesser ökat rejält de senaste åren och nådde sin pik år 2020 när de registrerade 114 sådana processer i Europa.

Även svenska journalister har drabbats. Mest känt är fallet där affärsmannen Svante Kumlin stämde journalister på ekonomisajten Realtid för förtal vid en brittisk domstol.

– Det här skulle innebära en större frihet för journalister och att domstolar ska kunna avfärda processer mycket tidigare, säger svenska EU-parlamentarikern Abir Al-Sahlani (C).

EU-kommissionen föreslog 2022 lagen som ska skydda journalister, men även aktivister, människorättsförsvarare, forskare och konstnärer från sådana rättprocesser i de fall som rör flera medlemsländer – bland annat genom att ett åtal ska kunna avfärdas i ett tidigt skede ifall det är uppenbart ogrundat.

Svåra förhandlingar med EU-länder väntar

Redan på onsdagen ska förhandlingar mellan EU-parlamentet och EU:s medlemsländer i ministerrådet inledas. Och de väntas bli tuffa då ministerrådet har antagit en position där kommissionens lagförslag kraftigt kringskärs, bland annat genom att man vill ta bort möjligheten att tidigt avfärda uppenbart ogrundade åtal samt begränsar möjligheterna för drabbade journalister att få ekonomisk ersättning.

– Min stora kritik mot rådet är att de inte är på jämlik fot med oss i parlamentet om att värna yttrandefriheten, att värna journalisters säkerhet och journalisters frihet att göra sitt jobb. I en fungerande demokrati ska detta vara en icke-fråga egentligen, säger Abir Al-Sahlani.

Hon är också kritisk till den svenska regeringen som ledde förhandlingarna när ministerrådet enades om sin syn.

– Man sålde ut vissa saker för att komma fram till en gemensam position.

Så min stora förhoppning är att det spanska ordförandeskapet visar på en större ambition och inte är lika slappa som det svenska ordförandeskapet.

Sverigedemokraterna lade ner sina röster

Alla svenska ledamöter röstade för lagförslaget, förutom Sverigedemokraterna som lade ner sina röster, likadant gjorde den tidigare Sverigedemokratiske ledamoten Peter Lundgren som numera är politisk vilde. I en skriftlig kommentar säger Sverigedemokraterna att mycket är bra i lagförslaget men att de tycker den är otydlig gällande vilka som ska skyddas.

"Journalister är en grupp som är enkel att identifiera och definiera medan exempelvis grupperna ´människorättsförsvarare´ och ´forskare´ är mycket svårare att definiera. Vi hade föredragit ett kommissionsförslag som skyddar alla medborgare på lika villkor."

Vidare menar de också att det skulle vara svårt att integrera lagen i den svenska juridiska processen "som skulle behöva genomgå stora reformer för att hantera ett problem som inte är särskilt utbrett i Sverige."