EU varnar för amerikansk eftergiftspolitik mot Putin

När Münchens säkerhetskonferens inleds i dag fredag står spänningarna på topp mellan USA och dess europeiska allierade. Bakgrunden är Donald Trumps överraskande samtal med Rysslands diktator Vladimir Putin om kriget i Ukraina.

– Det är uppenbart att en uppgörelse bakom vår rygg inte kommer att fungera. Man behöver européerna, man behöver ukrainarna. Varför ger vi Ryssland allt de vill ha redan innan förhandlingarna har börjat? Det är eftergiftspolitik. Det har aldrig fungerat, sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas på torsdagen.

Frankrikes president Emmanuel Macron varnade i en intervju med Financial Times för konsekvenserna av en uppgörelse utan europeisk medverkan.

– En fred som innebär kapitulation vore dåliga nyheter för alla, både för Ukraina, Europa och USA. Endast president Zelenskyj kan förhandla för sitt land, sade Macron.

Enligt Tysklands utrikesminister Annalena Baerbock står Europa under säkerhetskonferensen inför ett "existentiellt vägskäl".

– En skenfred över huvudet på ukrainarna och européerna skulle inte ge någonting, sade Annalena Baerbock enligt Der Spiegel.

En europeisk diplomat som vill vara anonym uttryckte oro för att Trump kan vara en "klumpig förhandlare" som gör "galna eftergifter" till Ryssland.

– Det finns en stor oro för att Trump är en klumpig förhandlare som kommer att ge efter för galna saker till Ryssland, sade diplomaten till Politico.

Zelenskyj till München
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj väntas i dag fredag träffa USA:s vicepresident Vance i München. Enligt bedömare blir hans huvuduppgift att försöka övertyga amerikanerna om att inte överge Ukrainas intressen i förhandlingarna med Ryssland.

"Ingen vill ha fred mer än Ukraina. Tillsammans med USA stakar vi ut våra nästa steg för att stoppa den ryska aggressionen och säkra en varaktig och pålitlig fred", skrev Zelenskyj på sociala medier efter sitt samtal med Trump, enligt BBC.

Ryssland kontrollerar för närvarande omkring en femtedel av Ukrainas territorium. Enligt uppgifter till Financial Times kan Trump och Putin sikta på att nå en vapenvila till påsken den 20 april eller till den ryska segerdagen den 9 maj.

Trump hävdade på torsdagen att "högt uppsatta" representanter för Ryssland, Ukraina och USA ska mötas under säkerhetskonferensen i München. Men enligt ukrainska källor är några samtal med ryssarna "inte planerade".

– För att kunna samtala med ryssarna måste det först finnas en gemensam position med Ukrainas allierade. Just nu finns inget på bordet, sade den ukrainske presidentrådgivaren Dmytro Lytvyn, enligt Die Zeit.

Motstridiga signaler från Washington
Förvirringen är stor efter motstridiga uttalanden från höga amerikanska företrädare. Bara dagen efter att USA:s försvarsminister Pete Hegseth uttalat sig i Bryssel om att Ukraina borde ge upp sina ambitioner om Nato-medlemskap och återta alla ockuperade områden, kom andra signaler från USA. John Coale, biträdande Ukraina-sändebud, sade i en intervju med Reuters i München att Natomedlemskap för Ukraina fortfarande är "på bordet", liksom en återgång till Ukrainas gränser före 2014.

Hegseths kommentarer hade väckt oro för att USA redan gjort eftergifter till Putin innan förhandlingarna ens inletts. Efter Coales uttalande försökte Hegseth tona ner sitt tidigare budskap. Vid en presskonferens sade han att "allt ligger på bordet" och att det är upp till president Trump att besluta om eventuella eftergifter.

Rysslands mål
Enligt Alexander Gabuev, chef för Carnegie Russia Eurasia Center i Berlin, är läget nu mer gynnsamt för Putin än någon gång under hela kriget.

– Om USA ensidigt avslutar sitt militära och diplomatiska stöd, liksom underrättelseutbytet, kommer Ukraina att hamna i ett mycket svårt läge. Och det kommer att bli svårt att ta sig ur det även om européerna engagerar sig mer, sade Gabuev till Financial Times.

Han betonade att Rysslands främsta mål är att Ukraina ska få så svaga säkerhetsgarantier som möjligt.

– Idealt sett vill de ha ett Ukraina utan investeringspotential som är så svagt som möjligt och som slits sönder inifrån, sade Gabuev.