Europaparlamentet vill öka sitt inflytande – svenskarna håller emot

I samband med EU-valet 2014 förde de flesta europeiska partigrupper fram varsin kandidat till att bli kommissionens ordförande i ett så kallat toppkandidatsystem. Konservativa och kristdemokratiska EPP blev störst och dess kandidat Jean-Claude Juncker blev sedermera kommissionens ordförande.

I senaste EU-valet 2019 ville parlamentet upprepa upplägget men medlemsländernas stats- och regeringschefer valde att inte utse den toppkandidat vars parti fått flest röster. Istället enades dem att föra fram Ursula von der Leyen som sitt förslag till kommissionsordförande till visst förtret till många i EU-parlamentet.

I ett försök att väcka liv i systemet med toppkandidater röstade EU-parlamentet på tisdagen för en resolution med siffrorna 365 för, 178 mot och 71 som lade ned sina röster.

– Och med denna rapport vill vi inleda, mer kan vi inte göra, ett trovärdigt samförstånd mellan hos oss för att förhindra att det händer igen, sade Sven Simon, tysk kristdemokratisk EU-parlamentariker och en av två huvudförhandlare för texten, på tisdagen.

I resolutionen uppmanar de alla europeiska partier att nominera varsin toppkandidat. Efter EU-valet ska en grupp som fick flest röster får första chans att förhandla fram en kandidat till kommissionsordförandeposten.

Parlamentarikerna vill samtidigt ha ett bindande avtal med stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet om att det efter EU-valet 2024 ska var EU-parlamentet som först lägger fram sin kandidat till posten innan rådet gör det.

– Den här gången vill vi undvika en situation där regeringschefer gör upp i kulisserna och vi vill undvika att göra väljarna besvikna igen, sade Sven Simon.

Hans medförfattare, den spanske socialdemokraten Domènec Ruiz Devesa, menar att systemet med toppkandidater stärker den europeiska dimensionen av EU-valet och ökar dess demokratiska legitimitet.

Kan inte tvinga

Enligt EU-fördraget är det Europeiska rådet som ska föreslå en kandidat till posten som ordförande för EU-kommissionen. Tisdagens resolution ändrar inte på det förhållandet.

– Det är naturligtvis också att vi inte kan tvinga stats- och regeringscheferna att följa denna linje. Vi kan bara sätta lite press på dem, sade Sven Simon.

Men det är EU-parlamentet som slutligen röstar om kommissionens ordförande och skulle kunna rösta ned en kandidat.

– Jag skulle teoretiskt i allmänhet vara beredd att rösta emot rådets eller Europeiska rådets kandidat, absolut, sade Sven Simon.

Att parlamentet röstar nej till en kandidat har hittills aldrig skett.

Europeiska valkampanjer

I sin resolution uppmanar ledamöterna de nationella partierna att i sitt kampanjmaterial i EU-valet tydligt redogöra för vem som är deras europeiska partigrupp och deras toppkandidat.

Svenskarna mot

Motståndare till resolutionen återfanns främst bland högernationalistiska ID-gruppen och nationalkonservativa ECR. Men även nästan alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade nej (se faktaruta nedan). Endast ledamöter från Miljöpartiet och Liberalerna röstade för.