Centerpartiet och Socialdemokraterna kräver att regeringen använder EU:s civilskyddsmekanism för att evakuera de tusentals svenskar som är strandade utomlands, skriver Omni. Enligt S framfördes kravet redan i måndags. Mekanismen innebär att medlemsländer kan få ersättning för kostnader för evakueringsflyg, något som Italien, Österrike och Slovakien redan har begärt. Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) sade dock till SVT att det är svårt att hjälpa till när luftrummet är stängt.

Ungerns fortsatta köp av billig rysk olja är ett politiskt beslut för att finansiera Viktor Orbáns regim, inte för att sänka konsumentpriser. Det framgår av en ny rapport som SVT Nyheter rapporterar om på tisdagen. Övervinster från det statliga oljebolaget MOL, delvis ägt av Orbán-kopplade stiftelser, ska enligt rapporten finansiera propaganda inför parlamentsvalet den 12 april. Ungerska bränslepriser har samtidigt varit högre än i grannländer trots att de köper dyrare, icke-rysk olja.

Premiärminister Keir Starmers försök att närma sig EU lider av "brist på riktning", varnar ett tvärpolitiskt brittiskt parlamentsutskott. I en skarp rapport på onsdagen, som Financial Times rapporterar om, anklagas regeringen för hemlighetsmakeri och efterlyser en tydlig strategisk vision. Kritiken kommer trots att regeringen hoppas nå ett avtal med EU i sommar om bland annat handelshinder och rörlighet för unga. 
– Det känns som att vi är på en resa utan ett tydligt mål, sade utskottets ordförande Emily Thornberry.

Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) träffar på onsdagen sina nordiska och baltiska kollegor i Warszawa för att stärka stödet till Ukraina. Mötet hålls inom ramen för Östersjöstaternas råd (CBSS). På dagordningen står Ukrainas EU-process, säkerhetsgarantier och förberedelser inför Natos toppmöte i juli. Mötet är en fortsättning på ett initiativ att reformera CBSS till ett säkerhetspolitiskt forum efter Rysslands utträde 2022.

USA:s president Donald Trump hotar att stoppa all handel med Spanien, rapporterar Reuters. Uttalandet kom efter att Spanien nekat USA att använda militärbaser för uppdrag mot Iran. Trump kritiserade även Spaniens låga försvarssatsningar inom Nato.

Spaniens premiärminister Pedro Sánchez var den enda EU-ledaren som i helgen, med hänvisning till internationell rätt, öppet fördömde de amerikanska och israeliska attackerna mot Iran inklusive Irans agerande.

Det tyska högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (AfD) har uteslutit ledamoten Jan Wenzel Schmidt från sin parlamentsgrupp i förbundsdagen. Beslutet fattades på tisdagen, rapporterar DPA, efter att Schmidt offentligt anklagat partikollegor för svågerpolitik och korruption.

Enligt partiledningen, ledd av Alice Weidel och Tino Chrupalla, agerade Schmidt i hämndsyfte efter att ha förlorat en intern maktstrid. Schmidt, som själv anklagas för att ha utnyttjat sin post för privata affärer med bland annat Kina, kallar uteslutningen "felaktig".

EU:s asylmyndighet (EUAA) varnar för att kriget i Iran kan skapa en flyktingström ”som saknar motstycke”. Enligt TT/GP bedömde EUAA i en rapport redan före krigsutbrottet i lördags att en förflyttning av bara tio procent av Irans befolkning skulle mäta sig med de största flyktingkriserna i modern tid. Frågan är på agendan när EU:s migrationsministrar möts i Bryssel på torsdag.

EU uppmanar Ukraina att tillåta en inspektion av oljeledningen Druzjba, som skadades i en rysk attack i januari, rapporterar Financial Times. Ungern och Slovakien, som får rysk olja via ledningen, anklagar Ukraina för att överdriva skadorna. Som påtryckning blockerar Ungern ett EU-stöd på 90 miljarder euro – ett lån landet redan godkänt. Ukraina nekar tillträde av säkerhetsskäl och en högt uppsatt tjänsteman ifrågasätter varför man ska reparera en ledning som gynnar Rysslands vänner.

Frankrike och Grekland skickar luftvärnssystem och örlogsfartyg till Cypern. Det sker efter en drönarattack på måndagen mot den brittiska Akrotiri-basen på ön, skriver Reuters. Attacken, som cypriotiska källor misstänker utfördes av Iranstödda Hizbollah, har dragit in EU-landet i den upptrappade konflikten i regionen. Grekland har även skickat fyra F-16-plan till ön.

Ukraina kommer inom några dagar att ha slutfört de tekniska förberedelserna för att inleda medlemskapsförhandlingar med EU. Det sade president Volodymyr Zelenskyj på måndagen, enligt Reuters. Samtidigt pressar han EU:s ledare att enas om ett konkret datum för landets inträde. Processen för att formellt öppna förhandlingarna har hittills blockerats av Ungern som vägrat ge det enhälliga godkännande som krävs.

Exponering för luftföroreningar, buller och kemikalier har ett samband med ökad risk för depression och ångest. Det visar en ny rapport från Europeiska miljöbyrån som publicerades på tisdagen. Även om ett direkt orsakssamband ännu inte är bevisat, menar byrån att rönen stärker argumenten för EU:s handlingsplan för nollförorening. Långvarig exponering för små partiklar i luften (PM 2,5) pekas ut som en riskfaktor för depression.

Årsinflationen i euroområdet ökade till 1,9 procent i februari, från 1,7 procent i januari. Det visar en preliminär uppskattning som EU:s statistikbyrå Eurostat publicerade på tisdagen. Tjänstepriserna är den främsta drivkraften bakom uppgången. Samtidigt fortsätter energipriserna att sjunka men i en långsammare takt än månaden innan. Även den underliggande inflationen, rensad för energi- och livsmedelspriser, steg till 2,4 procent. Europeiska centralbanken eftersträvar en inflation på 2 procent.

Andelen kvinnliga chefer i EU uppgick till 35,2 procent 2024, en ökning från 31,8 procent 2014. Det visar siffror från Eurostat på måndagen. Sverige hade med 44,4 procent den högsta andelen kvinnliga chefer i unionen, medan Cypern hade den lägsta med 25,3 procent. Statistiken, som publiceras inför internationella kvinnodagen, visar även att andelen kvinnor är högre bland yngre chefer än bland äldre.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen efterlyser en internationell allians för att stärka global havsövervakning. Under ett tal på måndagen presenterade hon det nya initiativet OceanEye. EU bidrar med 50 miljoner euro för att samla in data om havens tillstånd, klimatets påverkan på haven, stärka havsbaserad ekonomi och öka sjösäkerheten. Målet är ett fullt fungerande europeiskt system för havsövervakning till år 2030.

Finlands president Alexander Stubb menar att USA felaktigt tror att Ryssland vinner kriget i Ukraina. Det sade han i en intervju med SVT Agenda på söndagen. Enligt Stubb måste Europa aktivt motverka den bilden, särskilt gentemot Donald Trump, för att stärka Ukrainas förhandlingsposition. 
– Så att amerikanerna förstår att Ryssland inte håller på att vinna det här kriget, sade presidenten. 
Han bedömer samtidigt att ett fredsavtal är långt borta på grund av Rysslands hållning.

Italiens regering vill sänka elpriserna genom att frikoppla kostnaden för EU:s utsläppsrätter från prissättningen, rapporterar Financial Times. Förslaget, som syftar till att stärka industrins konkurrenskraft, innebär att staten ersätter gaskraftverk för deras utsläppskostnader. Kritiker varnar för att detta undergräver EU:s klimatsystem och gynnar fossil energi. Förslaget kräver godkännande från EU-kommissionen.

Tid och plats för nästa omgång fredssamtal mellan Ukraina, USA och Ryssland är osäkra. Det sade president Volodymyr Zelenskyj i lördags, rapporterar Reuters. Orsaken är det försämrade säkerhetsläget i Mellanöstern, som påverkar Förenade Arabemiraten där mötet var planerat att hållas i början av mars.

Italiens budgetunderskott för 2025 blev 3,1 procent av BNP, strax över EU:s gränsvärde på tre procent. Det rapporterar Reuters med hänvisning till siffror från Italiens statistikbyrå ISTAT som publicerades på måndagen. Bakslaget för premiärminister Giorgia Melonis regering innebär att landet blir kvar i EU:s förfarande för alltför stora underskott. Detta omöjliggör en tidig utgång ur förfarandet som skulle gett större utgiftsutrymme, bland annat för försvaret. Även statsskulden, den näst högsta i eurozonen, steg mer än väntat.

Belgiska specialstyrkor bordade på söndagen en rysk oljetanker från den så kallade ”skuggflottan”, rapporterar TT/GP. Fartyget förs nu till Zeebrygge för att tas i beslag som ett led i att upprätthålla sanktionerna mot Ryssland. Insatsen är ett resultat av ett samarbete mellan G7 och de nordisk-baltiska länderna.

– Så länge Ryssland fortsätter sitt aggressionskrig mot Ukraina kommer vi fortsätta agera, sade Belgiens utrikesminister Maxime Prévot om tillslaget.

Kirgizistan hotar att dra EU inför domstol om blocket inför sanktioner mot landet, skriver Financial Times. Åtgärden är ett svar på ett förslag från EU-kommissionen som anklagar kirgiziska företag för att hjälpa Ryssland kringgå sanktioner genom att återexportera varor med militär användning. Enligt minister Daniyar Amangeldiev har EU inte gett landet tydliga regler att följa. 
– Om ett sådant beslut fattas är vi redo att bestrida det i domstol, sade han. 
Fallet är det första stora testet av EU:s nya verktyg för att stoppa sanktionsflykt.

EU-ledare försöker övertala Ungern att släppa sitt veto mot ett stödlån på 90 miljarder euro till Ukraina, rapporterar Politico. Istället för juridiska hot övervägs en politisk lösning där premiärminister Viktor Orbán erbjuds en symbolisk seger. Det kan handla om ett löfte att reparera oljeledningen Druzjba vilket var Orbáns uttalade krav när han i förra veckan blockerade stödet. Enligt diplomater finns inte tid för en juridisk process då Ukraina riskerar akut pengabrist redan i april.

Reparationerna av den strategiska oljeledningen Drusjba kommer att ta tid, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i onsdags. Enligt Reuters lägger Ukraina skulden på ryska attacker, medan Ungern anklagar Ukraina för en politisk ”oljeblockad”. Ledningen, som förser Ungern och Slovakien med rysk olja, har varit ur drift sedan slutet av januari. EU-kommissionen har uppmanat Ukraina att påskynda arbetet, men enligt Zelenskyj omöjliggör fortsatta ryska angrepp snabba reparationer.

Ukrainska representanter träffar på torsdagen sändebud för USA:s president Donald Trump i Genève för att förbereda nya fredssamtal med Ryssland, uppger AP. Mötet, som president Zelenskyj bekräftade på onsdagen, ska avhandla en återuppbyggnadsplan och en möjlig fångutväxling. Samtalen förbereder ett trepartsmöte med ryska representanter som väntas nästa vecka.

Alliansfria Irland söker samarbete med den brittiskledda militära snabbinsatsstyrkan JEF för att skydda undervattenskablar från ryskt spionage. Beskedet gavs i onsdags i landets nya maritima säkerhetsstrategi, skriver Financial Times. Irland, som kritiserats för sitt svaga försvar, vill delta i aktiviteter med alliansen men utan att söka fullt medlemskap. Irland förhandlar även med Frankrike om stärkt samarbete.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har under ett möte med Kinas president Xi Jinping i Peking krävt en omstart för handelsrelationerna. Enligt Financial Times tog Merz på onsdagen upp oron för Kinas industrisubventioner, överkapacitet och Tysklands rekordstora handelsunderskott. Han uppmanade Peking att stärka sin valuta och säkerställa rättvis konkurrens för att undvika att kraven på europeiska skyddstullar växer sig starkare.

Island kommer att hålla en folkomröstning om att återuppta medlemskapsförhandlingar med EU. Det bekräftade statsminister Kristrún Frostadóttir på torsdagen under ett besök i Polen, uppger Yle. Enligt statsministern ska förberedelserna för omröstningen inledas under de kommande månaderna. Diskussionen om ett isländskt EU-medlemskap har tagit fart mot bakgrund av Ukrainakriget och stigande levnadskostnader. Island avbröt sina senaste medlemskapsförhandlingar med unionen år 2015.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen förhandlingar för att inkludera sex länder på västra Balkan i EU:s fria roamingzon. Målet är att EU-resenärer och medborgare från regionen ska kunna ringa och surfa till inrikestaxa. Förslaget är en del av regionens gradvisa integration i EU:s inre marknad. Innan förhandlingar kan starta måste ministerrådet ge sitt godkännande. De länder som berörs är Albanien, Bosnien och Hercegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien och Serbien.

En inbromsad klimatomställning riskerar att göra EU-länderna till vasallstater under USA och Kina. Det sade Frans Timmermans, arkitekten bakom EU:s gröna giv, under ett besök i Sverige i en intervju med Dagens Nyheter. Han menar att beroendet av importerad energi som gas och batterier hotar unionens suveränitet. Varningen kommer efter att EU tidigare i år backade på flera klimatmål när 2040-målet slogs fast.

Wagnergruppen rekryterar öppet sabotörer i Europa via meddelandetjänsten Telegram, rapporterar Yle. Personer erbjuds betalning i kryptovaluta för att utföra bland annat mordbränder. Syftet är att sprida rädsla och underminera stödet till Ukraina, enligt en journalistgranskning. Experter uppger att Wagner, som nu styrs av ryska säkerhetstjänsten, agerar som en mellanhand för att ge Ryssland möjlighet till förnekelse.

EU-länder importerar årligen rysk fisk för över 13 miljarder kronor, varav en stor del kommer via Kina. Det framgår av en ny rapport som presenterades för EU-parlamentets fiskeutskott i onsdags, skriver TT/GP. Importen gäller främst torsk och pollock. EU-parlamentariker Isabella Lövin (MP) kallar handeln djupt skamlig och kräver att Sveriges regering trycker på för ett totalförbud för att "pressa Putins krigsekonomi".

Även Ukrainavänliga länder säger nej till att sätta datum för Ukrainas EU-inträde, enligt Ekot. Beskedet publicerades i går onsdag. Ukraina vill ha en tydlig tidsplan, helst redan nästa år.

– Att utlova årtal, det har vi lärt oss, det är alltid ganska vanskligt, sade EU-minister Jessica Rosencrantz (M) till Ekot.

USA har formellt varnat Ukraina för att attackera mål i Ryssland som kan skada amerikanska ekonomiska intressen, enligt Financial Times. Varningen kom efter en ukrainsk attack i november mot hamnen i Novorossijsk som skadade en terminal delägd av amerikanska bolag. Det uppgav Ukrainas ambassadör i Washington, Olha Stefanisjyna, vid en pressträff i tisdags.

– Vi har fått höra att vi bör avstå från att attackera amerikanska intressen, sade ambassadören.

Europas försvarsutgifter ökar kraftigt medan USA:s minskar i reala termer, vilket skapar en tydlig transatlantisk förskjutning. Det visar en ny rapport från tankesmedjan International Institute for Strategic Studies (IISS) som publicerades på tisdagen, rapporterar Financial Times. Medan USA drog ned sina utgifter med 7,1 procent i reala termer 2025 står Europa nu för 21 procent av de globala försvarsutgifterna, upp från 17 procent 2022. Utvecklingen följer på amerikanska krav om att europeiska allierade måste ta ett större ansvar för kontinentens säkerhet.

EU lanserar ett nytt centrum för att stärka demokratisk motståndskraft mot desinformation och utländsk inblandning. Arbetet med centret, ett frivilligt nav för samarbete mellan medlemsländerna, inleds efter ett beslut av EU-länderna på tisdagen. Syftet är att dela expertis och utveckla gemensamma svar på hot. 
– I en värld där information alltmer används som vapen för att undergräva våra demokratier vidtar vi åtgärder, sade kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Initiativet är en del av det så kallade europeiska demokratiförsvaret.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz har rest till Kina för att på onsdagen träffa president Xi Jinping, skriver Financial Times. På agendan står Kinas subventioner och orättvisa handelspraxis som pressar tysk industri. Besöket sker mot bakgrund av ett rekordstort tyskt handelsunderskott med Kina och oro för avindustrialisering. Merz, som reser med 30 företagsledare, söker ett "rättvist partnerskap" men har tidigare varnat för att Kina systematiskt utnyttjar sitt inflytande.

Tusentals personer demonstrerade i Bratislava på tisdagen i protest mot premiärminister Robert Fico och till stöd för Ukraina, rapporterar DPA. Demonstrationen hölls på fyraårsdagen av Rysslands invasion. Missnöjet riktas mot Ficos aviserade stopp för nödleveranser av el till grannlandet. Demonstranterna, som bar slovakiska, ukrainska och EU-flaggor, krävde premiärministerns avgång.

Tysklands regeringskoalition slopar kravet att nya värmesystem måste drivas med 65 procent förnybar energi, vilket åter gör det tillåtet att installera nya olje- och gaspannor. Det rapporterar tyska nyhetsbyrån DPA. Principöverenskommelsen mellan CDU/CSU och SPD nåddes på tisdagen. Oppositionen och miljögrupper kritiserar beslutet och varnar för att det äventyrar klimatmålen samt riskerar att drabba hyresgäster ekonomiskt. Regeringssidan framhåller att fastighetsägare återfår sin valfrihet. Den nya lagen planeras träda i kraft den första juli.

Tysklands högerpopulistiska parti AfD, som byggt sitt varumärke på att kritisera etablissemanget, anklagas nu för systematisk svågerpolitik, skriver Politico. Företrädare ska ha anställt släktingar till partikollegor, ett agerande som är lagligt men skadar partiets trovärdighet inför Tysklands "supervalår". Partiledare Alice Weidel avfärdade i tisdags anklagelserna som överdrivna, medan medledaren Tino Chrupalla medgett att bruket lämnar en dålig eftersmak. AfD har hittills inte tappat i opinionen.

Minst 606 migranter har omkommit eller saknas på Medelhavet hittills i år, den högsta siffran för perioden sedan mätningarna inleddes 2014. Det uppger FN:s migrationsmyndighet IOM, enligt TT/GP. Statistiken presenterades på måndagen och följdes av rapporter om att minst 30 personer saknas sedan en båt kapsejsade utanför Kreta i lördags. En betydande andel av de ofta undermåliga farkosterna avseglar från Libyen med EU-landet Grekland som mål.

Europeiska rådets ordförande António Costa uppmanar Ungerns Viktor Orbán att stå fast vid EU-ländernas gemensamma beslut om ett lån till Ukraina på 90 miljarder euro. I ett brev skickat på måndagen, som Reuters har tagit del av, varnar Costa för att bryta den enighet som nåddes i december. Bakgrunden är att Ungern hotar med ett veto tills rysk olja åter flödar via Druzjba-ledningen. 
"Ingen medlemsstat får underminera trovärdigheten i beslut som fattats kollektivt", skriver Costa.

EU-länder hotar att dra kommissionen inför EU-domstolen på grund av ett nytt avtal som anses ge EU-parlamentet otillbörlig makt, skriver Politico. Enligt länderna rubbar avtalet den institutionella balansen som fastslås i EU:s grundfördrag. Ett formellt protestbrev från ministerrådet ska godkännas på onsdag. Kritiken rör bland annat parlamentets ökade inflytande över internationella avtal och lagstiftningsinitiativ. Parlamentets förhandlare avfärdar kritiken och menar att ändringarna stärker demokratin och transparensen inom unionen.

De nordiska cancerfonderna, däribland svenska Cancerfonden, uppmanar EU-kommissionen att skärpa reglerna för nya nikotinprodukter som vitt snus. Det skriver TT/GP. I ett brev till ordförande Ursula von der Leyen kräver de en översyn av tobaksdirektivet med förbud mot smaker och reklam. Fonderna menar att den ökade nikotinanvändningen bland unga i Norden bör tjäna som en skarp varning för hela EU och att industrin aggressivt riktar in sig på unga.

Tusentals personer demonstrerade på måndagen i Düsseldorf mot AfD-ledaren Björn Höcke, som tillhör partiets radikala falang. Enligt tyska nyhetsbyrån DPA möttes Höckes turné i västra Tyskland av stora protester även i söndags i Dortmund. Höcke, som är dömd för att ha använt en nazistisk slogan, turnerar inför en avgörande partikongress. Hela partiet utreds av landets säkerhetstjänst för extremism.

Åtminstone elva personer dödades och 38 skadades efter en omfattande rysk drönar- och robotattack mot Ukraina på söndagen, skriver Yle. Enligt Ukrainas flygvapen anföll Ryssland med nästan 300 drönare och 50 robotar, varav en majoritet sköts ned. Attacken träffade bland annat ett bostadsområde i Kievs utkanter. Grannlandet Polens flygvapen meddelade att man skickat upp stridsflyg för att skydda landets luftrum under attackvågen.

Regeringen har lämnat förslag till EU-kommissionen för att minska regelbördan för företag och stärka konkurrenskraften. I ett informellt inspel kräver Sverige att nya EU-lagar bara tas fram vid tydliga behov och alltid föregås av en grundlig konsekvensutredning. Utspelen kommer inför att kommissionen under våren ska se över sina lagstiftningsverktyg. Sverige vill också ge kommissionens kontrollorgan ett stärkt mandat med tydligare näringslivsperspektiv.

ECB-chefen Christine Lagarde avser att fullfölja sitt mandat till oktober 2027. Uttalandet, som gjordes i en intervju med The Wall Street Journal, dämpar spekulationer om en förtida avgång, rapporterar Reuters. Ryktena har gällt att en tidig sorti skulle låta Frankrikes president Macron påverka valet av efterträdare före det franska valet nästa år. Frågan har väckt debatt om centralbankens politiska oberoende.

Islands regering överväger en folkomröstning om att återuppta EU-förhandlingarna redan i augusti. Det rapporterar Politico. Fisket är den traditionellt svåraste frågan, men förhandlingarna kan underlättas av att Storbritannien lämnat EU. Island har redan klarat elva av 33 förhandlingskapitel och bedöms kunna bli medlem snabbare än andra kandidatländer.

Tysklands kristdemokratiska parti CDU vill riva upp landets snart två år gamla lag som delvis legaliserat cannabis. Det beslutade partiet vid en kongress i Stuttgart i lördags, skriver nyhetsbyrån DPA. CDU anser att legaliseringen har lett till ökade sociala, hälsomässiga och säkerhetspolitiska problem. Hälsominister Nina Warken, som leder partiets kvinnoförbund, sade att man sett oroande trender. Lagen, som tillåter innehav och odling för vuxna med vissa restriktioner, trädde i kraft den 1 april 2024 och drevs igenom av den föregående regeringen.

Sverige och åtta andra EU-länder kräver att kommissionen skrotar planer på att anställa 2 500 nya tjänstemän, skriver Politico på fredagen. I ett brev menar länderna att förslaget underminerar trovärdigheten när medlemsstaterna själva tvingas till åtstramningar. Anställningarna, en del av förhandlingarna om nästa långtidsbudget (2028–2034), beräknas kosta 1,4 miljarder euro. De övriga länderna bakom kravet är Danmark, Finland, Tyskland, Nederländerna, Österrike, Tjeckien, Estland och Lettland.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen planerar att besöka Grönland i mars, rapporterar DPA. Beskedet kom på torsdagen. Resan sker efter ökade geopolitiska spänningar i Arktis där USA:s president Trump i januari hotade att annektera ön. Nato har sedan dess ökat sin militära närvaro i regionen medan samtal pågår mellan Danmark, USA och Grönland om öns framtid.

Naturskyddsföreningen överklagade på fredagen årets licensjakt på 153 lodjur och menar att den strider mot EU-rätten, TT/GP. Föreningen hävdar att de skador på tamdjur som jakten ska förebygga är för små för att juridiskt motivera jakt på en art som är strikt skyddad enligt EU:s art- och habitatdirektiv. Jakten omfattar över tio procent av den svenska stammen som klassas som sårbar.

Svenska Socialdemokraterna röstade i förra veckan ja till att införa en EU-lista över så kallade säkra länder för återvändande av migranter, uppger Sveriges Radio. Det gick emot den socialdemokratiska partigruppens linje.

Det är första gången EU-parlamentet röstar för en sådan lista. De svenska S-ledamöterna röstade med högerpartierna. Totalt röstade 25 socialdemokrater i parlamentet ja, medan 89 följde gruppens linje och röstade nej.

Civila i Rysslands ockuperade delar av Ukraina lever under svåra förhållanden med systematisk jakt på oliktänkande, kollapsad infrastruktur och påtvingad russifiering. Det rapporterar nyhetsbyrån AP baserat på vittnesmål från aktivister och flyktingar. Misstänkta ukrainska sympatisörer grips, torteras och dödas. Ryska pass har blivit ett krav för att få tillgång till grundläggande service som sjukvård, samtidigt som städer brottas med akut brist på vatten, värme och el. Moskva uppmuntrar samtidigt ryssar att flytta till regionerna.

Spelet om vem som ska efterträda Christine Lagarde som chef för Europeiska centralbanken (ECB) har börjat. Spanien var i onsdags först att officiellt anmäla intresse för posten, skriver Financial Times. Draget kommer efter uppgifter om att Lagarde kan avgå i förtid, långt innan hennes mandat löper ut 2027. Spaniens tidigare centralbankschef Pablo Hernández de Cos och Nederländernas Klaas Knot pekas ut som starka kandidater till att ta över en av EU:s mäktigaste poster. ECB uppger att Lagarde inte har fattat något beslut om sin avgång.

En belgisk domstol har avslagit ett försök från de misstänkta i Qatargate-skandalen om mutor till EU-politiker och EU-tjänstamän att stoppa korruptionsutredningen som pågått sedan december 2022. Beslutet, som kom i onsdags, innebär att utredningen kan fortsätta, rapporterar Euractiv. Försvaret hade hävdat att utredningen var juridiskt bristfällig, men domstolen avfärdade samtliga invändningar. Bland de misstänkta finns EU-parlamentets tidigare vice talman Eva Kaili, som anklagas för korruption och penningtvätt. Hon nekar till brott.