Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 22 maj

Polen avvärjde ryskt fartyg nära elkabel till Sverige

Polen har ingripit mot ett fartyg från den ryska "skuggflottan" som utförde misstänkta manövrar nära en elkabel mellan Polen och Sverige, rapporterade Yle på onsdagen. Fartyget lämnade området efter militärt ingripande.

"Ett ryskt fartyg från 'skuggflottan' som omfattas av sanktioner utförde misstänkta manövrar nära en elkabel som förbinder Polen med Sverige", skrev Tusk på X.

Enligt försvarsminister Władysław Kosiniak-Kamysz skrämdes fartyget bort av en patrullflygning. Elkabeln fungerar normalt, uppger polska elbolaget PSE.

KD-parlamentariker och V-anställd i fysisk konfrontation i Bryssel

Vänsterpartiets kansli i EU-parlamentet har polisanmält KD:s EU-parlamentariker Alice Teodorescu Måwe för misshandel, rapporterar SVT. Incidenten inträffade i går onsdag i parlamentsbyggnaden i Bryssel.

Parterna ger helt olika versioner av händelsen. V hävdar att Teodorescu Måwe attackerat en anställd, medan KD menar att det var V-tjänstemannen som blev aggressiv när parlamentarikern fotograferade efter att ha blivit filmad.

– Situationen utreds med prioritet och den initiala bedömningen bekräftar parlamentarikerns version av händelsen, säger EU-parlamentets presstalesperson Delphine Colard.

Sloveniens president: Israel begår folkmord

Sloveniens president Nataša Pirc Musar anklagade i går Israel för folkmord i ett tal till EU-parlamentet i Bryssel, rapporterar TT/GP. Den politiskt oberoende presidenten valde tydliga ord om situationen i Mellanöstern.

– Vi bevittnar ett folkmord – och vi tiger still, sade Pirc Musar, som möttes av stående ovationer från parlamentets vänster- och mittenledamöter.

– Den omänskliga behandlingen av civila är inget som det internationella samfundet kan blunda för, sade presidenten.

Stockholm hade näst högst andel elbilar i EU

Stockholm placerar sig på andra plats i EU när det gäller andelen elbilar under 2023, enligt statistik från Eurostat. Med 10,7 procent elbilar av den totala personbilsflottan överträffas Stockholmsregionen endast av nederländska Flevoland, där 17,1 procent av bilarna drivs på el.

Efter Stockholm följer danska Hovedstaden och nederländska Utrecht som båda har 8,6 procent elbilar.

Danmark dominerar topplistan med fem regioner representerade, medan Sverige och Nederländerna har två vardera. Icke-EU-landet Norge ligger dock långt före övriga europeiska länder där nästan var fjärde bil drivs på el.

Unga högerextremister gripna för terrorplaner i Tyskland

Tysk polis grep i går onsdag fem personer i åldrarna 14 till 18 år som misstänks ha bildat en högerextrem terrorgrupp, rapporterar Ekot. Gripandena skedde på olika platser i Tyskland under morgontimmarna.

De misstänkta ska ha planerat attentat mot asylboenden och politiska motståndare. Gruppen anklagas även för att redan ha genomfört ett brandattentat mot ett kulturcentrum i östra Tyskland samt flera mindre attacker mot asylboenden.

Frankrike larmar om Muslimska Brödraskapets växande inflytande

En ny statlig rapport visar att Muslimska Brödraskapets radikala tolkning av islam är mer utbredd i Frankrike än vad landets politiker tidigare trott, enligt Ekot. President Emmanuel Macron har gett regeringen i uppdrag att ta fram förslag för att stoppa spridningen. De två statliga utredarna varnar för en islamism som sprids underifrån och finansieras av Qatar och Saudiarabien.

Ungern: Vi ha avslöjat ukrainska spioner

Ungerns säkerhetstjänst säger sig ha avslöjat två ukrainska spioner, enligt Reuters/Ekot. Avslöjandet är det senaste i en rad ömsesidiga anklagelser om spionage mellan Budapest och Kiev. För bara några veckor sedan utvisade de båda länderna två diplomater vardera efter liknande anklagelser.

Relationen mellan Ungern och Ukraina har varit ansträngd under en längre tid, inte minst på grund av Ungerns hållning i kriget mot Ryssland.

Notiser 21 maj

EU-länder överens om jättelik försvarsfond

EU-ländernas ambassadörer gav på onsdagen klartecken till första steget i EU:s nya stora försvarsplaner och mångmiljardfonden Safe, rapporterar TT/GP. Efter formellt godkännande av EU-ländernas ministar i nästa vecka ska 1 600 miljarder kronor kunna lånas ut till gemensamma försvarsupphandlingar.

EU-uppgörelse: Stärkt inflytande för anställda i multinationella företag

EU:s lagstiftare, Europaparlamentet och ministerrådet, blev natten till onsdagen preliminärt överens om att för andra gången sedan starten 1994 uppdatera reglerna för Europeiska företagsråd. Genom råden informeras och konsulteras arbetstagarna av arbetsgivarna i större företag om verksamheten och viktiga beslut på europeisk nivå som kan påverka dem. 

Dagens överenskommelse ger enligt lagstiftarna bland annat tydligare definitioner av “transnationella frågor”, strängare ekonomiska påföljder för företag som inte följer samrådsreglerna och ett mål om mer jämställd representation mellan män och kvinnor i företagsråden. 

– Vi vill inte uppfinna hjulet på nytt: vi vill bara stärka befintliga rättigheter, förenkla förfaranden och täppa till de luckor som upprepade gånger har orsakat frustration i praktiken, sade kristdemokraten Dennis Radtke, parlamentets förhandlare, i ett uttalande. De nya reglerna måste formellt antas av lagstiftarna innan de kan träda i kraft. 

EU ska se över samarbetsavtal med Israel

EU ska se över sitt samarbetsavtal med Israel sedan 17 av 27 EU-länder krävt det. Det sade EU:s utrikeschef Kaja Kallas rapporterar Yle.

– Situationen i Gaza är katastrofal. Det bistånd som Israel har tillåtit ... är en droppe i havet. Biståndet måste flöda omedelbart, utan hinder och i stor skala, sade Kaja Kallas.

Samtidigt är det i nuläget osäkert vilka verktyg EU kan använda för att utöva påtryckningar på Israel, med vilken kraft det kan ske – och vad resultatet kan bli, rapporterar SVT.

– Fram tills nu har EU använt runt fem procent av de verktyg man har att tillgå, säger Lisa Hultman, professor vid institutet för freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.

SD uppmanar Sverige att bryta mot EU-rätten

I en debattartikel i Svenska Dagbladet på onsdagen skriver SD-ledaren Jimmie Åkesson och Ludvig Aspling (SD) att det under riksdagens nästa mandatperiod är det dags att en gång för alla göra upp med den rättighetsbaserade migrationen så att migrationen till Sverige från Afrika, Mellanöstern och Centralasien med få undantag pausas. Även andra okonventionella åtgärder kan bli aktuella. Detta skulle, i strikt mening, ske i strid med EU-rättens regler, uppger Åkesson och Aspling. Men det borde vara möjligt, skriver de, på samma sätt som en rad medlemsstater längs EU:s yttre gräns med EU-kommissionens acceptans stängt sina gränser för asylsökande.

Finska högerpopulister rasar i opinionen

Högerpopulistiska Sannfinländarna rasar i den senaste finska opinionsmätningen till 10,5 procent vilket gör partiet till fjärde största i landet. Samtidigt får Socialdemokraterna sitt största stöd på nästa tjugo år , rapporterar Yle. 

Vitbok visar Ukrainas sanktionskrav

Reuters har tagit del av en hittills okänd ukranisk vitbok som enligt uppgift ska presenteras för EU-länderna nästa vecka. Det ska ses i skenet av att president Trump i måndags klargjorde att han inte ville pressa Ryssland till förhandlingsbordet. Bland de 40 sidorna med rekommendationer finns uppmaningar att påskynda EU:s beslag av tillgångar från sanktionerade individer. Men också att unionen bör rikta in sig på utländska företag som använder och smugglar teknik från EU för att hjälpa Ryssland, och "införa sekundära sanktioner mot köpare av rysk olja" som befinner sig i Indien och Kina.

Trump till SVT: Finland och Norge kommer vara väldigt säkra

Att Ryssland visar tecken på militär upprustning längs gränserna mot Finland och Norge är inga uppgifter som oroar Donald Trump.

– Nej jag oroar mig inte alls över det. Det är två länder som kommer vara väldigt säkra, säger han till SVT:s korrespondent.

Storbritannien inför sanktioner mot Israel

Storbritannien pausar förhandlingarna med Israel om ett nytt frihandelsavtal och inför sanktioner mot bosättare på Västbanken, rapporterar TT/GP. Flera EU-länder vill också skärpa tonen mot Israel, bland annat genom att ompröva samarbetsavtal och införa sanktioner mot ministrar.

EU lyfter sanktioner mot Syrien

EU-länderna är överens om att lyfta sina ekonomiska sanktioner mot Syrien. Enigheten nåddes på ambassadörsnivå under tisdagsmorgonen, rapporterar nyhetsbyrån AFP, uppger TT/GP.

Så shoppar ryssar svenska lyxprodukter – kringgår restriktionerna

Trots EU-sanktioner och att ryska bankkort inte fungerar i Väst lyckas ryssar fortfarande klicka hem lyxvaror – inte minst från Sverige. Bland annat används personliga shoppare på sociala medier och så kallad parallellimport. SVT Verifierar har tagit reda på hur det går till.

EU-pengar till Radio Free Europe

EU gör som Sverige och stöttar nedläggningshotade Radio Free Europe, rapporterar TT/GP.

– Vi förbereder ett kontrakt på 5,5 miljoner euro för att stötta det viktiga arbetet. Det är en kortsiktig nödbetalning som ger ett säkerhetsnät för de oberoende journalisterna, säger utrikeschefen Kaja Kallas efter tisdagens EU-utrikesministermöte i Bryssel.

Orsaken till att EU och Sverige går in som finansiärer är att USA plötsligt tagit bort sitt stöd.

Rubio: Ryskt förslag väntas om några dagar – kanske

USA:s utrikesminister Marco Rubio förväntar sig att Ryssland presenterar en plan för vapenvila i Ukraina "om några dagar", rapporterar TT/GP.

Sverige riskerar bryta mot EU-förordning – återvätning går för långsamt

Sverige måste öka takten för våtmarksrestaureringar med flera hundra procent om vi ska nå de krav som ställs på EU-länder enligt Naturrestaureringsförordningen som kom förra året, rapporterar Ekot

För att klara målet behöver ungefär 220 kvadratkilometer per år restaureras från och med nu, inte 34 som är restaurerings-genomsnittet de senaste fem åren.

– Vi räknar med att takten kommer att öka, säger Karin Glaumann, våtmarksstrateg på Naturvårdsverket.

 

Notiser 20 maj

Politiskt motiverade brott ökade kraftigt i Tyskland

Antalet politiskt motiverade brott i Tyskland ökade med 40 procent under förra året, rapporterar Der Spiegel. Över 84 000 brott registrerades, vilket är det högsta antalet sedan den nationella statistiken infördes 2001.

Tyska Bundeskriminalamt pekar på valåret och Mellanösternkonflikten som huvudorsaker. Högerextremismmotiverade brott ökade mest och utgjorde 36 procent av de 4107 politiska våldsbrotten. I 6236 fall identifierades antisemitiska motiv, varav många kopplades till demonstrationer och protester relaterade till konflikten mellan Israel och Palestina.

EU-kommissionen vill göra det lättare att avvisa asylsökande till "säkra länder"

EU-kommissionen presenterade i dag tisdag ett förslag som ska göra det enklare för medlemsländer att avvisa asylsökande till "säkra tredjeländer". Förslaget innebär att kravet på att den asylsökande måste ha en anknytning till tredjelandet tas bort.

Ändringen skulle göra det möjligt att avvisa asylsökande utan att pröva deras asylskäl, förutsatt att det finns avtal med tredjelandet. För ensamkommande barn ska dock kravet på anknytning kvarstå.

Förslaget är en del av migrationspakten och ska nu behandlas av EU-parlamentet och medlemsländerna.

Trump överger fredsförhandlingarna mellan Ryssland och Ukraina

Donald Trump hävdar att Ryssland och Ukraina "omedelbart" ska inleda fredsförhandlingar, men signalerar att USA inte kommer agera medlare, rapporterar Financial Times. Efter telefonsamtal med både Vladimir Putin och Volodymyr Zelenskyj i går måndag sade Trump att fredsvillkoren endast kan bestämmas av de stridande parterna.

– Den enda som gynnas av det är Putin, sade Zelenskyj om USA:s tillbakadragande.

Putin var mer försiktig i sin beskrivning och erbjöd ingen substantiell förändring i Kremls hållning. Enligt källor var europeiska ledare "chockade" över Trumps beskrivning av överenskommelsen. De tillade att det var tydligt att Trump inte var ”redo att sätta större press” på Putin att komma till förhandlingsbordet.

Först lovade president Trump att fixa fred på en dag, sedan på hundra dagar och nu lämnar han förhandlingsförsöken.

Zelenskyj överväger fredssamtal med Ryssland och västmakter

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade i går måndag att ett högnivåmöte mellan Ukraina, Ryssland, USA, EU och Storbritannien övervägs, rapporterar Reuters. Uttalandet kom efter två telefonsamtal med USA:s president Donald Trump.

– Vi överväger ett möte med alla team på hög nivå, sade Zelenskyj och föreslog Turkiet, Vatikanen eller Schweiz som möjliga värdar.

Initiativet följer direkta förhandlingar mellan Ukraina och Ryssland i Istanbul förra veckan. Trump har efter samtal med Putin meddelat att länderna "omedelbart kommer att inleda förhandlingar" om vapenvila.

Belgien vill häva fem EU-parlamentarikers immunitet i Huawei-skandal

Belgiska myndigheter har begärt att EU-parlamentet ska häva immuniteten för fem ledamöter i samband med en mutskandal kopplad till Huawei, enligt Politico. Begäran är ett viktigt steg i utredningen av misstänkta mutor från det kinesiska telekomföretaget. Två av de fem har tillkännagivit att de utreds: den maltesiske socialdemokraten Daniel Attard och den bulgariske liberalen Nikola Mintjev. De tre övriga ska tillhöra högergruppen EPP. Hela lista ska meddelas på onsdag.

Parlamentarisk immunitet skyddar EU-parlamentariker från rättsliga åtgärder, men kan hävas genom omröstning.

Rysk olja billigare än EU:s sanktionstak

Priset på rysk olja har sjunkit under EU:s sanktionstak på 60 dollar per fat, enligt Yle. Detta gör pristaket, som är en central del av västvärldens sanktioner, i praktiken verkningslöst.

Det globala oljepriset har nästan halverats sedan toppen 2022, vilket skapar ekonomiska problem för Ryssland vars statsbudget är beroende av oljeintäkter.

Nytt index: Jämställdhet i Ukraina bättre än i åtta EU-länder

Den ukrainska kvinnofonden har tagit fram Ukrainas första jämställdhetsindex, utvecklat enligt metodiken från Europeiska jämställdhetsinstitutet, EIGE. Det nya indexet signalerar, enligt kvinnofonden, Ukrainas anpassning till europeiska värderingar, även när landet försvarar sin demokrati under krigstida förhållanden.

Indexet placerar Ukraina tydligt under EU-snittet för 2024 på plats 20, men före åtta EU-länder. Indexet toppas av Sverige och med Rumänien i botten.

EU planerar avgift på småpaket från Kina

EU planerar att införa en avgift på 2 euro på de miljarder småpaket som kommer in i unionen, främst från Kina, skriver Financial Times. Förslaget presenterades av handelskommissionär Maroš Šefčovič i dag tisdag.

Avgiften ska gälla direktförsäljning till konsumenter, medan varor till lager får en lägre avgift på 0,50 euro. Intäkterna ska täcka tullkontroller och bidra till EU:s budget.

Förslaget drabbar särskilt näthandelsföretag som Temu och Shein.

EU stärker sjösäkerhetsbyrån mot nya hot

EU-parlamentet och det polska ordförandeskapet i ministerrådet har i dag tisdag preliminärt enats om att stärka Europeiska sjösäkerhetsbyrån (EMSA). Byrån får utökat uppdrag för att möta nya säkerhetshot och minska utsläpp från sjöfarten. Överenskommelsen är en del av EU:s sjösäkerhetspaket och måste nu godkännas formellt.

Dokument avslöjar Merkels dolda stöd för Nord Stream 2

Nya dokument visar att Angela Merkel aktivt drev på bygget av gasledningen Nord Stream 2 trots alla politiska risker, rapporterar Süddeutsche Zeitung/Yle. Detta står i stark kontrast till hennes offentliga hållning att projektet endast var ekonomiskt, inte politiskt. Regeringen stödde projektet, men ingen skulle få veta om stödet, skriver tidningen baserat på dokument från förbundskanslersämbetet. De Gröna i Tyskland kräver nu att Merkels Rysslandspolitik utreds grundligt.

EU inför nytt digitalt gränssystem stegvis

EU-rådet och EU-parlamentet nådde i går måndag en politisk uppgörelse om att gradvis införa det nya digitala in- och utresesystemet EES över en sexmånadersperiod.

– Detta är goda nyheter och kommer att stödja våra ansträngningar att hålla våra gränser säkra, sade Polens inrikesminister Tomasz Siemoniak.

Systemet ska registrera in- och utresor för icke-EU-medborgare med fingeravtryck och ansiktsbilder. Medlemsländerna ska nå minst 10 procent registrering efter första månaden och full implementering efter sex månader. Inget exakt startdatum är ännu fastställt, något som kommer att göras av EU-kommissionen.

Fransk inrikesminister tar över konservativa partiet inför presidentvalet

Frankrikes hårdföre inrikesminister Bruno Retailleau har valts till ny ledare för det konservativa partiet Les Républicains, rapporterar Financial Times. Valet ger honom en stark position inför presidentvalet 2027.

Retailleau, som blivit känd för sin hårda linje mot illegal migration, besegrade den sittande partiledaren Laurent Wauquiez med stöd från tre fjärdedelar av partimedlemmarna. Enligt en färsk opinionsmätning har han 11 procent i en första valomgång.

Notiser 19 maj

Största ryska drönarattacken mot Ukraina

I helgen genomförde Ryssland den hittills största drönarattacken mot flera ukrainska städer, enligt Sveriges Radio. Enligt Ukraina är detta den största attacken sedan starten av den fullskaliga invasionen. Attacken sker kort efter så kallade fredssamtal i Istanbul och inför ett väntat samtal mellan Trump och Putin på måndag.

EU-ledare uppmanar Trump att stå fast vid Rysslandssanktioner

Ledare från Storbritannien, Frankrike, Tyskland och Italien har i ett telefonsamtal med USA:s president Donald Trump betonat vikten av sanktioner mot Ryssland, uppger TT/SVT. Samtalet ägde rum inför Trumps planerade telefonmöte med Rysslands president Vladimir Putin i dag måndag.

– Ledarna diskuterade situationen i Ukraina och krigets katastrofala kostnader för båda sidor, uppger en talesperson för Storbritanniens premiärminister Keir Starmer.

EU-ledarna underströk behovet av en ovillkorlig vapenvila och att Putin tar fredssamtal på allvar.

EU lanserar historisk lånefond för vapenköp

EU-länderna har enats om att skapa en lånefond på 150 miljarder euro för vapenköp, rapporterar Financial Times. Initiativet, som backas av EU:s gemensamma budget, ska påskynda Europas upprustning efter Rysslands krig mot Ukraina.

Minst 65 procent av komponenterna måste komma från vapentillverkare i EU-länderna, Ukraina, Island, Liechtenstein, Norge eller Schweiz. Fonden väntas träda i kraft före månadens slut efter formellt godkännande av medlemsländerna.

Fler amerikaner söker sig till Europa

Enligt Bloomberg sökte 32 000 amerikaner irländskt medborgarskap under 2024, ett nytt rekord. Data från en global rekryteringsfirma i San Francisco visar på en ökning med 16 procent av amerikaner som under januari till april i år fått anställning i europeiska företag. 

Sverige leder grupp som ska bekämpa internetrekrytering av unga mördare i Europa

Europol larmar nu om hur tonåringar, ofta med olika diagnoser, har börjat rekryteras på sociala medier som torpeder runt om i Europas undre värld, rapporterar SvD. Fenomenet, som började i Sverige, kallas “crime-as-a-service” och “violence as-a-service”.

– Det ser ut som spel. Det är färgglatt, fullt av emojis, och byggt på samma logik som i onlinespel. Du får poäng, pengar, status, säger Noa-chefen Theodor Smedius. Inom Europol leder Sverige en specialgrupp som enbart ska bekämpa fenomenet i Europa.

Färre sökte asyl i EU

Antalet personer som för första gången sökte asyl i något EU-land minskade under januari och februari jämfört med samma månader 2024, meddelar Eurostat. I januari ansökte knappt 67 000 personer och i februari cirka 59 000 personer, en nedgång på 24 procent respektive 23 procent. Personerna kom ursprungligen främst från Venezuela, Afghanistan och Syrien.

Inflationen sjönk i EU – tredje månaden i rad

Inflationen i EU-länderna sjönk i april för tredje månaden i rad, nu till 2,4 procent från januaris 2,8 procent, meddelar Eurostat. I Sverige låg inflationen i april på 2,1 procent.

Fortsatt ökad handel mellan EU och omvärlden

För fjärde månaden i rad ökade värdet under mars på EU:s varuexport till andra länder i världen, meddelar Eurostat. Handelsöverskottet var i mars på drygt 35 miljarder euro, en ökning från  22 miljarder euro i överskott som noterades under mars förra året. Bland annat ökade exporten kraftigt till USA under mars. Även importen från omvärlden till EU ökade. 

Hur de generella amerikanska varutullarna på 10 procent mot EU som president Trump införde i april slår kan eventuellt avläsas vid nästa statistikrapport i mitten av juni.

Han jagar EU-bedragare i Sverige: Vi behöver på sikt bli fler

Två kommunanställda i Överkalix, som nekar till brott, misstänks ha missbrukat EU-pengar. Fallet är ett av landets första i sitt slag där utredningen sker inom EU:s gemensamma åklagarmyndighet.

– Vi satsar mer på den här typen av brott, säger Jerker Asplund, europeisk delegerad åklagare i Sverige till DN.

Tyskland överger motstånd mot kärnkraft i närmande till Frankrike

Tyskland har övergivit sitt långvariga motstånd mot kärnkraft, rapporterar Financial Times. Berlin har signalerat till Paris att man inte längre kommer blockera franska ansträngningar att jämställa kärnkraft med förnybar energi i EU-lagstiftningen.

– Detta kommer att vara en genomgripande politisk förändring, sade en tysk tjänsteman till tidningen.

Förändringen kommer efter att konservative Friedrich Merz tillträdde som förbundskansler i februari. Beslutet löser en stor tvist mellan länderna som försenat viktiga EU-beslut om energipolitik.

EU behöver spendera 10 miljarder euro extra på gas

EU måste lägga minst 10 miljarder euro mer än förra året för att fylla sina gasreserver inför vintern, enligt Financial Times. Den första kalla vintern på fyra år har tömt EU:s gasreserver mer än vanligt.

– Europa hade den första riktiga vintern sedan kriget i Ukraina, sade Ano Kuhanathan, analytiker på Allianz Trade.

Kostnaden för att nå EU:s 90-procentsmål till november uppskattas till 26 miljarder euro. Analytiker varnar för att priserna kan stiga med cirka 10 procent i sommar när EU konkurrerar med Kina om gasleveranser.

Portugal vänder sig till EU om hjälp mot Frankrike efter omfattande strömavbrott

Portugal kommer att be EU-kommissionen pressa Frankrike angående gränsöverskridande elförbindelser efter ett omfattande strömavbrott förra månaden, rapporterar Financial Times. Portugals energiminister Maria da Graça Carvalho hävdar att otillräckliga förbindelser mellan Frankrike och Spanien utgör ett "hinder" för EU:s inre marknad.

– Vi kommer att involvera EU-kommissionens ordförande i detta för att säkerställa att vi alla är integrerade och hjälper varandra att lösa problemen, sade Carvalho.

Iberiska halvön har några av de lägsta energiimportkpaciteterna från övriga EU, med Spanien-Frankrike-förbindelser på under 3 procent jämfört med EU:s mål på 15 procent till 2030.

Ryssland stoppar oljetanker från estnisk hamn

Ryssland har stoppat oljetankern "Green Admire" efter att den lämnat hamnen i Sillamäe i östra Estland, enligt public service-bolaget ERR. Fartyget, som var på väg till Rotterdam med skifferolja, stoppades i ryska territorialvatten natten till söndag.

– Detta visar att Ryssland fortsätter att agera oförutsägbart, sade Estlands utrikesminister Margus Tsahkna.

Enligt estniska transportmyndigheten har något liknande aldrig tidigare inträffat. Fartyg från Sillamäe kommer nu dirigeras genom estniska vatten istället för den tidigare överenskomna rutten genom ryska vatten.

Notiser 16 maj

Nya amerikanska tullar utlovas per brev

USA:s president Donald Trump sade på fredagen att USA kommer att fastställa tullsatser för andra nationer inom några veckor, rapporterar Bloomberg.

Enligt presidenten kommer hans finansminister Scott Bessent och handelsminister Howard Lutnick " att skicka ut brev som i huvudsak berättar för folk" vad "de kommer att betala för att göra affärer i USA".

Avvaktande kring nästa amerikanska steg om Ukraina och Ryssland

Rysslands diktator Vladimir Putin uteblev på torsdagen från det toppmöte i Turkiet med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och eventuellt USA:s president Donald Trump som han själv föreslagit i helgen. Enligt Donald Trump kommer inget att hända i fredsfrågan förrän han och Putin träffas direkt. Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio tonade ner möjligheterna till vapenvila på det lågnivåmöte mellan Ryssland och Ukraina som hålls i dag fredag efter det uteblivna toppmötet och sade att USA kan vänta med att besluta om nästa steg tills efter att Trump avslutat sin nuvarande resa i Mellanöstern, rapporterar Bloomberg.

Det amerikanska vapenvileförslaget går ut på att ge Ryssland rådighet över de cirka 20 procent av Ukraina som landet nu olagligt ockuperar inklusive ett direkt amerikanskt erkännande av ukrainska Krim som ryskt område samt upphävda amerikanska sanktioner mot Ryssland. USA har sedan lagt till ytterligare löften till Putin som att återuppliva säkerhetssamtalen inom ramen för Nato-Rysslands-rådet som stoppades efter den fullskaliga ryska invasionen av Ukraina.

EU kräver brittiska eftergifter inför historiskt toppmöte

EU-ledare kommer i dag fredag att uppmana Storbritanniens premiärminister Keir Starmer att förbättra sitt erbjudande om ungdomsrörlighet och fiske, enligt Financial Times. Samtalen sker i Albaniens huvudstad Tirana inför måndagens första toppmöte mellan parterna sedan brexit.

EU erbjuder bättre villkor för brittiska artister och handelsavtal i utbyte mot förbättrade villkor för unga EU-medborgare och fiskeavtal.

Tyskland stoppar asylsökande vid gränserna

Tyskland har skärpt sina gränskontroller för att minska antalet asylsökande som kommer till landet från andra EU-länder och Schweiz, uppger Sveriges Radio. Sedan en vecka tillbaka har tyska gränspolisen förstärkts med ytterligare 3 000 poliser som fått order om att stoppa asylsökande vid gränserna. Endast särskilt utsatta grupper ska släppas in. Flera grannländer har kritiserat Tyskland för de skärpta kontrollerna. Enligt tyska migrationsverket har antalet asylsökande dock endast minskat marginellt under den första veckan med de nya åtgärderna.

Tre EU-länder vill ha åldersgräns för sociala medier

Frankrike, Spanien och Grekland driver på för obligatoriska åldersbegränsningar för användare av sociala medier, rapporterar Bloomberg. Förslaget som ska presenteras för telekomministrarna i EU den  6 juni kommer i en tid av ökande bevis för att sociala medier som de fungerar i dag kan skada den psykiska hälsan hos barn i synnerhet. I december införs 16-årsgräns i Australien för användandet av sociala medier.

Nato föreslår kraftig höjning av försvarsutgifter

Natos medlemsländer uppmanas att kraftigt öka sina försvarsutgifter till uppemot fem procent av BNP, enligt Sveriges Radio. Förslaget kommer från Natos generalsekreterare Mark Rutte och presenterades efter ett möte med alliansens utrikesministrar i Antalya.

– Ökade försvarsutgifter är avgörande för vår säkerhet, sade Rutte.

Förslaget innehåller en bredare definition av vad som räknas som försvar och presenteras inför ett Nato-toppmöte som hålls om några veckor.

LO kräver EU-omfattande näringsförbud

LO vill att näringsförbud ska gälla i hela EU, enligt Sveriges Radio. Bakgrunden är en man som trots näringsförbud och fängelsedom för grovt skattebrott i Sverige kunnat vara VD för ett bolag i Spanien inom samma vårdkoncern.

– Det här är ju smarta lirare som har lärt sig att utnyttja systemet i vilket land man än befinner sig i, säger LO:s ordförande Johan Lindholm.

Kronofogdemyndigheten, som ska kontrollera efterlevnaden av näringsförbud, uppger att de saknar verktyg för att övervaka verksamhet utomlands.

Notiser 15 maj

Norsk storsatsning på försvar: 3,3 procent av bnp

Norska regeringen avsätter 172 miljarder norska kronor – drygt 160 miljarder svenska kronor – till försvaret i sin reviderade budget, rapporterar TT/GP. Det motsvarar 3,3 procent av landets bnp. Det är en rejäl ökning från de 2,15 procent som ursprungligen budgeterats.

Utsläpp av klimatfarliga gaser från Sverige vände sista kvartalet

Efter att utsläppen av klimatfarliga växthusgaser från Sverige ökat näst mest av alla EU-länder under de tre första kvartalen 2024 minskade utsläppen under fjärde kvartalet med 2,2 procent jämfört med samma kvartal 2023, det meddelade Eurostat på torsdagen. 

För EU som helhet var kvartalsutvecklingen omvänd där utsläppen minskade under de tre första kvartalen för att sedan öka under fjärde kvartalet 2,2 procent. I höst väntas EU:s miljöbyrå presentera årssiffrorna för samtliga EU-länder 2024.

Svensk analytiker: Mineralavtalet förefaller bra för Ukraina

en analys av det så kallade mineralavtalet mellan Ukraina och USA skriver Östeuropaanalytikern Anders Åslund på tankesmedjan Frivärld att avtalet just nu är politiskt viktigt för Ukraina och dess samarbete med USA. Ramavtalet skall följas av flera mer specifika projektavtal som har förberetts men hittills inte offentliggjorts. Även om det är oklart vad de kommer att innehålla, skriver Åslund, framstår ramavtalet som betryggande [för Ukraina], men några större amerikanska investeringar i Ukraina är inte att vänta innan intensiteten i kriget minskat.

EU-kommissionen: TikTok bryter mot digitala regler

EU-kommissionen anser preliminärt att TikTok bryter mot EU:s digitala tjänsteakt (DSA) genom att inte tillhandahålla ett fullständigt annonsregister. Beskedet lämnades i dag torsdag efter en fördjupad utredning.

TikTok tillhandahåller inte nödvändig information om annonsinnehåll, målgrupper eller betalare, vilket försvårar för forskare att upptäcka bedrägliga annonser och informationsoperationer.

TikTok kan nu försvara sig innan kommissionen fattar slutgiltigt beslut. Vid bekräftad överträdelse riskerar plattformen böter på upp till 6 procent av sin globala årsomsättning. Om företaget skulle fällas och dömas till böter skulle det vara för tredje gången på två.

Skatter på digitala tjänster diskuteras – kan återbetala coronaskuld

Frågan om hur medlemsländerna ska återbetala lånet för coronafonden som förfaller om tre år fortsätter att sysselsätta EU-kommissionen. Sedan tidigare vill de att  coronafondslånet ska betalas tillbaka genom att låta EU uppta skatt i någon form. Enligt ett internt dokument som Politico har tagit del av överväger kommissionen en skatt på digitala tjänster och en diskussion om det ska ha förts i Bryssel på onsdagen. Den årliga avbetalningen på coronalånet uppskattas till 25–30 miljarder euro per år från 2028.

Putin uteblir från eget fredssamtal med Ukraina

Rysslands diktator Vladimir Putin kommer inte att delta i torsdagens fredssamtal med Ukraina i Turkiet, trots att han själv för några dagar sedan föreslog dem, rapporterar Financial Times. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hade sagt att han var beredd att delta om Putin också kom.

Putin skickar istället en delegation med lägre uppsatta tjänstemän ledd av sin rådgivare Vladimir Medinskyj, som även ledde de misslyckade samtalen våren 2022.  

– Det är alldeles uppenbart att Ukraina vill ha fred. Ukraina är beredda att samtala i olika konstellationer för att nå framsteg – men Ryssland fortsätter att konstra, sade utrikesminister Malmer Stenergard (M), rapporterar TT/GP.

Danmark överväger att häva kärnkraftsförbud

Danmarks regering ska under ett år analysera möjligheten att häva landets 40-åriga förbud mot kärnkraft, rapporterar Financial Times. Klimat- och energiminister Lars Aagaard meddelade beslutet i en intervju med tidningen Politiken.

– Vi observerar att det pågår en utveckling med nya kärnkraftsteknologier: små modulära reaktorer, sade Aagaard.

Estniska flottan försökte stoppa flagglös oljetanker i Östersjön

Estniska flottan försökte på tisdagen stoppa och inspektera oljetankern Jaguar som seglade utan flagg nära Tallinn, rapporterar Reuters. Fartyget, som nyligen sanktionerats av Storbritannien, vägrade samarbeta. Enligt den estniska regeringen skickade Ryssland ett stridsplan till området, rapporterar TT/GP.

– Fartyget nekade till samarbete och fortsatte sin resa mot Ryssland, sade kommendör Ivo Vark till Reuters.

Jaguar tillhör Rysslands så kallade "skuggflotta" – fartyg som används för att kringgå internationella sanktioner. En estnisk patrull eskorterade tankern till ryskt vatten utan att använda våld.

Person gripen i korruptionshärva inom Nato

Belgisk polis har gripit en person misstänkt för korruption och pengatvätt med koppling till militäralliansen Nato, enligt Sveriges Radio. Utredningen är kopplad till upphandling av militär utrustning som drönare och ammunition. Flera tidigare anställda vid Natos stöd- och uppköpsenhet i Luxemburg är enligt belgiska åklagare inblandade i härvan.

Uppgift: EU planerar höja tullar på ukrainska jordbruksprodukter

EU förbereder sig för att kraftigt höja tullarna på ukrainska jordbruksprodukter från 6 juni, rapporterar Financial Times. Beslutet att avsluta de särskilda handelsarrangemangen kommer efter påtryckningar från Polen för att skydda jordbrukare från konkurrens.

– Det är ett riktigt dåligt signal till Ukraina, sade Bernd Lange, ordförande för EU-parlamentets handelsutskott.

Tre gripna för ryska sabotageplaner i Tyskland

Tre ukrainska medborgare har gripits misstänkta för att ha planerat sabotage i Tyskland på uppdrag av Ryssland, enligt Sveriges Radio. Gripandena skedde i Tyskland och Schweiz.

Enligt den tyska åklagaren ska de misstänkta ha planerat brandattacker riktade främst mot transportbranschen i Tyskland. De tre personerna misstänks ha arbetat på uppdrag av rysk säkerhetstjänst.

”Fientlig stat” kan ligga bakom bränder i London

En bil och två fastigheter som kopplas till Storbritanniens premiärminister Keir Starmer har attackerats under loppet av några dagar. Främmande makt kan vara inblandade – och en misstänkt trippelpyroman är gripen, säger brittisk polis, enligt SvD.

Notiser 14 maj

Rättsdatabasen Lexbase i EU-domstolen: Riskerar förbud

Ska rättsdatabaser fritt få publicera domar och annan känslig information? Frågan behandlas just nu i EU-domstolen, efter att en privatperson stämt rättsdatabasen Lexbase.

– De har stigmatiserat min klient, säger Jan Södergren, målsägandes advokat, till SVT.

Svensk yttrandefrihetsgrundlag ställdes mot rätten till personlig integritet under onsdagens förhandlingar i EU-domstolen. Domstolen ska nu, genom ett utlåtande, ge det svenska rättsväsendet vägledning i en tvist mellan en privatperson och rättsdatabasen Lexbase.

Tyskland vill bygga Europas starkaste armé

I sitt jungfrutal som förbundskansler lovade Friedrich Merz på onsdagen att "tillhandahålla alla nödvändiga ekonomiska resurser" för att förvandla Tysklands militär till Europas starkaste armé, rapporterar Euractiv

– Tyskland måste axla ett större ansvar för Europas försvar i takt med att hoten från Ryssland ökar, tillade han.

EU-ambassadörer överens om nya sanktioner mot Ryssland

Medlemsländernas EU-ambassadörer kom på onsdagen i Bryssel överens om nya sanktioner mot Ryssland, inklusive att rikta in sig på nästan 200 fartyg som ingår i den så kallade skuggflottan, rapporterar Politico. EU kommer också att förbjuda sina företag att göra affärer med cirka 30 enheter som kringgår sanktioner via tredjeländer. Slutligt beslut väntas på tisdag 20 maj.

Zelenskyj åker till Ankara – inväntar oklar Putin

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelar att han ska träffa Turkiets president Recep Tayyip Erdogan i Ankara.
Han hoppas då på att få träffa Rysslands ledare Vladimir Putin personligen, rapporterar TT/GP

De tidigare planerna på direkta samtal mellan Ukraina och Ryssland gäller ett möte i Istanbul på torsdag – något som först föreslogs av Putin i helgen. Men Putin vill inte lämna klara besked om han kommer eller inte.

Polsk minister: Internationella koldioxidkompensationer kan bli ny EU-politik

EU kan vara på väg att åter tillåta medlemsländer att räkna in koldioxidbegränsningar som de gör utanför unionen. Det uppger Polens biträdande energiminister Chris Bolesta till Bloomberg. Enligt honom handlar det nu bara om hur det ska gå till, inte huruvida det ska tillåtas. Orsaken till förändringarna är att klimatprojekt utanför EU ofta är billigare och det skulle underlätta för kommissionen att få med EU:s lagstiftare på målet att minska EU-utsläppen med 90 procent till 2040.

Ett omdefinierat budgetmål i Nato kan ge Trump det han vill

Donald Trump har tidigare föreslagit att Natos nya mål är att alla medlemsländer ska satsa 5 procent av BNP på försvaret, rapporterar TT/SvD. Det kan komma att ske med hjälp av ett nytänk där ekvationen består av 3,5 procent i klassiska försvarsanslag och att 1,5 procent läggs på annat som också är viktigt i försvaret som god cybersäkerhet och infrastruktur. En budgetdiskussion väntas när Natoländernas utrikesministrar samlas under onsdagen och torsdagen till informellt möte i Turkiet. Beslut väntas på Natotoppmötet 24-25 juni i Haag.

Liberalerna: Dra in Ungerns rösträtt

EU:s åtgärder mot Ungern är inte tillräckliga. Det tycker Liberalerna, som nu vill att regeringen, som partiet ingår i, ska agera för att Ungern ska förlora sin rösträtt i unionen, rapporterar Ekot. Liberalernas utrikespolitiske talesperson Joar Forssell säger till Ekot att ”det är nödvändigt för Europas och Sveriges säkerhet”. Men Liberalerna skulle ha lättare att få stöd i den här frågan av oppositionen, än av den egna regeringen. EU-minister, Moderaten Jessica Rosencrantz, vill fortfarande hålla alla möjligheter öppna.

Macron: Franska kärnvapen kan spridas ut i Europa

Frankrike kan tänka sig att placera ut franska kärnvapenbestyckade flygplan runtom i Europa, meddelar president Emmanuel Macron.

– Vi är redo att påbörja diskussionen. Jag kommer att definiera ramverket på ett väldigt specifikt sätt under de kommande veckorna och månaderna, säger han i en intervju med den franska tv-kanalen TF1, enligt AFP, rapporterar TT/GP.

Finland vill bygga bort rysk spårvidd

Finland ska övergå från den ryska till den europeiska standarden för spårvidd på järnvägarna, rapporterar Yle. Med hjälp av EU-finansiering ska spårvidden minska knappt 10 centimeter med start från svenska gränsen och söderut, en ombyggnad som sannolikt kan starta 2032. Planerna bottnar i förbättrad försörjningsberedskap och behovet av ökad militär rörlighet samtidigt som man vill skapa förutsättningar att utveckla gränsöverskridande förbindelser till Sverige och Norge. 

EU-vänlige Ramas parti vinner i Albanien

Socialistpartiet med premiärminister Edi Rama vinner valet i Albanien tydligt. Det står klart efter det att 97 procent av rösterna räknats, rapporterar TT/GP.  Partiet gick till val på ett ambitiöst löfte om EU-medlemskap för Albanien inom fem år.

Notiser 13 maj

Jämnt läge i rumänska presidentvalet

Högernationalisten George Simion och mittenpolitikern Nicușor Dan ligger lika i opinionsundersökningarna inför presidentvalets andra omgång i Rumänien, rapporterar Reuters. Båda kandidaterna får 48,2 procent i en undersökning publicerad i dag tisdag.

Simion, som är EU-skeptisk och motsätter sig militärt stöd till Ukraina, vann första valomgången med 41 procent. Rumäniens president kan påverka landets Ukrainapolitik och har vetorätt i viktiga EU-beslut som kräver enhällighet.

Presidentvalets andra och avgörande omgång hålls nu på söndag.

EU förbereder plan B för Rysslandssanktioner

EU-kommissionen arbetar med alternativa metoder för att upprätthålla sanktioner mot Ryssland om Ungern skulle blockera förlängningen, rapporterar Financial Times. Kapitalrestriktioner och tullar övervägs som möjliga verktyg.

– Vi är alla fokuserade på Plan A. Men det pågår diskussioner om den rättsliga grunden för alternativa alternativ, sade en tjänsteman till tidningen.

Nuvarande sanktioner, inklusive frysta ryska tillgångar värda 200 miljarder euro, löper ut i slutet av juli och kräver enhälligt godkännande för förlängning. Ungerns premiärminister Viktor Orbán har tidigare blockerat EU-sanktioner mot Ryssland.

Tyskland hotar med skärpta EU-sanktioner mot Ryssland

EU är redo att införa hårdare sanktioner mot Ryssland om framsteg i Ukraina-konflikten uteblir denna vecka, rapporterar Reuters. Tysklands förbundskansler Friedrich Merz meddelade detta vid en presskonferens i Berlin i dag tisdag.

– Vi kommer att titta på andra områden, som energisektorn och även finansmarknaden, sade Merz.

Ett nytt sanktionspaket är redan förberett. Enligt Merz har EU-ledare kommit överens med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj om att han kan delta i samtal med Ryssland i Istanbul denna vecka, förutsatt att ryska attacker mot civila upphör.

Sverige stödjer EU:s försvarsfinansiering men söker inte undantag

Runt hälften av EU:s medlemsländer har ansökt om undantag från unionens budgetregler i syfte att kunna spendera upp till 1,5 procent av BNP på sina försvar. Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) sade på tisdagen inför EU:s finansministermöte i Bryssel att detta inte är aktuellt för Sveriges del.

– Jag ser inte i dag ett skäl för Sverige att ansöka, inte alls, sade Svantesson.

Svensk professor till EU: Rysslands krigsfinansiering blir alltmer ohållbar

Den svenske ekonomiprofessorn Torbjörn Becker presenterar i dag tisdag på inbjudan av den polska EU-ordförandeskapet en ny rapport för unionens finansministrar. Rapporten slår fast att Rysslands ekonomiska förmåga att finansiera kriget i Ukraina blir alltmer ansträngd när landets reserver minskar och krigsskulder växer.

"Rysslands ekonomi förblir relativt stabil för tillfället, men den står på en alltmer osäker grund", skriver forskarna i rapporten från Stockholm Institute of Transition Economics (SITE) vid Handelshögskolan i Stockholm.

De likvida tillgångarna i Rysslands nationella välfärdsfond har minskat kraftigt och utgör nu mindre än 3 procent av BNP. Landets guldreserver har reducerats från över 500 ton 2023 till 164 ton i början av 2025.

Rapporten avslöjar också en "dold krigsskuld" genom statligt styrda banklån till militärindustrin som nästan fördubblar de officiella militärutgifterna. Samtidigt har den ryska centralbanken höjt styrräntan till 21 procent för att bekämpa en inflation som officiellt anges till 10 procent, men som enligt oberoende bedömningar ligger närmare 20 procent.

Rapporten varnar för ökande risk för bankkris i Ryssland och betonar att EU:s ekonomi är nästan tio gånger större än Rysslands vilket gör att även små ökningar av EU:s militära utgifter kan matcha betydligt större ryska satsningar.

"Tiden är uppenbart inte på den ryska regeringens sida", sammanfattas rapporten.

Sverige stödjer granskning av EU:s handelsavtal med Israel

Sverige ställer sig bakom Nederländernas krav på att EU-kommissionen ska utvärdera handelsavtalet med Israel, skriver Dagens Arena. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) meddelade detta i SVT:s Agenda i söndags.

– Det vi nu vill titta på är huruvida man lever upp till de krav som finns i avtalet om att respektera mänskliga rättigheter, sade Malmer Stenergard.

Initiativet kommer att diskuteras vid EU-ländernas utrikesministermöte den 20 maj. Tidigare har Spanien, Irland och Slovenien utan framgång försökt få till en översyn av avtalet.

Österrike backar om EU:s klimatmål

Österrike drar tillbaka sitt stöd för EU:s klimatmål till 2040, enligt Politico i dag måndag. Landets omsvängning kan försvåra unionens arbete med att enas om nya klimatåtgärder. Klimatmålet är en viktig del av EU:s strategi för att minska utsläppen och nå klimatneutralitet.

Polskt bolag stämmer IF Metall – hänvisar till Laval

En konflikt som påminner om den beryktade Laval-striden är under uppsegling vilket Nyhetsbrevet EU och Arbetsrätt var först att rapportera om. Tvisten mellan IF Metall och ett polskt hissinstallationsbolag kan leda till att utländska bolag slipper att betala tjänstepensioner och försäkringar i Sverige för utstationerade arbetare om de har betalat motsvarande i Polen. Det är dock oklart om så är fallet, rapporterar Arbetsvärlden.

USA:s finansminister tror inte på snabbt handelsavtal med EU

Ett snabbt handelsavtal mellan USA och EU kan bli svårt att få till, skriver TT/GP. USA:s finansminister Scott Bessent pekar på EU:s interna oenighet som orsak.

– För egen del tror jag att Europa har problem att agera samordnat, sade Bessent under ett besök i Saudiarabien i dag tisdag.

Uttalandet kommer efter att USA nyligen slutit handelsavtal med Storbritannien och tillfälligt sänkt tullar på kinesiska varor. På torsdag ska EU:s handelsministrar diskutera motåtgärder mot USA:s tullar om förhandlingarna misslyckas innan tullpausen löper ut i juli.

Trump kan locka Putin till fredssamtal i Turkiet

Statsminister Ulf Kristersson tror att Donald Trumps närvaro, som presidenten öppnat för, kan öka chansen att Vladimir Putin deltar i fredssamtal i Turkiet, enligt TT/GP.

– Om president Trump vill vara med på plats så tror jag bara att det ökar förutsättningar att också president Putin är där. Allt som leder fram till en villkorslös vapenvila – dom chanserna ska vi ta, sade Kristersson.

Putin föreslog förhandlingar i Turkiet efter att ha avvisat tidigare uppmaningar om vapenvila i Ukraina.

EU behöver lära av Ukrainas drönarteknik

EU:s försvarskommissionär medger att Europa behöver lära sig av Ukrainas framgångar inom försvarsindustrin, rapporterar Euronews. Vid lanseringen av en ny EU-Ukraina-arbetsgrupp i dag måndag lyfte Andrius Kubilius särskilt fram behovet av ukrainsk kompetens.

– Vi behöver lära oss från Ukraina hur man skapar en infrastruktur för drönartillverkning och -användning, sade Kubilius.

Ukrainska försvarsföretag beskrivs som snabbare, modernare och hälften så dyra som europeiska motsvarigheter. Landet har utvecklat AI-driven målsökning för drönare och arbetar nu med att utveckla samordnade drönarsvärmar.

Stor minskning av försäljning av bekämpningsmedel i EU

Mellan 2021 och 2023 minskade försäljningen av bekämpningsmedel i EU med 18 procent till en ny lägstanivå sedan prisstatistiken började föras 2011, det meddelade Eurostat på tisdagen.

Miljardstämningar mot Google i EU – “extremt komplicerat”

Bloomberg News har identifierat tolv pågående civilrättsliga mål mot Google i sju länder i EU. I nio av dem har företag uppgett att de kräver Google på sammanlagt 12 miljarder euro i skadestånd. Svenska Pricerunner är en av de som stämt Google. Företagen menar att sök- och annonsjätten olagligt utnyttjat sin dominerande ställning och tagit deras kunder, något som Google avvisar som ogrundat.  Experter säger till nyhetsbyrån att företagen nu måste kunna bevisa att Googles har orsakat deras ekonomiska förluster på ett olagligt sätt, vilket kan vara “extremt komplicerat”.

Tillslag och förbud av "tysk kung"

Tyska polisen genomförde i dag tisdag ett omfattande tillslag mot "Kungariket Tyskland", en organisation vars medlemmar vägrar erkänna den tyska staten och vill störta demokratin och införa monarki. Inrikesministeriet har nu förbjudit gruppen, rapporterar Tagesschau.

Organisationens ledare Peter Fitzek greps efter husrannsakningar på 14 platser i sju delstater, med fokus på Sachsen. Fitzek, som kallar sig "Peter den förste", har sedan 2012 drivit en parallell statsbildning med egen valuta och försäkringssystem.

Gruppen tillhör den så kallade "Reichsbürger"-rörelsen som anser att Tysklands lagar inte gäller dem. Enligt säkerhetstjänsten fanns cirka 25 000 anhängare i rörelsen 2023.

Polen stänger ryskt konsulat

Polen har beslutat att stänga det ryska konsulatet i Kraków efter att ha anklagat rysk underrättelsetjänst för en brand i ett shoppingcenter i Warszawa, uppger TT/GP. Beslutet meddelades av utrikesminister Sikorski i går måndag.

– Vi vet vad ni gör, vi accepterar det inte och vi vidtar lämpliga åtgärder, sade Sikorski riktat till ryska myndigheter.

Ryssland utlovar ett "adekvat svar" på stängningen. Polen, som är Ukrainas granne och nära allierade, har anklagat Ryssland för flera sabotageförsök sedan invasionen av Ukraina 2022.

57 gripna i stor polisinsats i Östersjöområdet

En omfattande svenskledd insats mot gränsöverskridande brottslighet har resulterat i 57 gripanden, enligt Sveriges Radio. Insatsen, som genomfördes i samarbete mellan länderna kring Östersjön samt Norge och Island, riktades mot organiserade stöldbrott och smuggling.

Polisen beslagtog en stor mängd stöldgods, inklusive cyklar, klockor, bilar och båtar. Dessutom mätte Skatteverket ut gods till ett värde av fem miljoner kronor.

Ryska soldater använder kameler och sparkcyklar i Ukraina

Ryska styrkor tvingas använda kameler, åsnor, sparkcyklar och skolbussar på slagfältet i Ukraina på grund av brist på militära fordon, rapporterar norska Dagbladet. Enligt tankesmedjan Institute for the Study of War förlorade Ryssland cirka 3000 stridsvagnar och upp till 9000 pansarfordon under förra året.

– Grunden till att detta sker är att ryssarna har förlorat väldigt stora mängder materiel. Likväl har de ett behov av att transportera förnödenheter och ammunition, sade pensionerade generallöjtnanten Arne Bård Dalhaug till tidningen.

Brittisk underrättelsetjänst förutspår att 2025 kan bli det dödligaste året hittills för ryska styrkor i Ukraina.

Albaniens premiärminister på väg mot fjärde mandatperioden

Albaniens socialdemokratiske premiärminister Edi Rama ser ut att vinna en fjärde mandatperiod i parlamentsvalet, enligt Financial Times. Preliminära resultat från måndagen visar att hans parti väntas få cirka 52 procent av rösterna.

Rama har kampanjat för att Albanien ska bli EU-medlem till 2030. Kritiker varnar dock för att han stärker sitt grepp om makten, vilket kan hota landets politiska mångfald. Slutgiltiga valresultat väntas under tisdagen.

Sverige tredje dyraste hotellandet för EU-anställda

I en sammanställd lista från EU-kommissionen över hur mycket en utsänd EU-anställd som mest får lägga på hotell under tjänsteresor toppar Frankrike där en hotellnatt som mest får kosta 212 euro. På andra respektive tredje plats med ett tak på 208 euro och 198 euro kommer en hotellnatt i Danmark respektive Sverige. Det lägsta hotellpristaket gäller nätter i Rumänien där 109 euro anses räcka för att uppnå en godtagbar standard när en EU-tjänsteman tar in där.

Notiser 12 maj

Storbritannien värd för möte om Ukraina och försvar – nya sanktioner väntas

Storbritanniens utrikesminister David Lammy står som värd för ett möte med europeiska motsvarigheter i dag måndag för att diskutera stöd till Ukraina och försvarssamarbete, rapporterar Reuters. Representanter från Frankrike, Italien, Tyskland, Spanien, Polen och EU deltar i samtalen. David Lammy kommer att presentera nya sanktioner som riktar sig mot "aktörer som stöder Rysslands olagliga invasion" av Ukraina, uppger Bloomberg.

Mötet äger rum inför premiärminister Keir Starmers toppmöte med EU-ledare den 19 maj där han hoppas få till ett nytt försvarsavtal med unionen.

Valutahandlare tror att eurons uppgång står sig

Enligt Bloomberg uppger flera stora kapitalförvaltare att eurons senaste uppgång som världsvaluta är något som sällan har skådats sedan euron skapades 1999. Flera orsaker anses ligga bakom eurons starkare ställning, som att USA vill begränsa sitt militära stöd till Europa och de införda amerikanska tullarna. Men även Tysklands jättelika finanspolitiska stimulanspaket är en drivkraft som lockar kapital vilket ger prognoser på ännu starkare euro i förhållande till dollarn. En starkare euro har dock en baksida då den fördyrar euroländernas export till andra länder.

Sveriges EU-minister kritiserar den serbiske presidentens Putinbesök

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) kritiserade den serbiske presidenten Aleksandar Vučićs besök i Moskva den 9 maj under den så kallade segerparaden till minne av andra världskrigets slut. 

“Att besöka Moskva den 9 maj är fel. EU har varit kristallklara med kandidatländer som Serbien om att relationerna med Ryssland inte kan fortsätta som vanligt på grund av det oprovocerade, oberättigade anfallskriget mot Ukraina.”, skrev Rosencrantz på X. 

Slovakiens premiärminister Robert Fico var som enda ledaren från ett EU-land också på plats i Moskva under paraden, EU-ministern nämner dock vare sig Slovakien eller Fico.

Norge kritiserar Europa för tystnad om Gaza

Norges utrikesminister Espen Barth Eide anklagar europeiska länder för att inte vara tillräckligt kritiska mot Israels agerande i Gaza, enligt SVD. I ett framträdande i SVT:s Agenda i går söndag sade Eide att Europa inte gjort tillräckligt för att stoppa kriget. Kritiken kommer samtidigt som situationen i Gaza förvärras med vattenbrist, larm om massvält och fortsatt israelisk blockad av nödhjälp.

Albanien röstade om EU-framtid i parlamentsval

Albanien höll i går söndag parlamentsval där EU-medlemskap stod i centrum, rapporterar TT/GP. Sittande premiärminister Edi Rama, som lovar EU-inträde inom fem år, ses som favorit med 50 procent i opinionsundersökningarna mot oppositionsledare Sali Berishas 35 procent.

Valdeltagandet landade på 41,4 procent. För första gången fick även albaner bosatta utomlands rösta, vilket ökat antalet röstberättigade till 3,7 miljoner i landet med 2,8 miljoner invånare.

Fackförbund anklagar Lagarde för att underminera arbetstagarrättigheter

Två av Europas största fackförbund anklagar ECB-chefen Christine Lagarde för att försämra bankpersonalens rättigheter, enligt Financial Times. Konflikten gäller ECB:s förslag att begränsa tiden som företagsrådets medlemmar kan ägna åt personalrepresentation.

– ECB verkar ha en mycket repressiv inställning till sina interna arbetsrelationer, sade arbetsrättsadvokaten Peter Krebühl till tidningen.

Enligt tysk lag har företagsråd starka rättigheter, men ECB:s förslag skulle innebära att rådets talesperson vid banken endast får ägna 75 procent av sin tid åt personalfrågor.

Polen: Ryssland bakom brand i köpcenter

Polens premiärminister Donald Tusk anklagar Rysslands säkerhetstjänst för att ha anlagt en storbrand i ett köpcenter i Warszawa den 12 maj i fjol, enligt Yle. Branden totalförstörde köpcentret med 1 400 butiker, men inga personer skadades. Branden var en del av Rysslands hybridpåverkan, enligt polska myndigheter. Flera misstänkta har gripits, medan andra efterlyses. Ryssland förnekar all inblandning.

Notiser 9 maj

Nya bud från USA – ovillkorlig vapenvila i 30 dagar – Sverige är på

I onsdags sade den amerikanska vice presidenten J D Vance att de försökt att “gå bortom besattheten av en 30-dagars vapenvila” och fokuserar mer på hur den långsiktiga uppgörelsen skulle se ut. Dagen efter krävde USA:s president Donald Trump "ovillkorligt" eldupphör i Ukraina under 30 dagar. Uttalandet kom efter ett 20-minuter långt telefonsamtal mellan Trump och den ukrainska presidenten Volodymyr Zelenskyj, rapporterar TT/GP.

Från det regionala försvarssamarbetet Joint Expeditionary Forces förmöte inför sommarens Natotoppmötet  på torsdagen, där de tio länderna hade två gemensamma telefonsamtal – ett med president Trump och ett med Zelenskyj – skrev statsminister Ulf Kristersson på X att de stödjer förslaget om vapenvila.

“Vårt budskap till båda presidenterna var att vi är engagerade för en rättvis och varaktig fred i Ukraina. Vi uttryckte också vårt fulla stöd för förslaget om en 30-dagars vapenvila”, skrev Kristersson.

Inför Natotoppmötet i juni: regeringen tar höjd för 3-4 procent i militärutgifter

Statsminister Ulf Kristersson skriver på fredagen i en debattartikel i SvD att regeringen inför Nato­toppmötet i juni vill se ett nytt och högre Natomål för militära utgifter på mellan 3 och 4 procent av BNP, kompletterat med tydliga mål för till exempel civilförsvar.  Han anger att Sverige i dag lägger 2,4 procent av BNP på försvaret. Vidare vill regeringen öka stödet till Ukraina eftersom “de försvarar just nu Europa, bokstavligt talat” och utlovar en utökning av det ekonomiska stödet till Ukraina från 25 till 40 miljarder kronor under 2025.

Rysk terrorbombning dödade över 200 civila ukrainare och skadade 1000 personer i april

Med minst 209 dödade civila och 1 146 skadade blev april den dödligaste månaden för Ukrainas civila sedan september 2024, meddelade FN:s övervakningsmission för mänskliga rättigheter i Ukraina (HRMMU) på torsdagen.

En av de främsta orsakerna till den kraftiga ökningen av civila offer var den intensifierade ryska användningen av ballistiska missiler mot större städer över hela Ukraina, uppgav FN-organet.

EU ger biltillverkare respit med klimatmål

Biltillverkare i EU kommer att få längre tid på sig att uppfylla EU:s koldioxidutsläppsmål för bilar och skåpbilar efter att Europaparlamentet på torsdagen gav sitt stöd till en uppmjukning av reglerna, rapporterar Reuters. Alla är dock inte nöjda med beslutet. Enligt Volvo som redan "har gjort de tunga investeringar som krävs” kan ändring av reglerna försena övergången till elfordon. 

EU-standarderna som fastställdes för flera år sedan gav branschen gott om tid att förbereda sig, sade Volvos verkställande direktör Jim Rowan i ett uttalande när förslaget först lades fram i mars.

Handelsavtal mellan Storbritannien och USA

USA och Storbritannien har ingått ett preliminärt handelsavtal, rapporterar SVT. Det är det första avtalet som Trump sluter sedan USA startade tullkriget mot omvärlden. Avtalet, där USA backar från vissa tullar de själva infört tidigare i år, innehåller en blandning av tullar, tullfrihet och kvoter.

Ukraina: Avslöjat militärt ungerskt spionnätverk

Ukrainas säkerhetstjänst (SBU) uppger att man avslöjat vad de beskriver som ett ungerskt militärt spionnätverk i landet, rapporterar SVT. Två personer som ska ha rekryterats av Ungerns underrättelsetjänst för att utföra handlingarna har gripits och åtalats för högförräderi.

Notiser 8 maj

Jättelista med tullar mot USA föreslås

EU-kommissionen föreslog på torsdagen som väntat att unionen förbereder eventuella mottullar som kan sättas in i fall att de pågående förhandlingarna med USA inte ger ett acceptabelt resultat. EU-listan över möjliga tullar är 218-sidor lång och täcker ett brett spektrum av industri- och jordbruksprodukter. EU-länderna har fram till 10 juni på sig att inkomma med synpunkter och invändningar. 

Om tullarna genomförs kommer de att läggas på amerikanska varor till ett värde av 95 miljarder euro vilket är betydligt mindre omfattande än de rådande amerikanska tullarna mot EU. EU kommer också att inleda en WTO-tvist mot USA om dess tullar på bilar och bildelar.

Sverige stöttar Radio Free Europe

Den svenska regeringen beslutade på torsdagen att ge Radio Free Europe ett bidrag på 20 miljoner kronor för 2025. 

– Fri och oberoende media är det bästa vaccinet mot propaganda och desinformation. I princip alla ryska oberoende medier har bannlysts, blockats eller stämplats som oönskade organisationer och USA har valt att dra tillbaka till stöd till fria medier i Europa. Därför ökar vi stödet till Radio Free Europe/Radio Liberty så att de kan fortsätta sända och publicera oberoende information, säger bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett uttalande.

Radio Free Europe/Radio Liberty  har sin huvudredaktion i Prag och grundades 1950 som en motvikt till regimkontrollerad nyhetsförmedling inom Sovjetunionen och Warszawapaktsländerna. I dag når kanalen veckovis en publik på nästan 50 miljoner människor i 23 länder, inklusive Ryssland, Ukraina, Iran, Afghanistan, Centralasien och Södra Kaukasus.

Tysk säkerhetstjänst pausar extremiststämpling av AfD

Den tyska säkerhetstjänsten, Federala byrån för skydd av konstitutionen, BfV, har beslutat, att i väntan på en domstolsprocess i frågan, pausa sin nya klassificering av ytterhögerpartiet AfD som ett extremistparti – en rasistisk och antimuslimsk organisation, rapporterar Reuters.  AfD:s ledning välkomnade på torsdagen beslutet.

Litauen överger förbud mot landminor

Parlamentet i Litauen, som gränsar  till Ryssland och Belarus, röstade på torsdagen för att lämna Ottawafördraget som förbjuder användning av landminor, rapporterar TT/GP. Lettland var först ut att lämna fördraget i april. Då meddelade även Finland att de planerar att göra samma sak.

Tysk gränspolis beordras avvisa asylsökande

Tysklands nya regering beordrar gränspolisen att avvisa papperslösa migranter, inklusive asylsökande, meddelar inrikesminister Alexander Dobrindt, rapporterar TT/GP. Schweiz reagerar negativt på den utökade gränsbevakningen.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Europaportalen på flera språk – News in English

Om man klickar på den brittiska flaggan bredvid sökrutan uppe till höger på sidan blir Europaportalens text engelsk. Önskas andra språk finns fler valmöjligheter högst upp till vänster.  

>>> Europaportalen in English.

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

Kandidatländernas väg till EU-medlemskap – så långt har de kommit

BRYSSEL 12 november 2024

Tio länder knackar på EU:s dörr men vägen till medlemskap är lång och krävande. Medan vissa länder som Albanien och Ukraina tar viktiga steg framåt, står andra still eller går bakåt. Europaportalens sammanställning över demokrati, korruption och ekonomi i ansökarländerna visar på fortsatt tydliga skillnader mot läget i de nuvarande medlemsländerna.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons från EU-kommissionen
annons
Fackliga Brysselkontoret