Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Ukrainas tuffaste månad på två år: ”Har problem”
De ryska styrkorna avancerar snabbare än på två år, framförallt i Donetsk. Det spekuleras i att den ukrainska östfronten kan kollapsa. Men den kommer inte att falla i närtid, tror militärexperten Jörgen Elfving, enligt SvD.
Danmark skärper utvisningsregler för dömda utlänningar
Den danska regeringen planerar att ändra reglerna för utvisning av utländska medborgare som döms till fängelse, rapporterar SVT. Enligt det nya förslaget ska alla utländska medborgare kunna utvisas vid fängelsestraff, oavsett hur länge de bott i Danmark eller hur långt straffet är.
– Hammaren måste falla ännu hårdare. Därför vill vi skärpa reglerna så att vi kan få ännu fler kriminella utlänningar utvisade, sade immigrationsminister Kaare Dybvad Bek (S).
Underrättelsedokument: Rumänsk presidentkandidat misstänks för rysk påverkanskampanj
Den högerextreme kandidaten Călin Georgescu, som oväntat vann första omgången i Rumäniens presidentval, kan ha gynnats av en omfattande TikTok-kampanj med likheter till ryska påverkansoperationer. Detta framgår av nyligen offentliggjorda rumänska underrättelsedokument. Samtidigt visar opinionsundersökningar inför söndagens avgörande valomgång att stödet för Georgescu är större än för den liberala kandidaten Elena Lasconi.
Frankrikes regering fälld i misstroendevotum
Frankrikes premiärminister, konservative Michel Barnier, har tvingats avgå efter att parlamentet röstat för ett misstroendevotum, skriver FT. Med 331 röster av 577 möjliga fälldes mitten-högerregeringen när högerextrema Nationell samling och vänsterblocket gick samman. Barnier, som endast satt tre månader på posten, föll på sitt budgetförslag som innehöll nedskärningar och skattehöjningar på 60 miljarder euro för att minska landets underskott och skulder. President Macron måste nu utse en ny premiärminister, en svår uppgift i ett splittrat parlament. Han väntas tala till nationen på torsdag kväll.
Lavrov till Malta – första EU-besöket sedan 2022
Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov deltar i OSSE:s möte på Malta – hans första besök i ett EU-land sedan krigsutbrottet, skriver TT/Aftonbladet. Sedan Ryssland utökade sin invasion av Ukraina i februari 2022 har Lavrov haft EU-sanktioner mot sig. Kritik utlovas från svenska kollegan Maria Malmer Stenergard (M).
Ukraina samtalar med kommande Trump-administration
Ukrainska tjänstemän har inlett samtal med den tillträdande Trump-administrationen för att diskutera en möjlig fredsuppgörelse med Ryssland, rapporterar The Wall Street Journal. President Zelenskyjs närmaste rådgivare Andrij Jermak besöker i veckan Washington för att skapa kontakter med Trumps medarbetare. Ukraina signalerar nu beredskap för fred, men betonar att det måste vara en hållbar sådan. Zelenskyj har antytt att Ukraina skulle kunna acceptera vapenvila om landet får Nato-medlemskap för de icke-ockuperade områdena. Trumps rådgivare har diskuterat fredsplaner som skulle erkänna Rysslands ockupation av cirka 20 procent av Ukrainas territorium och stänga dörren för Nato-medlemskap. Keith Kellogg, Trumps val som särskilt sändebud, stödjer dock Bidens vapenleveranser till Ukraina med motiveringen att det ger Ukraina starkare kort i kommande fredsförhandlingar.
Analytiker ser risk för ryskt ingripande i Georgien
Demonstrationerna i Georgien är de största på många år, enligt Jakob Hedenskog vid Utrikespolitiska institutet. Han beskriver fyra möjliga scenarier: våldsamt nedslag mot demonstranterna, en osannolik kompromiss, regeringskollaps efter växande protester, eller ryskt ingripande, enligt TT/GP. Regeringspartiet Georgisk dröm anklagas för att vara Moskvatroget.
– Jag har svårt att se att Ryssland stillatigande skulle se på när en regim som kommit att bli så anpassningsbar till Ryssland som den i Georgien störtas, sade Hedenskog. Flera tjänstemän har avgått i protest och landets president vägrar lämna sin post. Den 14 december ska enligt plan en president väljas av ett valkollegium.
Nato skiftar fokus i ryska kriget mot Ukraina
Ukrainas allierade har skiftat fokus från att söka en seger till att försöka sätta president Volodymyr Zelenskyj i den bästa positionen för att motverka ryska framsteg eller förhandla om en eventuell vapenvila, säger personer som är bekanta med ärendet till nyhetsbyrån Bloomberg. För närvarande innebär det att Nato fördubblar ansträngningarna för att skynda på fler vapen till det krigshärjade landet eftersom Kiev-styrkorna långsamt förlorar mark, vilket ökar risken för att den eventuella vapenvilan kan frysa konflikten med delar av Ukraina under ockupation av Vladimir Putins trupper. Ryssland avancerar på alla fronter och rekryterar cirka 30 000 nya soldater varje månad, medan Ukrainas försvar är pressat. En möjlig lösning som diskuteras är en demilitariserad zon som skulle övervakas av europeiska trupper. NATO:s generalsekreterare Mark Rutte betonar dock fortsatt vikten av vapenstöd.
– Vi måste göra mer än att bara hålla Ukraina kvar i striden. Vi måste ge tillräckligt stöd för att ändra krigets riktning en gång för alla, sade Rutte på onsdagen.
Natos mål: Bättre position för Ukraina
Ukraina behöver hjälpas till en så stark position som möjligt inför eventuella fredssamtal, manar Natos ledning och även Sverige, rapporterar TT/GP.
Men om fredsbevarande styrkor och inbjudan till medlemskap talas det än så länge tyst.
– Ukraina hör hemma i Nato, men i dagsläget så finns det inte en enighet. Och man måste också leva upp till de krav som ställs, betonar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i Bryssel.
Planer och modeller för Ukrainas framtid diskuteras
Tidningen Politico pekar på sju alternativa planer och modeller som cirkulerar i debatten i syfte att få ett avslut på det ryska kriget i Ukraina.
Först Ukrainas så kallade segerplan med bland annat helt återställda gränser och inbjudan till Natomedlemskap. Den amerikanska planen enligt USA:s generallöjtnant Keith Kellogg: konflikten fryses, diplomati tar över, sanktionerna mot Ryssland lyfts men Ryssland betalar för Ukrainas återuppbyggnad. Kina-Brasilien modellen: konflikten fryses och en internationell fredskonferens tar vid.
Andra modeller som Israelmodellen: ingen militärallians men nära samarbete och stöd. Tysklandsmodellen: det fria Ukraina knyts till väst och det ockuperade Ukraina lämnas utanför. Finlandsmodellen, Ukraina tvingats till neutralitet och kopplas delvis ekonomiskt till Ryssland. Till sist, den ryska modellen: Ukraina kapitulerar och ger Ryssland de områden de begär, förblir neutralt och demilitariseras och där väst betalar för återuppbyggnaden.