18 EU-länder har riktat skarp kritik mot Ungern för landets nya lag som förbjuder offentliga hbtq+-evenemang. Kritiken framfördes under onsdagens informella socialministermöte i Warszawa, enligt Politico. Sverige var ett av de 18 länderna som ställde sig bakom uttalandet.

"Att respektera och skydda mänskliga rättigheter för alla, inklusive hbtq+-personer, är en självklar del av att tillhöra den europeiska familjen", sade ministrarna i ett gemensamt uttalande lett av Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Ungerns parlament godkände grundlagsändringen i måndags vilket ger regeringen rätt att begränsa mötes- och demonstrationsfriheten för bland annat homosexuella och förbjuda prideparader.

Slovakiens vänster - och högerpopulistiska majoritet i parlament godkände i går onsdag en lag som skärper kraven på icke-statliga organisationer, rapporterar Reuters. Lagen tvingar organisationerna att detaljredovisa sina givare och publicera omfattande listor över tjänstemän.

– Vi kallar det en rysk lag inte för att det är en kopia av den ryska utan för att den är inspirerad av Ryssland och strider mot konstitutionen och EU-rätten, sade Katarína Batková, direktör för människorättsorganisationen Via Iuris.

Premiärministern, vänsterpopulisten Robert Fico, som beskrivs som pro-rysk, har länge anklagat icke-statliga organisationer för att stödja oppositionen och utländska intressen.

Lettlands parlament röstar om att lämna Ottawa-fördraget som förbjuder personminor, uppger TT/GP. Beslutet motiveras med det ökade ryska militära hotet.

– Ett lämnande av Ottawa-fördraget innebär att våra väpnade styrkor får ytterligare manöverutrymme vid ett militärt hot, sade Inara Murniece, ordförande i utrikesutskottet.

Finland, Polen, Estland och Litauen har tidigare meddelat liknande planer. Över 160 länder har undertecknat fördraget, men varken Ryssland eller USA har anslutit sig.

Europeiska aktier har under årets första kvartal överträffat amerikanska med nästan 17 procentenheter i dollar, enligt Bloomberg. Det är den största skillnaden någonsin mellan de två marknaderna.

– Europeiska företag har varit felprissatta, säger Daniel Nicholas, portföljförvaltare på Harris Associates.

Tysklands planer på ökade försvars- och infrastrukturinvesteringar har förändrat förutsättningarna för investeringar. Europeiska aktiefonder har sett inflöden på 21 miljarder dollar hittills i år, med Tyskland som största vinnare. Tyska DAX-index har stigit med 13 procent.

Kina försöker förbättra sina handelsrelationer med EU mitt under Donald Trumps handelskrig, uppger Financial Times. Kinesiska delegationer har besökt flera europeiska huvudstäder för att locka investerare och hitta nya marknader för sina varor.

– Det är dags för Kina och Europa att börja om. Trumps tullar ger oss möjlighet att ompröva vår handelsrelation, sade Zhang Yansheng från den statliga tankesmedjan China Academy of Macroeconomic Research.

EU-ledare har uttryckt behov av ökat samarbete, men är oroliga för att bli en dumpningsplats för kinesiska varor. Spänningar kvarstår kring Kinas handelsöverskott, marknadshinder och stöd till Ryssland. Trots detta har både Kina och EU intresse av att hitta alternativa marknader när USA inför tullar på upp till 145 procent på kinesiska varor.

Europeiska centralbanken, ECB, sänkte på torsdagen sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter,. Beslutet innebär att inlåningsräntan, som styr penningpolitiken, sänks till 2,25 procent från och med den 23 april.

Inflationen i euroområdet minskar enligt plan och både den totala inflationen och kärninflationen sjönk i mars. ECB bedömer att inflationen varaktigt kommer att närma sig målet på två procent.

Samtidigt har ekonomin i euroområdet blivit mer motståndskraftig, men tillväxtutsikterna har försämrats på grund av ökade handelsspänningar, enligt ECB. Den ökade osäkerheten kan minska förtroendet hos hushåll och företag.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni träffar i dag torsdag Donald Trump i Washington för att försöka lösa handelskonflikten mellan EU och USA, rapporterar Financial Times. Efter en första förhandlingsrunda har USA:s krav fortfarande inte klargjorts.

Trump har infört tullar på 25 procent på stål, aluminium och bilar, samt 10 procent på övrig EU-export. Meloni har varnat EU för att svara med motåtgärder och förespråkar istället förhandlingar.

EU:s medlemsländer godkände i går onsdag en ändring av vargens skyddsstatus från "strikt skyddad" till "skyddad" art. Beslutet innebär en anpassning till Bernkonventionen som trädde i kraft 7 mars.

Syftet är att kunna döda fler vargar något som den svenska regeringen välkomnar. 

– Vargstammen behöver minska. Dagens besked innebär att vi kommer kunna bedriva en mer flexibel och anpassningsbar vargförvaltning framöver, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande. Läs mer om förslaget.

EU-parlamentet väntas rösta om förslaget i maj.

EU bör skrota det totala förbudet mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer efter 2035, skriver Financial Times. Det menar Manfred Weber, ledare för EU-parlamentets största politiska grupp EPP, som anser att bensin- och dieselbilar bör tillåtas om koldioxidutsläppen kompenseras.

– Jag använder en klassisk förbränningsmotor med klassiskt bränsle, men betalar sedan för att lagra CO₂ i marken — det är förmodligen en affärsmodell för framtiden, sade Weber.

Förslaget kommer när europeiska biltillverkare kämpar med ökande kostnader, kinesisk konkurrens och amerikanska tullar. Samtidigt är den bensin- och dieseldrivna trafiken en orsak till klimatförändringarna  och  i tisdags meddelandes att 2024 var det varmaste året hittills i Europa.

Storbritannien föreslår ett ramverk för återvändande av migranter med EU, uppger Bloomberg. Förslaget skulle möjliggöra bilaterala avtal med enskilda medlemsländer, främst Frankrike, inför ett gemensamt toppmöte i London den 19 maj.

Premiärminister Keir Starmers regering söker lösningar för att minska antalet migranter som korsar Engelska kanalen, som i år nått rekordnivåer med över 8 000 ankomster hittills.

Frankrike är positivt till bilaterala samtal medan flera andra EU-länder och EU-kommissionen är skeptiska till förslaget.

Ryssland har övergått till en defensiv militär strategi i Östersjöregionen, skriver Yle med hänvisning till Litauens tidigare militära rådgivare Daivis Petraitis. Han menar att skapandet av Leningrads militärdistrikt och omorganiseringen av Kaliningrad visar på en förändrad rysk hållning.

– Förändringarna i den militära organisationen tyder på att Ryssland nu har en defensiv hållning i Östersjöregionen, sade Petraitis.

Enligt analytikern har kriget i Ukraina tvingat Ryssland att flytta trupper från västra Ryssland och Kaliningrad till fronten. Samtidigt har Finlands och Sveriges Nato-medlemskap förändrat det strategiska läget.

EU-kommissionen kommer att genomföra samordnade kontroller av nätsajter för att upptäcka brott mot konsumentlagar, enligt TT/GP. Beskedet kommer samtidigt som en årsrapport visar att 4 137 larm om farliga produkter registrerades förra året – det högsta antalet sedan EU:s larmsystem skapades 2003.

Kosmetika, leksaker och elapparater utgör majoriteten av de farliga produkterna. EU har nyligen skärpt tonen mot nätsajter som Shein och Temu.

Ryssland har för första gången återlämnat ett beslagtaget västerländskt företag och signalerar nu öppning för fler återvändare, uppger Financial Times. Vladimir Putin undertecknade i mars ett dekret som återlämnade italienska Aristons verksamhet efter intensiv lobbying från Italien.

– De vill skapa effekten att det är nu eller aldrig, sade en västerländsk affärsman med kontakter i ryska regeringen.

Initiativet kommer mitt i en begynnande avspänning mellan Moskva och Washington efter Trumps återkomst till Vita huset.

Belgien förbereder sig för att låna mer pengar och genomföra smärtsamma nedskärningar för att nå Natos nuvarande försvarsmål, enligt Financial Times. Landets regering beslutade förra veckan att öka försvarsbudgeten till 2 procent av BNP genom en blandning av tillfälliga kontantinjektioner och kreativ bokföring.

– Försvaret kräver definitivt vår fulla uppmärksamhet, men det gör också hållbarheten i vår välfärdsstat, sade budgetminister Vincent Van Peteghem till tidningen.

Belgien planerar att spendera ytterligare 3,8 miljarder euro på försvar i år, delvis genom att sälja statliga tillgångar för att hantera den ökande statsskulden.

Serbiens parlament godkände på onsdagen Đuro Macut, en medicinsk professor utan politisk erfarenhet, som ny premiärminister, rapporterar Reuters. Utnämningen kommer efter månader av omfattande protester som tvingade hans föregångare att avgå.

Protesterna, som började efter en dödsolycka vid en tågstation i november, har blivit den största utmaningen mot president Aleksandar Vučićs 12-åriga styre. Analytiker menar att Vučić kommer fortsätta ha stort inflytande trots sin formellt ceremoniella roll.

Frankrike har utvisat tolv algeriska ambassadtjänstemän som svar på att Algeriet tidigare utvisat lika många franska diplomater, enligt Sveriges Radio.

Spänningarna går tillbaka till förra året då president Emmanuel Macron erkände Marockos suveränitet över det omstridda Västsahara-området.

Sysselsättningsgraden i EU nådde rekordnivån 75,8 procent under 2024, enligt siffror från Eurostat på måndagen. Det motsvarar närmare 200 miljoner människor i åldrarna 20-64 år och är den högsta andelen sedan mätningarna började 2009.

Nederländerna toppar statistiken med 83,5 procent, följt av Malta och Tjeckien. Sverige – som fram till år 2019 hade högst sysselsättning i EU – är nu först på fjärde plats med 81,9 procent.

EU-kommissionen utrustar sin personal som reser till USA med tillfälliga telefoner och enkla datorer för att undvika spionage, rapporterar Financial Times. Åtgärden, som tidigare endast använts för resor till Kina och Ukraina, omfattar kommissionärer som ska delta i IMF och Världsbankens vårmöten nästa vecka.

– De är oroliga för att USA ska ta sig in i kommissionens system, sade en tjänsteman till tidningen.

Säkerhetsåtgärden illustrerar hur relationerna försämrats sedan Donald Trumps återkomst som president i januari.  Men amerikansk bevakning  av EU är av gammalt datum. 2014, efter visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden om systematisk  global massövervakning, där Sverige spelat en viss roll, hotade Europaparlamentet att stoppa flera avtal med USA om de inte upphörde med spioneriet.

Bloomberg rapporterar att även Kanada avråder medborgare från att ta med sig sina vanliga telefoner och datorer till USA för att risken är stor att amerikanska myndigheter, som har lagstöd för detta,  gör dataintrång vid gränspassagen.

Ungerns parlament godkände i går ett grundlagstillägg som förbjuder prideparader och andra hbtqi-evenemang, rapporterar SVT. Enligt lagtexten kan sådana evenemang skada barns "fysiska och moraliska" utveckling.

Lagändringen, som fick mer än två tredjedelars majoritet, ger myndigheter rätt att bötfälla deltagare och använda ansiktsigenkänning för identifiering. Premiärminister Viktor Orbán kallar ändringen en del av sin "påskstädning".

– Det finns inte på kartan att stoppa den starkaste symbolen för vår rörelse, sade pridekommitténs talesperson som planerar att genomföra paraden i juni trots förbudet.

Ministerrådet antog i går måndag ett beslut om undertecknande av ett avtal om digital handel med Singapore. Avtalet kompletterar frihandelsavtalet från 2019 och syftar till att förbättra konsumentskydd, skapa rättssäkerhet och säkerställa tillförlitliga dataflöden.

För att träda i kraft måste avtalet godkännas av EU-parlamentet. Digital handel utgör en betydande del av EU:s ekonomi – 55 procent av unionens tjänstehandel sker digitalt, motsvarande över 1 300 miljarder euro årligen.

EU-kommissionen undersöker juridiska vägar för att låta europeiska företag bryta långtidskontrakt för rysk gas utan att betala straffavgifter, rapporterar Financial Times.

– Om hela idén är att inte betala Ryssland, då skulle kompensation undergräva hela syftet, sade en EU-tjänsteman till tidningen.

Initiativet är del av en färdplan för att bli av med ryska fossila bränslen till 2027. Rysk gas utgör nu 11 procent av EU:s gasimport, jämfört med nästan 40 procent 2022. EU betalade 22 miljarder euro till Ryssland för olja och gas mellan februari 2024 och februari 2025.

EU-kommissionen arbetar med att integrera Ukraina i EU:s inre marknad även innan landet blir fullvärdig medlem. Planen omfattar flera konkreta åtgärder för perioden 2025-2026.

– Anslutning till EU kan ske i olika former. Vi har anslutningsvägen genom reformer, men ett annat sätt att arbeta nära tillsammans är den gradvisa integrationen i den inre marknaden, sade EU-kommissionens talesperson på tisdagen.

Integrationen inkluderar bland annat roaming, energisamarbete och anslutning till EU:s betalningssystem. Kommissionen erbjöd i februari ett stödpaket för att koppla samman Ukrainas elnät med EU:s marknad senast 2027.

Natoländerna diskuterar att införa ett separat utgiftsmål för civilt försvar och Ukrainastöd utöver målet för militära utgifter, rapporterar Reuters. Sveriges statsminister Ulf Kristersson berättade om planerna vid en presskonferens i Stockholm i går måndag.

– Det pågår en diskussion om huruvida Nato, parallellt med sitt måltal för militärt försvar, ska ha ett måltal för civilt försvar, beredskap, stöd till Ukraina och liknande saker, sade Kristersson.

Enligt Kristersson kan försvarsutgiftsmålet sättas till 3,5 procent av BNP med ytterligare 1,5 procent för civilt försvar. Beslut kan fattas vid Natos toppmöte i Haag i juni.

EU har inlett förhandlingar med USA för att lösa tullkonflikten som landet initierat, rapporterar Reuters. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič träffade i går måndag amerikanska handelsrepresentanter i Washington för att utnyttja det 90-dagars förhandlingsfönster som president Donald Trump proklamerat.

– Att uppnå detta kommer kräva betydande gemensamma ansträngningar från båda sidor, sade Šefčovič efter mötet.

Som en del av förhandlingsutspelet erbjuder EU nolltullar på industrivaror och arbete med icke-tariffära handelshinder. Šefčovič betonar att EU är konstruktivt och redo för en rättvis uppgörelse baserad på ömsesidighet.

EU-kommissionen planerar att utse sju länder som "säkra ursprungsländer" dit asylsökande kan skickas tillbaka, rapporterar Euractiv. Listan omfattar Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien.

Förslaget kommer att ingå som ett tillägg till EU:s asylförfarandeförordning, som är en del av migrationspakten som antogs förra året. Det slutgiltiga förslaget väntas publiceras före juni i år.

I mars föreslog kommissionen nya bindande regler för återvändande av migranter, som nu diskuteras av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz planerar att besöka Frankrike och Polen som sina första utlandsresor efter tillträdet, rapporterar Bild. CDU-ledaren, som blir kansler inom fyra veckor, berättar detta i en intervju publicerad i helgen.

– Jag kommer, om det är tidsmässigt möjligt, omedelbart resa till Paris till Emmanuel Macron och också mycket snart till Warszawa till Donald Tusk, sade Merz.

Han framhåller särskilt sin nära relation med Polens premiärminister Tusk som han utvecklat under de senaste åren.

Sveriges Haverikommission har inte kunnat fastställa om ett kinesiskt fartyg avsiktligt skadade två undervattenskablar i Östersjön, enligt Reuters. Utredningen gäller bulkfartyget Yi Peng 3 som misstänks ha dragit sitt ankare och skadat fiberkablar mellan Finland-Tyskland och Sverige-Litauen i november förra året.

"Det kan inte med säkerhet fastställas om ett kinesiskt fartyg avsiktligt skadade datakablar i Östersjön", meddelade myndigheten i ett uttalande på tisdagen.

En separat brottsutredning pågår fortfarande, bekräftar åklagare Henrik Söderman.

Frankrikes president Emmanuel Macron hoppas att landets planerade erkännande av en palestinsk stat i juni ska få fler länder att följa efter, enligt TT/Aftonbladet. Uttalandet gjordes i går måndag under ett besök vid ett arabiskt kulturcenter i Paris.

– Vad vi vill är att utlösa en rad andra erkännanden, sade presidenten. 

Enligt finländska Yle hade 146 länder fram till i maj 2024 erkänt Palestina, det betyder att en stor majoritet av världens länder redan givit sitt erkännande.

EU föreslår ett treårigt stödpaket på motsvarande 17 miljarder kronor för palestinsk återuppbyggnad, enligt TT/GP. Förslaget presenterades i går måndag i samband med att palestinske premiärministern Mohammed Mustafa träffade EU-ländernas utrikesministrar i Luxemburg. Stödpaketet inkluderar budgetstöd till palestinska myndigheten, projekt för ekonomisk återhämtning och lån till privata sektorn.

Franska oppositionspartier hotade på måndagen att fälla premiärminister François Bayrous regering genom ett misstroendevotum, rapporterar Reuters. Hotet kommer efter att finansministern aviserat besparingar på 40 miljarder euro i nästa års budget.

– Denna regering har inte majoritet för att anta en sådan åtstramningsbudget, sade Arthur Delaporte, talesperson för Socialistpartiet.

Bayrou, som tillträdde i december efter att hans föregångare fällts i en budgetomröstning, är beroende av socialisternas stöd för att överleva. Både högerextrema Nationell samling och vänsterradikala Det okuvade Frankrike har utlovat misstroendevotum om budgeten innehåller hårda besparingar.

Tysklands blivande förbundskansler kristdemokraten Friedrich Merz är villig att skicka långdistansrobotar av typen Taurus till Ukraina, enligt Financial Times. I en intervju med public service-kanalen ARD i söndags sade Merz att Tyskland bör delta i vapenleveranser "om det sker i samordning med europeiska allierade".

– Vid någon punkt måste Putin inse att detta krig är hopplöst, vilket betyder att vi måste hjälpa Ukraina, sade Merz.

Avgående kanslern socialdemokraten Olaf Scholz har konsekvent vägrat skicka Taurus-robotar med hänvisning till risk för upptrappning. Robotarna har en räckvidd på över 500 kilometer. Merz, som tillträder som kansler nästa månad, kallade även söndagens ryska attack mot staden Sumy för "ett allvarligt krigsbrott".

Kina har stoppat exporten av ett brett utbud av mineraler och magneter, skriver The New York Times enligt TT/SvD. Det kan strypa leveranserna av komponenter som är nödvändiga för tillverkning av fordon, flygplan och halvledare och för militära entreprenörer runt om i världen.

Handelskriget mellan USA och Kina kan få stora följder för Europa, rapporterar TT/GP. När USA inför tullar på upp till 145 procent på kinesiska varor måste Kina hitta nya marknader för sitt produktionsöverskott.

– Man behöver söka sig till andra marknader och då är ju Europa en lågt hängande frukt, säger Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare.

Detta kan leda till prispress på europeiska varor, särskilt hemelektronik. EU-kommissionen har dock meddelat att de är redo att agera mot eventuell prisdumpning, vilket kan innebära nya tullar mot Kina om man bedömer att europeiska jobb och industri hotas.

Albanien tog i dag måndag ett viktigt steg i sin väg mot EU-medlemskap under den fjärde så kallade anslutningskonferensen. Under mötet öppnades förhandlingar om "inre marknaden", vilket omfattar nio av de 35 kapitlen som hela medlemskapsförhandlingen omfattar. Dessa nio inkluderar fri rörlighet för varor, arbetskraft, tjänster och kapital, samt områden som bolagsrätt, immaterialrätt, konkurrenspolitik, finansiella tjänster och konsumentskydd.

Mötet följer efter den tredje anslutningskonferensen som hölls i december 2024. Albanien är ett av flera länder på västra Balkan som strävar efter EU-medlemskap. Anslutningsprocessen innebär att landet gradvis måste anpassa sina lagar och regler till EU:s standarder inom olika områden.

Polen vill att fler europeiska länder satsar på sitt försvar för att möta hotet från Ryssland, rapporterar SVT. Landet har nyligen lanserat en stor satsning på både civil och militär beredskap.

– Europa måste rusta upp igen. Det är sådana tider. Det är inte bara vad som krävs nu, utan inför hela det kommande årtiondet, sade Cezary Tomczyk, Polens vice försvarsminister, till SVT.

Tomczyk menar att det behövs ett gemensamt tankesätt inom Europa. Han ser de nordiska länderna, inklusive Sverige, som viktiga allierade som förstår situationen.

Ungerska oppositionsledaren kristdemokraten Peter Magyar lovade i söndags att frigöra miljarder euro i blockerade EU-medel för att stärka landets ekonomi om han vinner valet nästa år, rapporterar Reuters.

Enligt vissa opinionsundersökningar har Magyars mittenrättsparti Tisza gått om premiärminister högerpopulisten Viktor Orbáns nationalistiska Fidesz efter två år av ekonomisk stagnation. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's sänkte nyligen Ungerns kreditbetyg till negativt på grund av växande risker för landets ekonomiska stabilitet.

Orbán, som styrt landet sedan 2010, har hamnat i flera konflikter med EU om rättsstatens principer, vilket lett till att EU-medel hållits inne.

EU-rådet har i dag måndag slutligen godkänt den så kallade "Stop-the-clock"-mekanismen som skjuter upp vissa hållbarhetskrav för företag. Beslutet innebär att stora företag och börsnoterade små och medelstora företag får två års uppskov med hållbarhetsrapportering, medan tidsfristen för företagens krav på kontroll av leverantörskedjor skjuts upp ett år.

– I dag har vi levererat på vårt löfte om förenkling av EU-lagar. Det snabba antagandet av detta direktiv är ett viktigt första steg mot att minska byråkratin, ge rättssäkerhet till våra företag och göra EU mer konkurrenskraftigt, sade Adam Szłapka, Polens EU-minister, i ett uttalande.

Förslaget är en del av EU-kommissionens så kallade omnibuspaket från februari som syftar till att förenkla EU:s hållbarhetslagstiftning.

Sverige kommer inte att nå sina klimatmål med nuvarande åtgärder, enligt Naturvårdsverket.  Det nationella EU-målet att minska utsläppen med 50 procent till 2030 jämfört med 2005 kommer inte att nås enligt myndighetens bedömning. Även EU-målen för skog och mark, den så kallade LULUCF-sektorn, missas för perioderna 2021–2025, 2026–2029 och 2030, främst på grund av minskad skogstillväxt, hög naturlig avgång och omfattande avverkning.

Europeiska länder tar nu ledningen i det militära stödet till Ukraina. Vid ett möte i Bryssel på fredagen inom den så kallade kontaktgruppen för Ukrainas försvar, UDCG, där 51 länder deltog antogs nya stödpaket värda totalt 21 miljarder euro.

– Detta är ett av de största stödpaketen vi får. Detta kommer att ha inverkan på slagfältet, sade Ukrainas försvarsminister Rustem Umerov vid en presskonferens efter mötet.

Tyskland och Storbritannien leder nu UDCG-samarbetet. Tyskland bidrar med 11 miljarder euro fram till 2029 och Storbritannien med 4,5 miljarder pund under 2025. Pengarna ska bland annat gå till att stärka det ukrainska luftvärnet.

USA deltog virtuellt i mötet men fokuserar nu mer på fredsinitiativ.

EU förbereder kraftfulla motåtgärder mot USA:s tullar och kan införa skatt på amerikanska digitala företag om handelsförhandlingar med Trump misslyckas, rapporterar Financial Times. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen varnar att EU kan utvidga handelskriget till tjänstesektorn.

– Vi utvecklar motåtgärder. Det finns ett brett spektrum av motåtgärder om förhandlingarna inte är tillfredsställande, sade von der Leyen till den brittiska finanstidningen.

Hon nämnde specifikt möjligheten att införa en avgift på reklamintäkter från digitala tjänster, vilket skulle drabba företag som Meta, Google och Facebook. von der Leyen beskrev Trumps handelskrig som "en fullständig vändpunkt i global handel" och tillade att "vi kommer aldrig att återgå till status quo".

Storbritannien överväger att skicka trupper till Ukraina i upp till fem år, rapporterar The Telegraph. Planen diskuteras av en "koalition av villiga" länder under brittisk och fransk ledning. Syftet är att träna och återuppbygga Ukrainas armé för att förhindra en ny rysk invasion.

– Vi har diskuterat våra fyra mål i den militära planeringen: säkra luftrummet, säkra haven, stödja fred på land och stödja återuppbyggnaden och styrkan hos de ukrainska styrkorna, sade försvarsminister John Healey efter ett möte med 30 länder på torsdagen.

Enligt planen skulle en europeisk styrka skickas till Ukraina för att avskräcka Ryssland från att bryta en eventuell fredsuppgörelse. Brittisk, dansk och tysk underrättelsetjänst bedömer att Putin kan vara redo för ett nytt fullskaligt krig inom fem år.

Storbritanniens finansminister Rachel Reeves kommer på fredagen att uppmana sina EU-kollegor att fördjupa samarbetet kring försvarsfinansiering, rapporterar Reuters. Vid ett informellt möte med EU:s finansministrar i Warszawa kommer Reeves att argumentera för ökat samarbete mellan Storbritannien och EU inom försvarsområdet.

Storbritannien planerar att höja sina försvarsutgifter till 2,5 procent av bruttonationalprodukten till 2027. Satsningen fokuserar särskilt på ny teknik och innovation för att stärka försvarsindustrin. Enligt Reeves skulle ett närmare samarbete med EU gynna både ekonomisk och nationell säkerhet.

EU och Kina verkar närma sig en överenskommelse om EU:s införda tullar på kinesiska elbilar, enligt tyska Handelsblatt. USA:s president Donald Trumps oförutsägbara handelspolitik driver världens näst och tredje största ekonomier mot ökat samarbete.

Enligt tidningens uppgifter vill EU och Kina betona fördelarna med öppna marknader och samarbeta mer i framtiden.  

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez träffade Kinas ledare Xi Jinping på fredagen, i ett besök planerat sedan tidigare. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets chef António Costa planerar att resa till Peking för ett toppmöte med Xi Jinping i slutet av juli, rapporterar South China Morning Post.

EU-parlamentet och rådet nådde på torsdagskvällen en preliminär överenskommelse om nya säkerhetsregler för leksaker. De nya reglerna förbjuder skadliga kemikalier som hormonstörande ämnen och så kallade evighetskemikalier, PFAS. Tillverkare måste genomföra säkerhetsbedömningar innan produkter får säljas.

– En av fem produkter som drogs tillbaka från EU-marknaden som farliga var en leksak, sade EU-parlamentarikern Marion Walsmann som ansvarar för frågan.

Alla leksaker som säljs i EU måste framöver ha ett digitalt produktpass som visar att de uppfyller säkerhetskraven. För digitala leksaker ska även risker för barns psykiska hälsa bedömas.

Schweiz vill stärka sina band med EU efter att ha hamnat i skottlinjen för USA:s nya tullar, rapporterar Financial Times. Schweiz förbundspresident Karin Keller-Sutter deltar på fredagen för första gången i EU:s finansministermöte i Warszawa. Hon har uttryckt att Schweiz vill "stabilisera och fördjupa relationerna med EU".

Exportberoende Schweiz skakades när USA:s president Donald Trump hotade med 31 procents tullar på schweiziska varor – nästan lika högt som för Kina. Även om tullarna nu pausats i 90 dagar har hotet skapat oro i landet som exporterar lyxklockor, choklad och ost till USA.

– Vi kan inte längre vara en ö i Europa. Det finns en ny verklighet och vi kan inte längre dra nytta på samma sätt som efter andra världskriget, sade Cédric Wermuth, parlamentsledamot och ledare för Schweiz socialdemokratiska parti.

EU-rätten har blivit en viktig del i den svenska avtalsrörelsen, rapporterar Lag&Avtal. Vid ett panelsamtal om industrins kostnadsmärke för 2025 och 2026 diskuterades hur EU-domar nu ligger till grund för fackliga krav. Exempel är övertidsersättning för deltidsanställda och rätt till förskottssemester.

EU och Förenade arabemiraten har kommit överens om att inleda förhandlingar om ett frihandelsavtal. Beslutet togs under ett telefonsamtal mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och federationens president Sheikh Mohamed bin Zayed Al Nahyan. 

Förhandlingarna ska underlätta handel med varor, tjänster och investeringar samt öka samarbetet inom förnybar energi, grön vätgas och viktiga råmaterial. EU-kommissionär Maroš Šefčovič kommer snart att besöka Förenade arabemiraten för att fortsätta samtalen.

USA:s president Donald Trump vill ta med kostnaden för amerikanska trupper som USA sedan länge frivilligt har stationerat i Europai kommande tull- och handelsförhandlingar med EU.

– Vi betalar för militär i Europa och får inte mycket tillbaka. Det är inte relaterat till handel, men jag tror vi ska göra det till en del av samtalen, sade Trump, enligt Sverige Radio.

Tyska ekonomiska institut har sänkt sin tillväxtprognos för 2025 till endast 0,1 procent, rapporterar Reuters. Prognosen tar hänsyn till USA:s tullar på stål, aluminium och bilar, men inte de ytterligare tullar som president Trump nyligen pausade i 90 dagar.

Exportnationen Tyskland är den enda G7-ekonomin som krympt två år i rad. Om de pausade tullarna återinförs kan det "fördubbla de negativa effekterna" och leda till ett tredje år av recession.

Arbetslösheten väntas stiga till 6,3 procent i år. Den nya tyska regeringskoalitionen planerar en fond på 500 miljarder euro för infrastruktur, vilket kan ge en tillväxtökning på 0,5 procentenheter 2026.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, och Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, har tillsammans avslöjat ett omfattande bedrägeri med EU-medel värt 9,5 miljoner euro.

Bedrägeriet gällde ett IT-projekt i Rumänien där pengar från Europeiska regionala utvecklingsfonden förskingrades genom ett avancerat penningtvättsnätverk som sträckte sig över flera länder. Tolv misstänkta – sex personer och sex företag – har åtalats.

Utredningen omfattade kontroller i Cypern och Tjeckien samt analys av misstänkta banktransaktioner i elva länder.

Nya siffror från Eurostat visar att minimilönerna i EU-länder varierar kraftigt, enligt siffror från Eurostat på torsdagen. Luxemburg toppar listan med 2 638 euro per månad, medan Bulgarien har lägst minimilön på 551 euro. När hänsyn tas till prisskillnader mellan länderna minskar klyftan. Den högsta minimilönen är då 2,3 gånger högre än den lägsta, jämfört med 4,8 gånger utan prisjustering.

I januari 2025 hade 22 av 27 EU-länder lagstadgade minimilöner, medan Danmark, Italien, Österrike, Finland och Sverige saknar sådana.

Ett avtal som låter ukrainska lastbilar köra in i EU utan särskilda transporttillstånd har förlängts till årets slut, rapporterar Reuters.

Ukrainas vice premiärminister Oleksij Kuleba kallar förlängningen viktig för Ukrainas ekonomi och exportörer. Avtalet, som först tecknades 2022, tar bort kravet på särskilda tillstånd för ukrainska transportörer vid gränsövergångar till EU-länder.

Arrangemanget är avgörande eftersom Ukrainas hamnar vid Svarta havet, som är centrala för landets export, har varit blockerade sedan Ryssland invaderade landet i februari 2022.

Den kraftiga ökningen av trafik över Ukrainas gränser mot EU har dock orsakat protester från lastbilschaufförer i grannländerna.

Donald Trump skonade Ryssland i sitt globala tullsvep, men Kremls kassa sinar ändå indirekt av handelskriget. Det fallande priset på olja kan bromsa den ryska krigföringen, enligt de experter SvD talat med.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj anklagar Kina för att inte stoppa rekryteringen av kinesiska medborgare till ryska armén, rapporterar Financial Times.

– Kinas högsta ledare är medvetna. De vet, sade Zelenskyj vid ett möte med journalister i onsdags.

Enligt Zelenskyj har ukrainsk underrättelsetjänst identifierat 155 kineser som skrivit kontrakt med ryska styrkor, men han tror att "det verkliga antalet är mycket högre". Kinesiska utrikesdepartementet avvisar påståendena och menar att de "saknar faktagrund".

Ukraina har nyligen tillfångatagit två kinesiska soldater i östra Donetsk-regionen. Zelenskyj visade dokument som enligt honom visar att kinesiska rekryter erbjuds höga löner och får upp till två månaders militär träning innan de skickas till fronten.

Frankrikes president Emmanuel Macron meddelar att Frankrike kan komma att erkänna en palestinsk stat redan i juni, uppger TT/Aftonbladet.

– Vi måste röra oss framåt mot ett erkännande, och det kommer vi att göra de närmaste månaderna, sade Macron.

Han antydde att ett erkännande av en palestinsk stat kan ske vid en FN-konferens i New York som planeras till juni, och som ska beröra konflikten mellan Israel och palestinierna.

Slovakien har beslutat att skapa en fond på omkring 30 miljoner kronor för att betala tillbaka pengar till tusentals personer som bötfälldes under coronapandemin, rapporterar Sveriges Radio. Cirka 65 000 människor fick böter för att de inte bar munskydd eller bröt mot utegångsförbud.

Oppositionen i landet är kritisk till beslutet.

– Det är skandalöst att man belönar folk som bröt hälsoregler, säger oppositionen.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har för första gången bekräftat att ukrainska styrkor strider i Rysslands Belgorodregion, enligt Financial Times. I går måndag sade han att ukrainska trupper finns i både Belgorod och Kursk.

– Kriget måste återvända dit det kom ifrån, sade Zelenskyj och beskrev gränsoperationerna som "helt berättigade".

Huvudmålet är att skydda ukrainska gränsområden i Sumy och Charkiv från ryska angrepp. Samtidigt har Ryssland återtagit större delen av territoriet som Ukraina erövrade i Kursk förra året. Zelenskyj hävdar att operationen i Belgorod hjälper till att "lätta på trycket" vid andra frontavsnitt, särskilt i Donetskregionen.

EU-kommissionen har föreslagit 25-procentiga strafftullar på en rad amerikanska varor som motåtgärd mot president Donald Trumps tullar på stål och aluminium, rapporterar Reuters. Enligt ett dokument som nyhetsbyrån tagit del av ska tullarna träda i kraft den 16 maj och 1 december.

Varorna inkluderar diamanter, ägg och fjäderfä. Bourbon och vin har tagits bort från den ursprungliga listan efter att Trump hotat med 200-procentiga motåtgärder på europeiska alkoholdrycker.

EU-länderna röstar om förslaget den 9 april. EU har redan skärpt skyddsåtgärder för stål från 1 april.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen uppmanar till en "förhandlad lösning" med Kina för att skapa "stabilitet och förutsägbarhet" för världsekonomin efter USA:s nya tullar. Uttalandet kom efter ett samtal med Kinas premiärminister Li Qiang i dag tisdag.

"[Ursula von der Leyen] efterlyste en förhandlad lösning på den nuvarande situationen och betonade behovet av att undvika ytterligare upptrappning", heter det i uttalandet.

USA:s president Donald Trump har skakat finansmarknaderna med omfattande tullar vilket fått både Kina och EU att planera motåtgärder. Bryssel fruktar enligt Financial Times att kinesisk export som stängs ute från USA kan omdirigeras till Europa och skada europeiska tillverkare. Ledarna diskuterade därför att skapa en mekanism för att spåra sådan handelsomläggning.

EU-länderna spenderade totalt 187 miljarder euro i olika statsstöd under 2023, vilket motsvarar 1,1 procent av den samlade bruttonationalprodukten BNP. Det framgår av EU-kommissionens senaste årsrapport. De tre länder som gav mest statsstöd – Tyskland, Frankrike och Italien – utgjorde tillsammans mer än hälften av totalen. I förhållande till sin ekonomi hade Ungern klart mest statsstöd med 2,9 procent av BNP. Sverige låg nära EU-snittets 1,1 procent av BNP. Bortsett från olika typer av krisstöd såsom coronapandemiåtgärder var miljöskydd och energibesparingar det område där klart mest statsstöd spenderades. Därefter kom forskning, utveckling och innovation.

Ett globalt handelskrig kan leda till en världsomfattande recession och kosta 14 biljoner kronor, enligt en rapport frånAston Business School, skriver TT/GP. I ett värsta scenario där alla länder svarar på USA:s nya tullar skulle världsekonomin tappa 1,3 procent av BNP.

– Det är inte världens undergång. Men alla blir lite fattigare, säger Oleksandr Sjepotylo, lektor vid Aston Business School.

För Sverige beräknas effekten bli en minskning med 0,12 procent av BNP. Om EU svarar med egna tullar på 20 procent blir konsekvenserna ungefär dubbelt så stora.

EU:s tullfria avtal med Ukraina löper ut den 5 juni, men något förslag om förlängning finns ännu inte på bordet, skriver Tidningen Näringslivet. Flera EU-länder, främst Polen, är tveksamma till fortsatt tullfrihet för ukrainska jordbruksprodukter.

– Att stötta Ukraina är inte bara att ta på sig knappar och hålla fina högtidstal. Det här är det som gör skillnad på riktigt, säger Karin Karlsbro, EU-parlamentets ansvariga för handel med Ukraina, till tidningen.

Karlsbro menar att avtalet fungerar som en ekonomisk livlina för Ukraina. Hon varnar för att rysk desinformation påverkar debatten och att påståenden om att ukrainska produkter skadar EU:s jordbrukare inte stämmer enligt forskning. Utan beslut om förlängning återgår handeln till läget före kriget, med tullar som kraftigt skulle försvåra för Ukrainas ekonomi.

Globala börser föll kraftigt på måndagen efter att USA:s president Donald Trump signalerat att han inte tänker backa från sina aggressiva tullar trots växande oro för global recession, rapporterar Financial Times. Terminskontrakt för amerikanska S&P 500 sjönk 3,2 procent medan europeiska börser drabbades ännu hårdare – tyska DAX störtdök 10 procent och Stoxx Europe 600 föll 6,2 procent. Asiatiska marknader fick också känna av oron med Hongkongs Hang Seng-index ned över 10 procent. 

Stockholmsbörsen störtdök 7,5 procent på måndagsmorgonen för att sedan återhämta sig något. På några dagar har Stockholmsbörsen tappat 14 procent av sitt värde, rapporterar SvD.

Goldman Sachs höjde sannolikheten för recession i USA från 35 till 45 procent efter att Trump förra veckan införde tullar på över 40 procent mot stora handelspartners. Investerare som Bill Ackman har varnat för att tullarna riskerar att driva USA in i en "självförvållad ekonomisk kärnvinter".

Den ryska robotattacken mot ett bostadsområde i staden Kryvji Rih i fredags var den dödligaste attacken mot ukrainska barn sen kriget började, det säger FN:s kommissionär för mänskliga rättigheter Volker Türk, enligt Ekot. FN:s utredare har dokumenterat bostadsområdet, och lekplatsen som förstördes. Nio barn och 11 vuxna dödades. Att använda kraftfulla vapen mot mål utan militär närvaro uppvisar en total likgiltighet för civila, säger kommissionären och tillägger att det skulle kunna handla om krigsbrott.

Polen varnar Donald Trump för att göra ett "historiskt misstag" om han erkänner Rysslands anspråk på Krim och andra ockuperade områden i Ukraina, rapporterar Financial Times. Paweł Kowal, rådgivare till Polens premiärminister Donald Tusk, sade i en intervju att en "röd linje" skulle överskridas för Polen och övriga Centraleuropa om utökade ryska gränser erkänns juridiskt efter invasionen.

– Det skulle vara en klar skillnad mellan tillfälliga lösningar för att avsluta striderna och att uppfylla ryska förväntningar om att erkänna Krim, Donbas eller andra delar av Ukraina, vilket skulle vara ett historiskt misstag, sade Kowal.

EU:s försvarskommissionär,  Andrius Kubilius, besöker i dag måndag och i morgon Sverige för att diskutera innovation inom försvarsindustrin och EU:s vitbok för europeiskt försvar – Beredskap 2030. Under besöket träffar han försvarsminister Pål Jonson (M) och utbildningsminister Johan Pehrson (L) för samtal om prioriteringar inom rymdområdet.

I programmet ingår även besök vid försvarsindustrins anläggningar i Karlskoga, där företag som Bofors, Nammo, Eurenco och Saab finns representerade. 

Österrike överger sitt långvariga motstånd mot det stora handelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna i Sydamerika efter Donald Trumps globala tullar, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. Ekonomiminister Wolfgang Hattmannsdorfer uppmanar nu EU-kommissionen att slutföra avtalet.

– Vi bör utvärdera Mercosur-avtalet i ett helt nytt sammanhang. Vi behöver detta avtal nu, sade Hattmannsdorfer.

Skiftet innebär att ett europeiskt land mindre motsätter sig överenskommelsen som följde efter 20 års förhandlingar. Frankrike och Polen har tidigare meddelat att de inte vill godkänna avtalet på grund av dess möjliga påverkan på jordbrukare. EU-länderna och Europaparlamentet har ännu inte slutligt tagit ställning till avtalet

Österrike stänger sina gränser mot Ungern och Slovakien från och med lördag, rapporterar Bild. Orsaken är rädsla för ett utbrott av mul- och klövsjuka som sprider sig snabbt i grannländerna. 24 gränsövergångar stängs helt och vid övriga införs stränga kontroller. Åtgärderna gäller till 20 maj.

Österrike inför även förbud mot import av djur och animaliska produkter som nötkött, fläsk, färskt kött och råmjölk. Sjukdomen drabbar klövdjur som kor, grisar, getter och får. För nästan 50 år sedan tvingades Österrike avliva 80 000 djur på grund av sjukdomen.

Marine Le Pen och hennes parti Nationell samling samlade anhängare i Paris i protest mot en bedrägeridom där Le Pen förbjuds att ställa upp i val de kommande fem åren, rapporterar TT/GP.

– Jag tänker inte ge upp, sade den dömde högerextrema politikern Le Pen till sina supportrar på söndagen.

Le Pen dömdes i förra veckan för förskingring av 30 miljoner kronor i EU-medel till fyra års fängelse, varav två år villkorligt, och förbud mot att kandidera i val. Hon har överklagat domen.

Serbiens president Aleksandar Vučić står inför sin karriärs svåraste period med två kritiska deadlines som kan avgöra hans politiska framtid, rapporterar Financial Times. Hundratusentals demonstranter fyllde Belgrads gator förra månaden i de största protesterna på en generation. Vučić måste senast 18 april utse en ny premiärminister eller utlysa nyval. Samtidigt riskerar Serbien amerikanska sanktioner om landet inte hittar en köpare till Rysslands andel i landets enda oljeraffinaderi före månadens slut.

– Det är definitivt början på slutet för Vučić. Den enda frågan är hur det kommer att utspela sig, sade Srđan Cvijić vid tankesmedjan Belgrade Centre for Security Policy.

Protesterna utlöstes efter att 16 personer dog när ett tak på en järnvägsstation rasade i november.

Hundratals personer samlades i flera europeiska städer i lördags för att protestera mot USA:s president Donald Trump och hans rådgivare Elon Musk, rapporterar Reuters. Protesterna följde efter en turbulent vecka på finansmarknaderna sedan Trump presenterat omfattande globala tullar.

I Frankfurt organiserade Democrats Abroad, demokraternas officiella organisation för amerikaner bosatta utomlands, en demonstration under parollen "Hands Off!". Demonstranter krävde Trumps avgång med plakat som "Återställ demokratin" och "Världen är trött på ditt struntprat, Donald".

I Berlin protesterade man framför en Tesla-butik med budskap riktade mot Musk, medan cirka 200 personer, främst amerikaner, samlades i Paris. Protester hölls även i London och Lissabon.

De 32 Nato-länderna har under årets första tre månader lovat Ukraina över 20 miljarder euro i militärt stöd. Detta meddelade Natos generalsekreterare Mark Rutte vid en presskonferens i Bryssel på fredagen efter två dagars möten med försvarsalliansens utrikesministrar.

Han bekräftade att Nato fortfarande ser Ryssland som "det största hotet mot alliansens säkerhet".

Rutte betonade att Ukraina måste vara i "starkast möjliga position" vid eventuella fredsförhandlingar och välkomnade USA:s ansträngningar att få till stånd en rättvis och varaktig fred. Han underströk också att Ukrainas väg mot Nato-medlemskap är "oåterkallelig".

USA kommer inom veckor att veta om Ryssland är seriöst med fred i Ukraina, sade USA:s utrikesminister Marco Rubio på fredagen, enligt Reuters. Uttalandet kom efter ett Natomöte i Bryssel där europeiska allierade anklagade Moskva för att förhala Trumpadministrationens fredsinitiativ.

– Vi kommer att veta tillräckligt snart, inom veckor, inte månader, om Ryssland är seriöst med fred eller inte. Jag hoppas de är det, sade Rubio.

Ryssland avvisade i mars ett amerikanskt förslag om 30 dagars vapenvila som Ukraina hade accepterat. Europeiska länder vill nu att USA kräver att Moskva bevisar sina fredsavsikter genom att gå med på vapenvila.

Marine Le Pen, ledare för det franska högerextrema partiet Nationell Samling, möter motstånd från egna väljare efter sin kritik mot domstolarna, rapporterar Reuters. En domstol i Paris dömde Le Pen för förskingring av EU-medel i måndags och förbjöd henne att ställa upp i val under fem år.

– Hon står inte över lagen, säger 72-årige Yvon Castel, en långvarig Le Pen-väljare i hamnstaden Toulon. – Jag gillar inte att hon attackerar domare.

Le Pen har kallat till en fredlig massprotest i Paris på söndag och hävdar att domen utgör en "demokratisk kris". Men enligt en Odoxa-undersökning anser 65 procent av fransmännen att domen inte är uppseendeväckande.

Tysklands näringsminister Robert Habeck har reagerat kraftigt på president Trumps beslut om nya tullar. Han jämför tullarna med Rysslands invasion av Ukraina eftersom följderna kan bli lika allvarliga som när energiförsörjningen begränsades för tre år sedan, rapporterar Sveriges Radio.

IMF-chefen Kristalina Georgieva varnar för att nya handelshinder kan skada den redan svaga världsekonomin, enligt TT/GP. Detta efter att USA:s president Donald Trump meddelat nya omfattande importtullar på onsdagen.

– Det är viktigt att undvika åtgärder som ytterligare kan skada världsekonomin. Vi vädjar till USA och dess handelspartner att arbeta konstruktivt för att lösa handelsspänningar och minska osäkerheten, sade Georgieva.

Internationella valutafonden (IMF) beräknade i januari att världsekonomin skulle växa med 3,3 procent i år, vilket är lägre än genomsnittet på 3,7 procent under 2000-talets första två årtionden. En ny prognos väntas senare i april inför IMF:s vårmöte i slutet av månaden.

Börsen i New York sjönk kraftigt efter att president Trump meddelat nya tullar, rapporterar Sveriges Radio. Dow Jones industriindex föll med fyra procent och tekniktunga Nasdaq gick ned med sex procent. Det blev den största nedgången på USA-börsen på fem år, sedan coronapandemin våren 2020.

Polen söker godkännande för att använda 6,1 miljarder euro från EU:s coronafond till försvars- och säkerhetssatsningar, rapporterar Reuters. Utvecklingsminister Katarzyna Pelczynska-Nalecz meddelade på fredagen att pengarna ska gå till befolkningsskydd, industriell modernisering och skydd av viktig infrastruktur.

– Vi är först med att införa en sådan säkerhets- och försvarsfond i återhämtningsplanen och jag vet redan att andra länder frågar hur man gör det, sade Pelczynska-Nalecz.

Polen, som redan lägger störst andel av BNP på försvar bland Nato-länderna, hoppas avsluta förhandlingarna med EU-kommissionen senast 27 maj. Kommissionen har sedan till 20 juni att fatta beslut.

EU planerar att utfärda böter på över tio miljarder kronor mot Elon Musks plattform X, rapporterar New York Times. Beslutet väntas bli offentligt i sommar.

EU-kommissionen har i en preliminär utredning bedömt att X bryter mot EU:s digitala marknadslag, DSA. En av kritikpunkterna är att X låter vem som helst betala en månadsavgift för ett blått verifieringstecken.

Utöver böterna väntas EU även kräva att X gör ändringar på plattformen, enligt New York Times.

Tusentals slovaker demonstrerade på torsdagen i Bratislava mot ett kontroversiellt lagförslag, som ska beslutas om i nästa vecka, som skulle tvinga vissa ideella organisationer, NGO:er, att registrera sig som lobbyister, enligt Euronews. Organisationerna skulle då tvingas uppge inkomster och utgifter, såväl som vem eller vilka som ger dem ekonomiskt stöd. 

Demonstranterna samlades utanför parlamentet och skanderade "Vi ger inte upp friheten" och "Nej till den ryska lagen". Lagförslaget, som lagts fram av det högerextrema Slovakiska nationalistpartiet i premiärminister Robert Ficos koalition, har kritiserats för att likna rysk lagstiftning som används för att tysta kritiker. Protesterna är del av en bredare rörelse mot Ficos närmande till Moskva och distansering från EU.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard kommer att träffa sin turkiska motsvarighet för att diskutera den fängslade svenska journalisten Joakim Medin, rapporterar Sveriges Radio. Mötet sker i samband med Natos utrikesministermöte. Malmer Stenergard planerar att framföra att det är en viktig fråga för Sverige att Medin får återvända hem.

Näringsminister Ebba Busch varnar svenska företag för att flytta verksamhet till USA, rapporterar TT/GP.

– Det är riskfyllt för ett bolags framtid att flytta till ett land som leds av en så oberäknelig ledare, sade Busch under Kristdemokraternas kommundagar i Karlstad.

Hon beskriver Kinas nyligen aviserade 34-procentiga tullar på amerikanska varor som "otroligt olyckligt" och menar att det är resultatet av ett handelskrig. Efter USA:s tullbesked övervägde Volvo Cars att öka produktionen i USA. Busch anser att detta vore fel väg att gå och uppmanar istället företag att stanna i Sverige och arbeta för minskad regelbörda inom EU.

EU och Centralasien har höjt sina relationer till ett strategiskt partnerskap vid det första toppmötet mellan regionerna. Mötet – det första i sitt slag – ägde rum i Samarkand, Uzbekistan, på fredagen.

– Vid detta historiska toppmöte har Europa och Centralasien beslutat att höja vårt samarbete till ett strategiskt partnerskap. I en osäker värld sänder vi ett tydligt och kraftfullt budskap: vi är varandras förstahandsval som partner och vi kan lita på varandra, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.

Som en del av partnerskapet satsar EU 12 miljarder euro på att förbättra transportvägar och samarbete inom viktiga råvaror, internet, vatten och energi. De centralasiatiska länderna är Uzbekistan, Kazakstan, Kirgizistan, Tadzjikistan och Turkmenistan.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen efterlyser en gemensam "färdplan" för hur europeiska länder ska ta över försvarsansvaret från USA utan att skapa säkerhetsluckor som Ryssland kan utnyttja, enligt Financial Times. Uttalandet kommer samtidigt som Natos utrikesministrar möts i Bryssel.

– Vi måste springa fort eftersom Ryssland springer fort även om det blir fred i Ukraina. Och Amerika flyttar sitt fokus mot Asien, sade Häkkänen.

Europa är starkt beroende av USA för kritiska försvarsförmågor som luftvärn och långdistansmissiler.

Italiens löften om ökade försvarsutgifter kan äventyra regeringens ansträngningar att minska den enorma statsskulden, rapporterar Reuters. Italien spenderar för närvarande cirka 1,5 procent av BNP på försvar, bland de lägsta nivåerna i EU. En höjning till 3 procent under de kommande fyra åren, som EU-kommissionen förespråkar, skulle kräva ytterligare 30-35 miljarder euro.

Italiens statsskuld, som redan är 135 procent av BNP, riskerar att stiga till omkring 145 procent till 2029 om försvarsutgifterna ökar enligt EU:s planer. Detta sker samtidigt som landets ekonomi växer långsamt och räntorna på statsobligationer är de högsta i euroområdet.