Finlands president Alexander Stubb tror inte att villkoren för en rättvis fred i Ukraina kommer att uppfyllas, enligt en intervju med MTV, enligt Yle. Han uttrycker skepsis mot att Ryssland skulle acceptera den senaste fredsplanen.

– Vi finländare måste förbereda oss för det ögonblick då freden kommer, och de villkor för en rättvis fred som vi har pratat så mycket om under de senaste fyra åren. De villkoren kommer förmodligen inte att uppfyllas, sade Stubb.

Frankrikes president Emmanuel Macron varnade under ett möte med Kinas Xi Jinping i Peking på torsdagen för risken att den internationella ordningen sönderfaller. Enligt Financial Times sker mötet trots ökade handelsspänningar mellan EU och Kina, rörande bland annat sällsynta jordartsmetaller och antidumpningsutredningar. Xi uppmanade Macron att motstå ”inblandning”, en antydan till USA:s inflytande.

Norge och Storbritannien ingår ett nytt försvarsavtal för att bland anant jaga ryska ubåtar. Det rapporterar Ekot. Norges statsminister Jonas Gahr Støre och den brittiske premiärministern Keir Starmer möts i London under torsdagen för att befästa överenskommelsen.

EU-kommissionen förbereder en antitrustutredning mot Meta gällande integrationen av AI-funktioner i WhatsApp, rapporterar Financial Times. Enligt tidningens källor väntas ett besked de närmaste dagarna. Granskningen sker under traditionell konkurrenslagstiftning, inte den nya lagen om digitala marknader (DMA). Italienska myndigheter har redan inlett en liknande utredning då man misstänker att Meta kan begränsa konkurrensen på marknaden för AI-chattbottar.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer avvisade i onsdags ett återinträde i EU:s tullunion, men trappar samtidigt upp försöken att reparera relationen med Bryssel, skriver Financial Times. Beskedet kommer efter spekulationer om en omsvängning i brittisk brexitpolitik och nyligen kollapsade förhandlingar om ett försvarssamarbete. Målet är att minska handelshinder.

– Vi har klara röda linjer gällande den inre marknaden och tullunionen, sade Starmer.

EU:s medlemsländer och EU-parlamenten har nått en preliminär överenskommelse om att förbjuda import av rysk gas. Förbudet träder i kraft stegvis:  flytande rysk gas från slutet av 2026 och rörledningsgas från hösten 2027. Befintliga långtidskontrakt får en övergångsperiod. Rysk gas står fortfarande för 13 procent av EU:s import, värt över 15 miljarder euro årligen. I uppgörelsen lovar även EU-kommissionen att  lägga fram ett lagförslag om att senast 2027 fasa ut importen av rysk olja.

Europaparlamentariker Hanna Gedin (V), som deltog i nattens förhandlingarna, är nöjd.
– Genom att sätta stopp för importen av rysk gas så stryper vi också intäkterna som driver Rysslands krigsmaskin, sade hon i ett uttalande.

Sveriges regering presenterade på tisdagen ett nytt civilt stödpaket till Ukraina på över 1,1 miljarder kronor. Stödet ska möta akuta behov som energiförsörjning och reparationer av infrastruktur under vintern, efter Rysslands intensifierade attacker mot civila mål. Miljontals ukrainare står utan el och värme. Pengarna, som kanaliseras via blanda annat Världsbanken och Nefco, ska även stödja reformer för landets EU-närmande. Totalt svenskt stöd sedan invasionen 2022 uppgår nu till cirka 109 miljarder kronor.

Slovakiens regering går vidare med ett kritiserat lagförslag som försvagar skyddet för person som rapporterar om oegentligheter eller missförhållanden så kallade visselblåsare. Parlamentet inledde omröstningen på tisdagen, rapporterar Financial Times. Åtgärden är enligt kritiker ett led i att montera ner rättsstaten och riskerar att försvaga kontrollen av hur landet använder EU-medel.  

Tusentals grekiska bönder har sedan i söndags blockerat vägar i centrala och norra Grekland, enligt Sveriges Radio. Protesterna har utlösts av försenade utbetalningar av EU-bidrag. Bönderna kräver att över 600 miljoner euro i uteblivet EU-stöd ska betalas ut omgående.

Ett försök från det danska EU-ordförandeskapet att få igenom en gemensam plan för prisvärda bostäder har misslyckats, skriver Fastighetstidningen. Under ett ministerrådsmöte i måndags lade Ungern in sitt veto och hävdade att bostadspolitik är en nationell fråga. Därmed nedgraderas texten till en svagare ordförandeskapsslutsats. Även Sverige har uttryckt skepsis. Statsminister Ulf Kristersson sade nyligen att frågan inte ska ligga på EU:s agenda. 

EU-kommissionen förbereder ett lagförslag som kan kräva att upp till 70 procent av vissa kritiska varor, som bilar och solpaneler, tillverkas inom unionen, skriver Financial Times. Syftet är att minska beroendet av Kina och stärka europeisk industri. Förslaget, som drivs av Frankrike, väntas den 10 december. Kraven skulle gälla vid offentlig upphandling och för statligt stöd, men är omstridda inom kommissionen. Enligt källor kan det förslaget, om det blir verklighet, kosta företag över 10 miljarder euro årligen i ökade kostnader. Detaljerna kan fortfarande ändras.

Bulgariens regering drog i tisdags tillbaka sitt budgetförslag efter massiva protester mot korruption och skattehöjningar, skriver Financial Times. Beslutet skapar stor osäkerhet inför landets planerade inträde i euroområdet den 1 januari 2026 och ökar risken för ett åttonde parlamentsval sedan 2021. Protesterna ägde rum i måndags i Sofia och andra städer, där demonstranter menade att regeringen är för korrupt för att anförtros högre skatter.

Belgisk polis har på tisdagen genomfört räder mot EU:s utrikestjänst (EEAS) och EU-elitskolan College of Europe. Enligt Euractiv är insatsen en del av en utredning om misstänkt korruption och missbruk av EU-medel under 2021–2022. Utredningen, ledd av Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), gäller misstankar om att skolan haft otillbörlig förhandsinformation vid en offentlig upphandling. Tre personer har gripits för förhör, men ingen är formellt delgiven misstanke om brott.

EU:s tidigare utrikeschef Federica Mogherini och den högste diplomaten Stefano Sannino är gripen, enligt Politico.

Ekonomiprofessor emeritus Lars Calmfors föreslår att Sverige överger kronan och ansluter sig till euron, uppger Sveriges Radio. En ny utredning pekar på fördelar som ökad handel och fler direktinvesteringar vilket skulle gynna tillväxt och välfärd.

Finlands statsminister Petteri Orpo och Sveriges statsminister Ulf Kristersson träffades i går måndag i Helsingfors för att stärka samarbetet mellan länderna, enligt Yle. De enades om att fördjupa samarbetet inom försvar, säkerhet, cybersäkerhet, digital infrastruktur och polisiärt arbete. Även EU-frågor inför decembertoppmötet diskuterades.

– Frågan om frysta tillgångar är väldigt, väldigt viktig, sade Kristersson vid den gemensamma pressträffen.

Stödet till Ukraina var också centralt under mötet. Besöket fortsätter under tisdagen i Esbo.

Europeiska centralbanken (ECB) vägrar att agera finansiell garant för ett EU-lån på 140 miljarder euro till Ukraina, rapporterar Financial Times. Låneförslaget från EU-kommissionen bygger på avkastningen från frysta ryska tillgångar. Enligt ECB skulle en sådan garanti utgöra otillåten monetär finansiering, vilket strider mot EU:s grundfördrag. Beskedet är ett allvarligt bakslag för planen och tvingar kommissionen att finna alternativa lösningar för att säkra lånet.

Ungern riskerar att förlora 16,2 miljarder euro i nya EU-lån för försvarsinvesteringar på grund av landets brister i rättsstatens principer, skriver Euractiv. EU:s utrikesrepresentant Kaja Kallas har signalerat att samma villkor som för återhämtningsfonden kommer att gälla. 
– Man var tvungen att visa att man genomför reformer för att få finansieringen, sade Kallas om den modellen. 
Kommissionen granskar nu Ungerns planer. Ungern har tidigare fått EU-medel frysta av liknande skäl.

EU-parlamentet och ministerrådet nådde på måndagen en preliminär uppgörelse om att skärpa reglerna för EU:s handel med utvecklingsländer. Utöver stärkta krav på mänskliga rättigheter och miljö kan handelsförmåner nu dras in om ett land utanför unionen inte samarbetar kring återtagande av medborgare som vistas illegalt i EU. Reglerna måste godkännas formellt och väntas gälla från den 1 januari 2027.

Omsättningen för Europas försvarsföretag ökade med 13,8 procent till 183,4 miljarder euro under 2024, samtidigt som sysselsättningen nådde en ny rekordnivå. Det framgår av en rapport som branschorganisationen ASD publicerade på tisdagen, enligt Euronews. Trots tillväxten, som drivs av höjda försvarsanslag, uppmanar industrin EU-länderna att i högre grad köpa europeisk utrustning.

Inflationen i euroområdet steg till 2,2 procent i november, jämfört med 2,1 procent i oktober. Det visar preliminära siffror som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. Prisökningstakten drivs främst av tjänstesektorn, som ökade med 3,5 procent. Fallande energipriser dämpar dock den totala siffran. Kärninflationen, som exkluderar energi och livsmedel, ligger stabilt på 2,4 procent. Siffrorna är en första uppskattning och kan komma att justeras.

Georgiens regering anklagas för att ha använt ett kemiskt stridsmedel från första världskriget mot pro-europeiska demonstranter i fjol, rapporterar BBC. Enligt granskningen blandades substansen kamit i vattenkanoner, vilket orsakade långvariga hälsoproblem. Bevisen bygger på expertanalyser och vittnesmål från visselblåsare. En FN-rapportör menar att agerandet kan klassas som tortyr.

EU och Kanada har slutfört förhandlingarna om kanadensiskt deltagande i EU:s nya försvarsinstrument, Safe. Det meddelade parterna i ett gemensamt uttalande på måndagen. Instrumentet på 150 miljarder euro ska stärka den europeiska försvarsindustrin, skapa motståndskraftiga leveranskedjor och öka försvarsberedskapen. Samarbetet beskrivs som ett sätt att fördjupa partnerskapet i en geopolitiskt turbulent tid och kommer även ge stöd till Ukrainas försvarsindustri.

Frankrikes president Emmanuel Macron reser denna vecka till Kina för att hantera EU:s alltmer ansträngda relation till landet, rapporterar Reuters. Resan sker i ett läge av ökade handelsspänningar, där EU överväger åtgärder mot billiga kinesiska exportprodukter. Macron väntas även föra fram en enad europeisk linje gällande Taiwan och trycka på Kina för att undvika en eskalering, efter att ha fått kritik för uttalanden under sitt förra besök 2023.

EU förbereder nya sanktioner mot Belarus efter upprepade intrång med ballonger i litauiskt luftrum. Händelserna, som kommissionsordförande Ursula von der Leyen på måndagen kallade hybridattacker, har lett till ett spänt läge vid gränsen, skriver TT/Aftonbladet.

Intrången tvingade flygplatsen i Vilnius att stänga i helgen. Litauen stängde sin gräns redan i förra veckan vilket har lett till att tusentals lastbilar nu är strandsatta i Belarus.

Fyra personer dödades och 40 skadades i en rysk robotattack mot den ukrainska staden Dnipro på måndagen, rapporterar Reuters. Enligt ukrainska myndigheter är tillståndet allvarligt för elva av de skadade. Attacken, som skadade bland annat kontor och verkstäder, sker samtidigt som nya diplomatiska ansträngningar görs för att avsluta det nära fyra år långa kriget.

Nato överväger en mer aggressiv och proaktiv hållning mot Rysslands hybridkrigföring som cyberattacker och sabotage, istället för att enbart vara reaktiv. Det sade Natos högste militär, amiral Giuseppe Cavo Dragone, till Financial Times. Bakgrunden är återkommande incidenter i Europa, bland annat i Östersjön. Ett proaktivt agerande, som förebyggande cyberattacker, ses som en möjlighet men möter enligt amiralen juridiska och etiska hinder.

Förhandlingarna om Storbritanniens deltagande i EU:s nya försvarsfond Safe har kollapsat, skriver Financial Times. Orsaken är oenighet om inträdesavgiften: EU krävde två miljarder euro medan London endast erbjöd cirka 200 miljoner. EU:s ambassadörer förkastade det brittiska budet i fredags, trots varningar från bland andra Sverige om att ett misslyckande skulle sända en negativ signal. Fonden på 140 miljarder euro ska finansiera gemensamma vapeninköp inom unionen.

Mindre än fem procent av de 7,1 miljarder euro som beviljats ur EU:s innovationsfond för grön teknik har betalats ut, skriver Financial Times. Orsaken är extrem byråkrati där en ansökan kan kosta 85 000 euro och ta 3 000 timmar. Detta hämmar EU:s konkurrenskraft och drabbar särskilt mindre bolag.

Greklands finansminister Kyriakos Pierrakakis och Belgiens budgetminister Vincent Van Peteghem kandiderar till att bli ny ordförande för eurogruppen. Valet hålls den 11 december för att ersätta Paschal Donohoe som nyligen avgick. Eurogruppen är det informella forum där de 20 euroländernas finansministrar samordnar den ekonomiska politiken. Ordföranden väljs för en period på två och ett halvt år.

Flygplatsen i Vilnius, Litauen, stoppade i går tillfälligt all flygtrafik efter att misstänkta ballonger observerats röra sig mot flygplatsen, uppger Ekot.

Sedan början av oktober har flygplatsen i Vilnius tvingats stänga minst tio gånger av liknande skäl. Även andra europeiska flygplatser, däribland Köpenhamn och Bryssel, har drabbats av upprepade trafikstopp de senaste månaderna, men då på grund av drönarobservationer.

Polens president högerpopulisten Karol Nawrocki ställer in ett planerat möte med Ungerns premiärminister högerpopulisten  Viktor Orbán. Beskedet kom i söndags och är en direkt reaktion på Orbáns besök hos diktator Vladimir Putin i Moskva i fredags, skriver Euractiv. Mötet skulle ha ägt rum i Ungern den 4 december.

Tusentals personer demonstrerade i söndags i flera kroatiska städer mot vad de beskriver som en växande extremhöger, rapporterar nyhetsbyrån AP. Manifestationerna är en reaktion på flera attacker mot etniska serber och liberala grupper. Deltagarna krävde att myndigheterna stoppar användningen av symboler från landets pro-nazistiska historia. I två städer möttes protesterna av motdemonstranter. Premiärminister Andrej Plenković förnekar att hans regering bidragit till utvecklingen och anklagar oppositionen för att förvärra splittringen.

Sammandrabbningar mellan demonstranter och polis utbröt i tyska Giessen i lördags. Enligt Yle protesterade tusentals mot att högerpopulistiska AfD grundat ett nytt ungdomsförbund. Partiets förra ungdomsorganisation klassades som högerextrem av tysk underrättelsetjänst innan den upplöstes.

Ukraina kommer inte att ge upp ockuperade områden i utbyte mot fred. Det slår president Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak fast, enligt TT/GP. Beskedet följer ett utspel på torsdagen från Rysslands president Vladimir Putin om att ryska styrkor skulle upphöra med striderna om Ukraina drog sig tillbaka från landområden som Moskva gör anspråk på. Enligt Jermak förbjuder den ukrainska grundlagen sådana eftergifter.

– Ingen kan göra det om man inte är beredd att gå emot grundlagen och det ukrainska folket, sade han till The Atlantic.

Europeiska rymdmyndigheten (ESA) säkrar hela sin begärda budget på 22,1 miljarder euro för de kommande tre åren. Det är en ovanligt stor tilldelning, skriver TT/GP efter ett ministermöte i Bremen. Sverige bidrar med en miljard kronor årligen. Pengarna ska bland annat stärka satellitnavigering för att motverka gps-störningar i Östersjön och kan gynna rymdbasen Esrange i Kiruna.

Belgiens premiärminister Bart De Wever ställe flera hårda villkor för att godkänna EU:s förslag om ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, finansierat med frysta ryska tillgångar som finns i landet. Enligt Financial Times, som tagit del av ett brev till kommissionen, varnar han för att planen att använda de ryska tillgångarna kan sabotera en framtida fredsuppgörelse.

För att Belgien, som förvarar tillgångar värda 185 miljarder euro, ska gå med kräver De Wever "juridiskt bindande, ovillkorliga, oåterkalleliga och solidariska anfordringsgarantier" från övriga medlemsstater som täcker hela summan. Han kräver också att alla delar på kostnaderna för eventuella rättsprocesser samt att tillgångar frysta i andra EU-länder också används.

Som alternativ föreslår han att EU använder sitt budgetutrymme för ett lån på 45 miljarder euro. EU-ledarna väntas fatta beslut vid toppmötet i december.

Flera EU-länder, inklusive Sverige, agerar för att blockera bud från länder som Kina vid upphandling av kritisk infrastruktur, skriver Politico. Sverige föreslog i veckan nya regler för att kunna neka anbud av säkerhetsskäl. Även Polen, Österrike och EU:s institutioner arbetar med skärpta regler. Utvecklingen drivs av en växande säkerhetsoro och har påskyndats av en färsk EU-dom som ger länderna ökat handlingsutrymme mot utländska aktörer.

Statsminister Ulf Kristersson reser till Helsingfors på måndag för att träffa sin finländske motpart Petteri Orpo. Mötet är en uppföljning på ländernas gemensamma regeringsmöte från 2024. På agendan står aktuella säkerhetsfrågor, Ukraina, EU:s flerårsbudget och konkurrenskraft.

Vladimir Putin tonar ner ett amerikanskt fredsförslag för Ukraina. På torsdagen sade han att det inte är ett avtalsutkast, utan en uppsättning frågor som kan utgöra en bas för samtal, rapporterar Financial Times. Putin vidhåller kravet att Krim och Donbas erkänns som ryskt territorium. En amerikansk delegation ska besöka Moskva nästa vecka. Ukraina har uttryckt försiktigt stöd för en reviderad version av förslaget.

Högerextrema Alternativ för Tyskland (AfD) håller på lördagen en kongress för att grunda ett nytt ungdomsförbund, Generation Germany, rapporterar Politico. Syftet är att ersätta det tidigare förbundet som upplöstes efter att ha klassats som extremistiskt. Manövern ses av experter som ett kosmetiskt försök att mildra partiets image och undvika ett potentiellt förbud. Den nya organisationen kommer att stå under moderpartiets direkta kontroll och ledas av Jean-Pascal Hohm.

Bulgariens regering drog på torsdagen tillbaka sitt budgetförslag för 2026. Beskedet kom efter omfattande gatuprotester och varningar från bland annat EU-kommissionen, rapporterar AP.

Protesterna, med över 20 000 deltagare i onsdags, riktades mot förslag om skattehöjningar och rekordhöga offentliga utgifter. Kommissionen varnade för att budgeten riskerade att bryta mot EU:s utgiftstak. Regeringen ska nu omförhandla budgeten för att säkra landets planerade inträde i eurozonen nästa år.

Polen har valt Sverige och Saab som leverantör av tre ubåtar, enligt Ekot. Beskedet lämnades i går onsdag av landets försvarsminister Wladyslaw Kosiniak-Kamysz. Affären, värd flera miljarder dollar, är en viktig del av Polens satsning på att stärka sitt försvar i Östersjön.

Ökade statliga utgifter kommer inte ensamt att lösa Tysklands ekonomiska problem, som kräver djärva strukturreformer. Den varningen utfärdade Internationella valutafonden (IMF) i onsdags, rapporterar Financial Times. IMF välkomnar regeringens investeringsplan på 1 000 miljarder euro men betonar att utan åtgärder mot byråkrati och svag produktivitet, samt för att hantera en snabbt åldrande befolkning, förblir tillväxtutsikterna dämpade på medellång sikt.

EU-parlamentet röstade i onsdags för att skjuta upp den nya avskogningsförordningen (EUDR) till tidigast slutet av 2026, rapporterarTT/GP. Lagen, som ska stoppa import av varor som kaffe från skövlade områden, har kritiserats för tung byråkrati. Förslaget, som nu ska förhandlas med medlemsländerna, ses som positivt för svenska skogsägare av M och SD, medan MP kallar det en katastrof för klimatet.

EU-parlamentet har antagit sin ståndpunkt om nya regler för lobbyverksamhet som finansieras av länder utanför EU. Beslutet fattades på torsdagen. Förslaget innebär att aktörer som mot betalning försöker påverka politiska beslut på uppdrag av ett tredjeland måste registreras i ett nationellt register. Syftet är att skapa enhetliga regler och öka den demokratiska insynen utan att stigmatisera civilsamhällesorganisationer. Nu väntar slutförhandlingar med EU-länderna i ministerrådet.

Finansinstitutet Euroclear varnar för att EU:s plan att använda frysta ryska tillgångar för ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina kan skada finansmarknaden. Det framgår av ett brev som Financial Times tagit del av. Enligt Euroclear, som förvaltar merparten av tillgångarna, skulle planen uppfattas som konfiskering utanför EU. Detta riskerar att skrämma investerare och leda till högre upplåningskostnader för alla medlemsländer. Trots varningen sade kommissionsordförande Ursula von der Leyen i onsdags att ett förslag är redo inför EU-ledarnas toppmöte den 18 december.

EU-parlamentet kräver att de nationella parlamenten får en starkare roll i unionens lagstiftning. I en viljeyttring som röstades igenom på torsdagen efterlyses en striktare tillämpning av subsidiaritetsprincipen, som innebär att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt.

Bland förslagen finns längre tidsfrister och ett nytt "grönt kort"-system för att ge nationella parlament ökat inflytande. Röstsiffrorna blev 337 för, 245 mot och tolv nedlagda. En majoritet för beslutet utgjordes av konservativa och kristdemokratiska EPP med hjälp av partier längre ut på den politiska högerkanten.

Frankrike planerar att införa en ny lag för att skydda kvinnor och barn från våld, enligt Sveriges Radio. Jämställdhetsminister Aurore Bergé presenterade lagförslaget efter en dyster vecka med sex kvinnomord i nära relationer. Hittills i år har 153 kvinnor dödats av närstående män i Frankrike, oftast av före detta partners.

Frankrikes president Emmanuel Macron återinför en frivillig militärtjänst för unga som ett svar på det ryska hotet, uppger Financial Times. Ett officiellt besked väntas under torsdagen. Målet är bland annat att fördubbla reservstyrkan till 80 000 till år 2030. Initiativet följer en trend där även Tyskland nyligen agerat för att utöka sin militära förmåga.

Storbritanniens finansminister Rachel Reeves presenterade på onsdagen en budget med höjda skatter på fastigheter och inkomster, enligt Sveriges Radio. Detta trots att Labour tidigare lovat att undvika skattehöjningar. Samtidigt tar regeringen bort bidragstaket för flerbarnsfamiljer, en åtgärd som förväntas minska barnfattigdomen i landet.

Svenska företag misstänks i stor skala kringgå EU:s sanktioner mot Ryssland, enligt en ny rapport från nio svenska myndigheter som TT/GP rapporterar om. Medan direktexporten till Ryssland har störtdykt, har exporten av sanktionsbelagda varor exploderat till grannländer som Turkiet (+60%) och Kazakstan. Enligt myndigheterna tyder mönstren på att varorna sedan slussas vidare till Ryssland. Trots misstankarna pågår endast ett fåtal förundersökningar i Sverige, vilket beskrivs som "oroande".

Ett försök att snabbehandla delar av det omstridda handelsavtalet med Mercosurländerna har stoppats i EU-parlamentet, enligt TT/GP. Det var den konservativa partigruppen EPP som på tisdagen drog tillbaka en planerad omröstning i Strasbourg. Frågan är för känslig, förklarade svenske vice EPP-ordföranden Tomas Tobé (M). En tilläggstext om skyddsregler för EU-bönder går nu istället till ordinarie hantering i handelsutskottet. Trots förseningen hoppas anhängare fortfarande på ett slutgiltigt avtal i december.

För att tillmötesgå  oron planerar kommissionen sedan tidigare att inrätta en "garantifond" på minst en miljard euro för att kompensera eventuella negativa effekter av avtalet på jordbrukssektorn. Frihandelsavtalet med de fyra Mercosurländerna Argentina, Brasilien, Paraguay och Uruguay som det största som EU hittills förhandlat fram, med en marknad med över 700 miljoner konsumenter. Om EU-länderna och Europaparlamentet godkänner avtalet kommer det att kraftigt sänka dagens tullar i en handel där för närvarande 30 000 EU-företag exporterar till Mercosur.

EU-parlamentet och ministerrådet nådde på tisdagen en preliminär uppgörelse om de första gemensamma EU-reglerna för hundars och katters välfärd. Lagen inför enhetliga standarder för avel och hållning, krav på chipmärkning och registrering för att motverka illegal handel samt förbud mot avel på djur med extrema, skadliga utseendedrag. Reglerna, som först måste antas formellt, väntas träda i kraft omkring år 2028.

De nya reglerna välkomnas av Djurens rätt .

− Genom dessa regler erkänns hundars och katters egenvärde vilket är ett viktigt framsteg för djuren, sade Tina Hogevik, Djurens Rätt, i ett uttalande.

Polen planerar att sätta in drönare för att skydda sin järnväg och annan kritisk infrastruktur mot sabotageattacker. Detta sker efter en explosion vid ett järnvägsspår som premiärminister Donald Tusk skyller på Ryssland, skriver Financial Times. Enligt regeringen ska lärdomar från Ukraina, där drönare är avgörande, nu användas i Polen. Två ukrainska medborgare, som ska ha agerat för rysk räkning, har åtalats för dådet. 

EU-parlamentet anser att Ungern har blivit en "hybridregim" och att rättsstatens principer fortsätter att försvagas. I en ny rapport som antogs i på tisdagen uppmanas EU:s medlemsländer i ministerrådet att agera.

Kritiken är bred och rör bland annat Ungerns bristande oberoende i landets domstolar, systematisk korruption, hot mot civilsamhället och missbruk av EU-medel. Parlamentet uttrycker också en ny oro för AI-genererat politiskt innehåll, såsom deepfakes, som används för att vilseleda väljare inför parlamentsvalet 2026. Man fördömer även landets upprepade bruk av sitt veto i rådet som ett påtryckningsmedel.

Därför upprepar parlamentet sitt krav på att ministerrådet ska vidta direkta åtgärder enligt artikel 7.2 i EU-fördraget, ett förfarande för att hantera allvarliga brott mot unionens grundläggande värden.

– Bristen på beslutsamma åtgärder från kommissionen och rådet mot Ungern har möjliggjort en fortsatt urholkning av demokrati och rättsstat, sade föredraganden Tineke Strik.

Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för rapporten förutom Sverigedemokraternas tre ledamöter.

EU-parlamentet gav på tisdagen grönt ljus till det första programmet någonsin för att stärka unionens försvarsindustri, kallat EDIP. Programmet, med en budget på 1,5 miljarder euro, ska främja gemensam upphandling, öka produktionen och minska beroendet av import. Av budgeten öronmärks 300 miljoner euro för att stödja Ukrainas försvarsindustri. Ministerrådet måste nu formellt godkänna förordningen innan den träder i kraft. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för förutom Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt som lade ned sin röst.

EU-domstolen slog i dag tisdag fast att medlemsländer måste erkänna samkönade äktenskap som ingåtts lagligen i andra EU-länder, enligt en dom från EU-domstolen i Luxemburg. Domen gäller ett fall där polska myndigheter vägrat erkänna två polska medborgares äktenskap som ingåtts i Tyskland.

"Vägran att erkänna sådana äktenskap strider mot unionsrätten och inskränker den fria rörligheten", fastslår domstolen.

Domen betonar att medlemsländer inte behöver införa samkönade äktenskap i sin egen lagstiftning, men måste tillhandahålla ett sätt att erkänna dem när de ingåtts i andra EU-länder.

EU-parlamentet bekräftade på tisdagen nya, skärpta regler för leksakers säkerhet. Förbuden mot farliga kemikalier utvidgas till att inkludera bland annat hormonstörande ämnen och så kallade evighetskemikalier (PFAS). Dessutom införs ett digitalt produktpass för alla leksaker för att stärka spårbarhet och tullkontroller. Reglerna, som också ställer krav på nätbutiker, är ett svar på att leksaker är den näst mest anmälda farliga produkten i EU. Industrin har fyra och ett halvt år på sig att anpassa sig.

EU-kommissionen väntas rekommenderar att Finland sätts under ett så kallat underskottsförfarande för att ha brutit mot unionens budgetregler, rapporterar Svenska Yle. Åtgärden innebär att Finland måste presentera en saneringsplan för statsfinanserna och anses skada landets anseende. 
– Det är klart att det skadar vår trovärdighet när vi tidigare varit ett föredöme, sade EU-parlamentariker Anna-Maja Henriksson (SFP). Finländska politiker pekar på olika orsaker till underskottet men är eniga om att det nu krävs både reformer och tillväxt.

Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) försvarar regeringens beslut att sänka referensvärdet för varg. Enligt SVT Nyheter bemöter han kritiken från EU-kommissionen, som anser att målet på 170 vargar är politiskt och saknar vetenskaplig grund. Kullgren hävdar tvärtom att underlaget är vetenskapligt förankrat. 
– Det är från Naturvårdsverkets utredningar som vi har tagit fram det här underlaget, sade han på tisdagen. Regeringen förbereder nu ett formellt svar till kommissionen.

EU-parlamentet vill se en ökad men reglerad användning av AI i finanssektorn. I en resolution som antogs på tisdagen efterlyser ledamöterna tydligare vägledning inom befintliga lagar snarare än ny lagstiftning.

Potentialen för innovation och effektivitet vägs mot risker som databias och cyberhot. Arbetet har letts av den svenska ledamoten Arba Kokalari (M).

– Med den här rapporten skickar vi ett tydligt budskap om att ingen ny lagstiftning behövs för användning av AI inom finanssektorn., sade Kokalari i samband med omröstningen.

EU-parlamentets presidium beslutade i måndags att skjuta upp beslutet om att kräva tillbaka 4 miljoner euro från den upplösta högergruppen Identitet och demokrati (ID), rapporterar Politico. Beskedet avvaktar en pågående utredning om missbruk av medel hos Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo.

Frågan är juridiskt komplex då ID:s efterföljare, Patrioter för Europa, bestrider betalningsansvar och hävdar att de är en separat juridisk enhet. De misstänkta oegentligheterna gäller perioden 2019–2024 och rör bland annat offentlig upphandling.

Kinesiska exportörer har kraftigt höjt priserna på varor med potentiell militär användning till Ryssland, skriver Financial Times med hänvisning till en studie från Finlands riksbank. Enligt den har priset på exportkontrollerade varor från Kina till Ryssland stigit med 87 procent sedan 2021, jämfört med nio procent till andra länder. Prisökningen ses som ett tecken på att västs sanktioner fördyrar och begränsar Moskvas import.

USA:s förslag på fredsplan för kriget i Ukraina väcker stark oro i Georgien, rapporterar Sveriges Radio. Demonstranter som dagligen protesterat mot regeringen i Tbilisi sedan ett år tillbaka fruktar att Ryssland ska gå stärkt ur en framtida fredsuppgörelse. Om Ryssland går stärkt ur sitt krig kommer Georgien att vara nästa mål för ryssarna, säger 20-åriga studenten Anni P'ridonasjvili.

G20-länderna enades ovanligt tidigt om ett gemensamt uttalande när toppmötet i Sydafrika inleddes i lördags, rapporterar TT/GP. Beslutet ses som en direkt kritik mot USA som bojkottar mötet. Uttalandet rör bland annat finansiering av grön energi och regler för sällsynta jordartsmetaller.

– Jag beklagar det, men det ska inte stoppa oss, sade Frankrikes president Emmanuel Macron om USA:s frånvaro.

Fyra personer dödades och tolv skadades, varav två barn, i en massiv rysk drönarattack mot Charkiv på söndagen. Enligt lokala myndigheter slog 15 drönare ner i Ukrainas näst största stad, rapporterar Reuters. Borgmästare Ihor Terechov beskrev attacken som "massiv". Charkiv, som ligger nära ryska gränsen, är ett återkommande mål för attacker. Ytterligare två personer dödades i en separat attack mot staden Marhanets.

Nederländska myndigheter utreder flera drönarincidenter som fick Eindhovens flygplats att stänga i lördags, uppger Financial Times. Dagen innan sköt militären mot drönare vid flygbasen Volkel, som huserar både nederländskt och amerikanskt stridsflyg. Händelserna är de senaste i en rad av drönarobservationer i EU-länder. Tjänstemän inom EU och Nato har pekat ut Ryssland som misstänkt.

En spricka har uppstått inom Tidösamarbetet om EU:s kommande förbud mot nya förbränningsmotorer från 2035, rapporterar SVT . Medan Jimmie Åkesson (SD) vill häva förbudet, med stöd av nya signaler från M och KD, anser klimatminister Romina Pourmokhtari (L) att Sverige måste hålla kursen. Enligt ministern gynnar lagen svensk bilindustri, som är bättre förberedd än andra, och hon uppmanar samarbetspartierna att fokusera på svenska intressen istället för vad hon beskriver som ett kulturkrig.

Volvo Cars har upprepat motsatt sig mildare utsläppsregler för bilar. 

Kritiken växer mot EU-kommissionen för den snedvridna nationella fördelningen bland anställda, där länder som Sverige är kraftigt underrepresenterade. Det skriver Euractiv efter att EU-ambassadörer diskuterade nya åtgärder i fredags. Obalansen har förvärrats av ett havererat rekryteringssystem som gynnar redan överrepresenterade nationaliteter som italienare och greker. 
– Kommissionen gör ett mycket dåligt jobb, sade en nordisk diplomat till sajten och menade att situationen är värre nu än när problemet först uppmärksammades.

Att Sverige och flera andra EU-länder är underrepresenterade bland de anställda inom EU-institutionerna i förhållande till folkmängden är ett gammalt problem. Orsakerna anses vara flera som att lönen ur ett svenskt perspektiv är relativt låg för vad som krävs. Sedan 2023 finns en handlingsplan för att öka det svenska intresset för EU-jobb.

En av fyra unga spanjorer föredrar en auktoritär regim framför demokrati, enligt en ny opinionsundersökning publicerad i tidningen El País. Det rapporterar Ekot. Undersökningen visar samtidigt att majoriteten av spanjorerna fortfarande stödjer demokrati. Vid en nyligen genomförd minnesdag för diktatorn Franco, som enligt Wikipedia antas vara ansvarig för dödande av mellan 250 000–400 000 människor, samlades anhängare för att hylla honom.

Tusentals personer demonstrerade i lördags i Paris och andra franska städer mot våld mot kvinnor, uppger TT/SVT. Bland kraven finns ny lagstiftning och mer pengar till organisationer som stödjer våldsoffer. Arrangörerna uppger att 50 000 personer deltog i huvudstaden, medan polisens siffra var 17 000.

Frankrikes nationalförsamling har förkastat ett första utkast till 2026 års budget, vilket skapar ett pressat läge för premiärminister Sébastien Lecornu. I en omröstning i lördags röstades förslaget ned med 404 röster mot en, rapporterar Financial Times. Bakslaget kommer efter att oppositionen lagt till en rad nya skatter som regeringen anser vara orealistiska. Lecornu, vars politiska framtid kan stå på spel, kämpar nu för att få igenom en budget som sänker landets budgetunderskott innan årsskiftet.

Liberalerna vill åter att Europadagen den 9 maj ska bli en ny allmän flaggdag i Sverige med EU-flaggan hissad, enligt Ekot. Beslutet togs av ombuden på partiets pågående landsmöte. 

– Det är för att manifestera, visa, hur viktigt Europasamarbetet är för Sverige, för demokrati, frihet och enighet, säger Liberalernas EU-parlamentariker Karin Karlsbro.

Sverige har för närvarande 19 allmänna flaggdagar, varav valdagen till Europaparlamentet är en av dem.

Sloveniens väljare avvisade på söndagen en lag om assisterat döende för obotligt sjuka patienter, enligt AP. Enligt preliminära resultat från folkomröstningen röstade 53 procent mot lagen medan 46 procent röstade för. Lagen, som nu upphävs, skulle ha gett patienter med "outhärdligt lidande" rätten till assisterat döende. Premiärminister Robert Golobs regering stödde förslaget.

Nathan Gill, en tidigare EU-parlamentariker för Nigel Farages dåvarande parti UKIP, dömdes på fredagen till tio och ett halvt års fängelse för mutbrott, skriver Financial Times. En domstol i London fann honom skyldig till att ha tagit emot pengar från en prorysk politiker för att göra uttalanden i EU-parlamentet som gynnade Rysslands intressen.

Siniša Karan, allierad med den avsatte separatistledaren Milorad Dodik, vann i söndags presidentvalet i Republika Srpska, Bosniens serbiska entitet. Det visar preliminära resultat med knapp marginal, rapporterar Reuters. Karan lovade att fortsätta Dodiks politik "med ännu större kraft". Valet utlystes efter att Dodik tvingats lämna sitt ämbete. Valdeltagandet var lågt och oppositionen hävdar valfusk. Karans mandat sträcker sig mindre än ett år till nästa ordinarie val.

EU-kommissionen har i dag fredag beslutat att skicka en motiverad yttrande till Sverige för bristande införlivande av EU:s regler om bekämpning av bedrägerier mot unionens finansiella intressen. Sverige uppfyller fortfarande inte vissa aspekter gällande momsrelaterade uttalanden, trots att en formell underrättelse skickades redan i februari 2022. Direktivet från 2017 ska skydda EU:s budget genom att harmonisera definitioner och sanktioner. Sverige har nu två månader på sig att åtgärda bristerna. Om svaret inte är tillfredsställande kan kommissionen ta ärendet till EU-domstolen.

Sverige hade vid senaste årsskiftet 43 pågående överträdelseärenden hos EU-kommissionen där landet antingen dröjt allt för länge med att införa EU-lagar, eller att lagarna införts på felaktigt sätt. 

EU-kommissionen har inlett ett överträdelseförfarande mot Slovakien för brott mot grundläggande EU-principer. Slovakien antog den 26 september författningsändringar som ger landets myndigheter rätt att bedöma om och hur EU-lagar och EU-domstolens domar ska tillämpas i landet. Ändringarna strider mot principen om EU-rättens företräde som är grundläggande för unionens rättsordning. Kommissionen varnade Slovakien innan ändringarna antogs men landet valde att ignorera invändningarna. Slovakien har nu två månader på sig att besvara kommissionens formella underrättelse.

EU-kommissionen anser att Sveriges nya referensvärde för varg på 170 individer saknar vetenskaplig grund och bryter mot art- och habitatdirektivet, rapporterar Dagens Nyheter. Kommissionen har meddelat regeringen att värdet, som sänktes från 300, måste revideras.

Slutförhandlingarna vid klimatmötet COP30 i Belém riskerar att resultera i en svag kompromiss om utfasning av fossila bränslen, rapporterar SVT Nyheter. Processen, som försenades av en brand på torsdagen, präglas av hårt motstånd från oljeproducerande länder. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) sade att Sverige kommer motsätta sig urvattningar och fortsätta arbeta för ett avtal i linje med Parisavtalets mål. Finansiering till utvecklingsländer och en färdplan för utfasning är de två avgörande frågorna.

Tysklands tidigare förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, varnar för högerpopulismens framväxt i Europa, enligt Sveriges Radio. Under sitt besök i Sverige i går torsdag gav han en av sina första intervjuer sedan avgången i maj.

– De skapar fiender inne i länder och utanför, sade Scholz till Ekot om högerpopulistiska rörelser.

Den tidigare tyske ledaren träffade nordiska socialdemokratiska kollegor för att diskutera partiets framtid och följer samtidigt utvecklingen inför det kommande svenska valet.

En spansk domstol dömde på torsdagen Meta att betala 481 miljoner euro i skadestånd till 81 mediebolag, rapporterar AP. Rätten fann att Facebook-ägaren systematiskt brutit mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR) för att få en orättvis fördel på annonsmarknaden vilket skadat mediernas intäkter. Meta, som kallar domen "grundlös", kommer att överklaga.

EU:s beslutade totalförbud mot försäljning av nya bensin- och dieselbilar från 2035 ser ut att luckras upp. Det sade EU-parlamentarikern Tomas Tobé (M) i, SVT:s 30 minuter. Enligt Tobé pågår ett intensivt arbete för att ta fram en ny, mer flexibel kompromiss. Bakgrunden är ett starkt motstånd från bland annat Tyskland, där jobb inom bilindustrin har gått förlorade. – Jag tror inte det kommer vara lika digitalt som det är i dag, sade Tobé om förbudet.

EU-kommissionen har sänkt sitt krav för Storbritanniens deltagande i en EU:s försvarsfond Safe till två miljarder euro från ursprungliga 6,7 miljarder, uppger Financial Times. Summan är dock långt över Londons bud på 75 miljoner euro. Frågan splittrar EU inför en deadline den 30 november. Enligt källor vill Sverige och Tyskland ha en uppgörelse med Nato-partnern, medan Frankrike stöder en hårdare linje.