Den nyvalde amerikanska presidenten, högerpopulisten Donald Trump, kommer att närvara vid återinvigningen av katedralen Notre Dame i Paris på lördag där den franske presidenten, liberalen Emmanuel Macron, står värd, rapporterar Politico.  Presidenterna arbetade nära tillsammans under Trumps första mandatperiod.

Konjunkturinstitutet bedömer att Sverige inte kommer att nå sina klimat- och energimål till 2030 och 2040 med nuvarande politik, skriver Miljö & Utveckling. Trots att EU:s nya system för utsläppshandel införs 2027 krävs fler åtgärder. Att nå klimatmålet för 2030 anses inte bli särskilt kostsamt, då det kan uppnås genom mer biobränsle och fler elbilar. Däremot blir det dyrare att samtidigt uppnå målet för minskad energianvändning, eftersom det driver upp priserna på både fossila bränslen, el och biodrivmedel.

En ny kolinfångningsanläggning i Norge, som förväntas fånga in cirka 400 000 ton koldioxid årligen, är redo att starta, rapporterar Bloomberg. Enligt EU behöver dock hundratals miljoner ton koldioxid fångas in och lagras för att nå nettonollutsläpp år 2050.

Det franska IT-företaget Atos står i centrum för EU:s länge försenade ansträngningar för att få bättre kontroll på resande in i och ut ur EU, rapporterar Bloomberg. Det nya systemet har försenats fyra gånger på fem år, till stor del på grund av ekonomiska och tekniska problem som försenade buggfixar, saknade delar, oerfarna team och ytterligare underhållskostnader. Projektet har nu skjutits upp till 2025 utan något fast startdatum.

USA tillkännagav på måndagen ett nytt stödpaket till Ukraina på 725 miljoner dollar, motsvarande nära 8 miljarder kronor. I paketet ingår bland annat minor och robotar, skriver nyhetsbyrån AFP/Ekot.

Tysklands förbundskansler Olaf Scholz besökte på måndagen Ukraina för andra gången sedan kriget började. Under mötet med president Volodymyr Zelenskyj stod han fast vid sitt nej till att leverera Taurus-robotar, som skulle kunna användas mot mål i Ryssland. Scholz menar att Tyskland då riskerar bli indraget i kriget, uppger Yle.

– Det här minskar inte vårt stöd, som är väldigt omfattande och kommer att förbli omfattande, sade Scholz i Kiev.

USA, Storbritannien och Frankrike har nyligen gett Ukraina tillåtelse att använda deras robotar mot mål i Ryssland. Tyskland förblir dock det europeiska land som ger mest stöd till Ukraina, försäkrade Scholz under besöket.

Enligt Kielinstitutet som samlar in uppgifter om Ukraniastöd var Tyskland tvåa efter USA på att ge mest stöd räknat i miljarder euro fram till 31 augusti. Baserat på ländernas BNP toppar dock Danmark och Estland som gett bort motsvarande 1,9 procent i värde av sitt BNP, jämfört med USA och Tyskland båda på 0,4 procent BNP.  Sverige har gett motsvarande 0,8 procent BNP.

Delar av staden Ternopil i västra Ukraina är strömlöst efter en rysk drönarattack natten till tisdag, uppger stadens borgmästare Serhij Nadal, enligt TT/GP. En energianläggning ska ha träffats i attacken, uppger han, och tillägger att reparationsarbeten pågår. Det finns inga rapporter om skadade personer.

Frankrikes premiärminister Michel Barnier har tvingat igenom en budget utan omröstning i parlamentet. Nu hotar både vänsterledaren Mathilde Panot och Nationell samlings ledare Marine Le Pen med väcka en misstroendeomröstning – och tillsammans skulle de kunna fälla regeringen redan på onsdag, uppger SVT.

Rumäniens konstitutionella domstol fastställer resultatet i den första omgången i presidentvalet, rapporterar SVT. Detta trots att olika påverkansförsök upptäckts – och att tjänstemän larmat om ”växande intresse” från Ryssland. Upptäckter har gjorts som visar på ”cyberattacker” med syfte att påverka presidentvalet, uppger Rumäniens presidentkansli enligt AFP.

EU-länderna närmar sig en uppgörelse om en ny fond på 1,5 miljarder euro, motsvarande drygt 17 miljarder kronor, för att stärka sin försvarsindustri och hjälpa Ukraina under de kommande tre åren, rapporterar Bloomberg. Förhandlingarna kommer sannolikt att avslutas i slutet av året och skulle tillåta köp av militär utrustning som består av upp till 35 procent av komponenterna från länder utanför EU.

Nästa vecka väntas EU-ländernas finansministrar godkänna Sveriges ansökan om stöd från unionens återhämtningsfond, skriver TT/GP. Det handlar om drygt 40 miljarder kronor som ska betalas ut i omgångar. Den svenska planen för hur pengarna ska användas lämnades in i september och fick godkänt av EU-kommissionen i november. Den första utbetalningen kommer troligen efter årsskiftet.

Återigen samlades på måndagskvällen tusentals människor på gatorna i Georgien för att protestera mot den nya regeringens besked om att frysa alla samtal om EU-medlemskap, uppger TT/GP. Det är femte kvällen på raken, och landets premiärminister lovar trots det att det inte kommer att bli några förhandlingar med oppositionen.

Frankrikes premiärminister Michel Barnier planerar att driva igenom 2025 års budget utan omröstning i parlamentet, rapporterar franska medier. Detta öppnar för att regeringen kan fällas genom en misstroendeomröstning från höger- och vänsterpartier. Trots en sen eftergift till högerextrema Nationell samling, att inte ta bort subventioner på läkemedel, har Barnier valt att använda författningens artikel 49.3 för att få igenom förslaget utan omröstning. Budgeten innehåller skattehöjningar och nedskärningar på 60 miljarder euro för att minska landets underskott. Nationell Samlings ledare Marine Le Pen kräver att regeringen ska överge planerna på att stoppa pensionernas koppling till inflationen. Barniers minoritetsregering har sedan september varit beroende av stöd från Nationell samling.

 EU:s nya utrikeschef Kaja Kallas, Europeiska rådets nye ordförande António Costa och EU:s nya utvidgningskommissionär Marta Kos anlände till Ukrainas huvudstad Kiev på söndagen, på sin första officiella resa, för att visa sitt stöd för landet i kriget mot den ryska ockupationsarmén.  

“Mitt budskap tydligt: ​​Europeiska unionen vill att Ukraina ska vinna detta krig.” skrev Kaja Kallas på X.

Gemensamma lån och statsbidrag är en möjlighet att rusta EU för framtiden vad gäller försvar och konkurrenskraft, enligt Danmarks statsminister Mette Frederiksen (S) i en intervju i nyhetsbyrån Ritzau, rapporterar Danmarks Radio på söndagen. Därmed går hon på samma linje som sin utrikesminister, liberalen Lars Løkke Rasmussen. Han uttalade tidigare i år att det behövs nya friska pengar i EU för att stödja Ukraina och bekämpa Ryssland. Danmark har tidigare tillsammans med bland annat Sverige motsatt sig gemensamma lån på EU-nivå.

I Georgien har protesterna mot regeringens beslut att pausa diskussionerna om EU-medlemskap landat i våldsamheter mellan polis och demonstranter för fjärde natten i rad, uppge Ekot. I huvudstaden Tbilisi samlades tiotusentals demonstranter under kvällen på måndagen utanför parlamentsbyggnaden, polis satte in vattenkanoner men kunde inte skingra folkmassorna senare under kvällen kallades fullt utrustad kravallpolis in med tårgas. Demonstrationer hölls i flera städer runt om i Georgien.

I dag måndag träffas ministrar från EU-länderna i Bryssel för att diskutera lösningar på vad man kallar den "demografiska utmaningen" med färre födda barn och en allt äldre befolkning att försörja.

– Vi kommer att diskutera […] hur vi får igång barnafödandet i Europa
givet att det ligger på väldigt låga nivåer, sade äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) på väg in på mötet.

Hon avsåg att lyfta fram den svenska "väldigt generösa" föräldraförsäkringen som en lösning för att kombinera föräldraskap och arbetsliv, men även Sveriges "utbyggda" barnomsorg. Sveriges så kallade summerade fruktsamhet, mätt i det genomsnittliga antalet barn per kvinna, låg enligt de senaste siffrorna från Eurostat på 1,53 barn per kvinna, något högre än EU-snittet. För att upprätthålla en stabil befolkningsnivå krävs runt 2,1 barn per kvinna.

Den avgående EU-kommissionären för energifrågor, Kadri Simson, varnar för ett planerat upplägg där rysk gas ska märkas om till azerbajdzjansk. Planen går ut på att Azerbajdzjan ska leverera gas till Ukrainas gräns genom ett komplicerat bytesavtal med Ryssland. Främst skulle Ungern och Slovakien, som har goda relationer med Moskva, gynnas av upplägget. De har motsatt sig EU:s försök att minska beroendet av rysk gas efter invasionen av Ukraina. 

– Ett sådant bytesavtal skulle bara innebära att ryska leveranser fortsätter men med en annan märkning, sade Simson till Financial Times. Hon påpekade att europeiska företag redan kan köpa rysk gas direkt vid ukrainska gränsen, vilket gör upplägget onödigt.

Räkningen av förstahandsrösterna i det irländska valet är nu klar. De regerande center-högerpartierna Fianna Fáil får 21,9 procent och Fine Gael 20,8 procent, rapporterar Ekot. Det största oppositionspartiet, vänsternationalistiska Sinn Fein, blev tredje störst med 19 procent. Det innebär att regeringspartierna ser ut att kunna fortsätta regera. De måste dock få med sig ytterligare partier för majoritet. Valdeltagandet var 59,7 procent. Det lägsta på mer än hundra år.

Det blir regeringsskifte på Island. I nyvalet till Alltinget på lördagen är Socialdemokraterna den stora vinnaren. Partiet får drygt 21 procent i väljarstöd - en fördubbling jämfört med förra valet 2021.

– Väljarna har visat att de vill ha en förändring och vi ser nu ett helt nytt politiskt landskap, sa den socialdemokratiska partiledare Kristrún Frostadóttir i en första kommentar, uppger Ekot. Alltinget är det äldsta existerande parlamentet i världen och räknar sina anor från år 930.

Ledaren för högerpopulistiska Nationell samling, Marine Le Pen, har gett Frankrikes premiärminister Michel Barnier till på måndag för att gå med på hennes budgetkrav innan hon bestämmer sig för om hon ska försöka fälla regeringen, vilket kan ske tidigast på onsdag, rapporterar Bloomberg. Kravet har skrämt investerare, vilket får dem att sälja franska tillgångar och driver upp landets lånekostnader.  

Bland Le Pens krav finns att skrota ett förslag om att minska subventioner för läkemedel, utlysa ett stopp för nya eller högre skatter för de flesta individer och att indexera pensioner till inflationen samt att införa hårdare migrations- och kriminalpolitik. Nationell samling kan själva inte fälla regeringen utan behöver vänstern stöd.

Över en miljon ukrainare lämnades utan ström efter ännu en massiv rysk attack mot landets energisystem, uppger Ekot. Enligt president Zelenskyj användes klustervapen för att ytterligare försvåra räddningsarbetet.

Drönare till Ukraina ska börja byggas i en ny anläggning i södra Finland om bara några månader, meddelar det relativt nya konsortiet Summa Defence, enligt TT/GP. Bygget sker i samarbete med ukrainska företag, för att kunna bidra till Ukrainas försvar mot Ryssland.

Irlands två största regeringspartier, liberalkonservativa Fine Gael och liberala Fianna Fail, ser ut att kunna behålla makten efter fredagens val, uppger Reuters. En generös budget i oktober och minskat stöd för socialistiska oppositionspartiet Sinn Fein har stärkt deras position i opinionen. Regeringspartierna har kritiserats för att inte ha förbättrat offentlig service trots landets starka ekonomi. De väntas behöva stöd från minst ett mindre parti för att nå majoritet.

Kinesiska biltillverkares andel av nyregistreringar av elbilar i EU fortsätter att sjunka och nådde närmare 8  procent i oktober. Efter flera år av snabba uppgångar har den kinesiska framgången avstannat sedan juli i samband med att  EU satte provisoriska tullar på kinesiskt tillverkade elbilar, rapporterar Bloomberg.

Slovakisk underrättelsetjänst har gripit två personer som misstänks ha planerat attacker mot landets viktiga samhällsfunktioner, uppger Euronews. De gripna är en ukrainsk medborgare och en person med dubbelt slovakiskt-ungerskt medborgarskap. Underrättelsechefen Pavol Gašpar sade vid en pressträff att de gripna ingår i en större internationell grupp som utreds i samarbete med andra länders säkerhetstjänster. Han berättade också att myndigheterna har identifierat en person som anklagas för bombhot mot både Slovakien och Tjeckien. Tjeckiens underrättelsechef Michal Koudelka har tidigare pekat ut Ryssland som ansvarigt för hoten.

På lördag går islänningarna till extraval där EU-medlemskap åter blivit en central fråga efter mer än ett decennium, rapporterar Reuters. Opinionsmätningar visar att 45 procent nu stöder ett medlemskap, medan 35 procent är emot. Det ökade EU-stödet kopplas till landets ekonomiska utmaningar och vulkanutbrott. Många hoppas att medlemskap skulle stärka ekonomin och att euron skulle minska valutasvängningar. Liberala Viðreisn, som leder mätningarna tillsammans med socialdemokratiska Samfylkingin, vill hålla en folkomröstning om EU. Partierna väntas tillsammans få 40 procent av rösterna. Island ansökte om EU-medlemskap 2009 men avbröt förhandlingarna 2013.

Fem år efter att Storbritannien lämnade EU kommer landets premiärminister Keir Starmer att välkomnas till ett EU-toppmöte igen, skriver TT/GP. Starmer och även Natos generalsekreterare Mark Rutte bjuds in som särskilda gäster när EU:s tillträdande rådsordförande António Costa håller ett särskilt möte om försvarsfrågor den 3 februari 2025. Mötet är det första av en ny informell typ, där avsikten är att stats- och regeringscheferna ska kunna prata mer avslappnat, utan krav på beslut eller gemensamma uttalanden.

Stora demonstrationer bröt ut i Georgien efter beskedet att regeringen byter sitt vallöfte om att närma sig EU och nu fryser alla samtal om EU-medlemskap i fyra år, uppger TT/GP. Polis i huvudstaden Tbilisi har använt tårgas mot demonstranterna som vill se ett närmande till EU. Efter att Georgien misskött sig som kandidatland till EU, genom att införa auktoritära lagar och närma sig den ryska intressesfären, har processen om ett framtida medlemskap stoppats.  

Medlemsländernas högsta politiska ledare i Europeiska rådet har gett det sista formella godkännandet av den nya EU-kommissionen som tar vid den 1 december och vars mandat löper till den 31 oktober 2029. Beslutet togs med kvalificerad majoritet.

Ryssland har allt svårare att rekrytera tillräckligt med soldater till kriget i Ukraina, trots kraftigt höjda ersättningar, rapporterar Yle. Från december erbjuds skuldsatta att få upp till 100 000 euro i skulder avskrivna om de tar värvning. Enligt västerländska säkerhetstjänster har ryska armén förlorat minst 500 000 man. Målet att värva 400 000 frivilliga i år ser ut att missas, trots att kontraktssoldater kan få upp till 40 000 euro för första krigsåret.

Ryssland genomför just nu stora attacker mot energianläggningar i hela Ukraina, enligt landets energiminister Herman Halusjtjenko.

– Återigen är energin under en massiv attack. Attacker på energianläggningar förekommer i hela Ukraina, sade han, enligt TT/GP.

Ukrainas flygvapen har upptäckt flera grupper av ryska robotar i luftrummet och har utfärdat larm i alla regioner. Explosioner har hörts i städerna Kropyvnytskyj, Lutsk och Charkiv. I huvudstaden Kiev varnar militären för möjliga robotattacker och uppmanar invånarna att söka skydd. Även i Charkiv har borgmästaren bett befolkningen att ta sig till skyddsrum.

Det kinesiska fartyget, Yi Peng 3, som misstänks ha rivit sönder två kablar utanför Sveriges kust släpade sitt ankare på botten i flera mil, uppger Wall Street Journal. Enligt Hans Friberg vid branschorganisationen Svensk sjöfart är det otänkbart att besättningen inte märkte något.

– Hela båten hoppar och skakar av en sån historia, sade han till Ekot.

Riksdagsledamoten och Ukrainastödjaren Magnus Jacobsson (KD) vill att Sverige, tillsammans med andra EU-länder och Storbritannien, går in med marktrupper i Ukraina, rapporterar SvD. Det handlar enligt honom om fredsbevarande trupper vid gränsen till Belarus, att hålla en flygförbudzon över västra Ukraina och att upprätta en sjözon runt hamnstaden Odessa för att säkra sjöhandeln till och från landet.

– Syftet är inte att öka mängden krig, utan att se till att Ukraina kan hålla sina gränser och på sikt få fred. Ryssland måste förstå att vi kommer att hjälpa och stötta Ukraina, sade Magnus Jacobsson som för närvarande talar för sig själv och inte partiet.

Sedan Sveriges domare i EU-domstolen Niels Wahls mandat gick ut i oktober har han ersatts av Fredrik Schalin från EU-tribunalen, som är en underrätt i EU-domstolen. Domarnämnden har nu nominerat juristprofessor Jörgen Hettne till den vakanta posten i tribunalen. Formellt gäller det att täcka innevarande mandatperiod som går ut i augusti 2025 men i praktiken handlar det också om den efterföljande perioden i EU-tribunalen på sex år. Regeringen kommer inom kort att ta ställning till Domarnämndens förslag som de väntas följa. Varje medlemsländer har en domare i EU-domstolen och två i EU-tribunalen.

Efter att två datakablar skadats i Östersjön förra veckan driver Polen på för gemensam sjöbevakning bland nordiska och baltiska länder. Vid ett toppmöte i Sverige föreslog Polens premiärminister Donald Tusk en marinpoliskår liknande Natos luftpatrullering över Baltikum, skriver FT. 

– Om Europa står enat är Ryssland en teknologisk, finansiell och ekonomisk dvärg i förhållande till Europa. Om Europa är splittrat är Ryssland ett hot mot varje enskild stat, sade Tusk. Östersjöländernas ledare lovade samtidigt att stärka försvaret mot både traditionella och hybridattacker.

Tyskland erbjuder sig att i januari placera ut luftvärnssystemet Patriot i Natogrannen Polen för att skydda försörjningskedjor till krigets Ukraina, meddelar försvarsdepartementet i Berlin, rapporterar TT/GP. 

Italien, Polen, Österrike, Bulgarien, Tjeckien, Rumänien och Slovakien uppmanar EU:s konkurrenskraftsministrar på torsdagen att hitta en lösning för att undvika böter, som kan bli höga, för de biltillverkare som överskrider nya utsläppsmål som ska träda i kraft 2025, rapporterar Bloomberg.

"Sådana påföljder skulle allvarligt begränsa branschens förmåga att återinvestera i innovation och utveckling och därmed skada Europas konkurrenskraft på den globala scenen", hävdar de sju länderna.

USA förbereder ytterligare ett vapenpaket till Ukraina, värt motsvarande 7,9 miljarder kronor. Det uppger källor för Reuters, enligt Ekot. Det rör sig bland annat om en mängd olika pansarvärnsvapen som redan lagerhålls av den amerikanska militären. Avgående president Biden arbetar för att så snabbt det går, före den tillträdande presidenten Donald Trumps inträde i Vita huset, använda det stöd som kongressen har anslagit till Ukraina.

Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har brutit mot EU:s regelverk genom att inte registrera sina åtta höns hos Jordbruksverket, rapporterar Expressen. Enligt reglerna, som gäller sedan april 2021, måste alla hönsägare anmäla sina fjäderfän för att underlätta smittspårning vid sjukdomsutbrott.

Israel överklagar Internationella brottmålsdomstolens (ICC) efterlysning av premiärminister Benjamin Netanyahu – och vill få arresteringsordern upphävd under överklagandet. Frankrike anser att Netanyahu har immunitet då Israel inte har godkänt ICC:s stadgar, skriver TT/SvD.

Sverige var som väntat ett av 20 EU-länder som på tisdagen fick grönt ljus för sina planer när det gäller skuldsättning. Det betyder att EU-kommissionen föreslår ministerrådet att ländernas budget för 2025 ska anses uppfylla kraven på skuldsättning och att de länder i gruppen som har för höga skulder uppvisar en trovärdig plan på hur dessa ska minskas. Sveriges offentliga skulder tillhör de lägsta i EU.

Mellan 60 000 och 100 000 ukrainska soldater kan ha stupat sedan invasionen 2022, skriver The Economist. Därutöver kan enligt tidningens uppgifter upp till 400 000 ukrainska soldater skadats allvarligt och tagits ur strid.

Polens premiärminister Donald Tusk sade på tisdagen att landet motsatte sig jordbruksvillkoren i Mercosur-avtalet, rapporterar Politico. Avtalet som förhandlats fram under årtionden är klart för slutligt godkännande och skulle om det antogs, på sikt med vissa undantag, skapa en gemensam och tullfri marknad för tjänster, industrivaror och vissa livsmedel- och  jordbruksprodukter för närmare 800 miljoner människor i EU och fyra latinamerikanska länder.

Med Polen som uttalade motståndare till avtalet tillsammans med Österrike, Frankrike och Irland har möjligheten för en blockerande minoritet vuxit men ännu saknas  tillräckligt med röster för att stoppa avtalet. Sverige och Tyskland med flera stödjer avtalet.

Den liberala gruppledaren i Europaparlamentet Valérie Hayer vill att Tik Toks vd ska komma till parlamentet för att förklara plattformens eventuella roll i söndagens rumänska presidentval, rapporterar Politico.  Hon med flera misstänker att den okända högerextrema kandidaten Călin Georgescu som fick flest röster i första valomgången hade ett manipulerat Tik Tok-konto som förstärkte hans genomslag på plattformen. 

På onsdagen framkom att rumänska myndigheter bett EU-kommission att inleda en formell utredning kring Tik Toks roll i valet och om det bryter mot EU:s regler.

Från Tik Tok avvisar man alla anklagelser om otillbörlig inblandning i presidentvalet.

– Dessa mycket spekulativa rapporter om det rumänska valet är felaktiga och missvisande, sade Tik Toks talesperson Paolo Ganino.

Något valövervakande från OSSE har inte skett i presidentvalet på grund av bristande resurser.  Det rumänska presidentvalet avgörs den 8 december.

I Finland har försvarsmaktens kommendör Janne Jaakkola väckt debatten om att återigen tillåta landminor med tanke på det försämrade säkerhetsläget gentemot grannlandet Ryssland, rapporterar Ekot. Även politiskt växer stödet för att Finland ska överge det internationella Ottawafördraget där över 160 länder förbundit sig att inte använda minorna. Samlingspartiet har redan bestämt att man vill dra sig ur fördraget och får stöd av Sannfinländarna, medan övriga partier öppnar för en diskussion eller är kritiska.

Det franska högerpopulistiska partiet Nationell samling och dess frontfigur Marine Le Pen kan nu ha den europeiska ekonomins öde i sina händer, rapporterar Politico. 

Frankrikes liberalkonservativa minoritetsregering har föreslagit besparingar på 60 miljarder euro till nästa år för att komma till rätta med landets stora budgetunderskott, ett av de största i EU, som förra året var 5,5 procent av BNP. Lägg där till en växande offentlig skuld, den tredje största i EU efter Grekland och Italien, så växer bilden fram av ett ekonomiskt mycket betydande EU-land med svaga finanser och sjunkande kreditvärdighet.

Nationell samling överväger om de ska rösta emot premiärminister Michel Barniers budget. Det skulle inte bara dra ur kontakten för hans bräckliga koalitionsregering, utan också, enligt Politico, skrämma finansmarknaderna och skicka chockvågor runt om i Europa. Det är en öppen fråga om den franska regeringen finns kvar till jul.

Ryssland uppges ha avfyrat rekordmånga drönare mot Ukraina under natten: 188, enligt uppgifter från landets flygvapen. I huvudstaden Kiev ska flyglarm ha tjutit i fem timmar under natten. Under dagen håller Ukraina och Nato ett möte om en uppmärksammad rysk attack med en ny hypersonisk robot, rapporterar TT/GP. 

Enligt franska Le Monde pågår samtal mellan Frankrike och Storbritannien om att skicka  trupper till Ukraina. I och med att Donald Trump blivit återvald till presidentposten i USA finns det i Europa tankar på en militärkoalition för att stödja Ukraina efter att han tillträder presidentposten i januari nästa år, rapporterar den franska tidningen Le Monde med hänvisning till flera källor, uppger Yle. Enligt Le Monde handlar samtalen nu om att eventuellt skicka trupper och privata försvarsföretag från västländer till Ukraina.

Frågan är inte ny. Den franske presidenten Emmanuel Macron överraskade tidigare i år med att avslöja att europeiska länder fört diskussioner om att sätta in soldater i Ukraina. Han sade samtidigt att EU måste ta ett "strategiskt språng" i att göra stödet till Ukraina mindre beroende av USA.

Den ryska militären har under hösten rört sig framåt vid stora delar av fronten och pressar i dagsläget ukrainarna bakåt, rapporterar SVT. Bara den senaste veckan erövrade ryssarna omkring 235 kvadratkilometer i Ukraina, motsvarande knappt halva Haninge kommun i storlek.

Som en del av det som skulle vara EU:s 15:e sanktionspaket sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, är kommissionen på väg att föreslå sanktioner mot över 50 individer och nästan 30 företag och enheter, enligt dokument som Bloomberg sett.

De gäller mestadels ryska militära tillverkare såväl som en liten grupp kinesiska företag och andra som misstänks samarbeta med Ryssland för att tillverka attackdrönare. Här finns också förslag på att förbjuda mer än 45 ryska oljetankfartyg från att tillträda europeiska hamnar.

Flera kabelbrott på kort tid, attentatsplaner mot flygplan och anlagda bränder.
Efter åratal av ryska skuggattentat väljer drabbade västländer att utgå ifrån att det är regelrätta angrepp.
– Då bryts lite av förtrollningen, säger krigsvetaren Håkan Gunneriusson till TT/GP.

– Jag är övertygad om att Mazan-rättegången kommer att markera ett före och ett efter, säger Frankrikes premiärminister Michel Barnier, rapporterar TT/GP.
Landet lägger nu fram nya åtgärder för att bekämpa våldet mot kvinnor – medan den man som står åtalad för många års våldtäkter mot sin fru fortfarande inte fått sitt straff.

Belarus har repressionen ökat inför ett fixat val i januari som diktatorn Aleksandr Lukasjenko arrangerar för att legitimera sig som landets president för sjunde gången i rad. Sedan förra valet för fyra år sedan har flera tusen dömts på politisk grund, runt 300 000 har tvingats i exil, rapporterar Ekot. Radion har träffat Leanid Sudalenka, tidigare politisk fånge, som vittnar om hur oppositionella behandlas i landets fängelser.

En tidig kyla och vindtorka har börjat ta av gaslagren i EU, detta i kombination med att ett ryskt gasavtal, som förser flera EU-länder med gas, löper ut vid årsskiftet och att extra amerikanska gasleveranser dröjer har lett till höjda gaspriser. Det kan i sin tur skapa en kostnadskris för både privata hushåll och energiintensiv industri, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Ministerrådet har godkänt EU:s budget för 2025 efter förhandlingar med EU-parlamentet. Den totala budgeten uppgår till 155,2 miljarder euro inklusive områden som ligger utanför EU-budgeten. En reserv på 800,5 miljoner euro har avsatts för oförutsedda behov. EU-parlamentet har nu 14 dagar på sig att formellt godkänna överenskommelsen vilket väntas ske under denna veckan.

Ryssland planerar att genomföra cyberattacker mot Storbritannien och andra allierade länder för att försvaga stödet till Ukraina. Detta kommer Pat McFadden, minister med ansvar för nationell säkerhet, att varna för vid ett Nato-möte i London på måndagen, enligt BBC. McFadden kommer att peka ut Rysslands specialenhet Unit 29155, som tidigare genomfört attacker i Storbritannien och Europa. Han beskriver Kreml som "extremt aggressivt" när det gäller cyberkrigföring och varnar för att Ryssland kan slå ut elnät och lamslå miljoner människor.

– Ingen bör underskatta det ryska cyberhotet mot Nato. Hotet är verkligt, kommer han att säga till de samlade Nato-länderna, enligt McFadden.

EU:s finansiella riskexponering i det krisdrabbade batteriföretaget Northvolt uppgår till 313 miljoner dollar, sade en talesperson för EU-kommissionen på måndagen. Pengarna utgörs av garantier från EU-kommissionen för lån som Europeiska Investeringsbanken, EIB, gett till företagets batterifabrik. EU:s garantier för lånen backas upp av EU:s budget.

Polens premiärminister Donald Tusk har tagit en ledande roll för att förbereda EU inför  att Donald Trump blir USA:s nästa president. När nordiska och baltiska statsministrar möts på Harpsund denna vecka deltar även Tusk, skriver TT/GP. Polen, som tar över EU:s ordförandeskap i januari, arbetar för att säkra fortsatt stöd till Ukraina. 

– Polen har klivit fram som en rejäl säkerhetspolitisk spelare i Europa, sade Björn Fägersten vid Utrikespolitiska institutet. Tusk har tidigare erfarenhet av att förhandla med Trump från sin tid som EU:s rådsordförande. Han har nu inlett en intensiv mötesrunda med europeiska ledare för att stärka EU:s beredskap.

Den proryske högerpopulisten, partilöse Calin Georgescu, fick nära 23 procent av rösterna i det rumänska presidentvalets första omgång på söndagen. På andra plats kom liberalen Elena Lasconi med 19,18 procent av rösterna precis före socialdemokraten och premiärministern Marcel Ciolacu med 19,15 procent av rösterna – en skillnad på endast 2742 röster.  Calin Georgescu och Elena Lasconi kommer nu att mötas i en andra och avgörande valomgång 8 december. Valdeltagandet var 52,5 procent.

De offentliga satsningarna på social trygghet såsom pensioner, sjukvård och arbetslöshetsersättning var 2023 högst i Frankrike och Finland av EU-länderna, visar statistik från Eurostat. Frankrike lade 31,3 procent av den samlade bruttonationalprodukten på dessa områden. Sverige låg med 27,3 procent strax ovanför EU-snittet. I förhållande till BNP lade Irland och Malta minst.

Förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholzs, popularitet har sjunkit kraftigt sedan han tog över efter Angela Merkel 2021. Enligt opinionsinstitutet Insa är han nu minst populär av 20 tyska toppolitiker, medan försvarsminister Boris Pistorius toppar listan, uppger TT/GP. Kritiken inom Scholz parti SPD växer. – Vi har två möjliga kandidater – den ene är Tysklands mest populära politiker och den andre den minst populära, för att uttrycka det enkelt, sade den socialdemokratiske borgmästaren Maximilian Mumm. Pistorius har dock förklarat sig lojal med Scholz. Nyval väntas i februari.

Det ungerska ordförandeskapet i ministerrådet, som har ett uttalat mål att få Serbien närmare EU, föreslog på måndagen att ett nytt förhandlingskapitel, om konkurrenskraft och tillväxt, ska öppnas för landet, rapporterar Politico. Enligt Ungern har Serbien gjort framsteg i rättsstatsfrågor och i relationen till Kosovo att de kan gå vidare i förhandlingarna. Flera länder däribland Sverige hävdar dock, enligt två diplomater, motsatsen och pekade på Serbiens dystra meritlista när det gäller rättsstatsprincipen och vägran att anpassa sig till EU:s Rysslandssanktioner. I medlemskapsförhandlingarna har EU-länder vetorätt och kan stoppa  kandidatländer att gå vidare till nya förhandlingsavsnitt.

Frankrike har ändrat sin inställning och stödjer nu ett förslag som tillåter företag utanför EU att ta del av unionens försvarsfinansiering, skriver Financial Times. Enligt förslaget kan upp till 35 procent av EU:s försvarsbudget gå till företag från länder som USA, Storbritannien, Israel och Turkiet. Tidigare har Frankrike motsatt sig detta och menat att EU:s försvarssatsning endast skulle stödja europeiska företag. Den ändrade hållningen kommer efter diskussioner om USA:s framtida militära stöd till Europa. Förslaget är en del av EU:s försvarsinvesteringsplan som ska stärka den europeiska försvarsindustrin och minska beroendet av USA.

Ukraina är först i världen med att beräkna kostnaden för miljöskador under pågående krig. Enligt landets regering uppgår skadorna hittills till 712 miljarder kronor, rapporterar SVT. 

– Vårt uppdrag är att se till att varje krigsbrott blir dokumenterat och utrett för att allt kan tas upp på internationell nivå så att aggressionsmakten kan ställas till svars, sade miljöåklagare Volodymyr Fransevitj i Odessa. Miljöinspektörer tar prover i Svarta havet och mäter markföroreningar orsakade av missilattacker och dammsprängningar. Arbetet är riskfyllt då Ryssland ofta skjuter två missiler mot samma mål. 

– Vi hoppas att Ryssland kommer att betala, eftersom någon måste ta ansvar för det, sade miljöinspektören Roman Halaitata.

Närmare 80 000 ryska soldater som stupat i Ukrainakriget har identifierats i en pågående kartläggning, skriver TT/SvD. Oberoende ryska Mediazona och ryska BBC har under krigets gång granskat dokument och öppna källor, och har på så vis kunnat bekräfta namnen på ryska soldater som dött sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

Huvudkandidaterna är nu klara för presidentvalet i Polen i vår, ett val som kan få stor betydelse för vilken politisk riktning landet kommer att ta, uppger Ekot. Rafał Trzaskowski, Warszawas borgmästare, blir regeringspartiets kandidat och beskrivs som karismatisk och populär bland unga väljare. Han var den kandidat som premiärminister Donald Tusk stödde. Hans huvudmotståndare blir historikern Karol Nawrocki som stöds av nationalkonservativa oppositionspartiet Lag och Rättvisa. En kandidat som beskrivs som relativt moderat.

Vänstergruppen i EU-parlamentet och svenska socialdemokrater kräver att både unionen och den svenska regeringen agerar på ICC:s arresteringsorder, rapporterar Ekot. Ett fullständigt vapenembargo mot Israel och att alla EU:s medlemsländer ansluter sig till den utfärdade arresteringsordern mot Israels premiärminister Benjamin Netanyahu, är några av de krav som ställs.

– Det måste kosta att bryta mot internationell rätt. Därför kan inte EU fortsätta att ha pågående handelsförbindelser med Israel, säger Hanna Gedin som är EU-parlamentariker för Vänsterpartiet.

Rysslands attack med en interkontinental robot på torsdagen är ett försök att skrämma både Ukraina och västländerna, enligt statsminister Ulf Kristersson (M).

– De försöker skrämma väst, men låt oss inte bli skrämda, säger han, enligt TT/SvD.

Krisdrabbade batteritillverkaren Northvolt har ansökt om ett sorts konkursskydd i USA, ett så kallat kapitel-11-förfarande, uppger Ekot. Det här liknar det svenska systemet med rekonstruktion, enligt professor Bo Becker vid Handelshögskolan. Den har genom årets använts många gånger för att få krisdrabbade storföretag på fötter igen, exempelvis SAS. En utmaning med kapitel 11 är att det riskerar att ta lång tid och bli mycket dyrt. Dessutom får Norhtvolt inte ta del av den statliga lönegarantin i Sverige.

Det blir den tyske förbundskanslern Olaf Scholz som blir de tyska socialdemokraternas toppkandidat inför det tyska nyvalet i slutet av februari, uppger Ekot. Detta efter att utmanaren, försvarsminister Boris Pistorius sagt att han inte står till förfogande. Tunga röster inom partiet hade velat byta ut Scholz mot Pistorius inför valet eftersom han är mer populär bland väljarna.

EU-länder överväger ett nytt globalt klimatstöd på mellan 200 och 300 miljarder dollar årligen till fattigare länder, enligt två anonyma EU-tjänstemän för tidningen Politico. Diskussionerna sker i samband med klimatmötet COP29 i Baku. EU vill att stödet ska uppnås till 2035, medan utvecklingsländerna önskar 2030 som deadline. Västländerna kräver att även Kina och oljerika Gulfstater ska bidra till finansieringen. En FN-rapport föreslår att det nuvarande målet på 100 miljarder dollar bör tredubblas. Utvecklingsländerna menar dock att det behövs över 1 biljon dollar årligen.

Frankrikes extremhögerledare Marine Le Pen varnar att hennes parti Nationell Samling kommer rösta för att fälla premiärminister Michel Barniers regering om inte deras krav på ändringar i budgeten möts, uppger Financial Times. Barniers budgetförslag innehåller skattehöjningar på el, mediciner och läkarbesök. Med 124 mandat är Le Pens parti största oppositionsparti och kan tillsammans med vänstern fälla regeringen. Barnier planerar möta Le Pen på måndag för diskussioner om budgeten som måste vara klar senast 21 december.

EU:s medlemsländer har röstat för att behålla de ursprungliga, strängare reglerna i lagen som ska stoppa skogsskövling, skriver tidningen Syre. Detta efter att EU-parlamentet förra veckan röstade för att göra omfattande förändringar i avskogningsförordningen. Lagen förbjuder försäljning av varor som bidragit till skogsskövling inom EU, såsom soja, kaffe, kakao och palmolja.

Ukraina har avfyrat den brittiska roboten Storm shadow mot mål inne i Ryssland, rapporterar brittiska medier, enligt TT/GP. Därmed verkar den brittiska regeringen ha godkänt att vapensystemet används mot ryskt territorium. Premiärminister Keir Starmers kansli väljer enligt brittiska medier att inte kommenterat uppgiften.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj medger att halvön Krim, som Ryssland annekterade 2014, kan behöva återföras till Ukraina genom diplomati istället för militära medel. 

– Vi kan inte offra tiotusentals människoliv för att ta tillbaka Krim... vi förstår att Krim kan återfås på diplomatisk väg, sade Zelenskyj i en intervju med Fox News, enligt Reuters. Han betonade dock att Ukraina inte kan erkänna något ockuperat område som ryskt territorium. Ryssland kontrollerar för närvarande omkring en femtedel av Ukraina, inklusive fyra provinser som annekterats sedan invasionen 2022, även om ingen av dem kontrolleras helt av Ryssland.

Sverige ökar sitt stöd till Moldavien med 129 miljoner kronor för att stärka landets demokrati och motståndskraft mot yttre hot, meddelar regeringen. Pengarna ska bland annat användas till att förbättra granskningen av kampanjfinansiering och stärka skyddet mot cyberattacker. Stödet inkluderar även 20 miljoner till ett FN-projekt för demokratisk motståndskraft och 59 miljoner till ökad transparens inom rättsväsendet. 

Sverige har under 2023 gett över 520 miljoner kronor i bistånd till Moldavien, där ett stort fokus ligger på att stödja landets EU-närmande.

För andra året i rad tappar Sverige i en internationell klimatranking av 63 länder, och hamnar nu på plats 11, efter länder som Indien och Marocko, uppger Ekot. Sverige bedöms prestera väl när det gäller utsläpp och förnybar energi, men sämre när det gäller energieffektivitet. Men den främsta orsaken till tappet är att klimatpolitiken i landet nu bedöms som mindre ambitiös, enligt miljöorganisationen Germanwatch, som ligger bakom rankingen.

Bäst rankat, med tydlig marginal före det näst bästa landet, är Danmark. Även oljelandet Norge kommer före Sverige i rankingen medan Finland hamnar långt ner i listan på plats 37.

När Sveriges regering inte tar hem sina medborgare från till exempel krigsdrabbade Libanon, hoppas Socialdemokraterna på EU i stället. S driver nu frågan om en gemensam evakueringsplan för alla EU-medborgare i kris- och konfliktzoner, skriver DN.

Flyglarm har tjutit över huvudstaden och stora delar av Ukraina på onsdagen, rapporterar TT/GP. USA varnade  om "specifik information" om ett potentiellt stort luftanfall mot Kiev under dagen.
Ukrainska myndigheter råder till vaksamhet, men beskriver också hotet som ett uppblåst resultat av ryska trollkonton.

Med bara två dagar kvar för FN:s stora klimatmöte i Baku, Azerbajdzjan väntar man fortfarande på ett stort genombrott i frågan hur klimatarbetet ska finansieras och vilka länder som ska bidra. Europaparlamentariker Emma Wiesner (C)  vill att EU tar ansvar för situationen.

 – Detta är en stor besvikelse. Ett dödläge som beror mycket på att USA:s ledarskap saknas och EU ännu inte har klivit fram. EU skulle kunna fylla detta vakuum och lägga fram ett konkret bud för att driva förhandlingarna framåt och ställa krav på fler att kliva fram, men det kräver ledarskap från EU:s klimatministrar, säger Emma Wiesner i ett uttalande till Europaportalen.

Samtidigt meddelar regeringen att Sverige bland annat kommer att bidra med 8 miljarder kronor till FN:s gröna klimatfond för åren 2024–2027.

– Vi kommer med ett starkt ekonomiskt bidrag till COP29. Vårt budskap är att Sverige gör vår andel av den internationella klimatfinansieringen, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) i ett uttalande.

Ryssland använder personminor i stor utsträckning för att stoppa ukrainska soldater och nu ges Ukraina samma möjlighet av USA för att stoppa ryska framryckningar, rapporterar TT/GP. Enligt The Washington Post ges det med villkor om att inte placera ut minorna i tätbefolkade områden. Minorna ska också vara sådana som förstör sig själva eller slutar fungera efter en viss tid, enligt tidningen.

Finlands försvarsminister Antti Häkkänen sade på tisdagen att Nato och EU måste göra mer för att skydda undervattenskablar från sabotage, efter två incidenter tidigare i veckan, uppger Politico. I den senaste utvecklingen rapporterar FT att ett kinesiskt registrerat fartyg som var på väg från en rysk hamn till Egypten passerade nära både de svensk-litauiska och finsk-tyska kablarna vid den tidpunkt var och en klipptes. Tyska myndigheter säger att det rör sig om sabotage medan Sverige har en mer avvaktande inställning.

– Vi tar höjd för att det här mycket väl skulle kunna vara avsiktliga sabotage, men det är ingenting vi vet än, säger statsminister Ulf Kristersson (M) till TT/Expressen.

Riksåklagaren i Litauen meddelade på tisdagskvällen att man inleder en utredning om misstänkt terrorism efter att en undervattenskabel mellan Litauen och Sverige har skadats, rapporterar Ekot. Två datakablar i Östersjön, en mellan Finland och Tyskland och en mellan Sverige och Litauen, har på kort tid gått av eller skadats.

Drygt 75 000 asylansökningar lämnades in totalt i EU under augusti. Det är en minskning från augusti förra året med 25 procent, meddelar Eurostat. 

Mellan 2017 och 2023 har antalet bostadsinbrott i Sverige halverats och är nu cirka 10 000 per år, enligt en ny rapport från Brottsförebyggande rådet, Brå. Myndigheten menar att det bland annat beror på att utländska stöldligor från nya EU-länder fick svårare att ta sig in i Sverige efter att gränskontrollerna infördes och senare skärptes. Ett annat skäl är också att fler efter pandemin jobbar i hemmet än tidigare och att lönsamheten med inbrott minskat över tid.

I syfte att skrämma Ukrainas och dess allierade sänkte den ryske diktatorn och krigsbrottsefterlyste Putin på tisdagen formellt tröskeln för när landet skulle kunna använda kärnvapen, rapporterar TT/GP. Det fick Frankrike att kräva moderation från rysk sida.

"Var rimlig", och avstå från att visa "en aggressiv inställning till det internationella samfundet", uppmanade Macron Putin i kommentarer, rapporterar Politico. 

– Ryssland håller på att bli en kraft för destabilisering, sade han.

En uppgörelse i Europaparlamentets breda politiska mitt, kristdemokrater, liberaler och socialdemokrater, kring ett slutligt godkännande av den nya EU-kommissionen kan vara nära förestående, rapporterar Politico. Enligt uppgift ska överenskommelsen dock inte hindra EPP att göra framtida överenskommelser med högerpopulistiska partier i parlamentet, något som bland annat socialdemokraterna tidigare krävt.

Enligt uppgifter till tidningen Bloomberg på onsdagen kommer Polen, som tar över EU:s roterande ordförandeskap i ministerrådet av Ungern efter nyår, att "snabbt" gå vidare med en inledande fas av anslutningsförhandlingar för Ukraina och Moldavien under första halvåret 2025.  Polen kommer att föreslå öppning av 2 av 35 förhandlingsområden – om rättsstatsprincipen och yttre förbindelser.  Medlemskapsförhandlingar är dock inlindade i omfattande vetomöjligheter för de EU-länder som vill stoppa eller fördröja processen, varför det är osäkert om och när förhandlingarna kan starta.