EU-länderna och Albanien öppnade på tisdagen flera så kallade kapitel i de omfattande förhandlingarna som föregår ett eventuellt EU-medlemskap. Kapitlen handlar om bland annat reformer av rättsväsendet, finansiell kontroll och offentlig upphandling. Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) ser "väldigt positivt" på att det nu åter tas konkreta steg för att utvidga unionen.

– Vi har ju inte haft den här typen av öppning av kapitel på flera år nu, så jag tycker att det är positivt att vi tar ett steg framåt. Albanien kan också vara ett positivt exempel för andra länder, sade Rosencrantz på tisdagen i Luxemburg inför ett möte med de andra medlemsländernas EU-ministrar.

Albaniens premiärminister Edi Rama hoppas att landet ska kunna gå med i EU senast år 2030. Totalt måste 35 förhandlingskapitel öppnas och avslutas innan ett kandidatland kan bli medlem i EU. Sedan tidigare förhandlar Montenegro och Serbien om EU-medlemskap. Förhandlingarna med Turkiet ligger sedan 2018 på is.

Utrikesministrarna från Norden och Baltikum åker på gemensam stödresa till Moldavien inför helgens presidentval och folkomröstning om framtida EU-medlemskap.

– Vi gör det för att ge vårt stöd till Moldavien i deras närmande till EU, men också i att bygga upp motståndskraft mot det hybridaktiviteter som vi ser från Ryssland. Vi talar inte om för dem hur de ska rösta i valet – men vi vill naturligtvis säkerställa att de får en möjlighet att välja fritt, säger Sveriges Maria Malmer Stenergard (M) inför tisdagens gruppresa till Chisinau, enligt TT/SvD.

Georgiens president Salome Zurabisjvili anklagar det styrande partiet Georgiska drömmen för att använda skrämseltaktik inför parlamentsvalet den 26 oktober och att landet styrs av "en rysk regering". Hon menar att valet är ett val mellan en europeisk framtid och ett ryskt förflutet.

– Detta är allt annat än ett normalt val, sade presidenten till Financial Times.

Zurabisjvili hävdar att Georgisks drömmen, som leds av oligarken Bidzina Ivanisjvili, pressar statsanställda att rösta på dem och hotar journalister.

Oppositionen ser valet som avgörande för landets framtid. Georgien fick EU-kandidatstatus förra året, men processen har frysts efter att regeringen drivit igenom fler kontroversiella lagar.

Det senaste dygnet har fem civila ukrainare dödats i ryska attacker, rapporterar The Kyiv Independent, enligt TT/GP. Dödsoffer rapporteras från Cherson och Mykolajiv, bägge städer i södra Ukraina. Enligt lokala myndigheter i Mykolajiv ska hamnstaden ha anfallits med ryska robotar av typen S-300. Flera byggnader, däribland ett restaurangkomplex, har fått skador.

Frankrike och nio andra EU-länder vill att företag som fraktar rysk gas ska identifieras tydligare i EU:s hamnar, skriver FT. Detta för att hindra ökningen av ryska fossila bränslen som kommer in i EU. Länderna har skickat ett förslag till EU-kommissionen inför ett möte med energiministrarna.

– Vi behöver högsta möjliga öppenhet om gasflödena för att minska beroendet, sade Frankrikes energiminister Agnès Pannier-Runacher.

Importen av rysk gas ökade med 11 procent under första halvan av 2024, trots EU:s försök att minska beroendet av ryska fossila bränslen. Frankrike, Spanien och Belgien tog emot 87 procent av Europas import av rysk flytande naturgas under denna period.

Den franske forskaren Laurent Vinatier dömdes på måndagen till tre års fängelse av en "domstol" i Moskva. Han dömdes bland annat för att inte ha anmält sig som så kallad utländsk agent, skriver TT/SvD. 

Ett år efter valsegern har Polens premiärminister Donald Tusk svårt att genomföra sina utlovade förändringar. Tusk lovade att rensa ut politiska utnämningar från den tidigare regeringen under Lag och rättvisa (PiS), men har haft begränsad framgång. President Andrzej Duda, konstitutionsdomstolen och centralbankschefen, alla lojala mot oppositionspartiet PiS, hindrar Tusks initiativ, skriver FT. 

Samhället är fortsatt djupt splittrat. En opinionsundersökning visar jämnt stöd för Tusks koalition och PiS. I EU har Tusk återställt Polens anseende och låst upp frysta EU-medel. Men inrikespolitiskt har han tvingats kompromissa, särskilt i frågor om kvinnors rättigheter.