EU-uppgörelse om nya gemensamma antikorruptionslagar – "ett viktigt steg"

På tisdagen blev EU-parlamentets och ministerrådets förhandlare överens om ett direktiv som för första gången gör medlemsländernas strafflagar för att bekämpa korruption mer lika. Uppgörelsen är resultatet av förhandlingar som pågått sedan EU-kommissionen presenterade sitt förslag i maj 2023.

– I kväll uppnådde vi ett genombrott för medborgare som förväntar sig att EU ska förbättra deras liv och det första betydande framsteget på år för att stärka rättsstatsprincipen, sade parlamentets förhandlare Raquel García Hermida-van der Walle efter den avslutande förhandlingen.

Gemensamma definitioner ska täppa till kryphål
Det nya direktivet fastställer EU-gemensamma definitioner av en rad korruptionsbrott, däribland mutor, förskingring och rättvisans hindrande. Genom att sätta gemensamma standarder ska direktivet ta itu med situationer där brottslingar utnyttjar skillnader mellan de nationella systemen.

Medlemsländerna måste nu se till att ett antal handlingar kriminaliseras och definieras på samma sätt i hela unionen. Det gäller mutor i både offentlig och privat sektor, förskingring, handel med inflytande, hindrande av rättvisa, berikning från korruptionsbrott, döljande och vissa allvarliga överträdelser av olaglig utövning av offentlig tjänst.

Minimistraff fastställs
Direktivet fastställer en gemensam miniminivå för de maximala fängelsestraffen i hela EU, samtidigt som varje land kan lagstifta om strängare påföljder. Det maximala fängelsestraffet måste uppgå till minst tre år för vissa korruptionsbrott och minst fem år för de allvarligare brotten.

Personer som döms för korruptionsbrott kan även få ytterligare påföljder som böter, avsättning från offentligt ämbete, diskvalificering från att inneha offentligt ämbete eller utöva offentlig tjänst, indragning av tillstånd och uteslutning från tillgång till anbudsprocedurer och offentliga medel.

Även juridiska personer – det vill säga företag och organisationer – kommer att kunna straffas. Böterna kan uppgå till mellan 3 och 5 procent av företagets totala globala omsättning eller minst 24 eller 40 miljoner euro, beroende på brottet.

Krav på nationella strategier och transparent datarapportering
Under förhandlingarna fick parlamentet igenom att EU-omfattande data om korruption ska publiceras årligen i tillgängliga format. Direktivet kräver också att varje medlemsland publicerar en nationell strategi mot korruption, framtagen i samråd med civilsamhället och relevanta myndigheter.

För att minska korruptionsbrotten och begränsa risken för korruption måste medlemsländerna vidta åtgärder för att öka den allmänna medvetenheten om korruptionens skadlighet och säkerställa transparens och att offentlig förvaltning kan ställas till svars.

Stärkt samarbete mellan myndigheter
Direktivet stärker samarbetet mellan nationella myndigheter och EU-organ, däribland Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf), Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), Europol och Eurojust. Förhandlarna enades också om regler om ansvar för juridiska personer och bättre anpassning till lagstiftning som skyddar EU:s ekonomiska intressen.

– Detta direktiv kommer att uppdatera och stärka EU:s rättsliga ramverk för korruption, och det utgör ett viktigt steg i vår gemensamma kamp mot korruption och organiserad brottslighet, sade Danmarks justitieminister Peter Hummelgaard i ett uttalande.

Omfattande problem i hela unionen
Enligt en Eurobarometerundersökning från 2025 anser 69 procent av européerna att korruption är utbredd i deras land, medan två tredjedelar tycker att korruptionsärenden på hög nivå inte utreds tillräckligt.

Enligt en studie från Europeiska parlamentets utredningstjänst uppskattades den totala kostnaden för korruptionsrisker enbart inom offentlig upphandling i EU-länderna till närmare 30 miljarder euro mellan 2016 och 2021.

Det nya direktivet kommer att ersätta två separata EU-lagar – en lag från 2003 om korruption i den privata sektorn och en EU-konvention från 1997 om korruption som involverar EU-tjänstemän eller tjänstemän i EU:s medlemsländer.

Det nya direktivet kommer att ersätta två separata EU-lagar – en lag från 2003 om korruption i den privata sektorn och en EU-konvention från 1997 om korruption som involverar EU-tjänstemän eller tjänstemän i EU:s medlemsländer.

Nästa steg
Den preliminära överenskommelsen måste nu formellt godkännas av både parlamentet och ministerrådet innan den träder i kraft. När direktivet väl antas har medlemsländerna två år på sig att genomföra det i nationell lagstiftning och ytterligare ett år för att presentera sina nationella planer mot korruption för kommissionen.