EU-ländernas försök att skapa en egen batteriindustri för att minska beroende från Kina går trögt, det visar inte minst det som har hänt vid Northvolts i Skellefteå. Enligt DN ska en av orsakerna finnas i att tillverkningsutrustningen av batterierna, som inhandlats från ett kinesiskt företag kopplat till landets regim, haft så stora tekniska och dokumentmässiga brister att det fördröjt produktionen. 

EU-kommissionen beslutade i dag torsdag att stämma Ungern i EU-domstolen. Anledningen är en ny ungersk lag som EU anser bryter mot unionens regler. Genom lagen har myndigheterna skapat ett särskilt kontor som ska undersöka utländsk påverkan på val och landets suveränitet. EU menar att lagen kränker grundläggande rättigheter och friheter så som rätten till privatliv, yttrandefrihet och föreningsfrihet.

"Kontorets breda befogenheter kommer att påverka många personer och organisationer på ett oproportionerligt sätt", anser EU-kommissionen.

Karin Karlsbro från Liberalerna ska framåt leda arbetet i EU-parlamentet med ekonomiska frågor som rör Ukraina.

Det första stora ärendet handlar om ett förslag från EU-kommissionen där G7-länderna ska låna ut upp till 45 miljarder euro till Ukraina. Pengarna ska betalas tillbaka med hjälp av avkastning från ryska tillgångar som har frysts.

– Vi har pratat om det länge, men det är nu vi på riktigt har möjligheten att låta Ryssland få betala för återuppbyggnaden av Ukraina i stor skala. Det är bråttom att få beslut på plats, och jag kommer att arbeta för en snabb process, sade Karlsbro i ett uttalande.

EU-kommissionen har begärt att få information om vilka parametrar som flera stora sociala plattformar använder i sina rekommendationsalgoritmer. EU vill titta närmare på algoritmernas roll när det handlar om risker med koppling till bland annat val, mental hälsa och skyddet av minderåriga. Det rapporterar Reuters/Omni, som skriver att EU-kommissionen har bett Youtube, Snapchat och Tiktok komma med information på området.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffades på onsdagen i Bryssel för att förbättra relationerna efter brexit. De har kommit överens om att hålla årliga toppmöten från och med 2025.

Starmer sade att de ska samarbeta mer kring tillväxt, klimatfrågor, energisäkerhet och olaglig invandring. Han betonade dock att Storbritannien inte kommer att återgå till fri rörlighet, tullunionen eller den inre marknaden.

von der Leyen välkomnade samarbetet: – I dessa osäkra tider måste likasinnade partners som vi samarbeta närmare, sade hon, enligt FT.

Båda sidor varnar för snabba resultat efter fyra år av spända relationer. EU vill se att Storbritannien följer handelsavtalen, särskilt gällande Nordirland. Starmer ska träffa von der Leyen igen innan årets slut.

EU-parlamentets utfrågningar av de nominerade till nästa EU-kommission kommer att hållas den 4–12 november, skriver TT/GP. Att svenska Jessika Roswall och de övriga kommissionärerna frågas ut så pass sent innebär att nästa kommission tidigast kan tillträda från den 1 december. Den exakta ordningen för utfrågningarna har ännu inte publicerats.

Fram till dess ska EU-parlamentets rättsliga utskott, med start i dag torsdag, granska alla 26 kommissionärskandidaters ekonomiska intressen för att se om det finns några möjliga intressekonflikter med deras uppdrag som kommissionär. Den 18 oktober väntas granskningarna vara klara.

Italien kommer att erbjuda 10 000 extra arbetstillstånd nästa år för utländsk personal som tar hand om äldre och funktionshindrade, uppger Reuters. Detta är en del av ett nytt paket med migrationsregler som regeringen antog på onsdagen. Italien har länge haft brist på vårdpersonal på grund av en åldrande befolkning och låga födelsetal. De extra tillstånden läggs till de 452 000 arbetstillstånd som tidigare utlovats för perioden 2023-2025. Premiärminister Giorgia Melonis högerregering har infört åtgärder för att minska olaglig invandring, men utökar samtidigt lagliga vägar för arbetskraftsinvandring.

EU-kommissionen har beslutat att ge ytterligare 30 miljoner euro i humanitärt stöd till Libanon. Detta kommer utöver de 10 miljoner euro som redan utlovats i september. Totalt har EU nu gett över 104 miljoner euro i humanitärt stöd till landet i år.

Stödet ska gå till mat, boende och sjukvård för de mest utsatta. EU uppmanar till vapenvila både vid gränsen mot Libanon och i Gaza.

Konflikten har tvingat många i Libanon att fly sina hem. Sedan 2011 har EU gett 971 miljoner euro i humanitärt stöd till landet för att hjälpa både libaneser och flyktingar.

Minst åtta personer har skadats efter att ett bostadshus träffats av rysk beskjutning mot staden Charkiv i Ukraina natten mot torsdag, uppger regionens guvernör Oleh Synjehubov i ett inlägg på Telegram, enligt TT/SvD.

Rysslands president Putins förslag om ändringar den ryska kärnvapendoktrinen väcker reaktioner i Ukraina.

– Ryssland har inget annat att komma med än sina tomma hot om kärnvapen, de gör allt för att skrämma väst, säger den ukrainske statsvetaren Ihor Reiterovych i Kiev till Ekot.

Enligt Putins förslag ska Ryssland framöver kunna använda kärnvapen mot länder som inte har det – om angriparlandet får aktiv hjälp från en annan kärnvapenmakt.

EU-kommissionen erbjuder 35 500 ungdomar födda 2006 chansen att resa gratis i Europa nästa år. För att få en resebiljett måste de sökande svara på frågor om EU. Sedan starten 2018 har över 1,3 miljoner ansökt om 319 000 biljetter.

Ukrainska styrkor kommer att dra sig ur staden Vuhledar belägen på en taktiskt betydelsefull kulle i östra Ukraina, rapporterar Yle. Det bekräftade Ukrainas östra militärledning  på onsdagen. Ukraina har försvarat staden sedan den ryska invasionen för två och ett halvt år sedan.

Ryssland har med artillerield attackerat en marknad i centrala delar av storstaden Cherson i södra Ukraina, rapporterade GP/TT på tisdagen. Minst sju civila personer har dödats, uppger en regional åklagarkammare.

Det blir ingen varaktig säkerhet i Europa utan ett starkt och självständigt Ukraina. Det menar Mark Rutte, som i dag tillträder som ny generalsekreterare i Nato.

– Ukrainas rätta plats är i Nato, säger han, rapporterar SVT. 

Efter att arbetslösheten i EU i två år legat på eller strax över 6 procent hamnade arbetslösheten i augusti för första gången på 5,9 procent. Det meddelande Eurostat på onsdagen. I klartext betyder det att cirka 140 000 färre personer i EU var arbetslösa i augusti jämfört med motsvarande månad 2023.

För Sverige, Finland och Danmark har dock utvecklingen gått åt motsatt håll med stigande arbetslöshet. Sverige och Finland har den tredje respektive fjärde högsta arbetslösheten i EU efter Spanien och Grekland.

Källa: Eurostat 2 oktober 2024.

På begäran från medlemsländer har migrationsfrågor lagts till på den preliminära listan över ämnen som diskuteras när EU:s ledare möts på toppmöte den 17 oktober. Särskilt fokus kommer att ligga på att "stärka kontrollen av EU:s yttre gränser" och "ökat återvändande", enligt utkast till riktlinjer för rådets slutsatser, rapporterar Politico.

Redan veckan tidigare kommer ministerrådet att ta upp hur man ska öka dagens låga återvändandeandel på 19 procent av de migranter som fått besked att de måste lämna EU. De ska även diskutera hur EU ska stärka den yttre gränsen och där finns sedan tidigare ett krav på att EU finansierar en gränsbarriär och stängsel.

EU-kommissionen föreslog på onsdagen Europaparlamentet och ministerrådet att den nya lagen mot avskogning kallad EUDR ges en ytterligare 12 månaders infasningstid. Detta för att alla berörda parter i EU och globalt ska hinna med eller som det heter: “för att säkerställa korrekt och effektiv implementering”.

Om politikerna godkänner förslaget skulle EU-lagen gälla från årsskiftet 2025 för stora företag och den 30 juni 2026 för småföretag.

Den franske premiärministern konservative Michel Barnier meddelade på tisdagen att landet inte får ner sitt budgetunderskott till EU-gränsen på max 3 procent. I stället för tidigare utlovat målåret 2027 vill han flytta det till 2029. I år väntas underskottet bli över 6 procent och nästa år 5 procent enligt den franska regeringen, rapporterar Bloomberg. 

De senaste 14 åren har Frankrike oftast inte följt EU:s regel om max 3 procents budgetunderskott. Bara 2017 och 2018 var det franska underskottet högst tre procent, övriga år låg man tydligt över gränsen. Under samma tid låg det svenska budgetunderskottet som sämst ett år, pandeminårtet 2020, på - 2,8 procent.  

Frankrikes konservative premiärminister Michel Barnier har framfört sin regeringsförklaring, rapporterar Ekot. Ett av de tydligaste budskapen var att Frankrike behöver spara. Storföretag kommer att beskattas hårdare, och det kommer även fossildrivna bilar att göra. Michel Barnier fångade i sitt tal upp flera av de mest infekterade politiska frågorna. Han öppnade för att reformera den av många avskydda pensionsreformen, och minimilönerna höjs med två procent.

Michel Barnier lovade att ökad mental hälsa skulle vara en av de högsta prioriteringar för regeringen för 2025. 

– Jag vill säga det tydligt: ​​mental hälsa är allas angelägenhet: staten, lokala myndigheter, företag, föreningar. Vi kommer därför att göra mental hälsa till den viktigaste nationella frågorna 2025, sade Barnier, rapporterar Euractiv.

Enligt franska myndigheter drabbas var femte medborgare av psykiska problem, särskilt ungdomar. Psykisk ohälsa är, enligt regeringens uppgifter, den främsta sjukförsäkringskostnaden i Frankrike.

Inflationen i euroområdet minskade i september till 1,8 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat på tisdagen. Det är första gången sedan juni 2021 som inflationen understeg Europeiska centralbankens mål på 2 procent. Inflationen i euroländerna nådde sin högsta nivå i oktober 2022 med 10,6 procent.

Christine Lagarde, chef för Europeiska centralbanken som sätter räntan för 20 euroländer, var optimistisk när hon på måndagen talade i Europaparlamentet om att få inflationen under kontroll. Det tolkas av marknaden som att en räntesänkning med 0,25 procentenheter är sannolik vid bankens möte den 17 oktober, rapporterar Bloomberg. 

Varningarna om sämre tider för den europeiska bilindustrin haglar. Nu kräver bilbranschen att EU ska mildra utsläppskraven till nästa år. Men som få bilföretag i EU vill Volvo Cars och Polestar tvärtemot att EU håller fast vid sina klimatkrav och driver på elektrifieringen, rapporterar SvD.

Försvarsalliansen Nato har ett riktmärke om att medlemsländerna ska spendera minst 2 procent som andel av bruttonationalprodukten på försvarsutgifter. Något som en stor majoritet av länderna, däribland Sverige, beräknas göra i år. Men det kommer inte att räcka, sade den avgående Natochefen Jens Stoltenberg till Politico på måndagen. 

– Den dåliga nyheten är att 2 procent inte räcker, sade Stoltenberg i intervjun. 

– Jag är inte villig att sätta en specifik siffra på det. Det är uppenbart att det måste vara betydligt mer än 2 procent, sade han.

Den svenska arbetsgivarorganisationen Teknikföretagen är en av intressenterna bakom uppstarten av ett nytt forskningsinstitut i Bryssel, European Employers’ Institute (EEI). Syftet är att driva frågor utifrån arbetsgivarnas intresse inom EU.

– I en komplex och oförutsägbar ekonomisk värld behöver politiska beslut fattas baserat på fakta och siffror. Vi vill bidra till agendan för sysselsättning och sociala frågor på EU-nivå, säger Pia Sandvik, vd för Teknikföretagen i ett uttalande.

Medan det högerextrema österrikiska FPÖ:s valframgångar välkomnas av det högerpopulistiska Lega ses det med skepsis av andra politiker i Italien, rapporterar Euractiv.

– Varje nynazistisk återkomst måste avvisas, sade Italiens vice premiärminister och utrikesminister, konservative Antonio Tajani, i ett uttalande på måndagen. 

Sydtyrolen som tillhörde Österrike-Ungern fram 1919 då Italien tog över är också något som nämns i sammanhanget.

– FPÖ:s ledare har kallat Sydtyrolen för en integrerad del av Österrike. Vad är nästa steg om de kommer till makten? Annektering? sade vänsterpopulistiska Femstjärnerörelsens Europaparlamentariker Mario Furore.

En  undersökning från EU:s byrå för grundläggande rättigheter (FRA) visar att antisemitismen i Europa har nått oroväckande nivåer, rapporterar SVT. Hela 96 procent av de nästan 8 000 tillfrågade judarna uppger att de utsatts för antisemitism i någon form. Situationen har förvärrats sedan Hamas attack den 7 oktober och Israels krigföring i Gaza. Polisanmälningar om antisemitiska incidenter har ökat med över 400 procent i flera europeiska länder.

– Det här är ett betydande problem och antisemitismen ökar. Det är något som måste tas på största allvar, sade Joanna Goodey, forskningsledare vid FRA.

Ryssland planerar att höja försvarsutgifterna med en fjärdedel till 2025. Höjningen visar att president Putin satsar på att fortsätta kriget i Ukraina och öka konfrontationen med väst, skriver FT. Experter menar att Ryssland nu öppet visar sina avsikter.

– De behöver inte längre låtsas att det kan ske en återgång till det normala snart igen, sade Elina Ribakova vid Peterson Institute for International Economics.

Trots västliga sanktioner växte Rysslands ekonomi med 3,6 procent förra året. Samtidigt minskar de sociala utgifterna från 7,7 biljoner rubel i år till 6,5 biljoner nästa år.

Under måndagen prövas den danska så kallade ”ghettolagen” i EU-domstolen, en lag som anklagas för att vara diskriminerande, uppger Ekot. Lagen ger myndigheterna rätt att bland annat riva hus och tvångsflytta boende i utsatta områden, vilket regeringen menar motverkar att det skapas parallellsamhällen. De boende har tidigare prövat sin sak i danska domstolar utan att få rätt.

Marine Le Pen, ledare för det franska högerextrema partiet Nationell samling, står inför rätta i Paris för anklagelser om förskingring av EU-medel, rapporterar FT, något partiet nekar till. Åklagare hävdar att Le Pen och 24 andra, inklusive partimedlemmar och personal, felaktigt använt cirka 3,2 miljoner euro, motsvarande 36 miljoner kronor, mellan 2004 och 2016 för att betala personal i Frankrike istället för i Bryssel. Om Le Pen döms kan hon få upp till 10 års fängelse, böter på 1 miljon euro och fem års förbud att inneha valda ämbeten som exempelvis president. Detta skulle kunna få stora politiska konsekvenser i Frankrike, där hennes parti har vuxit sig starkt.

Nationell samling är inte det första franska partiet som har anklagats för att missbruka pengar från Europaparlamentet. Tidigare i år bötfälldes politiker från den liberal-kristdemokratiska-rörelsen, MoDem, en del av koalitionen som stöder Frankrikes president Emmanuel Macron, för att felaktigt använt 300 000 euro , drygt tre miljoner kronor, av EU-pengar, rapporterar Politico.

Ryssland har för 33:e natten i rad genomfört luftangrepp mot Ukraina, skriver TT/GP. Enligt det ukrainska flygvapnet attackerades elva regioner med robotar och drönare natten till måndag. I Kiev hördes explosioner och skottlossning när luftvärnet försvarade staden mot drönare. Inga skador rapporterades där, men i Mykolajiv-regionen fattade ett viktigt infrastrukturobjekt eld.

Inför det kommande EU-toppmötet i mitten av oktober vill Socialdemokraterna att Sverige “driver och agerar” för att få upp på dagordningen, vad de anser vara den ungerske premiärministern Viktor Orbáns missbruk av landets ordförandeskap i ministerrådet. EU-nämndens vice ordförande Matilda Ernkrans (S) nämnder bland annat att Orbán tvärt emot EU-ländernas vilja genomförde en så kallad fredsresa till Rysslands och Kinas diktatorer och hon är kritisk mot vad hon menar är en “väldig passivitet” från regeringens sida gentemot Ungern. Europaportalen har sökt regeringen för en kommentar, dock utan respons.  

Under andra kvartalet 2024 lämnade närmare 2400 migranter Sverige för ett land utanför EU då de inte fått tillstånd att stanna i Sverige. Det är tredje flest i EU efter Frankrike och Tyskland där 3600 respektive 2800 migranter lämnade EU efter beslut. Totalt lämnade drygt 25 000 migranter EU under andra kvartalet, meddelade Eurostat på måndagen.

Tyska kristdemokraterna CDU, som efter nästa års parlamentsval kan komma att leda landet, vill att EU-kommissionen ändrar sin inställning att  inte finansiera byggandet av gränsbarriärer, som kraftiga stängsel, för att skydda EU:s yttre gräns från oönskad migration.

– Jag förväntar mig att […] EU-kommissionen ser till att vi inte överger stater vid de yttre gränserna som Polen och Grekland, sade Alexander Throm, CDU:s ledande parlamentsledamot för inrikes frågor, till Euractiv. 

Frågan om ett EU-stängsel var upp till diskussion utan beslut vid senaste EU-toppmötet där det konstaterades att det fanns “ett delat ansvar för att fullgöra och genomföra våra gemensamma skyldigheter och effektivt skydda EU:s yttre gränser”. 

Norges justitieminister Emilie Enger Mehl funderar på att bygga ett stängsel längs hela eller delar av den norsk-ryska gränsen. Hon har inspirerats av Finlands pågående projekt att sätta upp 200 kilometer långt stängsel mot Ryssland. 

– Stängslet är mycket intressant eftersom det inte bara kan avskräcka utan även innehåller sensorer och teknik för att upptäcka personer som rör sig nära gränsen, sade Mehl till NRK.

I en rapport från Sieps om erfarenheterna från det svenska EU-ordförandeskapet 2023 punktas slutsatserna upp. Inför nästa svenska EU-ordförandeskap efter 2030, men också för att utveckla det svenska EU-arbetet i allmänhet, betonas vikten av vara tydlig med vad vill, prioritera saker som är viktiga för Sverige och på ett tidigt stadium göra inspel. Regeringen föreslås även utveckla kontakterna med EU-institutionerna och förbättra samspelet med Europaparlamentet och samråden med riksdagen.

På fredag väntas medlemsländerna hålla en omröstning huruvida de ska stödja eller fälla de nya tullarna på kinesiska elbilar som EU-kommissionen beslutat om, rapporterar Euractiv. Sverige har ännu inte officiellt bestämt sig men vid en icke-bindande omröstning i somras lade man ner sin röst. 

Femton av EU:s 27 medlemsländer, som representerar minst 65 procent av unionens befolkning, måste rösta emot tullarna för att förhindra att de införs under en femårsperiod.

Ryssland utförde en ”massiv attack” mot staden Zaporizjzja i sydöstra Ukraina natten till söndag, uppger regionens guvernör Ivan Fedorov på Telegram, enligt TT/SvD. Minst fem personer har skadats. Flera bostadshus har  attackerats och det kan finnas skadade i rasmassorna, enligt guvernören.

Beskrivningar av symtom som den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyj upplevde innan han dog i straffkolonin raderades, enligt dokument som nyhetssajten The Insider tagit del av, skriver TT/SvD. Medicinska experter som den ryska oberoende publikationen talat med säger att symtomen tyder på att Navalnyj förgiftades.

En majoritet i riksdagens justitieutskott har på torsdagen visat stöd för ett förslag till en ny EU-förordning om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn – det så kallade Chat Control 2.0, rapporterar Ekot. S, M, L och KD röstade ja medan V, SD, C och MP invände mot formuleringarna.

Högerextrema FPÖ får i opinionsundersökningar inför söndagens parlamentsval i Österrike runt 27 procent av stödet. Det är något mer än kristdemokratiska ÖVP:s stöd på 25 procent. Socialdemokratiska SPÖ får runt 21 procent. De Gröna och liberala Neos ligger båda på runt 9 procent i opinionsmätningarna. FPÖ:s ledare Herbert Kickl vill bli landets nästa förbundskansler och har kallat sig för "folkskansler" – samma term som bland annat nazisterna använde för att beskriva Adolf Hitler med, enligt nyhetsbyrån AP.

Näringsminister Ebba Busch (KD) uttrycker oro över möjligt kinesiskt ägande i batteritillverkaren Northvolt. Hon betonar vikten av att strategiska industrier som batteriproduktion bör stanna inom EU.

– Detta är en alldeles glasklar signal från mig som näringsminister, sade Busch till SVT.

Krisdrabbade Northvolt söker ny finansiering och Busch föredrar att befintliga ägare som Volkswagen investerar mer. Regeringen har diskuterat frågan med Tyskland.

Finland har märkt av ökade hot mot undervattensinfrastruktur i Östersjöområdet de senaste åren, enligt landets miljö- och klimatminister Kai Mykkänen. För att möta hoten har Finland och Estland nu skrivit under ett avtal om ökat samarbete kring säkerheten för gemensam infrastruktur under vattnet. Det gäller el- och telekablar samt gasledningen Balticconnector som skadades för ett år sedan.

– Under de senaste åren har vi sett konkreta ökade hot mot säkerheten för energiöverföringsvägar, särskilt i Finska viken och Östersjöområdet, sade Mykkänen, enligt Reuters.

Samarbetet innebär att länderna ska förbättra övervakning, patrullering och reparationsmöjligheter för infrastrukturen under vattnet. Polisutredningar om skadorna på gasledningen och telekablarna pågår fortfarande i båda länderna.

Ungerns riksåklagare Peter Polt, som stödjer premiärminister Viktor Orbán, har begärt att Europaparlamentet ska upphäva den parlamentariska immuniteten för premiärminister Viktor Orbáns främsta politiska motståndare, EU-parlamentarikern Péter Magyar, rapporterar Reuters. Enligt åklagarmyndigheten misstänks Magyar för stöld efter att ha tagit en mans mobiltelefon på en bar och kastat den i Donau. Telefonen återfanns senare. Magyar, som leder det nya centerpartiet Tisza, har snabbt blivit populär och utmanar nu Orbáns maktposition. 43-årige Magyar, tidigare regeringssympatisör, har anklagat Orbáns regering för korruption och utlöst stora demonstrationer.

I Sverige uppgick hushållens matsvinn under 2022 till 56 kg per person och år. Det är mindre än EU-snittet på 72 kg per person och år, visar statistik från Eurostat på fredagen. Mest mat slängde portugisiska hushåll medan slovenska stod för minst matsvinn. Hushållen står för drygt hälften av allt matsvinn i EU. Resten sker bland annat vid livsmedelsbearbetning, i försäljningsledet och hos restauranger.

USA:s president Joe Biden har godkänt ett nytt stödpaket till Ukraina samtidigt som Ukrainas president Zelenskyj är på besök, skriver SvD. Det nya paketet är värt närmare åtta miljarder dollar. Enligt Biden ska USA också förse Ukraina med långdistansammunition i syfte att "förbättra Ukrainas förmåga till långdistansangrepp”.

Regeringen måste omedelbart söka stöd ur EU:s globaliseringsfond för att stötta de som varslats på Northvolt. Kravet kommer från den svenska S-gruppen i EU-parlamentet.

– Regeringen får inte lämna arbetstagare i sticket. 1 600 personer har varslats om uppsägning. Då är det viktigt att regeringen agerar snabbt för att stötta de anställda, säger Johan Danielsson (S) till TT/GP.

Tyska förbundsregeringen ger inga pengar till krisande Northvolt som bygger en fabrik i tyska Heide. Det uppger en regeringstalesperson för DN. Northvolt har samtidigt lovat tyska regeringen att det tyska fabriksbygget fortsätter enligt plan.

Unga ryssvänliga män i Europa rekryteras på nätet för att utföra sabotage i sina länder, och erbjuds pengar för bland annat mord. Ett europeiskt journalistnätverk har granskat hur rekryteringen går till, skriver TT/SvD.

Fordonsindustrin i Europa är på väg in i en rejäl kris. Leverantörerna, som ofta märker av signalerna först, liknar situationen vid när stora delar av telekombranschen slogs ut av Iphonen.

– Vi är inne i en destruktiv och smärtsam tid, säger Peter Bryntesson. Man diskuterar nu i branschen vilket av de tyska bolagen som ska bli nya Nokia, vd på Fordonskomponentgruppen, till TN.

I en informell skrivelse till EU-kommissionen har 20 EU-länder, däribland Sverige, inför torsdagens konkurrenskraftsmöte i Bryssel, som bland annat ska diskutera de omtalade  reformrapporterna från Enrico Letta och Mario Draghi, betonat vikten av en mer tillgänglig inre marknad. I synnerhet för varor och tjänster där man menar att det fortfarande finns betydande skillnader mellan olika nationella regler som hindrar fri rörlighet. De tjugo länderna efterlyser bland annat en särskild färdplan för tjänster med tidslinjer och konkreta åtgärder. 

Följande EU-länder har inte undertecknat dokumentet: Belgien, Bulgarien, Frankrike, Grekland, Italien, Spanien och Ungern.

Regeringen vill inte ändra på EU-beslutet att senast 2035 fasa ut nybilstillverkningen av fordon som släpper ut växthusgaser. Det sade Sveriges bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) på en direkt pressfråga i Bryssel på torsdagen.

– Sverige står bakom EU:s klimatmål. Det är viktigt för den gröna omställningen. Det är också viktigt för industrin, att när EU tar fram ett regelverk, så ska industrin också veta vilka spelregler som gäller så att de kan göra nödvändiga investeringar. Att då mitt i skifta om tror jag är en farlig väg att gå, sade Benjamin Dousa och påpekade: 

– Man ska också komma ihåg att transportsektorn står för en stor del av Sveriges och Europas utsläpp. Så vi kan inte backa tillbaka bandet och inte hålla våra klimatmål.

Flera ledande ekonomiska institut i Tyskland har sänkt landets tillväxtprognos för i år. De varnar för att ekonomin kommer att krympa med 0,1 procent under 2024, följt av en svag återhämtning på 0,8 procent nästa år, rapporterar FT.

– Den tyska ekonomin har stagnerat i över två år, sade Geraldine Dany-Knedlik från DIW Berlin.

Orsakerna är strukturella problem som anpassning till minskade koldioxidutsläpp, digitalisering och åldrande befolkning. Exporten har inte återhämtat sig efter pandemin på grund av höga energipriser och brist på arbetskraft.

Industriproduktionen har minskat och företag som Volkswagen planerar att stänga fabriker. Arbetslösheten har ökat något till 6 procent.

Politisk osäkerhet kring regeringskoalitionens framtid bidrar också till att företag drar sig för att investera, vilket ytterligare hämmar tillväxten.

EU-parlamentets tuffa utfrågningar av de 26 kandidaterna att bli EU-kommissionärer väntas kunna inledas först i början av november, rapporterar Politico som hänvisar till flera källor i parlamentet. När kandidaterna till den nuvarande kommissionen frågades ut för fem år sedan inleddes förhören den sista september.

Det är nu klart att Ukraina får ytterligare 375 miljoner dollar i stöd från USA, det motsvarar uppåt 4 miljarder svenska kronor. I stödet ingår bland annat raketer till Himarsystemet, pansarfordon och pansarvärnsraketer, rapporterar Ekot.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer planerar att besöka Bryssel nästa vecka för att träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Syftet är att inleda samtal om en förbättrad relation mellan Storbritannien och EU efter Brexit, skriver Financial Times.

– Jag vill förbättra vår relation med EU och få Brexit att fungera för det brittiska folket, sade Starmer på sociala medier.

Starmer har tidigare uttryckt en önskan om att omforma relationen med EU, men vill inte återinföra fri rörlighet eller gå med i tullunionen igen. Han hoppas istället på närmare samarbete inom ekonomi, försvar och utbyten.

EU har föreslagit ett program för ungdomars rörlighet, medan Starmer vill ha ett veterinäravtal och bättre villkor för brittiska musiker som turnerar i EU. Förhandlingarna väntas bli en lång process där båda sidor behöver göra eftergifter. Ett politiskt djupt splittrat Storbritannien lämnade EU 2020 .

Belgien, en av Europas största importörer av flytande naturgas (LNG) från Ryssland, uppmanar EU att förbjuda det ryska bränslet. Landets energiminister Tinne Van der Straeten menar att företag inte kan bryta långtidskontrakt utan EU-sanktioner.

– Vi behöver en europeisk strategi, sade Van der Straeten till Financial Times.

Trots EU:s ansträngningar att minska beroendet av ryska fossila bränslen har importen av rysk flytande naturgas ökat i flera länder. Nederländernas klimatminister Sophie Hermans planerar att ta upp frågan vid ett möte med EU-kollegor nästa månad.

Belgien var 2023 den näst största importören av rysk flytande naturgas i EU efter Spanien. Frankrike ser ut att gå om båda länderna i år.

Läs mer om hur importen av rysk gas minskat sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina.

EU-länderna ställer sig bakom ett förslag från kommissionen om att sänka vargens skyddsstatus från ”strikt skyddad” till ”skyddad” i syfte att kunna döda fler vargar. Detta kan ses som ett inspel från EU till FN där man ska ta upp frågan om vargens status i början av december.

– Det kommer betyda att det blir enklare att förvalta vargen, både på skyddsjaktssidan men också kring förvaltningen generellt, säger landsbygdsminister Peter Kullgren till Ekot.

Minst 24 människor omkom och tusentals tvingades lämna sina hem när det kraftiga ovädret Boris svepte in över Centraleuropa för några veckor sedan. Enligt en snabbanalys fördubblade klimatförändringarna sannolikheten för det extrema skyfallet, skriver TT/GP.

Fackföreningar i Spanien demonstrerade på torsdagen för att pressa fram en överenskommelse om kortare arbetsvecka med arbetsgivarna. Regeringen och facken vill minska arbetstiden med 2,5 timmar från nuvarande 40 timmar per vecka.

– Spanska företag kan mycket väl hantera en allmän minskning av arbetstiden, sade Unai Sordo, ledare för fackförbundet CCCO, till demonstranter i Madrid, enligt Reuters.

Arbetsgivare är oroliga för ökade kostnader. Regeringen erbjuder därför anställningsbidrag till småföretag för att kompensera för kortare arbetstid.

Spanien har en något längre arbetsvecka än EU-snittet, sett till arbetade timmar per vecka under 2023. Arbetsmarknadsminister kommunisten Yolanda Diaz menar att kortare arbetstid ökar produktiviteten.

Liknande åtgärder i Frankrike ledde, enligt Reuters, till högre arbetskostnader och minskad konkurrenskraft.  

Ricarda Lang och Omid Nouripour avgår som partiledare för tyska miljöpartiet Die Grünen efter flera lokala valförluster på sistone.

– Det behövs en nystart, sade Nouripour i Berlin på onsdagen enligt tidskriften Der Spiegel/TT/GP.

Duon tillträdde så sent som i januari 2022, men lämnar sedan partiet gått kraftigt tillbaka i såväl EU-valet i våras som i höstens tre regionalval i Sachsen, Thüringen och Brandenburg.

Finländska Svenska Yle har deltagit i ett internationellt samarbete för grävande journalister där de ryska spionfartygens rörelser har kartlagts. Journalisterna kan påvisa 54 fall när ryska fartyg har rört sig misstänkt långsamt, eller i märkliga sicksackmönster, i närheten av kritisk infrastruktur som till exempel el- eller datakablar.

Ryssland skulle kunna använda kärnvapen som svar på en större attack – oavsett varifrån den kommer.

– Vi skulle överväga möjligheten om vi får trovärdig information om en massiv attack av robotar, flyg eller drönare som korsar vår gräns, sade Rysslands diktator Vladimir Putin, enligt TT/SvD.

Den spanska regeringen har uppdaterat sina nationella mål för förnybar energi. 81 procent av landets energi ska vara grön senast år 2030, uppger TT/GP. Enligt den plan Spanien skickat till EU-kommissionen förbinder sig regeringen att minska växthusgaserna med 32 procent jämfört med 1990 års nivåer. Det tidigare nationella målet var att minska utsläppen med 23 procent. Som alla EU-länder har även Spanien EU-mål som ska uppnås när det gäller minskade utsläpp och ökad kolinlagring i skog och mark.

Knappt har bläcket torkat på EU:s senaste stora migrationsuppgörelsen i maj, än mindre har den nya politiken börjat att gälla, förrän den nya franska liberalkonservativa regeringen kräver  en översyn i synnerhet av EU:s återvändandedirektiv.

– Det är dags att vi ändrar EU:s regler, sade den nye inrikesministern Bruno Retailleau på tisdagen, rapporterar Euractiv.  Enligt tidningen ska bland annat även Sverige och Nederländerna vilja se en mer restriktiv migrationspolitik.

Enligt Jerry Sambuaga, Indonesiens viceminister för handel, ska ett frihandelsavtal mellan EU och Indonesien, som diskuterats i åtta år, vara nära förestående trots att några frågor återstår att förhandla om, rapporterar Bloomberg. Vi vill att handelsavtalet "ska slutföras i år, förhoppningsvis i slutet av denna månad, sade ministern. 

Med över 277 miljoner invånare är Indonesien världens fjärde folkrikaste land. 

Inför att medlemsländerna inom kort väntas ta ställning till EU-förslaget att höja tullarna för importen av elbilar från Kina tar klimatkommissionären den nederländske kristdemokraten Wopke Hoekstra till orda om det han kallar “ett Kinaproblem”, rapporterar Bloomberg.

– Det kan inte vara så att våra företag går i konkurs eftersom marknaden är översvämmad med statssubventionerade produkter [från Kina], sade Wopke Hoekstra och tillade:

– Det kommer i slutändan att döda europeisk industri och vi kommer inte att tillåta det.

Samtidigt rapporteras om pågående intensiva förhandlingar i tullfrågan mellan Kina och EU i Bryssel, något som fått EU att flytta tullomröstningen till början av oktober.

I år väntas Greklands statsskuld landa på 153 procent av landets bruttonationalprodukten BNP, ner från 207 procent för fyra år sedan, rapporterar Bloomberg. Till tidningen säger finansminister Kostis Hatzidakis att statens upplåning kommer att krympa till "nära 130%" av BNP i slutet av 2028, stärkt av en ekonomi som har överträffat sina jämförbara konkurrenter. 

Enligt EU:s regler ska medlemsländernas statsskulder inte överstiga 60 procent, något bara en minoritet, däribland Sverige följer, se listan.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj krävde i ett möte i FN:s säkerhetsråd under tisdagskvällen att Ryssland ska pressas till en fred, rapporterar TT/GP. Zelenskyj sade också att Nordkorea och Iran som hjälper Ryssland "var medskyldiga" i kriget mot Ukraina.

Var fjärde elbil i Europa tillverkas redan i Kina. Men nu hoppas de kinesiska bilmärkena använda den svenska marknaden som språngbräda för att slå igenom på kontinenten – trots nya strafftullar i EU, rapporterar SvD Näringsliv.

En delstatspolitiker i tyska ytterhögerpartiet AFD har utnyttjat politiska fångar i diktaturens Belarus för egen vinning. De har arbetat under slavliknande förhållande på hans lökodling, rapporterar den oberoende belarusiska nyhetssidan Reform.news.

Aleksej Navalnyjs stab anklagar en av Michail Chodorkovskijs allierade för att ha beställt en misshandel av en annan oppositionsaktivist, rapporterar Yle. Avslöjandet har lett till en hätsk debatt som nu skakar den ryska oppositionen i exil.

Europa kan få en ny lilleputtstat i stil med Vatikanstaten, rapporterar TT/AFP/SvD. En minoritetsgrupp med muslimska mystiker ska få bilda en egen enklav i Albaniens huvudstad Tirana.

EU-länderna och EU-kommissionen ville plocka bort ett automatiskt stopp för fiske av hotad fisk. Men det gillas inte av EU-parlamentet, där fiskeutskottet nu skickar tillbaka hela förslaget. Men det var med minsta möjliga marginal: 13–13, skriver TT/GP. Alla fem närvarande svenska ledamöter från M, L, C , S och MP röstade nej till förslaget

Förslaget lades i vintras sedan en majoritet av EU:s fiskeministrar velat tillåta större kvoter än vetenskapen. För att göra det lagligt föreslog kommissionen att man då skulle ta bort en hindrande paragraf ur kvotsättningsreglerna.

Enligt en rapport från Internationella energibyrån kommer Ukraina i vinter sannolikt att sakna 30 procent av elbehovet på grund av Rysslands systematiska förstörelse av landets elförsörjning, rapporterar Reuters.

– Ryssland försöker slå ut Ukrainas energiinfrastruktur inför vintern för att sätta det i kylan och mörkret, sade EU:s utrikesrepresentant Josep Borrell på måndagen och tillade att Ukrainas västliga allierade behövde ta steget att tillhandahålla Ukraina mer luftvärn.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion i februari 2022 har Ukrainas energisystem varit måltavla och dessa attacker har ökat de senaste veckorna inför vintern.

Tre stora ryska vapenarsenaler har på kort tid förstörts i Ryssland. Massiva explosioner har kunnat ses från rymden och boende i omgivningen har evakuerats. Ukraina har sagt att de attackerat två av anläggningarna och antytt att de även slog mot den tredje.

– Det är anmärkningsvärt framgångsrikt, säger Joakim Paasikivi till SVT.

Efter krisbeskedet från Northvolt säger näringsminister Ebba Busch (KD) att svenska regeringen, som över en natt 2022 tog bort stödet för nya elbilar, för diskussioner med Tysklands regering om att tillsammans agera mot EU-kommissionen för att stötta batteritillverkning i Europa, rapporterar Ekot. Under måndagen meddelade batteritillverkaren Northvolt att 1 600 anställda kommer få lämna sina jobb, varav 1 000 vid fabriken i Skellefteå.

Den tyska regeringen har inga kortsiktiga, snabba åtgärder redo för att förbättra situationen för den tyska bilindustrin, där bland annat Volkswagen drabbats av stora problem på grund av vikande försäljning. Det sade den tyske industriministern Robert Habeck efter ett extrainsatt möte på måndagen med representanter för industrin, rapporterar Ekot. Habeck vill hellre satsa på större, strukturella insatser som att till exempel bygga ut laddinfrastrukturen för elbilar i Tyskland.

Sverige saknar en nationell vägledning för miljöövervakning för att kunna följa upp och förstå hur havsmiljön drabbas av exempelvis en oljeolycka trots att EU kräver det, uppger Ekot. Frågan blev aktuell efter oljeutsläppet från passagerarfartyget Marco Polo utanför Blekinge i fjol.

Fyra migranter har hittats döda efter att en gummibåt med över 30 människor ombord sjönk i havsområdet nordväst om ön Samos i Grekland tidigare på måndagen, rapporterar grekisk media, enligt Ekot. Över 20 personer saknas fortfarande och en räddningsinsats inleddes i morse. Hittills i år har migranttrafiken ökat via Turkiet till de grekiska öarna.

Trots att Finland tänker ansöka om mer tid av EU för att anpassa ekonomin är det nu inte aktuellt med nya sparåtgärder. Det slås fast i Finlands första finans- och strukturpolitiska plan, som snart ska skickas vidare till Bryssel, skriver Vasabladet.

EU-kommissionen drar Kinas tilltänkta tullar på vissa europeiska mejeriprodukter inför världshandelsorganisationen WTO, uppger TT/GP. Kina flaggade i augusti för tullar på bland annat mjölk och grädde med en fetthalt över tio procent samt vissa typer av ost som man anser otillbörligt gynnade av EU-subventioner. EU-sidan misstänker dock att Kina främst är ute efter att slå tillbaka mot EU:s aviserade tullar på kinesiska statssubventionerade elbilar.

Frankrike har bett EU-kommissionen om två veckors förlängning för att lämna in sin budgetplan, skriver FT. Planen ska visa hur landet tänker följa EU:s nya regler om statsskuld och underskott.  På grund av att det franska budgetunderskottet ligger långt över EU:s gräns på högst 3 procent vill kommissionen se nedskärningar på över 15 miljarder euro per år i sju år. Men det kan bli svårt att få stöd för i parlamentet. Hur EU hanterar Frankrike kommer att påverka andra länder med liknande problem, som Italien och Spanien. Frankrike väntas lämna in sin plan senast 31 oktober.

Eurozonen bromsar in oväntat mycket i september, visar preliminära inköpschefsindex för den privata sektorn från S&P Global, skriver TT/SvD. Euron faller och drar med sig kronan nedåt. Marknadsräntor pressas – både i eurozonen och Sverige.

EU-kommissionen har genomfört oanmälda inspektioner hos finansföretag i två medlemsländer, enligt ett uttalande från kommissionen. Företagen misstänks ha brutit mot EU:s konkurrensregler genom att samarbeta på ett otillåtet sätt. Granskningen gäller handel med finansiella derivat. Kommissionens personal fick hjälp av lokala konkurrensmyndigheter under besöken. Inspektionerna är ett första steg i utredningen och betyder inte att företagen är skyldiga. Det finns ingen tidsgräns för hur länge utredningen kan pågå. Enligt FT handlar det om Nasdaq och Deutsche Börse.

De tyska socialdemokraterna vann delstatsvalet i Brandenburg efter att ha ökat sin andel av rösterna till 30,9 procent före det högernationalistiska partiet AfD som också fick fler röster än förra valet och landade 29,2 procent, rapporterar Tagesschau. Valsegern innebär en viss lättnad för den socialdemokratiske förbundskanslern Olaf Scholz efter valförlusterna i Thüringen och Sachsen tidigare i månaden. Det nya tyska vänsterpopulistiska partiet BSW fick drygt 13 procent, kristdemokraterna CDU tappade och fick 12 procent och de Gröna och vänsterpartiet Linke ser ut att åka ur delstatsparlamentet. Valdeltagande var 73 procent.

Ukraina måste få lov att använda sina vapen mot mål längre in i Ryssland, anser Danmarks statsminister, socialdemokraten Mette Frederiksen, rapporterar TT/GP.

Hon vill att fler länder släpper sina förbehåll för hur vapen som de har skänkt får användas. Danmark stoppar till exempel inte Ukraina från att använda danska F16-stridsflygplan i anfall längre in från gränsområdena.

Det stormar igen mellan norska och europeiska fiskare, rapporterar TT/GP. Kärvande kvotförhandlingar riskerar att leda till EU-tullar på den norska fisken.

I lördags presenterade den franske premiärministern, konservative Michel Barnier, sin nya regering. Enligt Euractiv behåller liberalerna många av de viktigaste posterna medan inrikesministerposten, med ansvar för polisen och migration, går till Bruno Retailleau, en konservativ senator känd för tuffa åsikter om migration. Hans utnämning ses som ett försök att lindra några av extremhögerns oro och säkra deras tysta stöd vid en eventuell misstroendeomröstning efter att parlamentet återsamlas i oktober. 

En annan angelägen fråga är hur landet ska få ner sitt höga och växande budgetunderkott. Löftet till EU-kommissionen, som övervakar budgetpolitiken, att i år få ner underskottet till 4,9 procent ser ut att brytas då prognosen vid årets slut pekar på ett underskott på 5,6 procent, och som under 2025 förväntas öka till 6,2 procent. Det är mer än dubbelt så högt som det maxtak på 3 procent som EU-reglerna tillåter.

Regeringen i Tyskland har kallat till krismöte med anledning av den allt mer pressade bilindustrin i landet, skriver TT/GP. Inför mötet är dock regeringspartierna splittrade om vad som ska göras. Ekonomiminister Robert Habeck (De gröna) har inför mötet signalerat att staten kan gå in med stöd. Mot det opponerar sig liberala FDP, som också ingår i Tysklands federala koalitionsstyre.

I helgens regionval i Tjeckien förlorade Piratpartiet stort och partiledaren Ivan Bartoš avgick. Partiet förlorade 96 regionfullmäktigeledamöter och säkrade endast tre mandat i regionen Plzeň, uppger Radio Prag, rapporterar Syre.

Miljontals kommentarer och tusentals klipp spreds av ett ryskt IT-företag i syfte att bland annat försöka påverka EU-valet. Det visar läckta dokument som flera europeiska medier tagit del av, uppger Ekot. Bland annat gav de instruktioner till anställda om exakt vad för typ av personer de skulle utge sig för att vara online, för att kunna sprida oro och ett ryskt narrativ. Peter Stano är talesperson på EU-kommissionen och säger att de känner till det hela, men menar att påverkansförsöket inte var lyckat.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade på plats i Ukrainas huvudstad Kiev på fredagen 35 miljarder euro i  lån till det krigsdrabbade landet.  Lånet backas upp med bland annat med hjälp av räntan från frysta ryska tillgångar vilket tvingar Ryssland att på sådant sätt betala för den förstörelse man åstadkommer i Ukraina.

– Vi är nu övertygade om att vi kan leverera detta lån till Ukraina mycket snabbt, sade Ursula von der Leyen. 

En anledning till att det kommer att kunna gå fort är att lånebeslutet i rådet tas med kvalificerad majoritet utan vetorätt.

Den ukrainska offensiven i Kurskregionen har fått Ryssland att flytta 40 000 soldater från fronten i östra Ukraina. Det sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj i ett videotal på torsdagskvällen, rapporterar Yle. Enligt Zelenskyj har det ukrainska försvaret därmed minskat det ryska hotet i Donetskregionen.

I tisdags möttes parterna i EU-tvisten om huruvida det nya minimilönsdirektivet ska ogiltigförklaras eller inte. I ena hörnan står Danmark med stöd från Sverige som menar att direktivet är olagligt eftersom det rör löneförhållanden vilket EU inte får lagstifta om. I andra hörnan står Europaparlamentet, ministerrådet, EU-kommissionen och flera medlemsländer som hävdar att minimilönsdirektivet visst följer EU:s regler. 

Båda parter hävdar olika delar av artikel 153 i Lissabonfördraget och det blir nu EU-domstolens sak att reda ut vad som gäller. Den 14 januari kommer domstolens generaladvokat med ett förslag på hur tvisten bör lösas, därefter är det domstolen som fäller slutlig dom, vilket kan dröja.

Nya siffror visar att arbetskraftsinvandringens bidrag till den svenska statskassan ökade under förra året, rapporterar TN. Trots det vill regeringen begränsa företagens möjligheter att anställa från länder utanför EU. 

–Det här är ett jättebekymmer, säger Svenskt Näringslivs vice vd Karin Johansson, vars organisation har tagit fram beräkningarna om arbetskraftsinvandringens ekonomi. 

Frankrikes premiärminister Michel Barnier försöker sätta punkt för månader av politiskt dödläge genom att lägga fram ett förslag till en ny regering, enligt TT/GP. EU- och brexit-veteranen Barniers förslag verkar inte innehålla några större överraskningar eller tunga namn – men ser enligt uppgifter till AFP ut att luta åt höger, jämfört med den tidigare centerregeringen.

Den amerikanska teknikbjässen Apple har dragits in i vad som kan bli en ny stor rättslig batalj med EU – denna gång om hur Apple stänger ute tredje part från sina operativsystem, uppger TT/VK. EU-kommissionen varnar för att det kan sluta med böter för Apple.

Myndigheter i Armenien har väckt åtal mot sju personer som planerade ett kuppförsök mot landet. Enligt myndigheterna hade Ryssland rekryterat och tränat flera av de misstänkta för att de skulle genomföra en statskupp, skriver TT/GP. Ryssland och Armenien har stått nära tidigare, men relationen mellan båda länderna har försämrats de senaste åren.