EU-kommissionen beslutade på tisdagen att höja gränsen för hur mycket stöd medlemsländerna får ge till jordbrukare utan förhandsgodkännande. Det nya taket blir 50 000 euro per företag under tre år, en fördubbling från tidigare 25 000 euro. Ändringen, som gäller till 2032, införs mot bakgrund av inflationen och de höga råvarupriserna inom jordbrukssektorn. 
– De ändrade reglerna om små stödbelopp till jordbrukssektorn kommer att hjälpa jordbrukarna att klara inflationstrycket och de höga råvarupriserna. De höjda taken för undantag innebär att EU-länderna nu kan ge mer stöd på ett snabbare och enklare sätt, sade EU-kommissionens vice ordförande Teresa Ribera i ett uttalande. 

Tidigare i år, efter omfattande bondeprotester i flera EU-länder, kom en serie EU-beslut som att dra tillbaka förslaget om att halvera mängden bekämpningsmedel i jordbruket till år 2030,  att begränsa viss jordbruksimport från Ukraina, och att småbönder med mindre än 10 hektar mark ska slippa kontroller och sanktioner huruvida de följer EU:s jordbrukspolitik eller inte, denna grupp utgör 65 procent av alla bönder som får EU-stöd.

Tusentals georgier har samlats i huvudstaden Tbilisi för att för tolfte dagen på raken demonstrera mot landets regering, skriver TT/GP. Aktivisterna har även krävt att höstens val tas om. Georgien gick till urnorna den 26 oktober men resultatet har varken erkänts av EU-parlamentet eller oppositionen, som hävdar valfusk.

EU:s regler för beskattning av bränslen och el har över 20 år på nacken. 2021 lade EU-kommissionen fram ett förslag om att uppdatera reglerna så att det bättre kan bidra till att uppnå EU:s klimatmål. Men medlemsländerna har inte kunna komma vidare i frågan där varje land har vetorätt. I en kompromiss från det ungerska ordförandelandet föreslås att dagens skattefrihet för flyg- och fartygsbränslen i huvudsak behållas. Sveriges finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) är beredd att godta ett sådant förslag för att få igenom andra viktiga förändringar i energiskattereglerna.

– Det är inte vårt förstahandsval, men ibland så är det sådana saker som krävs för att komma framåt. Det här direktivet är ju gammalt och ska vi kunna göra andra saker som är viktiga för miljön och förbättra möjligheter att styra mot koldioxidfrihet, då behövs ett nytt energiskattedirektiv, sade Wykman på väg in på ett möte med sina EU-kollegor för att diskutera frågan på tisdagen.

Han tillade att få nya EU-regler för energibeskattning på plats skulle ge Sverige "goda förutsättningar för industri, konkurrenskraft och jobb".

Portugals finansminister Joaquim Miranda Sarmento efterlyser gemensamma EU-instrument för att finansiera försvarsutgifter. Utspelet kommer mot bakgrund av kriget i Ukraina och krav från USA på ökade försvarsanslag inom Nato. – Tillsammans måste vi hitta lösningar, precis som vi gjorde under finanskrisen, skuldkrisen och pandemin, sade Miranda Sarmento, enligt Reuters.

Österrike har beslutat att inte längre blockera Rumäniens och Bulgariens fullständiga medlemskap i Schengenområdet. Beskedet kommer inför EU:s inrikesministermöte på torsdag, där ett godkännande väntas, rapporterar Reuters. Länderna blev delvis medlemmar i mars i år, vilket innebar att gränskontroller för flyg- och sjötrafik togs bort. Nu öppnas även för att avskaffa kontrollerna vid landgränserna. Österrike har tidigare motsatt sig medlemskapet på grund av oro för illegal invandring, men uppger nu att antalet gränsövergångar minskat kraftigt.

Frankrikes president Emmanuel Macron har bjudit in alla partier, förutom extremhögerpartiet Nationell Samling och vänsterpartiet Det okuvliga Frankrike, till samtal om att bilda en ny regering, meddelar hans kansli, enligt TT/SvD. Partiledarna är välkomna till Élyséepalatset klockan 14 på tisdag. Det innebär att Macron bryter mot sin tidigare metod, då han träffat partiledarna individuellt. Regeringen och landets konservativa premiärminister Michel Barnier föll förra veckan efter att ha förlorat ett misstroendevotum.

Uppskattningsvis uppe mot 70 000 anställda på tyska biltillverkaren Volkswagen strejkade på måndagen för andra gången på en vecka, rapporterar Ekot. Strejken som varade under fyra timmar är en del av förhandlingarna om företagets framtid som pågår mellan företagsledningen och fackförbunden. Företagsledningen menar att man har en överkapacitet av bilar som motsvarar minst två fabriker i Tyskland som man vill stänga.

Christiane Benner, ordförande för Tysklands största fackförbund IG Metall, uppmanar regeringen att ta bort landets lånegräns för att skydda ekonomin, skriver FT. Hon menar att Tyskland bör följa USA:s och Kinas exempel med stort stöd till inhemsk industri.

Sveriges EU-minister Jessica Rosencrantz (M) reser till Warszawa för möten med polska regeringsföreträdare. Huvudsyftet är att diskutera prioriteringar inför Polens kommande EU-ordförandeskap under första halvåret 2025.

– Polen är en viktig samarbetspartner. Tillsammans med våra grannar i Norden och Baltikum ligger vi i framkant i stödet till Ukraina. Både Sverige och Polen sätter frågor om säkerhet, konkurrenskraft och migration högt på agendan, sade Rosencrantz.

Under besöket träffar hon sin polska motsvarighet, liberalen  Adam Szłapka, besöker EU:s gränsmyndighet Frontex samt möter organisationer som arbetar med ukrainska flyktingar i Polen.

Efter den dramatiska utvecklingen i Syrien pausar nu Migrationsverket hanteringen av alla asylärenden för syrier i Sverige, enligt Ekot. Även Danmark och Norge har meddelat samma beslut.

Segslitna förhandlingar väntas när EU-ländernas fiskeansvariga ministrar ska besluta om kvoter i bland annat Nordsjön, Atlanten och Medelhavet. Landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) räknar med en uppgörelse. Samtidigt är han rejält irriterad över Norges hållning när det gäller de områden där det fiskas över gränserna, uppger TT/SvD.

Sedan starten av Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Ukraina förlorat 43 000 soldater dödade i strid och ytterligare 370 000 har skadats, enligt Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj på söndagen, rapporterar Politico. Detta är första gången som Ukrainas offentliggör siffror för det totala antalet av döda och skadade under den nästan tre år långa konflikten. 

Tyskland och Österrike stoppar tills vidare alla nya och pågående asylansökningar från syrier, rapporterar Ekot.

Österrikes inrikesministerium säger också att man ska genomföra förberedelser för hur syrier som fått asyl ska kunna återvända till Syrien igen. Från Tyskland heter det att alla asylansökningar från Syrien stoppas tills klarhet råder över den nya politiska situationen i Syrien.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sade på måndagen att utländska trupper kunde stationeras i Ukraina inför ett framtida ukrainskt medlemskap i Nato, rapporterar Yle.

– Trupper från något land kunde finnas i Ukraina så länge landet inte är en del av Nato. Men för det behövs en tydlig syn på när Ukraina blir medlem i EU och när i Nato, sa Zelenskyj.

Efter att utskottsförhöret med kommissionärskandidat Jessika Roswall var klart dröjde det till eftermiddagen dagen därpå innan hon fick klartecken av politikerna i utskottet. Orsaken till fördröjningen var att majoriteten ansåg att hon varit för vag, inte svarat på frågorna och inte kunnat sina områden tillräckligt. 

Nu en månad senare, i Ekots lördagsintervju (cirka 9 minuter in i intervjun), förnekar Jessika Roswall att hennes godkännande dröjde. Tre gånger under intervjun påstår kommissionären felaktigt att hon blev godkänd direkt.

“Det stämmer inte att jag inte blev godkänd, för det blev jag ju på en gång”, 

“Jag kan konstatera att jag blev godkänd direkt”  

“Jag är väldigt glad att jag blev godkänd på en gång”.

Politico, Euractiv,  SVT och TT beskriver hur  Roswall fick vänta på godkännande.

Rumänska högsta domstol beslutade på fredagen att ogiltighetsförklara den första omgången av presidentvalet efter att ha tagit del av hemligt underrättelsematerial, rapporterar SVT. Där beskrivs hur att Ryssland drivit en samordnad kampanj på sociala medier för att främja ytterhögerkandidaten Calin Georgescu. Georgescu kallar domstolens beslutet för en ”statskupp” och en attack på rättsstaten. Ett nytt valdatum ska meddelas. 

De ryska styrkorna avancerar snabbare än på två år, framförallt i Donetsk. Det spekuleras i att den ukrainska östfronten kan kollapsa. Men den kommer inte att falla i närtid, tror militärexperten Jörgen Elfving, enligt SvD.

EU:s nya konkurrenskommissionär, socialdemokraten Teresa Ribera, säger till Bloomberg, att EU måste skydda sig mot kinesiska försök att dominera unionens marknad för grön teknologi.  

– Frågan är inte hur bra [de kinesiska produkterna] kan vara. Frågan är i vilken utsträckning de respekterar lika villkor, sade Teresa Ribera.

Att förhindra en fullständig kollaps i Europas bilindustri, skriver Bloomberg, kommer att vara en av Riberas huvudprioriteringar när man kämpar för att uppfylla EU:s strikta klimatmål och hård konkurrens från billiga kinesiska elfordon. Kinesiska biltillverkares andel av nyregistreringar av elbilar i EU har dock börjat sjunka och nådde närmare 8 procent i oktober.  

Tillväxtverket har beviljat SSAB 1,45 miljarder kronor i stöd för att ställa om stålproduktionen i Luleå till fossilfri drift. Hälften av pengarna kommer från EU och hälften från svenska staten. Fabriken släpper årligen ut 3,1 miljoner ton koldioxid, vilket motsvarar 7 procent av Sveriges totala utsläpp. Stödet är det största enskilda bidraget inom det svenska programmet för EU:s fond för rättvis omställning, som ska hjälpa regioner hantera följderna av klimatomställningen.

Frankrikes president, liberalen Emmanuel Macron kommer att utse en ny premiärminister inom några dagar, efter att den tidigare regeringen röstats bort av parlamentet. Det meddelade han i ett tv-tal på torsdagen, uppger Yle. Den avgående premiärministern, konservative Michel Barnier, som tillträdde i september, blev den kortvarigaste premiärministern i Frankrikes moderna historia. Hans minoritetsregering föll efter att ha försökt driva igenom budgetplaner utan parlamentets stöd. Emmanuel Macron avvisade också krav på att han själv skulle avgå och försäkrade att han kommer att sitta kvar som president till slutet av sin mandatperiod, alltså i maj 2027.

Den danska regeringen planerar att ändra reglerna för utvisning av utländska medborgare som döms till fängelse, rapporterar SVT. Enligt det nya förslaget ska alla utländska medborgare kunna utvisas vid fängelsestraff, oavsett hur länge de bott i Danmark eller hur långt straffet är.

– Hammaren måste falla ännu hårdare. Därför vill vi skärpa reglerna så att vi kan få ännu fler kriminella utlänningar utvisade, sade immigrationsminister Kaare Dybvad Bek (S).

EU-ländernas trafikministrar har kommit överens om sin ståndpunkt om nya regler för att stoppa bilförare som fått körkortet indraget från att köra i andra EU-länder, uppger TT/Sydsvenskan. Tidigare har personer kunnat fortsätta köra i vissa EU-länder trots att körkortet dragits in i ett annat land. De nya reglerna innebär att landet som drar in körkortet måste meddela det land där körkortet utfärdats. Nu väntar förhandlingar med EU-parlamentet om de nya reglernas slutliga utformning.

Detaljhandeln i eurozonen sjönk oväntat mycket i oktober. Den tyska detaljhandeln tyngde med ett bakslag på 1,4 procent i oktober jämfört med september, skriver TT/GP. Analytiker hade räknat med en nedgång i oktober, men bara på 0,3 procent enligt en sammanställning av prognoser gjord av Bloomberg.

Italiens statistikmyndighet har kraftigt sänkt landets tillväxtprognos för 2024 från 1 procent till 0,5 procent, skriver FT. Även prognosen för 2025 har justerats ned till 0,8 procent från tidigare 1,1 procent. Den svaga tillväxten sätter press på premiärminister Giorgia Melonis regering att hålla tillbaka de offentliga utgifterna. 

Italien står under EU:s övervakning för att minska sitt budgetunderskott som är EU:s högsta: 7,4 procent. Efter Grekland har Italien även EU:s största offentliga skuld, 137 procent av landets BNP.

Demonstrationerna i Georgien är de största på många år, enligt Jakob Hedenskog vid Utrikespolitiska institutet. Han beskriver fyra möjliga scenarier: våldsamt nedslag mot demonstranterna, en osannolik kompromiss, regeringskollaps efter växande protester, eller ryskt ingripande, enligt TT/GP. Regeringspartiet Georgisk dröm anklagas för att vara Moskvatroget. 

– Jag har svårt att se att Ryssland stillatigande skulle se på när en regim som kommit att bli så anpassningsbar till Ryssland som den i Georgien störtas, sade Hedenskog. Flera tjänstemän har avgått i protest och landets president vägrar lämna sin post. Den 14 december ska enligt plan en president väljas av ett valkollegium.

Enligt Yle kommer sannolikt frågan om hur mycket Natoländerna bör satsa på det militära försvaret att komma upp på Natos toppmöte i Haag i sommar. Den snart 20 år gamla överenskomna minimigränsen att 2 procent av bruttonationalprodukten ska gå till försvaret har ifrågasatts som otillräcklig. Enligt uppgift finns idéer om nya nivåer på mellan 2,5 till 3,0 procent.

Förra klimatministern Isabella Lövin (MP) blir huvudansvarig för en rapport från EU-parlamentet om hur Östersjön kan återhämta sig.

”Jag är mycket glad över att få leda EU-parlamentets arbete för att ta fram en ny ansats som kan rädda Östersjön, strömmingen och säkerställa en hållbar framtid för vårt sårbara hav. Vi kan inte fortsätta med 'business as usual' med årliga kvotförhandlingar (om fisket)”, skriver Lövin i en kommentar via SMS till TT/Aftonbladet.

Rapporten ska sedan lämnas till EU:s nye havs- och fiskekommissionär, Costas Kadis, som har i uppdrag att utveckla en ny ”havspakt” för EU.

Frankrikes premiärminister, konservative Michel Barnier, har tvingats avgå efter att parlamentet röstat för ett misstroendevotum, skriver FT. Med 331 röster av 577 möjliga fälldes mitten-högerregeringen när högerextrema Nationell samling och vänsterblocket gick samman. Barnier, som endast satt tre månader på posten, föll på sitt budgetförslag som innehöll nedskärningar och skattehöjningar på 60 miljarder euro för att minska landets underskott och skulder. President Macron måste nu utse en ny premiärminister, en svår uppgift i ett splittrat parlament. Han väntas tala till nationen på torsdag kväll.

EU-länderna enades på onsdagen om sin ståndpunkt i förhandlingarna om ett nytt regelverk som ska göra det lättare för banker och andra finansföretag att dela kunders data med varandra. Förslaget kallas FIDA och är en del av EU:s arbete med att modernisera den finansiella sektorn. 

Målet är att skapa bättre och mer personligt anpassade finansiella tjänster för privatpersoner och mindre företag. Det kan handla om investeringsmöjligheter eller förmånligare lån. Regelverket ska säkerställa att kunderna behåller kontrollen över sina data och skyddas mot orättvis behandling. Innan lagen kan träda i kraft måste EU-parlamentet och medlemsländerna förhandla fram en slutgiltig version som båda parter kan godkänna.

EU förbereder nya regler för att begränsa den kraftiga ökningen av paket från asiatiska nätbutiker som Temu och Shein, skriver Financial Times. Antalet försändelser under 150 euro, som är gränsen för tullavgifter, väntas nå 4 miljarder i år – nästan tre gånger fler än 2022. EU-kommissionen överväger att införa en särskild skatt på nätplattformarnas intäkter och en administrativ avgift per paket. Bakgrunden är oro för osäkra produkter och orättvis konkurrens mot europeiska företag som följer EU:s standarder.

Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov deltar i OSSE:s möte på Malta – hans första besök i ett EU-land sedan krigsutbrottet, skriver TT/Aftonbladet. Sedan Ryssland utökade sin invasion av Ukraina i februari 2022 har Lavrov haft EU-sanktioner mot sig. Kritik utlovas från svenska kollegan Maria Malmer Stenergard (M).

På onsdagen öppnade EU-kommissionen möjligheten att ansöka projektstöd för batteritillverkning för elbilar till ett värde motsvarande nästa 12 miljarder kronor. Samtidigt presenterades möjligheter till lånegarantier upp till 2,3 miljarder kronor. 

Oppositionsledaren Nika Gvaramia har misshandlats och gripits av polis i samband med en räd mot partiets partikansli i Georgiens huvudstad Tbilisi, uppger partiet på plattformen X, rapporterar SVT.  Tillslag ska även ha gjorts mot ett annat oppositionsparti.

Tidningen Politico pekar på sju alternativa planer och modeller som cirkulerar i debatten i syfte att få ett avslut på det ryska kriget i Ukraina. 

Först Ukrainas så kallade segerplan med bland annat helt återställda gränser och inbjudan till Natomedlemskap. Den amerikanska planen enligt USA:s generallöjtnant Keith Kellogg: konflikten fryses, diplomati tar över, sanktionerna mot Ryssland lyfts men Ryssland betalar för Ukrainas återuppbyggnad. Kina-Brasilien modellen: konflikten fryses och en internationell fredskonferens tar vid. 

Andra modeller som Israelmodellen: ingen militärallians men nära samarbete och stöd. Tysklandsmodellen: det fria Ukraina knyts till väst och det ockuperade Ukraina lämnas utanför. Finlandsmodellen, Ukraina tvingats till neutralitet och kopplas delvis ekonomiskt till Ryssland. Till sist, den ryska modellen: Ukraina kapitulerar och ger Ryssland de områden de begär, förblir neutralt och demilitariseras och där väst betalar för återuppbyggnaden.  

Den belgiske politikern Didier Reynders, som fram till för några dagar sedan var EU:s justitiekommissionär, förhördes av polisen i tisdags angående anklagelser om att han tvättat pengar med tvivelaktigt ursprung i flera år genom det belgiska nationella lotteriet, rapporterar Follow the Money.

Ukraina behöver hjälpas till en så stark position som möjligt inför eventuella fredssamtal, manar Natos ledning och även Sverige, rapporterar TT/GP.
Men om fredsbevarande styrkor och inbjudan till medlemskap talas det än så länge tyst.

– Ukraina hör hemma i Nato, men i dagsläget så finns det inte en enighet. Och man måste också leva upp till de krav som ställs, betonar utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) i Bryssel.

EU-länderna och EU-parlamentet är nu slutligt överens om de nya regler som ska motarbeta skövling av regnskog, rapporterar TT/GP. En uppgörelse på tisdagskvällen innebär att införandet skjuts upp i ett år – men utan att lagstiftningen i övrigt förändras.

Den franska regeringen riskerar att falla i en misstroendeomröstning i parlamentet idag onsdag, rapporterar TT/GP. Det kan leda till politiskt kaos, nya bekymmer för president Emmanuel Macron och ekonomisk oro. Omröstningen väntas ske efter 16-tiden på onsdagen.

Den nyvalde amerikanska presidenten, högerpopulisten Donald Trump, kommer att närvara vid återinvigningen av katedralen Notre Dame i Paris på lördag där den franske presidenten, liberalen Emmanuel Macron, står värd, rapporterar Politico.  Presidenterna arbetade nära tillsammans under Trumps första mandatperiod.

Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige inte kommer att nå sina klimat- och energimål till 2030 och 2040 med nuvarande politik, skriver Miljö & Utveckling. Trots att EU:s nya system för utsläppshandel införs 2027 krävs fler åtgärder. Att nå klimatmålet för 2030 anses inte bli särskilt kostsamt, då det kan uppnås genom mer biobränsle och fler elbilar. Däremot blir det dyrare att samtidigt uppnå målet för minskad energianvändning, eftersom det driver upp priserna på både fossila bränslen, el och biodrivmedel.

En ny kolinfångningsanläggning i Norge, som förväntas fånga in cirka 400 000 ton koldioxid årligen, är redo att starta, rapporterar Bloomberg. Enligt EU behöver dock hundratals miljoner ton koldioxid fångas in och lagras för att nå nettonollutsläpp år 2050.

Det franska IT-företaget Atos står i centrum för EU:s länge försenade ansträngningar för att få bättre kontroll på resande in i och ut ur EU, rapporterar Bloomberg. Det nya systemet har försenats fyra gånger på fem år, till stor del på grund av ekonomiska och tekniska problem som försenade buggfixar, saknade delar, oerfarna team och ytterligare underhållskostnader. Projektet har nu skjutits upp till 2025 utan något fast startdatum.

USA tillkännagav på måndagen ett nytt stödpaket till Ukraina på 725 miljoner dollar, motsvarande nära 8 miljarder kronor. I paketet ingår bland annat minor och robotar, skriver nyhetsbyrån AFP/Ekot.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökte på måndagen Ukraina för andra gången sedan kriget började. Under mötet med president Volodymyr Zelenskyj stod han fast vid sitt nej till att leverera Taurus-robotar, som skulle kunna användas mot mål i Ryssland. Scholz menar att Tyskland då riskerar bli indraget i kriget, uppger Yle.

– Det här minskar inte vårt stöd, som är väldigt omfattande och kommer att förbli omfattande, sade Scholz i Kiev.

USA, Storbritannien och Frankrike har nyligen gett Ukraina tillåtelse att använda deras robotar mot mål i Ryssland. Tyskland förblir dock det europeiska land som ger mest stöd till Ukraina, försäkrade Scholz under besöket.

Enligt Kielinstitutet som samlar in uppgifter om Ukraniastöd var Tyskland tvåa efter USA på att ge mest stöd räknat i miljarder euro fram till 31 augusti. Baserat på ländernas BNP toppar dock Danmark och Estland som gett bort motsvarande 1,9 procent i värde av sitt BNP, jämfört med USA och Tyskland båda på 0,4 procent BNP.  Sverige har gett motsvarande 0,8 procent BNP.

Delar av staden Ternopil i västra Ukraina är strömlöst efter en rysk drönarattack natten till tisdag, uppger stadens borgmästare Serhij Nadal, enligt TT/GP. En energianläggning ska ha träffats i attacken, uppger han, och tillägger att reparationsarbeten pågår. Det finns inga rapporter om skadade personer.

Frankrikes premiärminister Michel Barnier har tvingat igenom en budget utan omröstning i parlamentet. Nu hotar både vänsterledaren Mathilde Panot och Nationell samlings ledare Marine Le Pen med väcka en misstroendeomröstning – och tillsammans skulle de kunna fälla regeringen redan på onsdag, uppger SVT.

Rumäniens konstitutionella domstol fastställer resultatet i den första omgången i presidentvalet, rapporterar SVT. Detta trots att olika påverkansförsök upptäckts – och att tjänstemän larmat om ”växande intresse” från Ryssland. Upptäckter har gjorts som visar på ”cyberattacker” med syfte att påverka presidentvalet, uppger Rumäniens presidentkansli enligt AFP.

EU-länderna närmar sig en uppgörelse om en ny fond på 1,5 miljarder euro, motsvarande drygt 17 miljarder kronor, för att stärka sin försvarsindustri och hjälpa Ukraina under de kommande tre åren, rapporterar Bloomberg. Förhandlingarna kommer sannolikt att avslutas i slutet av året och skulle tillåta köp av militär utrustning som består av upp till 35 procent av komponenterna från länder utanför EU.

Nästa vecka väntas EU-ländernas finansministrar godkänna Sveriges ansökan om stöd från unionens återhämtningsfond, skriver TT/GP. Det handlar om drygt 40 miljarder kronor som ska betalas ut i omgångar. Den svenska planen för hur pengarna ska användas lämnades in i september och fick godkänt av EU-kommissionen i november. Den första utbetalningen kommer troligen efter årsskiftet.

Återigen samlades på måndagskvällen tusentals människor på gatorna i Georgien för att protestera mot den nya regeringens besked om att frysa alla samtal om EU-medlemskap, uppger TT/GP. Det är femte kvällen på raken, och landets premiärminister lovar trots det att det inte kommer att bli några förhandlingar med oppositionen.

Frankrikes premiärminister Michel Barnier planerar att driva igenom 2025 års budget utan omröstning i parlamentet, rapporterar franska medier. Detta öppnar för att regeringen kan fällas genom en misstroendeomröstning från höger- och vänsterpartier. Trots en sen eftergift till högerextrema Nationell samling, att inte ta bort subventioner på läkemedel, har Barnier valt att använda författningens artikel 49.3 för att få igenom förslaget utan omröstning. Budgeten innehåller skattehöjningar och nedskärningar på 60 miljarder euro för att minska landets underskott. Nationell Samlings ledare Marine Le Pen kräver att regeringen ska överge planerna på att stoppa pensionernas koppling till inflationen. Barniers minoritetsregering har sedan september varit beroende av stöd från Nationell samling.

 EU:s nya utrikeschef Kaja Kallas, Europeiska rådets nye ordförande António Costa och EU:s nya utvidgningskommissionär Marta Kos anlände till Ukrainas huvudstad Kiev på söndagen, på sin första officiella resa, för att visa sitt stöd för landet i kriget mot den ryska ockupationsarmén.  

“Mitt budskap tydligt: ​​Europeiska unionen vill att Ukraina ska vinna detta krig.” skrev Kaja Kallas på X.

Gemensamma lån och statsbidrag är en möjlighet att rusta EU för framtiden vad gäller försvar och konkurrenskraft, enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) i en intervju i nyhetsbyrån Ritzau, rapporterar Danmarks Radio på söndagen. Därmed går hon på samma linje som sin utrikesminister, liberalen Lars Løkke Rasmussen. Han uttalade tidigare i år att det behövs nya friska pengar i EU för att stödja Ukraina och bekämpa Ryssland. Danmark har tidigare tillsammans med bland annat Sverige motsatt sig gemensamma lån på EU-nivå.

I Georgien har protesterna mot regeringens beslut att pausa diskussionerna om EU-medlemskap landat i våldsamheter mellan polis och demonstranter för fjärde natten i rad, uppge Ekot. I huvudstaden Tbilisi samlades tiotusentals demonstranter under kvällen på måndagen utanför parlamentsbyggnaden, polis satte in vattenkanoner men kunde inte skingra folkmassorna senare under kvällen kallades fullt utrustad kravallpolis in med tårgas. Demonstrationer hölls i flera städer runt om i Georgien.

I dag måndag träffas ministrar från EU-länderna i Bryssel för att diskutera lösningar på vad man kallar den "demografiska utmaningen" med färre födda barn och en allt äldre befolkning att försörja.

– Vi kommer att diskutera […] hur vi får igång barnafödandet i Europa
givet att det ligger på väldigt låga nivåer, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på väg in på mötet.

Hon avsåg att lyfta fram den svenska "väldigt generösa" föräldraförsäkringen som en lösning för att kombinera föräldraskap och arbetsliv, men även Sveriges "utbyggda" barnomsorg. Sveriges så kallade summerade fruktsamhet, mätt i det genomsnittliga antalet barn per kvinna, låg enligt de senaste siffrorna från Eurostat på 1,53 barn per kvinna, något högre än EU-snittet. För att upprätthålla en stabil befolkningsnivå krävs runt 2,1 barn per kvinna.

Den avgående EU-kommissionären för energifrågor, Kadri Simson, varnar för ett planerat upplägg där rysk gas ska märkas om till azerbajdzjansk. Planen går ut på att Azerbajdzjan ska leverera gas till Ukrainas gräns genom ett komplicerat bytesavtal med Ryssland. Främst skulle Ungern och Slovakien, som har goda relationer med Moskva, gynnas av upplägget. De har motsatt sig EU:s försök att minska beroendet av rysk gas efter invasionen av Ukraina. 

– Ett sådant bytesavtal skulle bara innebära att ryska leveranser fortsätter men med en annan märkning, sade Simson till Financial Times. Hon påpekade att europeiska företag redan kan köpa rysk gas direkt vid ukrainska gränsen, vilket gör upplägget onödigt.

Räkningen av förstahandsrösterna i det irländska valet är nu klar. De regerande center-högerpartierna Fianna Fáil får 21,9 procent och Fine Gael 20,8 procent, rapporterar Ekot. Det största oppositionspartiet, vänsternationalistiska Sinn Fein, blev tredje störst med 19 procent. Det innebär att regeringspartierna ser ut att kunna fortsätta regera. De måste dock få med sig ytterligare partier för majoritet. Valdeltagandet var 59,7 procent. Det lägsta på mer än hundra år.

Det blir regeringsskifte på Island. I nyvalet till Alltinget på lördagen är Socialdemokraterna den stora vinnaren. Partiet får drygt 21 procent i väljarstöd - en fördubbling jämfört med förra valet 2021.

– Väljarna har visat att de vill ha en förändring och vi ser nu ett helt nytt politiskt landskap, sa den socialdemokratiska partiledare Kristrún Frostadóttir i en första kommentar, uppger Ekot. Alltinget är det äldsta existerande parlamentet i världen och räknar sina anor från år 930.

Ledaren för högerpopulistiska Nationell samling, Marine Le Pen, har gett Frankrikes premiärminister Michel Barnier till på måndag för att gå med på hennes budgetkrav innan hon bestämmer sig för om hon ska försöka fälla regeringen, vilket kan ske tidigast på onsdag, rapporterar Bloomberg. Kravet har skrämt investerare, vilket får dem att sälja franska tillgångar och driver upp landets lånekostnader.  

Bland Le Pens krav finns att skrota ett förslag om att minska subventioner för läkemedel, utlysa ett stopp för nya eller högre skatter för de flesta individer och att indexera pensioner till inflationen samt att införa hårdare migrations- och kriminalpolitik. Nationell samling kan själva inte fälla regeringen utan behöver vänstern stöd.

Över en miljon ukrainare lämnades utan ström efter ännu en massiv rysk attack mot landets energisystem, uppger Ekot. Enligt president Zelenskyj användes klustervapen för att ytterligare försvåra räddningsarbetet.

Drönare till Ukraina ska börja byggas i en ny anläggning i södra Finland om bara några månader, meddelar det relativt nya konsortiet Summa Defence, enligt TT/GP. Bygget sker i samarbete med ukrainska företag, för att kunna bidra till Ukrainas försvar mot Ryssland.

Irlands två största regeringspartier, liberalkonservativa Fine Gael och liberala Fianna Fail, ser ut att kunna behålla makten efter fredagens val, uppger Reuters. En generös budget i oktober och minskat stöd för socialistiska oppositionspartiet Sinn Fein har stärkt deras position i opinionen. Regeringspartierna har kritiserats för att inte ha förbättrat offentlig service trots landets starka ekonomi. De väntas behöva stöd från minst ett mindre parti för att nå majoritet.

Kinesiska biltillverkares andel av nyregistreringar av elbilar i EU fortsätter att sjunka och nådde närmare 8  procent i oktober. Efter flera år av snabba uppgångar har den kinesiska framgången avstannat sedan juli i samband med att  EU satte provisoriska tullar på kinesiskt tillverkade elbilar, rapporterar Bloomberg.

Slovakisk underrättelsetjänst har gripit två personer som misstänks ha planerat attacker mot landets viktiga samhällsfunktioner, uppger Euronews. De gripna är en ukrainsk medborgare och en person med dubbelt slovakiskt-ungerskt medborgarskap. Underrättelsechefen Pavol Gašpar sade vid en pressträff att de gripna ingår i en större internationell grupp som utreds i samarbete med andra länders säkerhetstjänster. Han berättade också att myndigheterna har identifierat en person som anklagas för bombhot mot både Slovakien och Tjeckien. Tjeckiens underrättelsechef Michal Koudelka har tidigare pekat ut Ryssland som ansvarigt för hoten.

På lördag går islänningarna till extraval där EU-medlemskap åter blivit en central fråga efter mer än ett decennium, rapporterar Reuters. Opinionsmätningar visar att 45 procent nu stöder ett medlemskap, medan 35 procent är emot. Det ökade EU-stödet kopplas till landets ekonomiska utmaningar och vulkanutbrott. Många hoppas att medlemskap skulle stärka ekonomin och att euron skulle minska valutasvängningar. Liberala Viðreisn, som leder mätningarna tillsammans med socialdemokratiska Samfylkingin, vill hålla en folkomröstning om EU. Partierna väntas tillsammans få 40 procent av rösterna. Island ansökte om EU-medlemskap 2009 men avbröt förhandlingarna 2013.

Fem år efter att Storbritannien lämnade EU kommer landets premiärminister Keir Starmer att välkomnas till ett EU-toppmöte igen, skriver TT/GP. Starmer och även Natos generalsekreterare Mark Rutte bjuds in som särskilda gäster när EU:s tillträdande rådsordförande António Costa håller ett särskilt möte om försvarsfrågor den 3 februari 2025. Mötet är det första av en ny informell typ, där avsikten är att stats- och regeringscheferna ska kunna prata mer avslappnat, utan krav på beslut eller gemensamma uttalanden.

Stora demonstrationer bröt ut i Georgien efter beskedet att regeringen byter sitt vallöfte om att närma sig EU och nu fryser alla samtal om EU-medlemskap i fyra år, uppger TT/GP. Polis i huvudstaden Tbilisi har använt tårgas mot demonstranterna som vill se ett närmande till EU. Efter att Georgien misskött sig som kandidatland till EU, genom att införa auktoritära lagar och närma sig den ryska intressesfären, har processen om ett framtida medlemskap stoppats.  

Medlemsländernas högsta politiska ledare i Europeiska rådet har gett det sista formella godkännandet av den nya EU-kommissionen som tar vid den 1 december och vars mandat löper till den 31 oktober 2029. Beslutet togs med kvalificerad majoritet.

Ryssland har allt svårare att rekrytera tillräckligt med soldater till kriget i Ukraina, trots kraftigt höjda ersättningar, rapporterar Yle. Från december erbjuds skuldsatta att få upp till 100 000 euro i skulder avskrivna om de tar värvning. Enligt västerländska säkerhetstjänster har ryska armén förlorat minst 500 000 man. Målet att värva 400 000 frivilliga i år ser ut att missas, trots att kontraktssoldater kan få upp till 40 000 euro för första krigsåret.

Ryssland genomför just nu stora attacker mot energianläggningar i hela Ukraina, enligt landets energiminister Herman Halusjtjenko.

– Återigen är energin under en massiv attack. Attacker på energianläggningar förekommer i hela Ukraina, sade han, enligt TT/GP.

Ukrainas flygvapen har upptäckt flera grupper av ryska robotar i luftrummet och har utfärdat larm i alla regioner. Explosioner har hörts i städerna Kropyvnytskyj, Lutsk och Charkiv. I huvudstaden Kiev varnar militären för möjliga robotattacker och uppmanar invånarna att söka skydd. Även i Charkiv har borgmästaren bett befolkningen att ta sig till skyddsrum.

Det kinesiska fartyget, Yi Peng 3, som misstänks ha rivit sönder två kablar utanför Sveriges kust släpade sitt ankare på botten i flera mil, uppger Wall Street Journal. Enligt Hans Friberg vid branschorganisationen Svensk sjöfart är det otänkbart att besättningen inte märkte något.

– Hela båten hoppar och skakar av en sån historia, sade han till Ekot.

Riksdagsledamoten och Ukrainastödjaren Magnus Jacobsson (KD) vill att Sverige, tillsammans med andra EU-länder och Storbritannien, går in med marktrupper i Ukraina, rapporterar SvD. Det handlar enligt honom om fredsbevarande trupper vid gränsen till Belarus, att hålla en flygförbudzon över västra Ukraina och att upprätta en sjözon runt hamnstaden Odessa för att säkra sjöhandeln till och från landet.

– Syftet är inte att öka mängden krig, utan att se till att Ukraina kan hålla sina gränser och på sikt få fred. Ryssland måste förstå att vi kommer att hjälpa och stötta Ukraina, sade Magnus Jacobsson som för närvarande talar för sig själv och inte partiet.

Sedan Sveriges domare i EU-domstolen Niels Wahls mandat gick ut i oktober har han ersatts av Fredrik Schalin från EU-tribunalen, som är en underrätt i EU-domstolen. Domarnämnden har nu nominerat juristprofessor Jörgen Hettne till den vakanta posten i tribunalen. Formellt gäller det att täcka innevarande mandatperiod som går ut i augusti 2025 men i praktiken handlar det också om den efterföljande perioden i EU-tribunalen på sex år. Regeringen kommer inom kort att ta ställning till Domarnämndens förslag som de väntas följa. Varje medlemsländer har en domare i EU-domstolen och två i EU-tribunalen.

Efter att två datakablar skadats i Östersjön förra veckan driver Polen på för gemensam sjöbevakning bland nordiska och baltiska länder. Vid ett toppmöte i Sverige föreslog Polens premiärminister Donald Tusk en marinpoliskår liknande Natos luftpatrullering över Baltikum, skriver FT. 

– Om Europa står enat är Ryssland en teknologisk, finansiell och ekonomisk dvärg i förhållande till Europa. Om Europa är splittrat är Ryssland ett hot mot varje enskild stat, sade Tusk. Östersjöländernas ledare lovade samtidigt att stärka försvaret mot både traditionella och hybridattacker.

Tyskland erbjuder sig att i januari placera ut luftvärnssystemet Patriot i Natogrannen Polen för att skydda försörjningskedjor till krigets Ukraina, meddelar försvarsdepartementet i Berlin, rapporterar TT/GP. 

Italien, Polen, Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Rumänien och Slovakien uppmanar EU:s konkurrenskraftsministrar på torsdagen att hitta en lösning för att undvika böter, som kan bli höga, för de biltillverkare som överskrider nya utsläppsmål som ska träda i kraft 2025, rapporterar Bloomberg.

"Sådana påföljder skulle allvarligt begränsa branschens förmåga att återinvestera i innovation och utveckling och därmed skada Europas konkurrenskraft på den globala scenen", hävdar de sju länderna.

USA förbereder ytterligare ett vapenpaket till Ukraina, värt motsvarande 7,9 miljarder kronor. Det uppger källor för Reuters, enligt Ekot. Det rör sig bland annat om en mängd olika pansarvärnsvapen som redan lagerhålls av den amerikanska militären. Avgående president Biden arbetar för att så snabbt det går, före den tillträdande presidenten Donald Trumps inträde i Vita huset, använda det stöd som kongressen har anslagit till Ukraina.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har brutit mot EU:s regelverk genom att inte registrera sina åtta höns hos Jordbruksverket, rapporterar Expressen. Enligt reglerna, som gäller sedan april 2021, måste alla hönsägare anmäla sina fjäderfän för att underlätta smittspårning vid sjukdomsutbrott.

Israel överklagar Internationella brottmålsdomstolens (ICC) efterlysning av premiärminister Benjamin Netanyahu – och vill få arresteringsordern upphävd under överklagandet. Frankrike anser att Netanyahu har immunitet då Israel inte har godkänt ICC:s stadgar, skriver TT/SvD.

Sverige var som väntat ett av 20 EU-länder som på tisdagen fick grönt ljus för sina planer när det gäller skuldsättning. Det betyder att EU-kommissionen föreslår ministerrådet att ländernas budget för 2025 ska anses uppfylla kraven på skuldsättning och att de länder i gruppen som har för höga skulder uppvisar en trovärdig plan på hur dessa ska minskas. Sveriges offentliga skulder tillhör de lägsta i EU.

Mellan 60 000 och 100 000 ukrainska soldater kan ha stupat sedan invasionen 2022, skriver The Economist. Därutöver kan enligt tidningens uppgifter upp till 400 000 ukrainska soldater skadats allvarligt och tagits ur strid.

Polens premiärminister Donald Tusk sade på tisdagen att landet motsatte sig jordbruksvillkoren i Mercosur-avtalet, rapporterar Politico. Avtalet som förhandlats fram under årtionden är klart för slutligt godkännande och skulle om det antogs, på sikt med vissa undantag, skapa en gemensam och tullfri marknad för tjänster, industrivaror och vissa livsmedel- och  jordbruksprodukter för närmare 800 miljoner människor i EU och fyra latinamerikanska länder.

Med Polen som uttalade motståndare till avtalet tillsammans med Österrike, Frankrike och Irland har möjligheten för en blockerande minoritet vuxit men ännu saknas  tillräckligt med röster för att stoppa avtalet. Sverige och Tyskland med flera stödjer avtalet.

Den liberala gruppledaren i Europaparlamentet Valérie Hayer vill att Tik Toks vd ska komma till parlamentet för att förklara plattformens eventuella roll i söndagens rumänska presidentval, rapporterar Politico.  Hon med flera misstänker att den okända högerextrema kandidaten Călin Georgescu som fick flest röster i första valomgången hade ett manipulerat Tik Tok-konto som förstärkte hans genomslag på plattformen. 

På onsdagen framkom att rumänska myndigheter bett EU-kommission att inleda en formell utredning kring Tik Toks roll i valet och om det bryter mot EU:s regler.

Från Tik Tok avvisar man alla anklagelser om otillbörlig inblandning i presidentvalet.

– Dessa mycket spekulativa rapporter om det rumänska valet är felaktiga och missvisande, sade Tik Toks talesperson Paolo Ganino.

Något valövervakande från OSSE har inte skett i presidentvalet på grund av bristande resurser.  Det rumänska presidentvalet avgörs den 8 december.

I Finland har försvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola väckt debatten om att återigen tillåta landminor med tanke på det försämrade säkerhetsläget gentemot grannlandet Ryssland, rapporterar Ekot. Även politiskt växer stödet för att Finland ska överge det internationella Ottawafördraget där över 160 länder förbundit sig att inte använda minorna. Samlingspartiet har redan bestämt att man vill dra sig ur fördraget och får stöd av Sannfinländarna, medan övriga partier öppnar för en diskussion eller är kritiska.