Rapport: Oroande hot mot EU:s grundläggande rättigheter

Grundläggande rättigheter i EU befinner sig under press, enligt EU-byrån för grundläggande rättigheter, FRA:s senaste rapport som offentliggjordes i dag tisdag.

Rapporten, som granskar situationen i alla 27 EU-länder och kandidatländerna Albanien, Nordmakedonien och Serbien under 2024, ger en bild där demokratiska värderingar hotas på flera områden samtidigt.

Hoten mot demokratin ökar
Bland de mest alarmerande resultaten finns ökande hot mot demokratiska processer. Under 2024 användes desinformation, artificiell intelligens och hatiskt språkbruk för att hota fria och rättvisa val över hela EU.

– Grundläggande rättigheter i Europa står inför växande och allvarliga utmaningar. Geopolitiska spänningar, växande intolerans och hot mot valens integritet testar våra demokratiska institutioners motståndskraft, sade FRA:s direktör Sirpa Rautio, i ett uttalande.

Problemet syntes tydligt i Rumänien, där presidentvalets första omgång ställdes in efter allvarliga anklagelser om påverkanskampanjer på Tiktok med AI-genererat innehåll och desinformation.

Våld mot kvinnor fortfarande utbrett
Trots åratal av insatser visar rapporten att våld mot kvinnor förblir ett omfattande problem. En av tre kvinnor i EU har upplevt någon form av våld under sin livstid, enligt den senaste EU-omfattande undersökningen som FRA genomförde tillsammans med Eurostat och Europeiska institutet för jämställdhet.

Endast 13,9 procent av de kvinnor som utsatts för fysiskt våld, hot eller sexuellt våld anmälde sina upplevelser till polisen. Andelen som sökte hjälp från vård, sociala tjänster eller polis var 26,7 procent – vilket innebär att tre av fyra offer inte fick stöd.

Nätvåld mot kvinnor växer som problem. Nästan var femte ung kvinna mellan 18 och 29 år har upplevt sexuell nätmobbning, enligt FRA:s undersökning.

Rasism och diskriminering ökar
Rapporten visar på alarmerande nivåer av rasism och diskriminering. Nästan hälften av muslimerna upplever rasdiskriminering, medan över en tredjedel av judarna har blivit trakasserade på grund av sin judiska identitet.

Kriget i Gaza har bidragit till ökad antisemitism och anti-muslimskt hat i EU. Institutionell rasism påverkar också offentliga tjänster, inklusive polisen, vilket undergräver förtroendet för myndigheter.

Hbtqi-personer står inför liknande utmaningar där nästan hälften har upplevt hatmotiverade trakasserier.

Tragedi vid EU:s gränser

Trots nya migrations- och asylregler från EU fortsatte rapporter om rättighetsövergrepp vid gränserna under 2024. Många utredningar av påstådda övergrepp har visat sig vara ineffektiva, delvis på grund av bristande politisk vilja.

Vid EU:s yttre gränser fortsätter att dö eller försvinna. Under 2024 dog eller försvann 3 642 personer när de försökte korsa Medelhavet till Europa – en liten minskning från 2023 års 4 088.

Sverige: utmaningar med valdeltagande och skydd
För Sveriges del lyfter rapporten fram flera specifika problem. Valdeltagandet i EU-valet minskade med två procentenheter till 53 procent, trots att det fortfarande låg över EU-snittet på 51 procent.

Valmyndigheten rapporterade utmaningar med att tillgodose behoven hos väljare med skyddade personuppgifter, där det finns oro för att röstningen kan avslöja deras vistelseort.

Rapporten noterar också problem med tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning, där 25 procent av kommunerna hade en eller flera valstationer som inte uppfyllde krav på tillgänglighet.

Positiva framsteg i lagstiftning
Trots de dystra resultaten har EU tagit viktiga steg när det gäller lagstiftning, slår rapportförfattarna fast. Under 2024 antogs EU:s första direktiv mot våld mot kvinnor och våld i hemmet, samt den digitala tjänstelagen, DSA, och AI-lagen. DSA kräver att stora nätplattformar vidtar åtgärder mot olagligt innehåll, inklusive hatpropaganda. AI-lagen förbjuder skadliga AI-system och kräver transparens för genererat innehåll som deepfakes.

Flera EU-länder har infört samtyckesbaserade definitioner av sexuellt våld under 2024, inklusive Nederländerna, Polen och Tjeckien – en utveckling som enligt FRA stärker kvinnors rättigheter betydligt.

FRA noterar även förbättringar av tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning i val, även om utmaningar kvarstår. I flera länder har också antalet kandidater med migrantbakgrund ökat vilket tyder på ökad inkludering i politiken.

FRA:s rekommendationer
För att hantera nämnda problem uppmanar FRA främst EU och medlemsländerna att säkerställa tillräckliga resurser för att genomföra och verkställa de nya digitala regleringarna – DSA, AI-lagen och reglering av politisk reklam. De verktyg kan enligt rättighetsbyrån skydda valintegriteten mot manipulation av inhemska eller utländska aktörer.

FRA betonar också behovet av att förbättra strukturer som underlättar brottsanmälan för kvinnliga våldsoffer, inklusive alternativa anmälningsvägar och träning av polis och andra offentliga tjänster. Samtidigt bör medlemsländerna kriminalisera sexuellt våld baserat på samtyckedefinitioner snarare än våld eller tvång.

På demokratifronten rekommenderar FRA att länder använder sina juridiska och politiska verktyg för att förbättra inkluderingen i valda organ, särskilt genom könskvoter eller finansieringsvillkor för politiska partier som främjar jämställdhet.