Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 29 september

Inflationen föll i eurozonen – mycket små prisökningar i Belgien

Den genomsnittliga inflationen bland de 20 euroländerna föll i september till 4,3 procent från 5,2 procent i augusti, det visar en preliminär sammanställning från Eurostat. Variationerna är dock stora mellan länderna. Lägst var prisökningarna i Belgien med 0,7 procent medan Slovakien toppade med 8,9 procent.

Svenska experter: Öka sanktionstrycket på Putin

I en debattartikel i Dagens nyheter på fredagen uppmanar fyra svenska expert kritiker till Rysslandssanktionernas bristande effekt att ha mer tålamod – sanktionerna är inte verkningslösa utan har fått effekt, hävdar de. Inte desto mindre vill de se tre åtgärder för att ytterligare försvåra finansieringen av Rysslands illegala krig i Ukraina. För det första bör dagens pristak på rysk olja sänkas stegvis från 60 dollar till 30-40 dollar per fat. För det andra bör dagens exportförbudslista ersättas med en lista över vad tillåts exporteras till landet så som mat och mediciner, det som inte finns på lista får då per automatik inte exporteras. För det tredje måste ryska tillgångar i västerländska banker konfiskeras och överföras till en fond för Ukrainas återuppbyggnad, anser debattörerna.

EU-länderna förlänger skydd för ukrainska flyktingar

Ukrainska flyktingars rätt till skydd i EU förlängs fram till mars 2025. Det beslutade EU-länderna på torsdagen. Fler än fyra miljoner ukrainska flyktingar befinner sig för närvarande i EU på flykt från Rysslands invasionskrig.

FN: Över 2 500 migranter har dött på Medelhavet

Hittills i år har mer än 2 500 migranter dött eller försvunnit på väg mot Europa över Medelhavet. Det visar en sammanställning som FN:s flyktingorgan UNHCR har gjort, enligt TT/SvD.

Stoltenberg i Kiev: Beställ mer vapen

Nato-chefen Jens Stoltenberg är i Kiev för samtal med bland andra Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Beställ mer vapen, uppmanar norrmannen västvärlden, enligt TT/SvD.

Sverige bäst i Europa men klarar ändå inte eget mål

Svenska företag är etta i Europa på forskning och utveckling. Trots det når inte Sverige det nationella målet. Målet är att Sverige ska ha 4 procents forskning och utveckling i förhållande till BNP. I dag är nivån 3,5 procent, uppger Ekot.

EU och Latinamerika ska samarbeta mot smuggling

I Sverige skördar gängvåldet allt fler offer. Och i hela Europa når kokainsmugglingen historiska nivåer. Nu vill myndigheter i EU och Latinamerika dela mer information för att stävja den organiserade brottsligheten, skriver DN.

Belarus: Polsk helikopter inkräktade luftrum

Belarus anklagar Polen för att ha inkräktat på belarusiskt luftrum, skriver TT/SvD. Enligt Minsk handlade det om en polsk helikopter. Uppgiften kommer från Belarus försvarsdepartement i en skriven kommuniké. Enligt departementet flög den polska helikoptern in i landets luftrum två gånger på torsdagseftermiddagen.

Pandemilån till SAS godkänt – igen

Danska och svenska statens pandemilån till SAS – en kredit på som högst 1,5 miljarder kronor – har återigen godkänts i en domstol, skriver TT/GP. EU-domstolen underkänner samtliga argument som framförts av Ryanair och fastställer domarna i lägre instanser.

Lägre inflation än väntat i Tyskland

Nu dämpas inflationen i Tyskland. I september uppgick inflationen till 4,5 procent, skriver TT/SvD. I augusti låg inflationstakten, prisförändringarna på årsbasis, på 6,1 procent. Dagens siffra var något lägre än väntat, analytiker hade enligt Bloomberg i genomsnitt förutspått 4,6 procent.

Spansk inflation ökar – fast mindre än befarat

Inflationen i Spanien, det vill säga prisökningarna i årstakt, lyfte till 3,2 procent i september enligt beräkningarna, upp från 2,4 procent i augusti. Ökningen var dock något mindre än befarat. Analytiker hade i snitt räknat med en septemberinflation i Spanien på 3,3 procent enligt det EU-harominserade måttet , uppger TT/GP.  

Notiser 28 september

Azerbajdzjan upplöser Nagorno-Karabach

Utbrytarregionen Nagorno-Karabach, som utropade sin självständighet 1991, kommer slutligt upphöra att existera vid årsskiftet och dess återstående etniska armeniska befolkning måste acceptera att styras som en del av Azerbajdzjan, enligt ett dekret som utfärdades den azeriska presidenten Samvel Shakhramanyan på torsdagen, rapporterar Politico. Sedan Azerbajdzjan öppnade den enda vägen som förbinder Nagorno-Karabach med Armenien i söndags har 65 036 människor av en befolkning på uppskattningsvis 120 000 flytt över gränsen, meddelade den armeniska regeringen.

Trots krisen – här är Sverige i världstopp

Mycket går åt fel håll just nu. Men på en punkt går det bra: Innovationer. Sverige är näst bäst i världen.

– Detta är hoppet för framtiden, säger Peter Strömbäck, generaldirektör för Patent- och registreringsverket, PRV till TT/TN.

Ungdomar stämmer EU-länder – ”kan få stor påverkan”

Sex ungdomar från Portugal stämmer 32 länder, däribland Sverige, som de menar har brutit mot deras mänskliga rättigheter genom att inte tillräckligt snabbt agera mot klimatförändringarna. Under onsdagen inleddes förhandlingarna i Europadomstolen, uppger Ekot.

Momika använde Adaktusson för att få komma till Sverige

Koranbrännaren Salwan Momika använde ett personligt brev från dåvarande EU-parlamentarikern Lars Adaktusson (KD) för att få visum i Sverige. Här har han bränt koraner, polisanmälts och orsakat politisk turbulens. Nu kämpar Momika för att få stanna i Sverige.

– Jag är inte synsk och kunde inte veta vilka vedervärdiga handlingar han skulle utföra, säger Adaktusson till Dagens Nyheter.

Misslyckat första maktförsök för spanska högern

Spaniens konservativa parti Partido popular misslyckades med att bilda regering i första försöket i spanska parlamentet på onsdagen, uppger TT/SvD. PP:s partiledaren Alberto Núñez Feijóo lade fram ett regeringsunderlag sedan hans parti fick flest röster i valet den 23 juli. Men högern saknade nödvändig majoritet.

von der Leyen träffar Biden

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ska den 20 oktober träffa den amerikanske presidenten Joe Biden, uppger Bloomberg. De väntas bland annat presentera en uppgörelse för att avveckla de amerikanska tullar för stål som infördes under Donald Trump.

Experter: Globalt mål för bättre luftkvalitet spar liv och kostnader

Ett globalt miljömål för minskade luftföroreningar och åtgärder för att förbättra luften i låginkomstländer. Det föreslår forskare och beslutsfattare i en sammanställd rapport från den internationella workshopen Saltsjöbaden VII. 

– Luftföroreningar är vår enskilt största miljöhälsorisk. Flera miljoner människor dör i förtid varje år på grund av luftföroreningar. Minskar vi utsläppen av luftföroreningar kan vi spara både liv och kostnader för sjukvården och samtidigt minska belastningen på ekosystemen och klimatet, säger Peringe Grennfelt, senior forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet i ett uttalande på torsdagen.

Italienska regeringen skriver ned tillväxtprognos – statsskuld på 140 procent BNP

Den ekonomiska tillväxten väntas i år bli 0,8 procent – ned från tidigare prognos på 1 procent av BNP, enligt Reuters. Nästa års tillväxt skrivs även den ned: från 1,5 till 1,2 procent. Samtidigt väntas budgetunderskottet bli 5,3 procent i år och 4,3 procent nästa år. Statsskulden antas 2023 hamna på 140 procent av BNP, långt över de 60 procent som vid årsskiftet åter blir regel för EU-länderna.

Uppgifter: Reservarmé i rörelse för rysk offensiv

Uppgifter om att den 25:e ryska armén för första gången har satts in i strider i Ukraina har lett till spekulationer om en snar rysk motoffensiv, skriver SvD. En rysk motoffensiv i Ukraina skulle behöva påbörjas i god tid innan vädret omöjliggör den typen av insatser. Svenska militära experter ställer sig dock tveksamma till om Ryssland för närvarande har resurser för en sådan insats.

Avtal klart för polsk kärnkraft

Avtalet är klart, papper är påskrivna, och bygget av Polens första kärnkraftverk kan inledas.

– I dag öppnar Polen ett nytt kapitel. 1900-talet var kolet och oljans århundrade, 2000-talet är atomkraftens, sade premiärminister Mateusz Morawiecki under ceremonin där alla dokument skrevs under, enligt TT/SvD.

Klart i EU om stopp för gummigranulat

Åtta år har Sveriges planskötare på sig för att byta ut gummigranulatet från fotbollens konstgräsplaner. Sedan EU:s medlemsländer, inklusive Sverige, i våras gett klartecken för ett förbud har nu EU-kommissionen tagit det formella beslutet om att stoppa ett stort antal mikroplaster, skriver TT/GP.

Ryssland anklagar väst för hjälp vid Krimattack

Ryssland anklagar västländer för att ha understött Ukrainas attack mot den ryska Svartahavsflottans högkvarter i Sevastopol på Krimhalvön, skriver TT/SvD.

Nytt oväder drabbar Grekland

Bara veckor efter de senaste väderkatastroferna i Grekland hotas landet på nytt. Åter är det mellersta Grekland som drabbats hårdast, i synnerhet runt staden Volos, där många av de över 140 000 invånarna bevittnat hur gator blivit floder och källare svämmat över, uppger TT/Sydsvenskan.

Notiser 27 september

Utvisad ambassadör: Det blir aldrig någon västerländsk demokrati av Ryssland

Det ryska kriget i Ukraina har nu gått in på sin nittonde månad och Rysslandsbedömare spekulerar i hur Ryssland kommer att utvecklas efter att kriget någon gång tar slut.

– Min personliga erfarenhet efter att ha bott halva mitt liv i det ockuperade Estland gör att jag drar slutsatsen att Ryssland aldrig blir en västerländsk demokrati, det säger Estlands förra Rysslandsambassadör Margus Laidre, rapporterar Yle

– Det överraskande och konstiga är att de flesta [ryssar] betraktar sig som offer, säger Laidre.

Enligt honom har Kreml lyckats med sitt narrativ till befolkningen om att kriget var oundvikligt. Om Moskva inte hade gått in i Ukraina hade väst, enligt den ryska propagandan, anfallit Ryssland, tagit de ryska naturresurserna och förstört hela landet.

Mer än 50 000 har flytt till Armenien – tidigare separatistledare greps

Antalet flyktingar från utbrytarregionen Nagorno-Karabach i Azerbajdzjan ökar stadigt.  På onsdagen meddelade de armeniska myndigheterna att över 50 000 av regionens 120 000 etniska armenier har flytt till Armenien, rapporterar Yle. Azerbajdzjan meddelade att man gripit en tidigare separatistledare i Nagorno-Karabach då han försökte ta sig in i Armenien.

F-16-plan kan levereras till Ukraina nästa år

 USA kommer nästa månad att börja träna stridspiloter från Ukraina på att flyga F-16 plan på baser i Arizona, enligt amerikanska TV-kanalen MSNBC.

Övningarna ingår i ett samarbete mellan USA, Nederländerna, Danmark och Norge, som alla planerar att skicka F-16 plan till Ukraina.

Nederländernas försvarsminister Kajsa Ollongren, som intervjuas av kanalen, uppger att det tar 6-8 månader att snabbutbilda ukrainarna och att de första leveranserna av planen till Ukraina därför väntas ske först någon gång under 2024.

EU: Sociala medier måste rensa bort desinformation – X pekas ut

Företrädare för EU-kommissionen uppmanade på tisdagen stora sociala plattformar att trappa upp kampen mot desinformation samt vilseledande information, särskilt i förhållande till uppgifter som rör det ryska anfallskriget mot Ukraina.

Vera Jourová, vice ordförande i EU-kommissionen och ansvarig för rättsliga frågor, vände sig särskilt till X, som hon uppgav härbärgerar den största andelen av desinformation bland de plattformar som anmälts till kommissionen, skriver CNN.

Ukraina - testarena för svenska vapen

Försvarsmakten och Försvarets materielverk ska utvärdera hur svenska vapensystem som skänkts till Ukraina fungerat i kriget, rapporterar Sveriges Radio. Syftet med utvärderingen är att få mer kunskap för att kunna bygga ett starkt svenskt försvar.

– När vi skickar plattformar och system till Ukraina prövas de ju på riktigt, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till Ekot.

Navalnyjs "dom" står fast

Den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj fick på tisdagen avslag på sitt överklagande mot en "dom" som utsträcker hans 19 år långa fängelsestraff till 30 år. Navalnyj riskerar nu att flyttas till ett specialfängelse, som anses vara det hårdaste i hela det ryska straffsystemet, uppger Euractiv.  EU har sedan tidigare krävt att Aleksej Navalnyj omedelbart ska släppas fri.

EU planerar upphandla covidvaccin för flera år

EU-kommissionen är i färd med att dra i gång en gemensam upphandling av mRNA-vacciner mot covid-19. Kontraktet avser perioden 2023 till 2026 och blir den första gemensamma upphandlingen efter pandemin, uppger Politico.

Notiser 26 september

EU:s oljeimport från Ryssland fortsätter att minska

Energiimporten till EU från Ryssland minskade under våren för andra kvartalet i rad jämfört med samma period föregående år. Under andra kvartalet 2023, jämfört med samma kvartal 2022, minskade EU:s import med 39,4 procent i värde och 11,3 procent räknat på vikt i ton, meddelar Eurostat på tisdagen. Rysslands andel av den totala EU-importen av petroleumoljor var 4,0 procent under andra kvartalet 2023, jämfört med en andel på 21,6 procent under samma kvartal förra året. 

Enigt finansutskott vill stoppa ny EU-finansiering

För att återbetala EU:s skuld för finansieringen av den stora Coronafonden har EU-kommissionen föreslagit tre nya inkomstkällor för EU-budgeten. Det tycker dock ett enigt finansutskott i riksdagen inte är en bra politik och avslår förslaget med hänvisning till den så kallade subsidiaritetsprincipen. Enligt den EU-principen ska beslut i EU tas så nära medborgarna som möjligt. Utskottet har vid flertalet tillfällen varit kritiskt mot införandet av nya egna medel och mot överföring av beskattningsrätt till EU-nivå. Medlemsländerna är skyldiga att betala EU:s utgifter och det sker i huvudsak via den så kallade BNI-avgiften samt tre andra avgifter. Se mer om Sveriges EU-avgift, rabatt och bidrag. 

Trettiotre stater inför rätta för bristande klimatpolitik

Imorgon onsdag måste trettiotre stater, däribland Sverige, försvara sin klimatpolitik inför 17 domare i Europadomstolen i Strasbourg, rapporterar Syre. Bakom stämningen står sex portugisiska ungdomar i åldrarna 11 till 24 som anklagar länderna att genom bristande klimatpolitik inte skydda deras rätt till liv, samt rätten till respekt för privat- och familjeliv i enlighet med Europakonventionen för de mänskliga rättigheterna som länderna lovat följa. 

Polens ledare piskar upp hat mot prisbelönt film – regissör skyddar sig

Med bara veckor kvar till det polska parlamentsvalet försöker landets president, premiärminister, justitieminister ta heder och ära av den polska filmaren regissör Agnieszka Holland och hennes prisbelönta film The Green Border, en dramafilm om hur migranter behandlas vid den polsk-belarusiska gränsen, rapporterar Politico. De framträdande nationalkonservativa polska politikerna försöker koppla filmen till nazism, sovjet och “antipolsk” verksamhet. Jarosław Kaczyński regeringspartiets starke man kallade filmen "skamlig, motbjudande, äcklig". Filmaren har anlitat ett säkerhetsföretag som ska skydda henne mot eventuella attacker.

Erdogan: Släpper in Sverige i Nato – om Turkiet får köpa F-16-plan av USA

Turkiet kommer att godkänna den svenska Natoansökan om USA håller sitt löfte om försäljning av F-16 plan till landet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters, uppger Ekot. President Erdogan har tidigare sagt att de båda sakerna inte har med varandra att göra. Om USA håller sitt löfte kommer vårt parlament att hålla sitt om Sveriges Natomedlskap, säjer president Erdogan, enligt Reuters.

FN-rapport: Brutal rysk tortyr i Ukraina

Den ryska tortyren i Ukrainas ockuperade områden är systematisk och utbredd, visar en ny FN-rapport. FN har noterat flera fall där tortyren varit så brutal att den lett till döden, skriver Yle. Ukrainarna har torterats i fängelser, fångläger och liknande förläggningar. Det är särskilt människor som Ryssland misstänker är informanter till den ukrainska militären som utsätts för tortyr.

Tyskland skärper gränskontrollerna mot Polen och Tjeckien

Tyskland kommer att skärpa sin kontroller av gränserna mot Polen och Tjeckien, detta efter att allt fler asylsökanden kommit in i Tyskland därifrån de senaste månaderna och antalet asylsökande ökat kraftigt i år, uppger Ekot. Situationen plus att Tyskland under senaste året tagit en miljon ukrainare har lett till en intensiv debatt om den tyska asylpolitiken och många kommuner har på sistone meddelat att de inte klarar av ta emot fler. Polen har samtidigt meddelat att man ökar kontrollen av gränsen mot Slovakien av samma anledning, rapporterar Reuters.

Orbán: Ingen brådska med Sverige i Nato

Ungern premiärminister Viktor Orbán ser ingen brådska med att ratificera ett svenskt medlemskap i militäralliansen Nato.

– Jag undrar om det är något brådskande som tvingar oss att ratificera Sveriges Natoansökan. Jag kan inte se några sådana omständigheter, sade Orbán inför Ungerns parlamentariker när parlamentet öppnade på måndagen, enligt TT/SvD.

Spanska omröstningar om ny regering

I morgon onsdag hålls en förtroendeomröstning om den spanske konservative oppositionsledaren Alberto Núñez Feijóos möjlighet att bilda regering och bli ny premiärminister. Han har dock fyra mandat från majoritet, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Om han misslyckas att få stöd får han en ny chans på fredag där det räcker med fler ja- än nej-röster. Om det inte heller då finns tillräckligt stöd får nuvarande premiärminister, socialdemokraten Pedro Sanchez, två månader på sig att bilda regeringen.

Macron: Mer än hälften av landets bilar ska gå på el 2030

Frankrike ska minska sina utsläpp med 55% till 2030, i en omställning som kommer att omfatta hela samhället och involvera varje fransman.

– Den franska hållningen till klimatomställningen är varken att ge upp och backa, eller att gå för hårt åt ekonomin så att den dör. Den franska hållningen är att ställa om i takt med ekonomisk tillväxt, förklarade Emmanuel Macron, enligt Ekot.

Otåligt Paraguay hotar stoppa handelsavtal med EU

EU och Mercosur-länderna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay nådde 2019 en politisk överenskommelse om ett handelsavtal. Avtalet har dock inte godkänts av EU och nu hotar den paraguayanske presidenten Santiago Pena att stoppa förhandlingarna om parterna inte når en uppgörelse innan den 6 december, rapporterar Reuters.

EU-länder överens om bilutsläpp – slutförhandlingar väntar

EU:s medlemsländer, inklusive Sverige,  är överens om sin syn på nya utsläppsregler för både lätta och tunga fordon. Kritiker talar om en urvattnad uppdatering. Närmast vänta förhandlingar med Europaparlamentet som röstar om sin ståndpunkt den 8-9 november .

Ryssland spårar oliktänkande med ansiktsigenkänning

I Ryssland har användningen av så kallade ansiktsigenkänningssystem ökat markant sen den storskaliga invasionen av Ukraina förra året, rapporterar Ekot. Nära 600 fall av gripanden har listats av den oberoende organisationen OVD-info. En aktivist hade hittats via ansiktsigenkänning i metron och greps senare för att han hade haft med sig en affisch som krävde att politiska fångar släpps.

Spår av robot hittades i Moldavien

Rester av en luftvärnsrobot har hittats i östra Moldavien, dagen efter ett ryskt anfall mot Ukraina på andra sidan gränsen, skriver TT/SvD. Resterna av vad som uppges vara en luftvärnsrobot av typen S-300 hittades nära gränsen mot Ukraina, i en by söder om Tiraspol, utbrytarrepubliken Transnistriens huvudort.

Fem dödade i eldstrid i norra Kosovo – landssorg utlyst

Kosovos president Vjosa Osmani utlyser nationell landssorg efter söndagens blodiga attack där en polis och fyra attentatsmän dödades, uppger SVT. Händelsen markerar den allvarligaste upptrappningen av våldet i norra Kosovo sedan 2011.

Notiser 25 september

Sara Skyttedal petas som toppnamn i EU-val

Sara Skyttedal kommer inte att vara Kristdemokraternas toppkandidat i Europaparlamentsvalet, skriver hon på Facebook.

”Nomineringskommittén har valt att inte placera mig som toppnamn i deras förslag inför den kommande mandatperioden. Efter den rådgivande medlemsomröstningen kommittén genomfört, blev det klart att jag inte har det breda stöd i partiet som krävs för att leda en valkampanj”, skriver hon i inlägget. Hon avslutar med att konstatera: "Efter nästa sommar står jag till förfogande för nya utmaningar."

Ministern om jordskredet vid E6:an: Norge kommer att bistå med hjälp

Norge är berett att bistå med hjälp efter lördagens stora jordskred vid E6:an i Stenungsund, enligt infrastrukturminister Andreas Carlson (KD). ”Jag talade i går med min norske kollega Jon-Ivar Nygård som beskrivit att de står redo att bistå med hjälp”, säger han till P1 Morgon. Europaväg 6 är Norges viktigaste väg till  kontinenten och till Göteborgs hamn räknas som Norge största hamn när det gäller export och import.

EU till nätjättar: Stoppa rysk propaganda i slovakiska valet

EU-kommissionen har meddelat de sociala mediejättarna Alphabet, TikTok och Meta att de måste göra mer för att skydda Slovakiens val den 30 september från utländsk inblandning – annars riskerar de höga böter, rapporterar Politico. Det finns en växande oro bland europeiska och slovakiska tillsynsmyndigheter att desinformation och pro-Kreml-ideologi sprids bland lokala användare av sociala medier, inklusive anhängare av Robert Fico, landets kontroversiella före detta premiärminister som nu leder i opinionsundersökningar. Fico har krävt att det militära stödet till Ukraina ska upphöra och hans parti leder för närvarande i opinionsundersökningarna.

Ryskt luftangrepp mot Odessa

Ryssland attackerade Odessa-regionen i södra Ukraina med robotar och attackdrönare under natten mot måndag, enligt ukrainska myndigheter, enligt TT/SvD.

EU stoppar Booking från att köpa ledande svensk resebyrå

EU-kommissionen meddelade på måndagen att de stoppar hotellbokningsföretaget Booking från att köpa det Uppsalabaserade företaget eTraveli som tillhandahåller “tekniska lösningar för att koppla ihop resenärer och flyg”. EU-kommissionen fann att sammanslagningen skulle ha stärkt Bookings redan dominerande ställning på marknaden för hotellbokningstjänster online , “vilket leder till högre kostnader för hotellen och eventuellt för konsumenterna”.

Meloni medger misslyckande i migrationsfrågan

Ett år efter valet som resulterade i att hon blev Italiens premiärminister tillstår Giorgia Meloni att hon hade hoppats göra "bättre" ifrån sig för att få kontroll över migrationssituationen, skriver TT/GP.

– Resultaten är inte vad vi hoppades. Det är verkligen ett mycket komplext problem, men jag är säker på att vi kommer till botten med det, sade hon.

Attackerad polsk oppositionspolitiker varnar för polarisering

Borys Budka, polsk riksdagsledamot för det största oppositionspartiet Medborgarplattformen, attackerades i förra veckan av en okänd man som anklagade honom för att vara tysk, nazist och oppositionsledaren Donald Tusks gris innan mannan knuffade honom och förstörde hans mobil, rapporterar Politico.  Borys Budka lade den indirekta skulden för attacken på regeringspartiet Lag och rättvisas ledare Jaroslaw Kaczyński som han menar ligger bakom det polariserade klimatet i landet. 2019 knivmördades borgmästaren Paweł Adamowicz i Gdańsk, också han tillhörande Medborgarplattformen. Den 15 oktober hålls det parlamentsval i Polen.

”Ser inte jättebra ut när parlamentet öppnar”

Regeringen hoppas på ett snabbt klartecken till Sveriges Natoansökan när det turkiska parlamentet öppnar på söndag. Men hindren är många.

– Det här kan bli segt, säger Turkietexperten Michael Sahlin till TT/SvD.

Inga toppolitiker mötte Zelenskyj i Polen

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj träffade inga toppolitiker under sin mellanlandning i Polen på väg hem från sin resa till USA och Kanada. Det ses som ännu ett tecken på de ansträngda relationerna länderna emellan på grund av spannmålstvisten, rapporterar The Guardian/TT/SvD.

Scholz försvarar hög ränta: Hushåll klarar det

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz försvarar Europeiska centralbankens (ECB) räntehöjningar och anser att hushåll bör klara av den historiskt höga räntenivån på 4 procent, uppger TT/SvD.

Azerbajdzjans och Armeniens ledare möts inom kort

Armeniens premiärminister Nikol Pasjinjan och Azerbajdzjans president Ilham Aliyev kommer att mötas den 5 oktober i Granada i Spanien, meddelar Armenien på söndagen, enligt TT/GP.

Samtidigt har flyktingar börjat ta sig från Nagorno-Karabach till Armenien, uppger Yle.

Eldstrider i Kosovo efter att polis sköts ihjäl i bakhåll

I Kosovo har eldstrider brutit ut efter att en polis sköts ihjäl och en annan skottskadades i ett bakhåll tidigt på söndag morgon, rapporterar Yle. Premiärminister Albin Kurti säger att minst 30 beväpnade män har omringats av polisen som vill avväpna dem.

Notiser 22 september

Polen svarar i visumskandal – kommissionen ger bakläxa

EU-kommissionär Ylva Johansson krävde i veckan den polska regeringen på svar efter anklagelser om att polska ambassader och konsulat delat ut Schengenvisum i utbyte mot mutor. Kommissionen har nu fått ett svar.

– Vi anser att svaret inte besvarar kommissionärens alla frågor till fylles, sade en talesperson för EU-kommissionen på fredagen.

Den polska regeringen har till den 3 oktober på sig att svara på alla de elva frågorna.

Ungersk gruppledare: Osannolikt att Sverige godkänns i år

Ungern kommer förmodligen inte godkänna Sveriges Natoansökan i år, säger regeringspartiet Fidesz gruppledare Máté Kocsis till ungersk tv, skriver DN. Anledningen uppges vara ett fyra år gammalt tv-inslag från SVT-UR, där Ungerns utveckling i odemokratisk riktning beskrivs – en beskrivning som delas av EU och experter.

Beslut om EU:s "övervakningslag" skjuts upp

Det blir ingen enad front från EU:s ministerråd vad gäller den så kallade ”chat control” där nätjättar ska tvingas övervaka personer i jakt på barnsexbrott. I alla fall inte ännu. Punkten har strukits från dagordningen när justitie- och inrikesministrarna möts nästa fredag, 28 september, skriver TT/Aftonbladet. Flera länder som Tyskland, Polen och Estland uppges vara kritiska till förslaget.

Polen backar om vapenstopp till Ukraina

Nu backar Polens president från premiärministerns uttalande om att landet ska sluta skicka vapen till sitt krigshärjade grannland Ukraina. President Andrzej Duda menar att premiärministerns uttalande misstolkats:

– Enligt min åsikt menade premiärministern att vi inte kommer att överföra de nya vapnen som vi för närvarande köper till Ukraina när vi moderniserar den polska armén, sa Andrzej Duda under torsdagen, rapporterar AFP/SvD.

Fler sökte asyl i EU – färre i Sverige

Det totala antalet asylsökande i EU-länderna var i juni närmare 90 000, en ökning med drygt 20 procent jämfört med samma månad 2022. Det visar siffror från Eurostat på fredagen. I Sverige var antalet asylsökande i juni 1 155 vilket är en minskning med 27 procent jämfört med juni i fjol.

Fransk journalist anhållen efter avslöjande

En fransk journalist anhölls efter att ha rapporterat att fransk underrättelsetjänst varit inblandad när civila dödats i Egypten, rapporterar SVT. Händelsen har väckt stark kritik och har kallats för en ”oacceptabel attack” mot pressfriheten.

Politico: Socialdemokratisk ryssvän störst i Slovakien

Inför det slovakiska parlamentsvalet den 30 september leder den socialdemokratiska populisten och tidigare premiärministern Robert Ficos parti Smer de sammanvägda opinionsundersökningarna med 21 procent. På andra plats kommer det liberala PS med 16 procent och på tredje socialdemokratiska Hlas 14 procent, rapporterar Politico. Enligt tidningen är Robert Fico, som lovat väljarna att stoppa vapenexporten till Ukraina, i paritet med Ungerns premiärminister Viktor Orbán som en av Europas mest Rysslandsvänliga politiker.

Tyskarnas tillit till demokratin minskar

Allt fler tyskar tvivlar på demokratin. Allt fler delar en högerextrem världsbild, och önskar sig en stark ledare. Det visar en ny undersökning av det tyska politiska mellanskiktet, rapporterar Ekot. 8,3 procent av tyskarna, som själva anser sig stå i mitten politiskt, delar en högerextrem världsbild. Tidigare år har andelen legat omkring 2 till 3 procent.

Europeiska naturvårdare ryter till – vargjakt är inte en lösning

EU-kommissionen menar att vargflockar är ett växande hot och vill ha mera information om lokala vargstammar. Men den kunskapen finns redan, menar europeiska naturvårdsexperter och säger att man bör ta till andra metoder än vargjakt, enligt Yle.

Ukrainska soldater övade strid i Sverige

Under några sommarveckor har Sverige utbildat ett hundratal ukrainska soldater i att strida med de svenska leopardstridsvagnarna, uppger Ekot.

Nagorno-Karabach: ”Ansvarslöst” av EU att titta bort

EU anklagas för passivitet i Nagorno-Karabach, där Azerbajdzjan tidigare i veckan gick till militärt angrepp mot självstyret. Behovet av azerbajdzjansk gas bakbinder ett energitörstigt Europa, enligt kritikerna.

– Ansvarslöst, säger tunga tyska S-toppen Michael Roth, enligt TT/Sydsvenskan.

Storbritannien: Fem åtalas för ryskt spioneri

Fem bulgariska medborgare misstänkta för spioneri för Rysslands räkning kommer att åtalas för konspiration i syfte av spionage, meddelar den brittiska åklagarmyndigheten CPS, enligt TT/SvD. Det rör sig, enligt CPS, om tre män och två kvinnor som kommer att åtalas för att ha ”samlat information med syfte att direkt eller indirekt vara användbart för en fiende i ett syfte som skadar statens säkerhet och intresse”.

Italienska kommuner larmar: Kaotiskt läge

En skriande brist på lokaler och myndigheter som inte vet hur många migranter de förväntas ta emot. I Italien larmar kommunerna om ett allt svårare läge i spåren av de tusentals migranter som fortsätter att komma till Lampedusa.

– Läget är kaotiskt, säger Matteo Biffoni, borgmästare i staden Prato i Toscana, enligt TT/GP.

Turkiet höjer styrräntan till 30 procent

Turkiets centralbank slår till med ännu en ovanligt stor höjning av styrräntan, med 5 procentenheter till 30 procent, skriver TT/SvD. Beskedet från centralbanken, med chefen Hafize Gaye Erkan, låg i linje med marknadens förväntningar och den turkiska liran tappade höjd efter beskedet.

Notiser 21 september

Två döda efter ryska robotattacker mot flera ukrainska städer

Flera ukrainska städer, däribland huvudstaden Kiev, har attackerats av Ryssland nu på torsdagsmorgonen, i Cherson har två personer dött enligt regionens guvernör och flera civila har skadats i andra städer i ett omfattande robotangrepp, uppger ukrainska myndigheter, rapporterar Ekot.

Polen utvidgar spannmålsstriden mot EU – slutar skicka vapen till Ukraina

Mitt under den polska valrörelsen trappade Polens regering på onsdagen upp konflikten kring EU-beslutet att låta Ukraina exportera spannmål via landet. Polen slutar nu skicka vapen till Ukraina, meddelade landets premiärminister Mateusz Morawiecki, rapporterar GP/PAP.

Det började med att EU-kommissionen gick in för att hjälpa Ukraina med spannmålsexport via EU sedan Ryssland hindrat exporten över Svarta Havet. Det fick till följd att billigt ukrainskt spannmål översvämmande marknaden i vissa EU-länder däribland Polen, och EU införde tillfälliga restriktioner  i maj. Dessa hävdes i fredags då kommissionen ansåg att marknadsproblemen var lösta. Polen, Ungern och Slovakien accepterade inte beslutet och införde omedelbart nationella regler i strid mot  EU-rätten. Sedan Ukraina pekat ut åtgärden som osolidariskt svarade Polen med att stoppa vapenexporten.   

Transport överklagar till Europadomstolen – vill pröva föreningsfrihetens räckvidd

Transportarbetarförbundet vill att domstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg, Europadomstolen, prövar om förbundet fått sin föreningsfrihet kränkt sedan svenska domstolar ogiltighetsförklarat uteslutningen av en SD-politiker, rapporterar Transportarbetaren.

– Domen kränker våra medlemmars rätt att bestämma vem som ska vara med i vårt förbund. Det handlar också om hot mot föreningsfriheten, och berör långt fler. Det verkligt upprörande är att beslut som vi fattat inom förbundet på demokratisk grund lyfts bort av svenska staten, säger Lars Mikaelsson, Transportarbetarförbundets sekreterare och vice ordförande.  

EU-utskott: Mer pengar behövs

I den pågående halvtidsöversynen av EU:s flerårsbudget för 2021–2027 har EU-parlamentets budgetutskottet i veckan röstat för ett förslag som vill se 10 miljarder euro mer än kommissionens förslag från i somras. Hela EU-parlamentet ska rösta i frågan den 4 oktober. Medlemsländerna väntas inte vara villiga att skjuta till så mycket pengar. Tilläggsbudgeten är till för att klara ökade utgifter som stöd till Ukraina, migration och stigande räntekostnader. Tilläggsbudgeten måste tas med enhällighet bland medlemsländerna efter EU-parlamentets godkännande.

KD-toppen vill förbjuda bjudresor som han själv åkte på

Den kristdemokratiske EU-parlamentarikern David Lega lät sig bjudas till diktaturen Förenade Arabemiraten – som senare använde resan i propagandasyfte.
Men i somras röstade EU-ledamoten i stället för ett förslag att förbjuda bjudresor.
– Det är jätteviktigt att jag som folkvald kan resa utan att bli misstänkliggjord, säger David Lega till Aftonbladet.

EU-revisorer sågar miljardprogram mot kvinnovåld: ”Ingen effekt”

En historiskt hög summa pengar för att utrota våld mot flickor och kvinnor har inte haft någon effekt. Det är Europeiska revisionsrättens hårda slutsats, som samtidigt kritiserar det faktum att en tredjedel av pengarna har gått till FN-administration, skriver Altinget.

Azerbajdzjan utropar seger i Nagorno-Karabach

Azerbajdzjans president Ilham Aliyev uppger att hans land nu återtagit kontrollen över utbrytarregionen Nagorno-Karabach, efter att ha inlett en militäroffensiv mot armeniska styrkor, rapporterar SVT.

Läget i Nagorno-Karabach väcker oro inom EU för en humanitär katastrof. Det höjs också röster för sanktioner mot Azerbajdzjan.

– Det finns ett ord för det här: etnisk rensning, säger franska EU-parlamentsledamoten Nathalie Loiseau, enligt TT/Aftonbladet.

Sunak skruvar ner brittiska klimatambitioner

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak meddelade under onsdagen planer på att sänka ambitionerna för delar av den klimatpolitik som syftat till att nå netto noll koldioxidutsläpp till 2050, enligt TT/SvD. Beskedet har väckt motstånd från politiker, miljöaktivister och industrier.

Elbilslyft i europeisk bilförsäljning

Bilförsäljningen i Europa ökade för 13:e månaden i rad i augusti. Nybilsregistreringarna steg 21 procent i årstakt till 787 626 bilar, enligt branschorganisationen ACEA. Försäljningen av helt eldrivna fordon mer än fördubblades, skriver TT/SvD. De batteridrivna bilarna stod i augusti för över en femtedel – 21 procent – av försäljningen, vilket är den högsta andelen hittills.

EU föreslår tio års förlängning för växtbekämpningsmedlet glyfosat

EU-kommissionen föreslår att användningen av det kontroversiella och allmänt använda växtbekämpningsmedlet glyfosat förnyas i ytterligare tio år, skriver Yle. Världshälsoorganisationen WHO har, i motsats till Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet Efsa, bedömt att glyfosat kan vara cancerframkallande för människor.

Farliga ämnen i varannan elpryl

Nästan varannan elpryl som Kemikalieinspektionen granskat innehöll farliga ämnen i en så stor mängd att de inte får säljas inom EU, skriver TT/GP. Inspektionen har granskat farliga ämnen i hemelektronik som laddare, hörlurar och belysning. I 47 procent av produkterna var halten farliga ämnen så hög att varan inte ska finnas på EU:s marknad.

Över 30 000 grisar slaktade i Italien efter svinpestlarm

Nära 34 000 grisar på totalt tolv gårdar i regionen Lombardiet i norra Italien har slaktats för att stoppa spridning av svinpest, skriver Reuters/SVT.

Notiser 20 september

Miljardstöd från EU hotas av ändrad svensk klimatpolitik

Sverige har rätt till 38 miljarder kronor i ett särskilt stöd från EU. Men bara om vi uppfyller våra åtaganden, bland annat gällande klimatet. Med regeringens förslag om sänkt reduktionsplikt kan delar av stöden frysa inne, säger en talesperson för EU-kommissionen till SVT Nyheter.

Sveriges EU-avgift krymper 2024

För 2024 väntas Sveriges bruttoavgift till EU bli 40,7 miljarder kronor inklusive den svenska medlemsrabatten. Det framgår av en prognos i regeringens budgetproposition som presenterades på onsdagen. Jämfört med prognosen för 2023 blir det en minskning för Sverige med 2,6 miljarder kronor. Avgiften kan variera stort från år till år beroende på EU:s inkomster och utgifter och hur ekonomin utvecklas i medlemsländerna. Varje år får Sverige tillbaka cirka 15 till 16 miljarder kronor i EU-bidrag vilka går till bland annat jordbruk, universitet och tillväxtprojekt. Läs mer om Sveriges EU-avgift, rabatter och bidrag.

Rådet backar upp ILO-konvention om våld i arbetslivet

Mer än en av fem arbetstagare i EU har utsatts för trakasserier och våld på sin arbetsplats, enligt EU:s ministerråd, som nu ställer sig bakom ILO-konventionen om att motverka övergrepp i arbetslivet. Konventionen är den första som fastställer minimistandarder för att bekämpa arbetsrelaterat våld. När Europaparlamentet gett sitt godkännande kommer ministerrådet uppmana EU-länderna att ratificera konventionen, något som är frivilligt.

EU-domstolen underkänner belgiskt skatteundantag

I en dom på onsdagen slår EU-domstolen fast att Belgiens skatteundantag för företag som ingår i multinationella koncerner, bryter mot EU:s lagstiftning. Samma tolkning gjorde EU-kommissionen 2016, när man bötfällde landet för att ha beviljat olagligt statsstöd. Ända sedan 2005 har Belgien gjort det möjligt för bolag i koncerner att slippa skatt på ”övervinster”. Men i dag förlorade Belgien målet, då inga av landets argument godkändes.

Kommissionen släpper pausat bistånd till Afghanistan

EU-kommissionen återupptar bistånd av livsmedel till Afghanistan och frigör 140 miljoner euro (nära 17 miljarder kronor) som kanaliseras via FN, Världsbanken och hjälporganisationer. 

Det sker efter att EU pausade stödet i december förra året som svar på att talibanernas beslut att vägra kvinnor att arbeta i icke-statliga organisationer. EU har under sex månader utvärderat situationen för att försäkra sig om att afganska flickor och kvinnor får delta i biståndskedjan, uppger EU-kommissionen i dag onsdag.

EU:s nästa toppmöte: Krig, klimat och konkurrenskraft

Kriget i Ukraina, migrationen och klimatet är brännande frågor på EU:s nästa toppmöte den 26-27 oktober. Premiärministrar respektive statschefer ska behandla den senaste utvecklingen i det ryska kriget samt stödet till Ukraina och även hålla en stor strategisk diskussion kring inflödet av migranter till EU, med fokus på samarbetet med tredjeländer. 

Även EU:s ekonomi, konkurrenskraft och en kommande översyn av den aktuella budgetramen, som löper 2021-2027, tas upp. Detta liksom unionens förberedelser inför FN:s kommande klimatkonferens i Dubai, COP28.

EU utreder spansk språkfråga

Unionens EU-ministrar beslutade på tisdagen att jobba vidare med frågan om katalanska, baskiska och galiciska ska bli officiella EU-språk. Det är EU:s ordförandeland Spanien som begärt att språken ska godkännas som EU-språk.  Kravet är en del av en inrikespolitisk spansk uppgörelse kring den framtida regeringsmakten. 

Enligt uppgift är Spanien också villigt att finansiera de 200 översättare plus tolkar som varje nytt officiellt EU-språk kräver. I Spaniens  fall kan alltså EU komma att behöva uppåt 600 nya översättare plus tolkar. Beslut om nya officiella EU-språk kräver enighet bland de 27 medlemsländerna.

Utskott: Ja till snabbare och billigare nät

Europapaparlamentets utskott för industrifrågor, forskning och energi antog med överväldigande majoritet, 48 - 1, på tisdagen en förordning för att underlätta utbyggnaden av gigabitnät i hela EU.

Dessa ska såväl bli billigare att uppföra som mer effektiva och  snabbare. Dessutom ska tillståndsförfarandena för att uppföra de avancerade näten digitaliseras och förenklas. De svenska parlamentarikerna i utskottet Johan Nissinen (SD) och Sara Skyttedal (KD) röstade för förslaget. Efter att hela parlamentet tagit ställning kan slutförhandlingar inledas med ministerrådet.

EU-tjänstemän gjorde räd hos tillverkare av hjärtmedicinska produkter

EU-kommissionen gjorde på tisdagen en oanmäld razzia hos ett företag som tillverkar hjärtmedicinsk-tekniska produkter. Detta efter misstankar om att bolaget begått brott mot EU:s konkurrensregler. Myndigheten nämnde dock inget om vad bolaget heter eller i vilket EU-land razzian skedde, skriver Reuters.

Zelenskyj i FN: Ryssland har inte rätt till kärnvapen

I ett passionerat tal i FN:s generalförsamling på tisdag uppmanade Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj  världen att gå samman för att avsluta det ryska anfallskriget mot Ukraina. 

Han sade också att Ryssland "inte har rätt att inneha kärnvapen" och att "vapenanvändningen måste begränsas, krigsbrott straffas, deporterade människor måste få komma hem, och att ockupanten måste återvända till sitt eget land", uppger BBC.

CNN: Ukraina kan ligga bakom drönarattacker mot Wagner i Afrika

Ukrainska specialtrupper ligger sannolikt bakom flera drönarattacker och markoperationer mot Wagnergruppen i Sudan. Det uppger ukrainska militära källor rapporterar CNN i en granskning. Därmed kan konflikten i Ukraina ha spridit sig till en ny kontinent.

Attackerna ska ha varit riktade mot den av Sudans regering anlitade styrkan RSF, Rapid Support Forces, som tros ha stöd av Wagner-soldater. CNN uppger att foton visar skadegörelse som efter ukrainska drönar-angrepp, men man har inte ännu lyckats få uppgifterna om att Ukraina ligger bakom attackerna bekräftade.

Frankrike vill se minimipriser på flygresor i EU

Frankrikes transportminister Clément Beaune sade på tisdagen att Frankrike har för avsikt att få andra EU-länder med sig på att införa minimipriser på flygbiljetter i EU. Målet är att stoppa de superbilliga flygresorna för att mildra effekterna på klimatet, rapporterar Euractiv. Ärendet kommer att komma upp på det  informella möte mellan transportministrarna som hålls i Barcelona imorgon torsdag och på fredag.

Het strid om posten som chef för ECB:s banktillsyn

Claudia Bush, Tysklands kandidat till posten som chef för Europeiska centralbankens, ECB:s, tillsynsavdelning, frågas i dag onsdag ut av Europaparlamentet. Hon är i dag vice ordförande för Bundesbank och har nominerats av ECB men parlamentarikerna uppges föredra Margarita Delgado, vice ordförande för Bank of Spain, uppger Politico.  

Thierry Breton kan bli Frankrikes val som nästa EU-chef

Den franska presidenten Emmanuel Macrons parti Renässans överväger att backa upp Thierry Breton som kandidat till posten som EU:s nästa kommissionsordförande efter Ursula von der Leyen vars valperiod slutar i juni nästa år, skriver Politico. Thierry Breton är sedan 2019 fransk kommissionär i EU med ansvar för inre marknadsfrågor.

USA uppmanar Azerbadjan att trappa ned sin offensiv

USA:s utrikesminister Anthony Blinken har i ett samtal med Azerbadjans president Ilhan Aliyev uppmanat  landet att upphöra med dess militära aktioner i den armenisketniska enklaven Nagorno-Karabach i Azerbadjan, uppger SVT. Även Ryssland och Frankrike manar till lugn sedan ett 30-tal personer mist livet med anledning av Azerbadjans militära offensiv i tisdags.

Spaniens idrottsminister: Vi har nått en överenskommelse med spelarna

De flesta av de kvinnliga fotbollsspelare i Spanien som bojkottat landslaget har nu slutit en överenskommelse om att spela igen, uppger Spaniens idrottsminister på onsdagsmorgonen, enligt Sveriges radio.

Det är 21 av 23 uttagna spelarna som ska ha avsluta sin bojkott. Spanien möter Sverige i Nations League på fredag.

Notiser 19 september

Ungerskt uttalande väcker frågor om Natoprocess

Ett nytt uttalande från Ungern väcker frågor om Sveriges process för att bli medlem i försvarsalliansen Nato, skriver TT/SvD. Det är ”inte säkert” att det ungerska parlamentet måste godkänna den svenska ansökan, sade talmannen László Kövér i ungersk tv i söndags.

Under måndagen berättar en högt uppsatt ungersk regeringsföreträdare för Radio Free Europe att den ungerska regeringen nu förväntar sig att antingen statsministern eller utrikesminister besöker Ungern för samtal, innan en omröstning om Sveriges Natoansökan äger rum, uppger Ekot.

Rasism och övergrepp driver på migrantvåg mot Italien

Övergrepp, rasistisk retorik och dumpningar i öknen. Det hårda klimatet för svarta migrantarbetare i Tunisien och Libyen är den främsta ”push-faktorn” bakom migrantvågen mot Lampedusa.

– Tunisien är inte ett säkert tredje land, konstaterar Måns Molander, nordisk chef för Human Rights Watch till TT/SvD.

Frankrike: Tar inte emot migranter från Lampedusa

Tonläget mellan Frankrike och Italien ser ut att bli allt mer spänt i spåren av de tusentals migranter som kommit till ön Lampedusa, enligt TT/SvD. Detta efter att Frankrikes inrikesminister deklarerat att inga av migranterna kommer att tas emot av landet.

Per Gahrton död

Miljöpartisten och tidigare Europaparlamentariker Per Gahrton är död, rapporterar tidningen Syre. Per Gahrton var en av de främsta motståndarna till svenskt EU-medlemskap 1995. Han blev 80 år.

Ryssland lämnar Barentsrådet

Ryssland drar sig ur Barentsrådet. Anledningen är enligt ryska UD att landet nekas bli ordförandeland i oktober, vilket man enligt ett tidigare schema skulle ha blivit, skriver TT/GP. Ordförandeskapet roterar vartannat år, och det nuvarande ordförandelandet Finland vägrar att lämna över klubban till Ryssland nästa månad. Barentsrådet, där medlemmarnas utrikesministrar möts, skapades 1993 för att främja stabilitet och hållbar utveckling i Barentsregionen.

Labours Keir Starmer vill ha samarbete med Europol

Labourledaren Keir Starmer vill att Storbritannien tecknar en överenskommelse med EU:s byrå för brottsbekämpning, Europol, för att stoppa båtarna med migranter över Engelska kanalen, rapporterar Ekot.

Ukrainska viceministrar sparkas – en pekas ut

Två veckor efter att Ukrainas försvarsminister Oleg Reznikov sparkats får nu även den profilerade vice försvarsministern Hanna Maljar gå.

– Det kan ha att göra med korruptionsanklagelser, säger försvarsexperten Jörgen Elfving till SvD.

Notiser 18 september

Nytt bottenrekord för svenska kronan

Raset för den svenska kronan fortsätter, rapporterar Ekot. På måndagen nådde den ett nytt bottenrekord mot euron. Nu kostar en euro 11,99 kronor.

Tre EU-länder inför egna handelshinder mot Ukraina – bryter mot EU-regler

EU-kommissionen tog på fredagen bort de restriktiva åtgärder som infördes i maj mot en rad ukrainska livsmedelsexporter sedan situationen med en snedvriden marknad löst sig. Men Polen, Ungern och Slovakien trotsar EU-beslutet och inför egna spannmålsförbud mot Ukrainsk import, Ungern passar även på att utvidga importförbudet till produkter som tidigare inte varit reglerade. De nationella förbuden, förutom att bryta mot EU:s regler för den inre marknaden, markerar också ett brott i solidariteten med det krigsdrabbade Ukraina, rapporterar Politico. Ukraina lovar att dra de tre EU-länderna inför WTO-domstolen för brott mot internationella handelsregler. 

EU lovar hjälpa Italien med migranter – lanserar tiopunktsplan

På inbjudan av Italiens högernationalistiska premiärminister Giorgia Meloni kom EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på lördagen till den lilla italienska Medelhavsön Lampedusa. Ön, som ligger betydligt närmare Tunisien än Italiens fastland är ett mål för migranter, har de senaste dagarna fått ta emot flera tusen personer som anlänt i olika farkoster. Ursula von der Leyen upprepade flera redan kända åtgärder i ett sammanfattande tiopunktsprogram,  som skulle stödja Italien med det praktiska arbetet att registrera de nyanlända och transportera dem från ön till fastlandet och andra frivilliga EU-länder. Hon betonade också en ökad återvandring och utlovande förnyade samtal med de största afrikanska ursprungsländerna och mer av operativa samarbeten för att bekämpa människosmuggling. Att “prioritera åtgärder med omedelbar effekt” genom det nya EU-avtalet med Tunisien var också en av programpunkterna.

– Migration är en europeisk utmaning som kräver ett europeiskt svar och en lösning. Det är konkreta åtgärder som kommer att skapa förändring på marken, sade Ursula von der Leyen i ett uttalande på plats.

200 miljarder i västerländska vinster fast i Ryssland

Vinsterna från västerländska företags ryska verksamheter blev motsvarande 200 miljarder kronor förra året, skriver Financial Times, rapporterar Ekot. Men det är pengar som i praktiken inte går att föra ut från Ryssland, säger Heinz Sjögren, vd för Svenska handelskammaren för Eurasien. Dels innebär de västerländska sanktionerna mot Ryssland att det är mycket svårt att föra ut pengar därifrån, men även från ryskt håll har det införts hinder. 

Tidigare EU-topp dömd till fängelse för olaglig övervakning i snushärva

Giovanni Kessler, tidigare chef för EU:s korruptionsbekämpningsbyrå Olaf, dömdes på fredagen till ett års fängelse i en belgisk domstol, rapporterar Le Soir. Kessler dömdes för att ha använt olagliga avlyssningsmetoder i Olafs granskning i en snushärva som bland annat ledde till att den dåvarande hälsokommissionären John Dalli tvingades sluta på sin post.

Corazza Bildt byter parti inför EU-valet

Den tidigare moderata EU-parlamentarikern Anna Maria Corazza Bildt kommer att ställa upp i nästa års EU-val för Liberalerna. Det skriver hon i debattartikel i Expressen.

Erdoğans nya kritik: Sverige måste tillämpa lagen

Turkiets president Recep Tayyip Erdoğan kommer med ett nytt uttalande riktat mot Sverige gällande Natoprocessen.

– De blundar för terroristaktiviteter på Stockholms gator, säger han enligt TT/SvD. Han säger inte rakt ut vad han menar men det är sannolikt inte de pågående gängkriminella skjutningar.

Notiser 15 september

Pehrsons eurooffensiv nobbas av Kristersson – saknas folkligt stöd för euron

Med kronfallet som argument försöker Liberalerna, som enda riksdagsparti, återigen skapa opinion för att Sverige ska byta valuta till euro. Men L-ledaren Johan Pehrson får ingen draghjälp av statsministern.

– Regeringen kommer inte att driva den frågan, säger Ulf Kristersson (M), rapporterar DN. Han menar att det först krävs ett mycket starkt folkligt stöd för euron innan en förändring i valutafrågan kan bli aktuell.

EU avslutar specialgranskning av Rumänien och Bulgarien

När Rumänien och Bulgarien gick med i EU 2007 skedde detta under villkor att kommissionen granskade och bistod länderna att bland annat genomföra reformer av domstolsväsendet, motarbeta korruption och organiserad brottslighet i den så kallade samarbets- och kontrollmekanismen. EU-kommissionen meddelar i dag fredag att de två medlemsländerna nu uppfyllt alla åtaganden i granskningen och att den nu därför kan avslutas.

– Jag vill gratulera Bulgarien och Rumänien till de betydande framsteg som de har gjort sedan de anslöt sig till EU, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Granskningen av de två länderna fortsätter nu på samma sätt som för de övriga medlemsländerna i EU:s årliga rättsstatsgranskning.

Sysselsättningen i EU fortsätter stiga – nytt rekord igen

Andelen i EU-länderna mellan 20 och 64 år som hade ett arbete nådde under andra kvartalet i år 75,4 procent vilket är den högsta andelen sedan mätningarna började. Det visar de senaste uppgifterna från Eurostat på fredagen. Även i Sverige ökade sysselsättningsgraden något till 82,9 procent men Nederländerna besitter alltjämt toppositionen med 83,6 procent. Lägst andel i arbete hade Italien på 66 procent.

Europeiska socialdemokrater väljer toppkandidat till EU-valet

Inför de två senaste EU-valen har de europeiska partifamiljerna tagit fram varsin toppkandidat till att bli EU-kommissionens ordförande. Efter det senaste EU-valet 2019 nobbade medlemsländerna den kandidat – den tyske kristdemokraten Manfred Weber – vars partigrupp fått flest röster och utsåg istället den tyska kristdemokraten Ursula von der Leyen till jobbet. Trots EU-ländernas sågning av EU-parlamentets upplägg kommer de europeiska socialdemokraterna även till nästa års EU-val att utse en toppkandidat, rapporterar Politico. Huruvida de övriga partigrupperna kommer att välja fram en toppkandidat till posten som EU-kommissionens ordförande är ännu oklart.

Finland förbjuder ryska personbilar att komma in i landet

Finland kommer att förbjuda ryskregistrerade personbilar att komma in i landet, meddelade utrikesminister Elina Valtonen på fredagen, enligt Yle. Estland, Lettland och Litauen fattade samma beslut i veckan. 

Förbudet rör inte EU-medborgare eller deras familjemedlemmar som är permanent bosatta i Ryssland. Det gäller inte heller diplomater eller personer med liknande uppgifter, inte heller om inresan sker på grund av humanitära skäl.

Ryskregistrerade bilar som inte omfattas av undantagen ska föras ut ur Finland inom sex månader, alltså innan den 16 mars 2024.

Redo för slutförhandlingar om viktiga råmaterial

I våras lade EU-kommissionen fram ett förslag om att säkra tillgången på viktiga råmaterial som behövs i den gröna omställning. Syftet är samtidigt att minska beroendet av ämnen som litium, kobolt och magnesium från enskilda länder. EU-parlamentet röstade i går torsdag för sin position om förslaget vilket gör att slutförhandlingar kan inledas med medlemsländerna i ministerrådet. Förhoppningen är att nå en uppgörelse om lagens slutliga utformning innan årsskiftet.

Ungersk storm kring gammalt UR-klipp – Sverige varnas

Ett fyra år gammalt svenskt videoklipp från UR – där bland annat statsvetare och Europaparlamentet kritiserar att demokratin i Ungern är på nedgång – har retat upp ungerska makthavare. I ett brev till Tobias Billström (M)  varnar ungerska regeringen för konsekvenserna det kan få för Sveriges inträde i Nato, skriver TT/SvD.

Jonson: Ukrainska piloter har testat Gripen

Ukrainska piloter har nu fått provflyga Gripen-stridsplan. Det skriver försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande, enligt Ekot. Enligt Pål Jonsson ska man nu utreda vidare om det finns förutsättningar att skicka Gripen-plan till Ukraina.

Sverige tar hjälp av EU för att bekämpa svinpesten

Sverige tar nu hjälp av erfarenheter från andra länder i kampen mot den afrikanska svinpesten, uppger Ekot. I nästa vecka kommer tre av EU:s veterinära experter till Sverige för att ge råd, och det ska även blir ett digitalt möte med veterinärmyndigheten i Belgien.

EU:s löfte om granater till Ukraina tar tid att uppfylla

Det går trögt för EU att uppfylla löftet om en miljon artillerigranater till Ukraina. EU-länderna vill inte avstå ammunition ur egna lager och att skala upp tillverkningen i Europa tar tid.

– EU har kapacitet att tillverka 300 000-400 000 granater per år och det är inte tillräckligt för att försörja Ukraina, säger Björn Andersson, affärsutvecklingschef på det norskägda vapenföretaget Nammo till Ekot.

EU-länderna har hittills utlovat 225 000 artillerigranater och ett tusental missiler till Ukraina.

Bulgarien slopar förbud mot import av spannmål från Ukraina

Det bulgariska parlamentet har röstat för att inte längre blockera importen av ukrainska spannmål efter att de nuvarande restriktionerna löper ut på fredag, uppger Politico. Importförbudet infördes tidigare på begäran av Bulgarien, Polen, Ungern, Rumänien och Slovakien.

ECB höjer styrräntor än en gång

Europeiska centralbanken höjde på torsdagen de tre centrala styrräntorna med ytterligare 0,25 procentenheter, uppger Yle. Orsaken till dagens beslut är att inflationen fortfarande är för snabb.

Ukraina: Ryskt luftvärnssystem värt miljarder förstört på Krim

Ukraina säger sig ha förstört ett ryskt luftvärnssystem nära staden Jevpatorija på den av Ryssland annekterade Krimhalvön i en attack tidigt på torsdagsmorgonen, uppger SVT. Tidningen Ukrainska pravda skriver, med hänvisning till en ukrainsk säkerhetskälla, att ett ryskt luftvärnssystem värt motsvarande över 13 miljarder svenska kronor förstörts i en attack.

Ukraina: ICC öppnar kontor i Kiev

Ukrainas riksåklagare Andrij Kostin meddelar att Internationella brottmålsdomstolen (ICC) har öppnat ett fältkontor i Kiev, som en del i arbetet för att ställa ryska styrkor till svars för eventuella krigsbrott, skriver TT/SvD.

Efter drönarfyndet – Rumänien stärker upp vid gränsen

Efter att delar från ryska drönare hittats på rumänsk mark stärker nu Nato-landet sin militära närvaro vid den ukrainska gränsen.

– Vi är snart redo att sätta in upp till 600 man i området, säger generalen Vlad till SVT Nyheter.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 6 december 2022

Europaportalen har granskat de demokratiska och ekonomiska förutsättningarna för alla länder som vill gå med i unionen. De ligger tydligt efter de nuvarande medlemsländerna men i några fall är kandidatländer mer anpassade till EU:s krav än vissa medlemsländer.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Skriv in din epostadress här:

Annonser
annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret