Senast uppdaterad: 18 juni 2024
Mer fakta
Debatt i andra medier
Artiklar i ämnet
Tysk partiledare attackerad med tårta
Ledaren för det liberala tyska partiet FDP, Christian Lindner, attackerades på torsdagen i ansiktet med en tårta gjord av någon form av salva eller rakskum, rapporterat Ekot. Attacken kom från en ung kvinna som fanns med som åhörare på det valmöte där Lindner uppträdde. Varför kvinnan gick till angrepp är fortfarande oklart.
Armeniens regering vill slå in på väg mot EU
Armeniens regering vill att landet slår in på den formella vägen mot ett medlemskap i EU. Premiärminister Nikol Pasjinjans regering kommer att lägga fram ett lagförslag om detta i parlamentet, skriver TT/DN. Om och när det står klart att Armenien ska försöka inleda processen är det många steg som återstår. Först blir det upp till EU att värdera om landet bör få möjlighet att lämna in en ansökan.
Zelenskyj vill ha utländska styrkor i Ukraina
Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj föreslår att utländska styrkor ska stationeras i landet för att tvinga Ryssland till fred. Uttalandet gjordes under ett givarländermöte på den amerikanska basen Ramstein i Tyskland, uppger Yle.
– Låt oss tänka praktiskt för att göra det möjligt, sade han.
Första utbetalningen av Rysslandsfinansierat lån till Ukraina
EU-kommissionen meddelade på fredagen att den första delen av ett stort lån till Ukraina på 3 miljarder euro betalats ut. Lånet är en del av ett större stödpaket på totalt 18,1 miljarder euro som ingår i G7-ländernas gemensamma låneinitiativ på cirka 45 miljarder euro. Det speciella med lånet är att det ska betalas tillbaka med pengar från ryska tillgångar som frysts i EU. Dessa tillgångar uppskattas vara värda omkring 210 miljarder euro och genererar årligen 2,5–3 miljarder euro i ränteintäkter.
– Lånet kommer att återbetalas med intäkterna från frysta ryska tillgångar i EU. Ryssland startade detta krig, så Ryssland måste betala priset för det, sade EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas i ett uttalande.
Pengarna ska hjälpa Ukraina att upprätthålla ekonomisk stabilitet, återuppbygga viktig infrastruktur och stödja landets försvar. Resterande utbetalningar planeras ske månadsvis fram till december 2025 då den sista utbetalningen på 6,1 miljarder euro ska göras.
Rysslandskoppling kan stoppa ungersk energiköp i Rumänien
Rumäniens energiminister Sebastian Burduja granskar det ungerska statliga energibolaget MVM:s bud på den tyska energijätten Eons rumänska verksamhet, skriver Financial Times. Affären kan stoppas av säkerhetsskäl efter misstanke om ryskt inflytande. MVM har erbjudit 200 miljoner euro för 68 procent av aktierna, vilket är fyra gånger mer än vad ministern anser vara marknadsvärdet. MVM är Ungerns näst största företag och huvudimportör av rysk gas. Rumänien är särskilt känsligt för ryskt inflytande på grund av sin närhet till kriget i Ukraina.
Tidigare har Spanien på ett liknande sätt stoppat ett ungerskt uppköp av ett tågbolag med hänvisning till Ungerns kopplingar till Ryssland.
Rysk terrorbombning: 13 döda och 133 skadade efter attack i Ukraina
13 personer dödades och 133 skadades, varav 10 allvarligt, i den ryska attacken mot staden Zaporizjzja i Ukraina på onsdagen, enligt ukrainska myndigheter, rapporterar SVT.
– Detta var en direkt attack mot staden, mot vanliga människor, skriver president Volodymyr Zelenskyj på Telegram.
Tiotusentals civila har dödats och skadats i landet sedan invasionen inleddes 2022, enligt FN, och miljoner har drabbats av de systematiska angreppen mot landets energiinfrastruktur.
Sverige stödjer Danmark i Grönlandsfrågan
Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) ger sitt stöd till Danmark efter att USA:s tillträdande president Donald Trump talat om att ta kontroll över Grönland.
– Det är bara Danmark och Grönland som bestämmer i frågor som rör Danmark och Grönland och Sverige står självklart bakom vårt grannland i dessa frågor, sade Kristersson enligt TT/GP.
Netanyahu välkomnas till EU-land trots arresteringsorder
Om Israels premiärminister Benjamin Netanyahu vill besöka minnesceremonin av den 80-åriga årsdagen av när Auschwitz-Birkenau befriades kommer han att få ta sig dit utan att gripas, meddelar den polska regeringen, enligt TT/SvD. Det trots att Internationella brottmålsdomstolen ICC utfärdat en arresteringsorder mot honom.
EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell sade i november förra året att alla medlemsländer var bundna att följa ordern. EU-uttalandet skedde i samband med att Ungern sade sig vilja trotsa domstolsbeslutet.
EU-ledare varnar Donald Trump efter Grönlandshot
Europeiska ledare varnar Donald Trump efter att han vägrat utesluta militärt maktövertagande av Grönland. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz betonade att gränser inte får flyttas med våld och Frankrikes utrikesminister Jean-Noël Barrot sade att EU inte kommer tillåta andra länder att angripa dess gränser, skriver Financial Times. Trump har hotat Danmark med höga tullar om landet inte överlämnar Grönland och menar att USA behöver ön av säkerhetsskäl. Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen öppnar för ökat samarbete med USA i Arktis.
USA:s avgående utrikesminister Antony Blinken avfärdade Trumps idé och sade att den uppenbart inte kommer att genomföras. EU-ledare är enligt uppgift djupt oroade över Trumps kommentarer.
Rumänskt omval spikat
Efter att Rumäniens författningsdomstol ogiltigförklarat presidentvalet på grund av misstänkt ryskt inflytande har landets regeringskoalition beslutat om nyval, rapporterar Reuters. Den första presidentvalsomgång hålls den 4 maj och den andra den 18 maj.
Det tidigare valet i november skapade kaos när den okände högerextreme, Rysslandsvänlige politikern Calin Georgescu vann första omgången. Koalitionspartierna har nu enats om att stödja en gemensam kandidat, tidigare liberale ledaren Crin Antonescu.
Sittande president Klaus Iohannis stannar kvar på posten tills det nya valet genomförts. Presidentämbetet i Rumänien innefattar bland annat befäl över militären och representation i EU och Nato.