Slovakiens premiärminister, vänsterpopulisten Robert Fico, gjorde på tisdagen flera utfall mot landets tidningar och journalister, rapporterar Euractiv. Premiärministern hävdade att han sedan valsegern förra året blivit “motarbetad” av media.

– Från den första dagen, när resultatet av parlamentsvalet kom, gick ni emot oss som blodtörstiga jävlar från morgon till kväll, sade Fico.

Premiärministern sade också att "sanktioner kan behöva införas för att inte korrekt korrigera falsk information" i media och tillade att han stöder idén om att "etablera en mediemyndighet".

Fico betonade att hans regering måste vidta åtgärder eftersom medier gör "vad de vill."

Det liberala oppositionspartiet Progressiva Slovakien fördömde Ficos kommentarer och anklagade honom för att försöka censurera media. 

En EU-uppgörelse om det omdiskuterade förslaget mot barnövergrepp på nätet fortsätter att dröja. Än finns ingen majoritet bland medlemsländerna, skriver TT/GP. I Sverige har regeringen sagt ja till det kompromissförslag som tagits fram av Ungern. Oenigheten är dock fortsatt stor i många medlemsländer, inte minst Tyskland. Även om det finns ett starkt stöd för att agera mot övergreppsmaterial anser kritikerna att förslaget innebär en alltför långtgående övervakning av chattar och e-postmeddelanden.

En ny rapport, finansierad av EU och Europeiska kvinnolobbyn, efterlyser krafttag mot näthat riktat mot kvinnor. Rapporten lägger fram flera rekommendationer till EU-institutionerna för att bekämpa problemet. En central punkt är att skapa gemensamma definitioner av näthat i hela EU. Rapporten föreslår också att EU tar fram riktlinjer för bättre datainsamling om problemet. Förbättrad lagstiftning är en annan viktig åtgärd, särskilt när det gäller det nya direktivet mot våld mot kvinnor. Rapporten rekommenderar även att befintliga EU-lagar uppdateras för att tydligare ta upp könsaspekten av näthat.

EU-domstolen har i en dom på fredagen slagit fast att när en person byter kön och namn i ett EU-land måste andra EU-länder godkänna detta. Domstolen menar att om ett land vägrar erkänna en sådan ändring, hindrar det personens rätt att fritt bo och röra sig inom EU, skriver TT/GP.

Beslutet kommer från ett fall där en person med både brittiskt och rumänskt medborgarskap blev erkänd som man i Storbritannien. När han sedan ville ändra sitt förnamn, kön och personnummer i Rumänien, sade de rumänska myndigheterna nej.

– Ett medlemslands vägran att erkänna ett lagligt byte av könsidentitet i ett annat medlemsland hindrar rätten att bosätta sig och röra sig fritt, sade domstolen i sitt beslut.

Trots att Storbritannien har lämnat EU, anser domstolen att fallet gäller eftersom ändringarna gjordes när landet fortfarande var medlem.