Kristersson inför toppmöte om Ukrainastöd: Dags att tänka utanför boxen

I dag torsdag inleds EU:s marstoppmöte där Rysslands erövringskrig mot Ukraina åter står på dagordningen.

– Vi måste fortsätta öka trycket på Ryssland genom sanktioner, inklusive listningar av de som var inblandade i förra veckans så kallade presidentval, sade statsminister Ulf Kristersson (M) när han på onsdagen förankrade den svenska linjen i riksdagens EU-nämnd.

I veckan föreslog kommissionen hur räntevinsterna från frysta ryska statstillgångar ska användas för att bistå Ukraina. Frågan väntas komma upp till diskussion.

– Vi är öppna för att medlet ska kunna användas till olika former av militärt stöd, sade Kristersson.

Centerpartiets riksdagsledamot Anna Lasses ville att regeringen ska plädera för att hela summa av de frysta ryska centralbankstillgångarna ska beslagtas och ges till Ukraina.

– Jag och Centerpartiet tycker verkligen att det vore på sin plats att Sverige drev vidare och sa att vi även ska titta på resten av de frysta tillgångarna, för det är väldigt mycket pengar som det handlar om och som också behövs i Ukraina, sade Lasses.

Frankrikes president Emmanuel Macron väntas på toppmötet åter lyfta fram sitt krav på gemensam upplåning genom att ge ut försvarsobligationer, för att bekosta försvarssatsningar, ett förslag som stöds av bland annat Polen och Estland. Tyskland och Nederländerna är motståndare. Finland – som traditionellt hört till de "budgetrestriktivare" medlemsländerna – motsätter sig inte förslaget men ser gemensam upplåning som något "väldigt svårt".

– Vi måste hitta ett sätt att finansiera förstärkningen av vår försvarsindustri och hur vi skall hjälpa Ukraina. Vi behöver europeiska pengar, sade den finske statsministern Petteri Orpo till Politico.

– Jag hoppas att man ger Finland och kanske några andra länder tid att hitta en lösning, sade Orpo.

Under EU-nämndens möte togs frågan om gemensam försvarsupplåning inte upp men enligt Ulf Kristersson går det att hitta medel om "tänker utanför den vanliga boxen". Han pekade på Sverige senaste stödpaket till Ukraina och att regeringen nu ställt sig bakom ett tjeckiskt initiativ om att köpa upp ammunition och ge till Ukraina.

– Det visar också att det går att hitta nödvändiga resurser om man bara anstränger sig lite utanför den vanliga boxen, sade Kristersson.

Hinder för ukrainska lantbrukare kan tas upp

I veckan nådde EU-parlamentet och medlemsländerna en uppgörelse om att begränsa importen av en rad ukrainska jordbruksprodukter efter protester från bönder i flera EU-länder. Enligt Kristersson är flera medlemsländer starkt kritiska mot överenskommelsen och det kan komma att tas upp på toppmötet.

Socialdemokraternas Matilda Ernkrans, EU-nämndens vice ordförande, kritiserade uppgörelsen som hon menar slår direkt mot Ukrainas ekonomi.

– Detta är ett hårt slag mot Ukrainas ekonomi och det riskerar dessutom att öka matpriserna i vårt land. Omsorgen om EU:s bönder borde kunna lösas på ett annat sätt än att Ukraina ska betala priset. Så hur blev det så här, statsminister Kristersson? frågade Ernkrans.

Kristersson menade å sin sida att man måste ta på "allvar den sorts bekymmer som är oavsiktliga konsekvenser av frihandel med Ukraina".

Tuffare skrivningar om Gaza

EU-ledarna kommer även ta upp situationen i Mellanöstern och inte minst i Gaza.

– Efter en snart sex månader väcker omfattningen av krigföringskonsekvenser för civilbefolkningen i Gaza allt allvarligare frågor om den humanitära situationen på plats. Situationen på Gaza är helt enkelt katastrofal, sade Ulf Kristersson.

Stats- och regeringscheferna väntas enligt statsministern kräva en "omedelbar humanitär vapenvila" samtidigt som en villkorslös frigivning av hela gisslan som Hamas tagit.

Från Vänsterpartiet och Miljöpartiet kom uppmaningar till regeringen om att ställa ännu tydligare krav på Israel.

– Sveriges linje i den här diskussionen i Europeiska rådet ska vara ett permanent och omedelbart eldupphör, sade Ilona Szatmári Waldau (V).

Utvidgning: Förhandlingar med Bosnien-Hercegovina

På toppmötet väntas även EU-ledarna gå på kommissionens rekommendation om att inleda formella medlemskapsförhandlingar med Bosnien-Hercegovina. Även Sverigedemokraterna ställde sig bakom ett sådant beslut.

–Det är också viktigt för Europa att Bosnien närmar sig EU och Europa. Men jag vill understryka att det inte ska på något vis uppfattas som att SD tar ställning för ett bosniskt medlemskap, sade Martin Kinnunen (SD).