Frankrikes president Emmanuel Macron har föreslagit EU:s tidigare brexitförhandlare och högerpolitikern Michel Barnier, 73 år, från Republikanska partiet till att bli Frankrikes nya premiärminister.  Det kommer nu att vara upp till Barnier att sätta ihop en regering som kan utföra två svåra uppgifter: att överleva ett misstroendevotum i parlamentet och att fastställa en uppsättning politiska prioriteringar som glädjer partier från båda sidor av mitten, rapporterar Euractiv.

Ledaren för vänsterpartiet Okuvade Frankrike, Jean-Luc Mélenchon, uppmanar  fransmännen att gå ut och demonstrera på lördag den 7 september med anledning av valet, uppger SVT.  Socialdemokraternas ledare Olivier Faure sade att Macrons beslut att nominera en premiärminister vars parti slutade fyra i valet var ett "förnekande av demokratin", rapporterar Politico. 

Tillsammans har presidentens koalition och republikanerna  213 av de 289 platser som behövs för egen majoritet.

Varningar för eventuella nedläggningar, de första någonsin, av två VW-fabriker i Tyskland är det mest kraftfulla tecknet hittills på nedgången i biltillverkningen i Europas toppekonomi, rapporterar Bloomberg. 

Volkswagen vill spara 10 miljarder euro vilket sannolikt betyder uppsägningar något som facket IG Metall vill undvika. Att gå ner till 4-dagars vecka kan därför vara "tänkbart".

– Vi lämnar ingen idé outforskad, säger Christiane Benner, ordförande för IG Metall till Reuters.

Inför den omedelbara risken att förlora i Irlands högsta domstol för påstådda brott mot EU:s dataskyddslagstiftning GDPR, väljer Elon Musks medieplattform X att omedelbart sluta behandla vissa personuppgifter som samlats in i EU för att träna deras artificiell intelligens kallad Grok. Kritiker menar dock att X kom billigt undan.

– X kom undan utan böter, trots ett flagrant brott mot lagen, sade Max Schrems, advokat och grundare av European Centre for Digital Rights, till Euractiv.

Den ukrainske presidenten Volodymyr Zelenskys stora regeringsombildning på onsdagen kritiseras av oppositionspolitiker i landet som en maktkoncentration kring presidenten och hans mest förtrogna politiker, rapporterar Politico. 

– Alla handlingar från de nuvarande myndigheterna talar om den systematiska centraliseringen av makten till presidenten och hans kontor, sade förre vice premiärminister Ivanna Klympush-Tsintsadze, nu parlamentariker från oppositionspartiet European Solidarity. Partiet är kopplat till förre presidenten Petro Porosjenko som förlorade stort i parlamentsvalet 2019, och gick från 131 till 25 mandat (8%). I samma val fick presidenten Volodymyr Zelenskys parti: Folkets tjänare, 254 mandat och egen majoritet.

Några ukrainska regeringstjänstemän nära presidenten och analytiker avfärdade kritiken och uppmanade oppositionen att inte dramatisera.

Forskaren Ryhor Nizhnikau vid Utrikespolitiska institutet i Helsingfors säger att varken ommöbleringen av den ukrainska regeringen eller tidpunkten är överraskande. Han säger att det är typiskt för den politiska processen i Ukraina. 

– Zelenskyj har varit missnöjd med regeringen, sannolikt med en del ministrar och han har velat bli av med dem en längre tid säger Ryhor Nizhnikau till Yle och tillägger: Det finns också ett ökande missnöje med Zelenskyj bland ukrainarna och ministerbytena är ett sätt för presidenten att visa att han hört kritiken. 

Ryska attackerna mot Kiev och Lviv under onsdagsmorgonen är nya försök att slå ner Ukrainas stridsvilja, säger Joakim Paasikivi, militärexpert, till Ekot. Ryssland har genomfört flera omfattade robot- och drönaranfall de senaste veckorna.

Sveriges utrikesminister Tobias Billström (M) lämnar posten som utrikesminister, meddelade han sent på onsdagseftermiddagen på plattformen X, enligt Ekot. Tobias Billström säger vidare att han efter 25 år lämnar politiken helt och hållet. Till SVT avfärdar han alla spekulationer om samarbetssvårigheter med statsminister Ulf Kristersson.

En expansiv finanspolitik och ett stort inflöde av bidragspengar från EU har gjort Polen till en av de snabbast växande ekonomierna i Europa, rapporterar Dagens Industri. Med tusentals miljarder öronmärkta för försvaret och klimatomställningen finns nu stora affärsmöjligheter för svenska bolag, säger flera experter till tidningen. 

Kina ska de kommande tre åren satsa motsvarande omkring 500 miljarder kronor i investeringar i Afrika, uppger TT/SVT. Det lovade Kinas president Xi Jinping när han på torsdagen talade inför ett 50-tal ledare för afrikanska länder. De utlovade pengarna består både av olika lånelösningar, bidrag och investeringar från kinesiska bolag. Sedan tidigare pågår en kamp mellan EU, Kina och Ryssland och andra om inflytande  och allianser med afrikanska länderna.

Sju personer, bland dem en mamma och hennes tre döttrar, har dödats och 31 personer har skadats i ryska attacker mot bostadshus i Lviv i västra Ukraina under natten mot onsdagen, rapporterar SVT. Flyglarm har ljudit över hela Ukraina när Ryssland genomfört nya robot- och drönarattacker under natten.

Lviv ligger nära Natolandet Polen, som uppger att landets luftförsvar aktiverats under natten – för tredje gången på en dryg vecka.  

Onsdagens attack kommer dagen efter att Ryssland dödat över 50 personer och skadat 200 personer i Poltava i vad som bedöms vara en av de blodigaste ryska terrorattackerna mot Ukraina. Dådet fördömdes av USA som lovade skicka mer luftvärn till Ukraina, rapporterar TT/GP.

Den ryska robotattacken visar på brister i Ukrainas försvarsförmåga, säger militärexpert Joakim Paasikvi till Ekot och pekar på att Ukraina ännu inte fått tillräckligt många Patriot-luftvärnssystem vilken har förmågan att skjuta ner ballistiska robotar.

Den nya EU-kommissionen kan komma att tillträda 1 december istället för 1 november eftersom parlamentets förhör börjar tidigast 14 oktober vilket kan göra det svårt att hinna fram till ett slutligt godkännande före månadsskiftet, rapporterar Politico. Enligt samma källan har Sverige uttryckt önskemål om att EU-minister Jessika Roswall (M) som ny EU-kommissionär ska få ansvar för handelsfrågor, alternativt frågor kopplade till Ukraina, konkurrenskraft eller klimatet. 

I juli sade statsminister Ulf Kristersson att regeringen önskade att den svenska kommissionären fick ansvar för frågor som konkurrenskraft, geopolitik eller brottsbekämpning.

EU:s medlemsländer väntas i den 10-11oktober göra ett nytt försök att enas om det omdiskuterade förslaget för att bekämpa barnövergrepp på nätet, rapporterar TT/GP. När frågan diskuterades bland medlemsländernas ambassadörer på onsdagen uppges en majoritet ha talat för en snabb behandling.

Ett regelundantag för Europaparlamentets talman Roberta Metsola gör att hon, till skillnad för andra ledande Europaparlamentariker, slipper lämna en formell förklaring om möjliga intressekonflikter, som att hennes man Ukko Metsola är en framstående lobbyist för världens näst största kryssningsföretag, rapporterar Politico.

– Det finns ingen anledning till varför talman Metsola [...] ska vara befriad från att lämna in en sådan förklaring, säger Nicholas Aiossa, chef för antikorruptionsorganisationen Transparency International EU. 

Enligt Politico är det få av dem som de talat med i parlamentet som känt till undantaget. Tidningen betonar samtidigt att inget tyder på några regelbrott från paret Metsolas sida och Ukko Metsola uppger att han slutade lobbya mot parlamentet när frun blev talman.

En partssammansatt kommitté överlämnade på onsdagen sin rapport på hur EU:s framtida jord- och livsmedelspolitik bör se ut. Rekommendationerna spänner över ett brett område som rör jordbrukarnas villkor, hållbara jordbruksmetoder, miljöfrågor, riskhantering, livskraftig landsbygd samt kunskap och innovation. Rapporten ska ligga till grund för en ny vision som kommissionsordförande Ursula von der Leyen utlovat inom hennes 100 första dagar efter att den nya kommissionen tillträtt.

– Med denna rapport har vi en mycket solid grund för utvecklingen av en ny vision för livsmedel och jordbruk i Europa, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande.

I Ukraina rapporterar Kyiv Independent om en förestående stor regeringsombildning sedan Ukrainas utrikesminister Kuleba och  landets justitieminister, miljöminister och ministern för strategiska och militära industrier lämnat in sina avskedsansökningar till parlamentet, uppger TT/SvD.

Minst 41 personer har dödats i ett ryskt robotangrepp på tisdagen mot flervåningshus i staden Poltava, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, skriver TT/GP. Enligt presidentens uppgifter – som han understryker är preliminära – slog två ballistiska robotar ned i ett område där det finns något slags militära skolbyggnader i nära anslutning till en vårdinrättning. Fler än 180 ska ha skadats.

Sveriges och Finlands regeringar kommer att hålla ett gemensamt möte i Stockholm den 16 september, meddelar regeringen på tisdagen. Syftet med mötet är bland annat att diskutera stärkt samarbete inom brottsbekämpning, utbyggnaden av framtidens fossilfria energiförsörjning och konkurrenskraft. De två statsministrarna ska underteckna en deklaration om svensk-finländskt samarbete.

Den småskaliga vattenkraften skulle kunna bygga ny energi motsvarande ett större kärnkraftverk. Men svenska tolkningar av EU-rätten sätter stopp. 

– Sverige övertolkar EU:s direktiv, säger vattenkraftägaren Gustaf Hellström till TN.

EU håller på att ta fram hårdare regler för att se till att EU-finansiering av vätgasprojekt gynnar europeiska bolag, skriver Finwire/Affärsvärlden. Anledningen är att lokala industrier uttryckt oro över billig kinesisk import, skriver Reuters. I september kommer EU att lansera nästa finansieringsrunda för gröna vätgasprojekt samtidigt som man vill få igång mer lokal produktion.

Miljöpartiet vill att energiminister Ebba Busch kommer till näringsutskottet för att, som de skriver, stå till svars för regeringens hanteringen av utbyggnaden av vindkraft i Sverige, rapporterar Ekot. Detta sedan statliga Vattenfall på måndagen meddelat att de pausar utvecklingen av den havsbaserade vindkraftparken Kriegers flak eftersom regeringen inte, som tidigare, bekostar elledningarna till havs, vilket minskar lönsamheten med havsbaserad vindkraft.

Sju vänsterpartier har ansökt om att få grunda ett nytt europeiskt parti kallat Europeiska vänsteralliansen för folket och planeten. De distanserar sig därmed från andra europeiska partier på den yttre vänsterkanten som stödjer Rysslands krig mot Ukraina. De sju partierna är svenska Vänsterpartiet, danska Enhedslistan, finska Vänsterförbundet, franska La France insoumise, spanska Podemos, polska Razem och portugisiska Bloco de Esquerda. Partiet leds av Vänsterpartiets Malin Björk och franska Sophie Rauszer. I EU-parlamentets vänstergrupp har partiet 18 av de 46 ledamöterna.

Europa bör vara mindre beroende av Kina när det gäller teknik och visa att man har lärt sig läxan att inte förlita sig för mycket på en enda leverantör, som man tidigare gjorde med rysk olja och gas, varnar Danmarks statsminister Mette Frederiksen i en intervju med Financial Times.

– Vi var alltför beroende av rysk gas och olja och nu upprepar vi samma sak med Kina inom många teknikområden, vilket är ett stort misstag, sade socialdemokraten Frederiksen som vill att Europa investerar mer i inhemsk teknik.

I spekulationerna om en ny premiärminister i Frankrike pratas det nu om den politiske expertenThierry Baudet, uppger Ekot. Under måndagen har flera tunga politiker passerat Elyséepalatset i sonderingar med president Macron, två av dem också toppnamn i spekulationerna.

Det kan bli en italienare som får den tunga posten som ekonomikommissionär i den nya EU-kommissionen, enligt den tyska tidningen Die Welt, skriver TT/GP. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppges vilja se nationalkonservative Raffaele Fitto, nu Italiens Europaminister, som ekonomikommissionär och ansvarig för unionens återhämtningen efter pandemin. Även i dag har en italienare, socialdemokraten Paolo Gentiloni, posten som ekonomikommissionär.

Sverige stöder Gammalsvenskby i Ukraina, som blivit mycket hårt ansatt av ryska armén, med två miljoner kronor, meddelar regeringen, enligt TT/SvD. Pengarna ska gå till förberedelser inför vintern, och ge byns barn möjlighet till sommarläger på Gotland.

Andelen elbilar i den norska bilförsäljningen i augusti lyfte till 94 procent, vilket är nytt världsrekord, enligt TT/Aktuell Hållbarhet. Norge har satt upp som mål att bara sälja bilar med nollutsläpp någon gång nästa år – vilket är tio år innan EU:s måldatum för samma sak. Som en jämförelse med Norge låg hela EU:s andel elbilar i nyregistreringarna i juli på 12 procent.

I juni dömde EU-domstolen Ungern att betala en bot på 200 miljoner euro för sin vägran att ta emot flyktingar under flyktingkrisen 2015. EU-kommissionen, som har i uppdrag att inkassera boten, skickade i mitten av juli en betalningsbegäran till den ungerska regeringen med en tidsfrist på 45 kalenderdagar. Men Ungern, som för närvarande är ordförandeland i EU:s ministerråd, vägrade betala boten under tidsfristen och kommissionen skickade i dag måndag en påminnelse med en 15 kalenderdagars frist som löper ut den 17 september. 

I det fall Ungern då inte betalat 20- miljonersboten kommer kommissionen att identifiera utbetalningar till Ungern från EU-budgeten på motsvarande värde och helt enkelt inte utbetala den summan.

I fredags löpte EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyens tidsfrist för medlemsländerna ut för att nominera kandidater till nästa EU-kommission. von der Leyen har lovat att göra kommissionen så jämställd som möjligt, men 19 av de 28 kandidaterna är män. Bulgarien har anmält två kandidater, en man och en kvinna. 

Kommissionens talesperson var på måndagen tystlåten om vilka nästa steg i processen är och vad Ursula von der Leyen tänker göra för att få medlemsländerna att nominera fler kvinnliga kandidater. EU-parlamentets ledning har bjudit in von der Leyen att presentera sitt förslag på kommission den 11 september, men hon har ännu varken tackat ja eller nej till den inbjudan.

I slutet av juni införde Ukraina sanktioner mot det ryska oljebolaget Lukoils oljetransporter genom landet vidare till Ungern och Slovakien. De två länderna – som tillhör de mest kritiska i EU mot unionens åtgärder mot Ryssland – oroades för omedelbar energibrist och bad då kommissionen om hjälp och om att få hålla "brådskande samråd" för att lösa tvisten. 

I en initial analys avslog dock kommissionen för en månad sedan de båda ländernas begäran med hänvisning till att man inte såg någon "omedelbar risk för försörjningstryggheten" för olja för Ungern och Slovakien. De båda länderna uppmanades svara på en rad frågor från kommissionen. Svar på "vissa av frågorna" har nu kommit in, meddelade en talesperson för kommissionen på måndagen.

– Svaren på frågorna är dock enligt vår bedömning än så länge ofullständiga och inte tillräckligt detaljerade, sade talespersonen som slog fast att kommissionen alltjämt inte sett någon minskning av oljeflödet sedan Ukraina införde sanktionerna mot Lukoil.

Diskussioner om EU:s nästa stora flerårsbudget 2028-2034 har, som Europaportalen tidigare rapporterat, inletts i EU-kommissionens korridorer. Ordförande Ursula von der Leyen vill enligt uppgift koppla regionalstödet till krav på ekonomiska reformer i medlemsländerna. Det skulle, enligt Financial Times, kunna skapa mer tillväxt samtidigt som det kan spara EU-pengar eftersom att alla regioner inte kommer att kunna leva upp till de nya kraven. 

Nu oroas motståndarna till förslaget för att regeringar kan komma att använda ett sådant upplägg för att strypa EU-stödet till fattiga och oppositionsstyrda regioner. Den andra invändningen att det nuvarande regionalstödet ingick i en uppgörelse mot att länderna öppnade sina ekonomier när de blev EU-medlemmar.   

Aktieägarna till euroländernas tio största banker, däribland Nordea, kan vänta sig en rekordutdelning på 50 miljarder euro, motsvarande 580 miljarder kronor, de kommande månaderna, rapporterar Bloomberg. Orsaken är de räntehöjningar som Europeiska Centralbanken började med 2022 vilket i synnerhet har gynnat banker. Det har i sin tur också lett till att bankaktierna stigit kraftigt jämfört med andra aktier. 

Ryssland besköt natten till måndagen den ukrainska huvudstaden med bland annat nordkoreanska robotar, skriver TT/GP. Fragment från de nedskjutna robotarna föll över Kiev och startade flera bränder, enligt stadens guvernör Vitalij Klitschko, uppger SVT. En person skadades och flera byggnader och fordon fick skador. Samtidigt ska den ukrainska militären ha beskjutit ryska Belgorod, där en förskola ska ha träffats, enligt Meduza.

Polens utrikesminister Radosław Sikorski säger till FT att Polen och andra länder som gränsar till Ukraina har en "skyldighet" att skjuta ner inkommande ryska missiler innan de når deras luftrum. Uttalandet kommer efter att en misstänkt rysk drönare kom in över Polen den 26 augusti. Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg har dock avvisat idén med hänvisning till risken att alliansen dras in i konflikten. Sikorski insisterar dock på Polens rätt till självförsvar.

USA ger ett energistöd till Ukraina på 800 miljoner dollar, motsvarande drygt 8,3 miljarder kronor, skriver TT/Di. Pengarna ska gå till att bygga upp det krigsdrabbade landets energiinfrastruktur. Ryssland har upprepade gånger inriktat sina attacker på att slå ut Ukrainas energiförsörjning. Landets myndigheter har uppgett att hälften av landets elkapacitet har slagits ut sedan kriget inleddes.

Med 33 procent av rösterna blev det högerextrema partiet AfD störst i söndagens delstatsval i tyska Thüringen, rapporterar Bild. Det är första gången sedan 1930-talet som ett extremhögerparti blir störst i ett delstatsval i Tyskland. Partiet blev samtidigt näst störst i delstatsvalet i Sachsen med bara 1,5 procentenheter färre röster än kristdemokratiska CDU som blev störst. Alla andra partier har dock sagt nej till att regera tillsammans med AfD vilket gör att chanserna för partiet att komma till makten är begränsade.

Sverige och Finland gick med i Nato efter lång tid av alliansfrihet och tidigare neutralitet. Nu rekommenderar en grupp experter i Schweiz att alplandet ska närma sig EU och Nato – en vändning som skulle kunna få landet att överge den neutralitet man haft sedan 1515, skriver Politico/GP.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez plan för att minska illegal invandring från Afrika kritiseras häftigt av hans vänsterradikala samarbetspartier Podemos och Sumar, skriver DN. Sánchez socialistparti vill dels blockera migrationen mellan Mauretanien och Kanarieöarna, dels börja deportera migranter till hemländerna.

I ett tal på söndagen sade Portugals president, kristdemokraten Marcelo Rebelo de Sousa att det europeiska politiska systemet är i "djup kris" och att "Europa hamnat på efterkälken", enligt Euractiv.

– Vi befinner oss vid en vändpunkt där världen inte kommer att förbli densamma. Efter det amerikanska valet, oavsett resultat, kommer det att bli annorlunda. Det kommer inte att förbli detsamma efter förändringarna i Kina, som har haft svårt att hantera pandemin och återhämta sig ekonomiskt [...] det kommer inte att vara samma sak när det gäller Ryska federationens positionering eller de framväxande makterna i Sydafrika, Brasilien, Turkiet och Indien, det kommer inte att vara detsamma, sade Marcelo Rebelo de Sousa.

Inflationen i euroländerna minskade markant till 2,2 procent i augusti från 2,6 procent i juli, enligt preliminära siffror från Eurostat på fredagen. Minskningen kom efter att inflationen fallit mer än väntat i både Tyskland och Spanien. 

Isabel Schnabel, tysk ledamot i Europeiska centralbankens direktion, indikerade på fredagen att hon är öppen för att sänka styrräntorna under nästa möte i september men att centralbanken "bör gå gradvis och försiktigt fram", rapporterar FT. 

Den minskade inflationssiffrorna i omvärlden gör att marknaden just nu räknar med att Riksbanken har halverat styrräntan till 1,75 procent i slutet av 2025, enligt TT/GP.

Ukrainas styrkor i den ryska Kurskregionen fortsätter ta mark och har det senaste dygnet pressat sig fram två kilometer, uppger Ukrainas försvarschef Oleksandr Syrskyj enligt ukrainska medier, rapporterar SVT. I Kurskregionen växer den ryska befolkningens ilska över bristande stöd efter den ukrainska arméns offensiv, samtidigt som statskontrollerade ryska medier målar upp bilden av det motsatta, rapporterar Ekot.

Samtidigt rapporteras om ryska terrorbombningar av civila mål i miljonstaden Charkiv med flera döda och skadade. 

Enligt Ukraina samlas samtidigt belarusiska styrkor tio kilometer norr om den ukrainska gränsen, rapporterar GP.

EU-ländernas försvarsministrar träffas i dag fredag i Bryssel för att bland annat diskutera hur länderna kan utöka utbildningen av ukrainska soldater. 

I dag är målet att utbilda 60 000, ett mål som nu väntas ökas, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell inför mötet. 

Det finns även en tanke om att utbildningen ska kunna ske på ukrainsk mark, enligt försvarsminister Pål Jonson (M) som menar att Sverige skulle kunna bidra till detta i någon form.

– Vi utesluter inte den möjligheten. Men vi tycker att ett sådant här beslut måste naturligtvis fattas med ett stort mått av samtycke inom EU och att vi håller ihop unionen kring det, sade Jonson på väg in på fredagens möte. Oron är att sådant stöd till Ukraina skulle skapa måltavlor för ryska attacker och ytterligare upptrappning av kriget.

På söndag riktas blickarna i Tyskland mot två delstatsval i öst. I Thüringen och Sachsen väntas högerextrema AfD, som får 30 procent i opinionsstöd, för första gången bli största parti i ett tyskt delstatsval, uppger Yle.

En delstatsregering där AfD skulle sitta med kommer vi knappast att se, varken i Thüringen eller i Sachsen, menar statsvetare.

– Tysklands historiska börda bidrar förstås till att det finns stora reservationer mot att ge partier som AfD politisk makt. Jag säger inte att AfD är ett nazistparti, men i vissa frågor ligger man fascismen nära, säger Oppelland, professor vid universitetet i Jena.

Försvarsminister Pål Jonson (M) träffar på fredagen och lördagen sin tjeckiska motsvarighet Jana Černochová för att bland annat underteckna en gemensam avsiktsförklaring om att utöka det försvarsrelaterade samarbetet mellan länderna. De ska även diskutera det fortsatta stödet till Ukraina och det tjeckiska initiativet till att köpa upp ammunition utanför EU och ge till Ukraina.

Ännu på fredagseftermiddagen, sista dagen för EU-ländernas regeringar att nominera sina kandidater till EU-kommissionen, saknas fortfarande namn från Italien och Belgien, rapporterar Politico. Samtidigt konstateras att regeringskrisernas Bulgarien som första EU-land lämnade in två kandidater, en man och en kvinna, allt enligt kommissionsordförande von der Leyens önskemål, rapporterar Euractiv. von der Leyen väntas fördela posterna i den nya kommissionen före den 11 september, då hon ska presentera listan för EU-parlamentets ledning inför de kommande utfrågningarna av kandidaterna.

EU:s utrikeschef Josep Borrell meddelade på torsdagen att han kommer att uppmana EU-medlemsländer att stötta sanktioner mot flera israeliska ministrar, rapporterar nyhetsbyrån AFP/Omni.

– Jag inledde förfarandet för att fråga medlemsländerna om de anser att det är lämpligt att inkludera några israeliska ministrar i vår sanktionslista [som] har haft oacceptabla hatbudskap mot palestinierna, sade Borrell.

Den genomsnittliga arbetslösheten i EU-länderna låg i juli på 6 procent, oförändrat från de fyra föregående månaderna, enligt statistik från Eurostat publicerad på fredagen. Även i Sverige var arbetslösheten oförändrad och låg på 8,6 procent enligt EU:s sätt att mäta. I Finland ökar samtidigt arbetslösheten såpass att grannlandet kniper Sveriges tredjeplats över den tredje högsta arbetslösheten i EU efter Spanien och Grekland. Lägst arbetslöshet hade Tjeckien med 2,7 procent.

Schweiz dömdes tidigare i år i Europadomstolen för att inte vidtagit tillräckliga åtgärder mot klimatförändringen. Men enligt parlamentet och regeringen i Schweiz behöver man inte foga sig i domslutet, rapporterar Yle.

– Schweiz har uppfyllt allt som krävs av oss, speciellt som människorättsdomstolen fick uppgifterna den fjortonde februari. Men vi har godkänt nya lagar efter det, en i juni och en i mars, sade parlamentsledamoten Andrea Caroni.

Polens största oppositionsparti, det nationalkonservativa Lag och Rättvisa (PiS), kommer att förlora miljontals kronor i statligt stöd efter att valkommissionen på torsdagen konstaterat att partiet olagligt använt närmare tio miljoner kronor av offentliga pengar för att driva valkampanj, rapporterar Reuters.

Österrikisk ost, spansk skinka och finsk yoghurt kan stå på tur att dras in i handelskonflikten mellan Kina och EU. Det kinesiska handelsdepartementet undersöker nu hur mycket statligt stöd producenter av mejeriprodukter och fläskkött får i ett flertal EU-länder, uppger Ekot. De kan i så fall beläggas med strafftullar i Kina.

Amerikanska underrättelsetjänsten CIA säger nu att de varnade österrikiska myndigheter om en planerad terrorattack mot världsstjärnan Taylor Swifts konsert i Wien tidigare i augusti, rapporterar Ekot. Enligt österrikiska myndigheter var den huvudmisstänkte, en 19-årig österrikisk man, inspirerad av jihadiströrelsen IS.

Uppsala och Umeå har EU:s renaste luft enligt Europeiska miljöbyråns lista över 372 städer i EU. Av de sex svenska städer som det finns uppgifter för har Malmö den sämsta luftkvaliteten, plats 41 i EU. Överlag har norra och västra EU bättre luft än östra och södra EU. 

Ryska styrkor fortsätter att avancera mot den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina, där tusentals civila är kvar i staden i väntan på evakuering, rapporterar Ekot. Samtidigt fortsätter Ukrainas offensiv i den ryska Kurskregionen och nu även mot gränsregionen Belgorod.

Turkiets utrikesminister Hakan Fidan kommer under torsdagen att delta på ett informellt utrikesministermöte i Bryssel, rapporterar AFP/Omni. Det är första gången på fem år som Turkiet, som sedan länge är en EU-kandidat, deltar på ett möte med unionen. EU-mötet som flyttats från Budapest till Bryssel, som en markering mot premiärminister Viktor Orbán illa omtyckta solokörning i juli med Rysslands och Kinas diktatorer om ett "fredsavtal" för Ukraina bakom EU-ländernas rygg, ska behandla frågor om Ukraina och Ryssland,  Turkiet, Mellanöstern, Gaza och Venezuela.

 Även Ukrainas utrikesminister Dmytro Kuleba deltar för att övertyga om att den ukrainska militären ska få använda europeiska vapen långt inne på ryska mål.

Datorn blir stor som en fotbollsplan, och kraftfullast i Europa, rapporterar SvD. Det nya dataklustret i Falun, ett projekt för cirka 8 miljarder kronor, är fullproppat med Nvidias mest eftertraktade Blackwell-chip. ”Det är slagsmål om dem”, säger experten Niclas Andersson.

I 13 EU-länder genererade vind- och solkraft mer energi än från kol och gas för första gången under första halvan av 2024, skriver The Guardian. Totalt stod energi från sol och vind för 30 procent av elen i EU.

Den spanska regeringen har blockerat ett ungerskt konsortiums bud på 600 miljoner euro för tågbolaget Talgo med hänvisning till nationell säkerhet, rapporterar FT. Konsortiet, stödd av premiärminister Viktor Orbán, planerar att vidta rättsliga åtgärder mot Spanien. Beslutet, som anses ovanligt inom EU, motiveras av risker för nationell säkerhet och allmän ordning. Ungerns nära relationer med Ryssland har väckt oro i Madrid.

Italiens regering har bekräftat sitt åtagande att minska sitt budgetunderskott till under EU:s gräns på 3 procent av BNP senast 2026, uppger Reuters. Italien blev i år föremål för EU:s förfarande vid alltför stora underskott.

EU:s klimatmål inom sektorer som jordbruk, avfall och transport baseras inte på vetenskapen och räcker inte för att leva upp till Parisavtalet. Det anser två miljöorganisationer som nu drar EU inför rätta i EU-domstolen, rapporterar Miljö & Utveckling.

Kina har beslutat att inte införa provisoriska antidumpningsåtgärder mot konjak från EU, enligt ett uttalande från landets handelsministerium, rapporterar Reuters. Beslutet kommer efter en utredning om påstådd dumpning av europeisk konjak på den kinesiska marknaden. Laurence Whyatt, analytiker på banken Barclays, tolkade utspelet som en förhandlingstaktik från Kina för att försöka minska de tullar på import av kinesiska elbilar som EU nyligen införde.

Storbritannien och Tysklands regeringschefer enades i Berlin på onsdagen om att arbeta på ett ambitiöst samarbete som täcker frågor från försvar, kultur, vetenskap och handel, rapporterar Reuters. De hoppas kunna underteckna samarbetsavtalet "i början av nästa år". Försvarsministrarna arbetade också på ett nytt försvarsavtal, sade de, som skulle följa på undertecknandet av en gemensam försvarsdeklaration i juli, nästa år.

Flera experter inklusive regeringens egen klimatutredare John Hassler underkänner regeringens påstående att de med en höjning av reduktionsplikten, från 6 till 10 procent, når Sveriges EU-mål till 2030. Även om den höjda reduktionsplikten är ett steg i rätt riktning räcker det inte långt för att nå de krav som EU ställer på oss fram till 2030, skriver Hassler i en debattartikel i SvD. 

Enligt Naturvårdsverkets beräkningar finns det, med beslutade och planerade åtgärder, fortfarande ett underskott på minst 6 miljoner ton klimatgaser för att klara Sveriges EU-mål om 50 procents utsläppsminskning till 2030, skriver TT, rapporterar SVT.

Anders Roth vid Svenska miljöinstitutet säger till Ekot att priset på bensin och diesel måste öka för att regeringens förslag ska få klimatnytta och han vänder sig mot en sänkt bränsleskatt, som regeringen föreslår, för att det exempelvis minskar lönsamheten med att köpa ellastbilar. 

Det tvära stoppet för rysk gas till Tyskland efter Putins militära invasion av Ukraina har fått Tyskland att snabba upp myndigheternas tillståndsgivning för bygge av vind- och solenergianläggningar, rapporterar Bloomberg.  Det faktum att det tidigare, år  2022,  krävdes 36 000 utskrivna pappersdokument för att myndigheterna skulle behandla tre vindkraftverk i ett projekt är nu ett minne blott. 

Efter ett nytt regelverk där nya vind- och solenergi fått status som ett "överordnat allmänintresse" som tjänar nationell säkerhet, samtidigt som delstaterna ålagts att reservera två procent av sitt territorium för ändamålet  har processen tagit fart. Att lokalbefolkningen fått del vinsterna som värd för solpaneler eller vindkraftverk har också underlättat. Det Tyskland har gjort "kan verkligen vara en modell för andra europeiska länder", säger Bärbel Heidebroek, ordförande för den tyska vindenergiföreningen till Bloomberg. 

När Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj besöker USA och FN:s generalförsamlings årliga öppnade i september kommer han att  lägga fram en fyrdelad handlingsplan, kallad sergerplan, om hur kriget kan avslutas inför president Joe Biden och för de amerikanska presidentkandidaterna Kamala Harris och Donald Trump, rapporterar Yle.  Zelenskyj sade att kriget med Ryssland så småningom kommer att sluta i dialog, men att Ukraina då måste vara i en stark position, rapportera Reuters.

Zelenskyj har tidigare sagt att han vill bjuda in en rysk delegation till nästa internationella fredsmöte, som planeras i november i år.

Med bara dagar kvar på augusti månad då tiden för medlemsländernas nomineringar av kommissionnärskandidater går ut, försöker ordförande Ursula von der Leyen få fram fler kvinnliga kandidater för att undvika att den nya EU-kommissionen domineras av män, rapporterar Politico. Genom att locka med betydelsefulla poster kan hon, enligt tidningen, få länder att välja kvinnor i stället för män. Därför förväntas en extremt komplex uppsättning förhandlingar att dra ut på tiden innan von der Leyen kan presentera sitt nya team för Europaparlamentets förhör och godkännande. 

I fredags varnade Tyskland för att kommissionen inte fick bli en manskommitté. Enligt den senaste sammanställningen var de nominerade, 17 män och sex kvinnor plus von der Leyen.

Det har funnits en farhåga att Sverige inte skulle få det historiskt stora EU-bidraget på 40 miljarder kronor ur återhämtningsfonden även kallad coronafonden, eftersom Sverige vid årsskiftet minskade reduktionsplikten för fordonsbränsle. Det menar dock finansminister Elisabeth Svantesson (M) är ett missförstånd.

– Det har aldrig handlat om huruvida vi skulle förlora eller få 40 miljarder. Det har handlat om en mindre summa, sade Elisabeth Svantesson till Europaportalen på tisdagen.  

Enligt ministern har Sverige suttit i långa förhandlingar med EU-kommissionen för att även säkerställa den mindre summan.

– När allt är klart med kommissionen, vilket håller på att gå helt i hamn, ansöker vi och förväntar oss att få pengarna så fort som möjligt, sade Elisabeth Svantesson. 

Vad Sverige mer exakt förhandlat med EU-kommissionen om vill Svantesson inte berätta utan ber att få återkomma med det till riksdagen “väldigt snart”.

EU-pengarna kommer att gå in i statskassan för att ersätta de olika satsningar som Sverige redan gjort : se de 100 största projekten.

Flyglarm hördes i stora delar av Ukraina natten till tisdagen, för andra natten i rad, uppger TT/GP. Ukrainas flygvapen skriver, på appen Telegram, att ryska bombplan lyfte från den strategiska militärflygplatsen Engelsbasen i Ryssland med risk för attacker från fyratiden och framåt.

Bråk har uppstått om den ministerpost som sannolikt blir ledig i höst. EU-minister Jessika Roswall har nominerats till EU-kommissionär. Nu tycker både liberalers och kristdemokraters ungdomsförbund att EU-ministerposten borde tillfalla dem – och inom båda partierna finns nya namn redo, rapporterar TV4.

Det tyska affärsklimatet är det sämsta sedan februari och återhämtningen i Europas största ekonomi har kommit av sig, visar ett månatligt index från det tyska analysinstitutet Ifo, skriver TT/SvD.

– Den tyska ekonomin faller allt mer in i ett krisläge, säger Ifo-chefen Clemens Fuest enligt ett pressmeddelande.

I ett gemensamt brev till EU:s utrikeschef, EU-kommissionen och medlemsländerna kräver 60 organisationer att EU agerar mot Israel. Bland undertecknarna finns Reportrar utan gränser, CPJ, EFJ och även Journalistförbundet, uppger Journalisten. Organisationerna uppmanar EU att upphäva sitt associeringsavtal med Israel, samt att sanktioner införs mot ansvariga för Israels ”krigsförbrytelser och upprepade brott mot internationell rätt”.

Spaniens klimatminister tillika vice premiärminister, socialdemokraten Teresa Ribera, väntas få uppdraget som EU:s nästa klimatkommissionär, skriver FT. Ribera beskrivs som en erfaren miljöaktivist som tidigare bland annat har gett råd till Världsekonomiskt forum och FN i klimatfrågor.

Rysk underrättelsetjänst rekryterar lokala kriminella i Europa för att utföra sabotage, uppger norska säkerhetspolisen, PST. ”Vi undersöker flera händelser”, säger PST-chefen Beate Gangås till Dagbladet, enligt SvD.

Rysslands ledare Vladimir Putin har lovat att inga värnpliktiga ska delta i kriget i Ukraina, men när ukrainska styrkor gick över gränsen i början av augusti var det i många fall just värnpliktiga de mötte, rapporterar Ekot. Mammor har skrivit öppna brev och vädjat till president Putin om att undanta de värnpliktiga från striderna i Kursk.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz lovade på måndagen att strama åt asylreglerna efter en islamistattack i södra Tyskland i fredags, rapporterar Reuters. Scholz betonade behovet av snabbare utvisningar av asylsökande som begår brott eller utgör en säkerhetsrisk. Attacken, där en  ung man från Syrien som skulle utvisas till Bulgarien misstänks för dådet,  inträffade i staden Ansbach och resulterade i tre döda och åtta skadade.

Robotar och drönare har störtat över stora delar av Ukraina i vad som beskrivs som ett av Rysslands mest omfattande angrepp hittills, rapporterar TT/GP. Flera civila har blivit dödade och strömmen har gått på många håll.

– Fler än hundra robotar av olika slag och omkring hundra "Shahed" (attackdrönare), beskriver Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj attacken i ett filmklipp.

Den polska högermittenregeringen har bekräftat att de kommer att ändra arbetslagen för att minska arbetstiden innan mandatperioden slutar 2027, rapporterar Euractiv. Två alternativ övervägs: en fyradagarsvecka eller en sjutimmars arbetsdag. Enligt arbetsmarknadsminister Agnieszka Dziemianowicz-Bąk är det troligt att företag själva får välja om fredagar eller måndagar ska vara lediga. En undersökning visar att 70 procent av arbetsgivarna föredrar en fyradagarsvecka. Polackerna hör i dag till dem som arbetar längst i EU.

Frankrikes president Emmanuel Macron träffade i fredags alla politiska ledarna för att sju veckor sedan sommarens nyval försöka få fram en regeringen som stöds av en majoritet i Nationalförsamlingen, rapporterar FT. Det största blocket – vänsterpartistiska Nya Folkfronten – har föreslagit tjänstemannen Lucie Castets som premiärminister. Men Macron har sagt att han inte kan tillsätta henne eftersom hon inte har någon majoritet i parlamentets andra kammare. Andra kandidater till posten såsom förre brexitförhandlaren Michel Barnier och den tidigare premiärministern Bernard Cazeneuve ska också ha diskuterats.

Ukraina uppmanade på söndagen Belarus, som är allierat med Ryssland, att dra tillbaka vad de beskrev som betydande nivåer av belarusiska styrkor och utrustning utplacerade vid deras gemensamma gräns, rapporterar Reuters.

Explosioner har ljudit i en rad städer i Ukraina under måndagsmorgonen, rapporterar ukrainska medier, uppger TT/GP. Åtminstone sju explosioner har drabbat Kiev, enligt nyhetsbyrån AFP:s utsända i staden, men det larmas fortsatt om fler anfall.

En säkerhetsrådgivare på nyhetsbyrån Reuters dödades och två journalister skadades i en rysk attack mot ett hotell i ukrainska Kramatorsk på söndagen, rapporterar Reuters. En av journalisterna är allvarligt skadad.

Den växande politiska krisen i Venezuela väcker ”extrem oro” inom EU, säger unionens utrikeschef Josep Borrell, enligt TT/Aftonbladet. Både den sittande presidenten Nicolás Maduro och oppositionen utropade sig som vinnare efter valet den 28 juli, och oroligheterna som följt i spåren av detta har hittills krävt 27 liv. Nästan 200 personer har skadats och omkring 2 400 har gripits.