Europa i krismöte efter ensidigt USA-utspel om Ukraina

Redan på tisdag inleds de första samtalen mellan USA och Ryssland i Saudiarabien, där USA:s utrikesminister Marco Rubio ska möta sin ryske motsvarighet Sergej Lavrov. Varken Ukraina eller europeiska länder är inbjudna till förhandlingarna.

Den franske presidenten Emmanuel Macron har därför blixtinkallat till ett toppmöte i Paris i eftermiddag där Europas svar på USA:s nya Ukrainapolitik ska diskuteras. Till mötet är ledarna för Tyskland, Italien, Storbritannien, Polen, Spanien, Nederländerna och Danmark inbjudna. Danmark har fått en särskild roll då landet för närvarande är ordförande i det utrikes- och säkerhetspolitiska samarbetet mellan Norden och Baltikum, och kommer därför att företräda alla åtta nordiska och baltiska länder, enligt Ekot. Även EU–kommissionens ordförande Ursula von der Leyen, Europeiska rådets ordförande António Costa och Natos generalsekreterare Mark Rutte deltar.

På mötets dagordning står flera avgörande frågor. De europeiska ledarna väntas diskutera hur Europa kan stödja Ukraina vid en eventuell fredsöverenskommelse, nya sanktioner mot Ryssland och möjligheten att placera ut fredsövervakande europeiska trupper. En särskilt känslig fråga gäller förslaget att stationera europeiska styrkor bakom en eventuell framtida vapenstilleståndslinje i Ukraina som en "försäkringsstyrka", skriver Financial Times. Ledarna ska även diskutera konkreta planer för att säkra europeiskt försvar oavsett framtida amerikanskt engagemang.

– Det är vansinnigt hur snabbt det här går. Allt [Europa] måste göra är att ge Ukraina så mycket som möjligt så att landet bättre kan säga nej till saker som trycks ner i halsen på dem [av USA och Ryssland], sade en västerländsk tjänsteman med insyn i samtalen, enligt Financial Times.

Stark oro bland europeiska ledare
Oron för Europas framtida säkerhet är påtaglig bland de europeiska ledarna. Storbritanniens premiärminister Keir Starmer ser situationen som avgörande för kontinentens framtid.

"Det här är ett avgörande ögonblick för vår kollektiva säkerhet på kontinenten. Det handlar inte bara om Ukrainas framtid – det är existentiellt för hela Europa", skriver han i en debattartikel i The Telegraph på söndagen.

Spaniens utrikesminister José Manuel Albares uttrycker stark oro. Han ser inga tecken på att Ryssland är redo att avsluta kriget.

– Ett aggressionskrig kan inte belönas, vi kan inte uppmuntra andra att inleda aggressionskrig. Jag är övertygad om att Putin kommer fortsätta attackera och bomba Ukraina. Så jag ser ingen fred vid horisonten för tillfället, sade han enligt Reuters.

Macrons beslut att endast bjuda in ett urval av EU-länder till toppmötet har skapat spänningar inom unionen. Flera medlemsländer har uttryckt missnöje över att inte få delta i diskussionerna som kan komma att påverka hela kontinentens säkerhet, enligt Reuters. Den franska presidenten har försökt lugna situationen genom att framhålla att måndagens möte kan leda till bredare diskussioner där fler länder involveras.

Natos generalsekreterare Mark Rutte manar samtidigt till handling istället för klagomål. Han påpekar att icke–amerikanska Natoländer redan har ökat sina försvarsutgifter med 20 procent under det senaste året, men att mer behöver göras.

–Om ni vill ha en plats vid bordet, se till att ni kommer med relevanta förslag. Se till att ni spenderar mer... särskilt när det gäller Ukraina, sade han enligt Financial Times.

USA efterfrågar europeiska bidrag
För att kartlägga Europas möjliga bidrag till en framtida fredsuppgörelse har USA:s utrikesdepartement skickat ut ett detaljerat frågeformulär till de europeiska huvudstäderna, rapporterar Financial Times. Dokumentet innehåller sex omfattande frågor (se faktaruta) som berör allt från konkreta militära bidrag till långsiktiga säkerhetsgarantier. USA vill bland annat veta hur många soldater varje land kan bidra med och vilken typ av militär utrustning de kan tillhandahålla. Särskilt känslig är frågan om vilka åtgärder USA förväntas vidta om ryska styrkor skulle angripa en europeisk fredsbevarande styrka.

Finlands president Alexander Stubb ser initiativet som en möjlighet för Europa att visa handlingskraft.

– Det här kommer att tvinga européerna att tänka, sedan är det upp till européerna att bestämma om de faktiskt svarar på frågeformuläret, eller om de svarar på det tillsammans, sade han, enligt SVT/Reuters.

Sverige och Storbritannien redo för insats
Mitt i diskussionerna om Europas framtida roll har flera länder börjat ta ställning till ett eventuellt deltagande i en fredsbevarande styrka. Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) uteslöt i P1 Morgon på måndagen inte svenskt deltagande, men betonar att en rättvis fredsuppgörelse måste komma först.

– Vi måste först förhandla fram en rättvis och hållbar fred som respekterar internationell rätt och Ukraina, sade Malmer Stenergard.

Storbritannien har gått längre i sina utfästelser. I debattartikeln i The Telegraph förklarade premiärminister Keir Starmer att landet är berett att ta en ledande roll i arbetet med säkerhetsgarantier för Ukraina, inklusive att sätta in brittiska trupper på marken. Han understryker samtidigt det allvar som ligger i ett sådant beslut.

"Jag säger inte det lättvindigt. Jag känner djupt det ansvar som kommer med att potentiellt sätta brittiska män och kvinnor i fara. Men varje roll i att hjälpa till att garantera Ukrainas säkerhet är att hjälpa till att garantera vår kontinents säkerhet, och vårt lands säkerhet", skrev han.

Förslag om europeisk armé väcker debatt
I detta läge har Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj lanserat ett kontroversiellt förslag om bildandet av en europeisk armé. Hans utspel kommer som en direkt reaktion på oron för att USA:s engagemang i Europa kan minska. Zelenskyj argumenterar för att Europa måste kunna stå på egna ben militärt och att en gemensam armé, som skulle inkludera Ukraina, är nödvändig för att säkra kontinentens framtid.

– Låt oss vara ärliga – vi kan inte utesluta möjligheten att Amerika säger nej till Europa i frågor som hotar det, sade Zelenskyj enligt Reuters.

Förslaget har dock mött motstånd. Polens utrikesminister Radosław Sikorski, som stödjer tanken på ökat europeiskt försvarssamarbete, avvisar idén om en gemensam armé. Han menar att en sammanslagning av nationella arméer inte är realistisk, men förespråkar istället en utveckling av EU:s egen försvarsförmåga.

Europeiska rådets ordförande António Costa har lyft fram behovet av ett helt nytt säkerhetstänkande i Europa. Han betonar att det inte bara handlar om Ukraina, utan om hela kontinentens framtida säkerhetsarkitektur. Costa pekar på Rysslands närvaro i flera grannländer som bevis för att hotet är större än bara konflikten i Ukraina.

– Om Trump verkligen vill att européerna ska ta större ansvar för sin egen säkerhet, då måste förstås européerna vara huvudaktören i utformningen av den nya säkerhetsarkitekturen, sade han till Financial Times.

Historiska paralleller väcker oro
Vid helgens säkerhetskonferens i München varnade EU:s utrikeschef Kaja Kallas för riskerna med en ny eftergiftspolitik mot Ryssland. Hon drog paralleller till Tjeckoslovakien 1938 där västmakternas eftergifter mot Nazityskland fick katastrofala följder.

– Och förhandlarna [USA], inte vi, ger redan bort sina förhandlingsbrickor innan förhandlingarna ens har börjat. Detta är en katastrofal taktik. Och vi är på väg i full fart mot katastrofen, sade Kallas som tillade att dagens situation är annorlunda, främst tack vare Ukrainas beslutsamhet att försvara sin frihet.