Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 28 mars

EU:s mål att öka sin egen produktion “är inte riktat mot Kina”

EU:s mål att till 2030 minska sitt stora importberoende av viktiga metaller, även kallade kritiska råvaror, till högst 65 procent, är inte riktat mot Kina. "Vi kommer att fortsätta att köpa mycket material från Kina”, sade en hög EU-tjänsteman till Euractiv på skärtorsdagen. Han menade att EU bara inte vill vara alltför beroende av något enskilt land.

"Vi vill bara inte vara beroende till 99% av sällsynta jordartsmetaller [från Kina], precis som vi inte vill vara beroende till 71% av sydafrikansk platina eller till 90% av bor från Turkiet."

Vattnet tar slut i Barcelona: ”Riktigt illa”

Barcelonas vattenreservoar håller på att torka ut, rapporterar SVT. I dag finns endast 15 procent av jättedammens vatten kvar.

– Det är riktigt illa. Jag har varit meteorolog i 38 år och aldrig sett så många döda träd, säger Tomas Molina, meteorolog på spanska kanal tre.

Nytt finskt lagförslag kan stoppa asylsökande vid gränsen

 I höstas stängde Finland gränsen mot Ryssland efter vad den finska regeringen kallar för en hybridoperation från ryskt håll. Hundratals migranter sökte plötsligt asyl vid finsk-ryska gränsen. Med hjälp av en ny lag vill Finland öppna gränsen igen, men inte för asylsökande migranter som kommer att stoppas, rapporterar Ekot.

Hypersnabba ryska robotar hotar Kiev: ”Riktad terror”

Flyglarm i Ukrainas huvudstad kan komma att bli vanligare, befarar Ukrainas militära ledning, rapporterar Ekot. Vid ett anfall i måndags mot Kiev tros Ryssland ha använt en hypersonisk missil av typen Zircon. Zircon anses vara ett av Rysslands mest avancerade vapen. Enligt experter kan det nå en hastighet på 9 900 kilometer i timmen.

 ”Rysslands taktik är riktad terror och huvudstaden är huvudmålet”, säger den ukrainska militära talespersonen Natalia Humeniuk.

 

Notiser 27 mars

Amerikansk åklagare avslöjar kinesiska cyberattacker mot politiker i EU

Uppgifter om kinesiska cyberattacker mot Europaparlamentariker blev på måndagen offentliga när det amerikanska justitiedepartementet lade fram ett åtal mot sju kinesiska hackare, rapporterar Politico. Målet för de kinesiska attackerna, som pågått i flera år, har bland annat varit minst 66 parlamentariker från EU och dess medlemsländer och 44 från Storbritannien som varit aktiva i den kinakristiska sammanslutningen IPAC. Medan Storbritanniens regering agerat på uppgifterna har EU ännu inte vidtagit några åtgärder.

EU-parlamentariker: När Ukraina gjort sitt måste medlemsförhandlingarna starta

Sju Europaparlamentariker som besökte Ukraina för att diskutera frågor kring ammunition, jordbruk och vägen till EU-medlemskap. Ordförande för parlamentets utrikesutskott, kristdemokraten David McAllister, sade till Politico att "vi måste inleda anslutningsförhandlingar utan dröjsmål" efter att de två utestående EU-rekommendationerna till Ukraina – om rättsliga reformer och insatser mot korruption – har uppfyllts.

Snabba regelförändringar ska hjälpa pressade småbönder i EU

Som ett svar på vinterns bondeprotester beslutade EU-ländernas jordbruksministrar på tisdagen att tillsammans med Europaparlamentet snabbehandla vissa regelförändringar som ska underlätta för mindre jordbrukare. En av de viktigaste förändringarna är att medlemsländerna får ge tillfälliga och riktade undantag vid oförutsedda klimatförhållanden  som exempelvis torka och översvämningar. Man kommer också att öka den nationella flexibiliteten när det gäller markskydd och växtföljd. Smågårdar under 10 hektar ska också undantas från kontroller och böter. Men eftersom småbönderna, som utgör 65 procent av de som får EU:s jordbruksstöd, bara äger tio procent av den samlade jordbruksmarken tror ministerrådet att jordbrukets miljömål ändå kan nås. De nya reglerna kan träda i kraft tidigast i maj. 

Våldsamma bönder attackerade polis i Bryssel

Protester från bönder i Bryssel blev våldsamma på tisdagen när EU:s jordbruksministrar träffades för att diskutera hur EU kan lindra vissa bönders bördor, rapporterar Die Welle. Bönder kastade betor, sprutade gödsel mot polisen och tände hö när de protesterade mot miljöåtgärder och billig import från Ukraina. En person greps för att ha kastat molotovcocktails mot säkerhetspersonal, medan två poliser skadades och fördes till sjukhus. Polisen sköt tårgas och satte ut vattenkanoner för att hålla demonstranterna på avstånd från EU-mötet.

Allvarligt säkerhetsintrång hos EU:s polismyndighet fortsatt olöst

Försvinnandet av känsliga och detaljerade personakter från EU:s polissamarbete Europol har utlöst en kris hos byrån, rapporterar Politico. Uppgifterna, som fanns på pappersutskrifter förvarade i ett kassaskåp, försvann förra sommaren. Några av dokument hittades sedan på en offentlig plats i Haag medan andra fortsatt saknas.

Notiser 26 mars

Billström visar förståelse för finsk gränspolitik

När ukrikesminister Tobias Billström på tisdagen besökte Finlands utrikesminister Elina Valtonen undvek han att ta ställning till rättsliga frågeställningar kring asylsökandes rätt att söka om asyl vid finska gränsen – trots att Finlands planer för att göra det svårt eller omöjligt att söka asyl vid gränsen står eventuellt i konflikt med internationell lagstiftning, rapporterar Yle.

Han understryker ändå Sveriges förståelse för Finlands beslut att stänga gränsen, och att beslutet var en följd av ryskt agerande.

– Det är Ryssland som använder migranter som vapen, inte Finland.

Nya ryska terrorattacker i Kiev: Ukraina efterlyser mer luftförsvarsvapen

Antalet skadade stiger efter Rysslands robotattack mot den ukrainska huvudstaden Kiev under måndagsmorgonen. enligt Ekot. Minst tio personer uppges ha skadats när Ryssland riktade två ballistiska robotar mot stadskärnan. I ett uttalande efterlyser nu landets utrikesminister Kuleba om mer luftförsvarsvapen

Svensk militär tillbaka i Bosnien – en följd av Ukrainakriget

Efter åtta års frånvaro är den svenska försvarsmakten tillbaka i Bosnien igen, rapporterar Ekot. En svensk stabsofficer finns nu på Eufors camp Butmir, några kilometer utanför Sarajevo.Det som föranlett en ny svensk närvaro är dels ökade spänningar i ett land som slets sönder av ett blodigt inbördeskrig på 90-talet, dels Rysslands attack på Ukraina.

Var sjunde anställd vid utländska företag i EU

15 procent av alla anställda i EU-länderna arbetade 2021 för företag med säte i något annat land. Högsta är andelen i Luxemburg och Polen. Det visar statistik från Eurostat. I Sverige var andelen över EU-snittet med 21,7 procent. USA är det enskilt största hemlandet för företag som anställer i EU.

Ukraina: Fransk-polska jordbruksrestriktioner riskerar förlänga kriget

Enligt den ukrainske jordbruksministern Mykola Solskyj riskerar ett fransk-polskt försök att utvidga restriktionerna för ukrainsk livsmedelsimport till EU att förlänga Rysslands krig i Ukraina. Ministern säger till Financial Times att de ytterligare restriktionerna, som är föremål för en häftig debatt inom unionen och utformade för att lugna arga jordbrukare, skulle drabba Ukrainas intäkter och "öka chanserna för att kriget kommer att dra ut på tiden".

Italien höjer säkerhetsnivån efter terrorattacken i Ryssland

Frankrike höjde på söndagen sin säkerhetsvarning till högsta nivå efter den förödande attacken mot en konserthall i fredags i Moskva. Nu har också Italien gjort det, uppger Yle. I Italien beslöt ett nationellt säkerhetsrådsmöte på måndagen att säkerheten ska ökas  i veckan och under påskhelgen.

Invandring har blivit en politisk stridsfråga i Irland

Från att under lång tid varit ett land som många människor flyttade från, har det under de senaste åren kommit många invandrare till Irland. En tredjedel av väljarna säger att de ska rösta på en kandidat som står för en mycket hård invandringspolitik i EU-valet senare år, men något parti motsvarande Sverigedemokraterna har inte lyckats etablera sig i Irland, rapporterar Ekot.

Putin: ”Radikala islamister” bakom terrorattacken i Moskva

Under måndagskvällen valde Vladimir Putin att för första gången kommentera att IS tagit på sig terrorattacken i Moskva i fredags. I ett uttalande säger han att terrorattacken utfördes av ”radikala islamister”, rapporterar SVT. 139 personer har dött och 97 har skadats i terrordådet enligt den ryska statskontrollerade tidningen RT.

Notiser 25 mars

Holmgren: Sverige och Ungern på fel sida

EU:s nya naturrestaureringslag, som ska återställa förstörd natur, skjuts på framtiden efter att beslutet ströks från miljörådets möte på måndagen. 

– Regeringen borde skämmas. Tillsammans med Ungern placerar man sig på fel sida av historien. Att återställa naturen är det bästa och mest kostnadseffektiva sättet att klara klimatkrisen. Nu skjuts beslutet på en mycket oviss framtid, säger Europaparlamentariker Pär Holmgren (MP) i ett uttalande. Sverige har meddelat att man kommer att rösta nej till den nya lagen, något som nu inte är aktuellt.

EU planerar ytterligare miljoner i stöd till Tunisien för att hindra migration

EU planerar att ge upp til 164,5 miljoner euro under en treårsperiod till tunisiska säkerhetsstyrkor i syfte att hindra migranter från att ta sig till EU-länderna, rapporterar FT. Det är mer än de summor än som tidigare offentliggjorts, enligt tidningen. Förra sommaren slöt EU-kommissionen ett samförståndsavtal med Tunisien värt 105 miljoner euro, ett avtal som därefter kritiserats av bland annat EU-parlamentet.

Ukrainska EU-experter: Putin har gjort EU-valet enklare

Ukraina har blivit starkare – tack vare Putin. Det säger två ukrainska EU-experter som menar att ryktet om landets omfattande korruption är överdrivet. Och så efterlyser de tydligare krav från Bryssel – och mätbara mål för att kunna röra sig framåt och lättare bli EU-medlem.

– Det tar emot att säga, men Putin gör oss starkare. Det är han som genom sin negativa kraft för oss närmare EU, säger säger Liubov Akulenko till SvD. I dag uppger 90 procent av alla ukrainare att de vill att landet ska gå med i EU.

Romina Pourmokhtari uteblev från klimatdiskussion i Bryssel

EU:s miljöministrar möts i Bryssel på måndagen för att bland annat diskutera ett klimatmål för 2040. Enligt kommissionen bör EU:s nettoutsläpp av växthusgaser minska med 90 procent fram till 2040 jämfört med 1990. Ministrarna kommer särskilt att diskutera hur EU bör gå vidare med omställningen till klimatneutralitet och vilka nödvändiga villkor som är viktiga efter 2030. Sverige har ännu inte bestämt något konkret siffermål, inte heller var klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) på plats utan Sverige representerades av statssekreterare Daniel Westlén.   

EU-vänlig kandidat vann oväntat i första omgång i Slovakien

Den tidigare diplomaten och utrikesministern Ivan Korčok fick i söndagens första presidentvalsomgång 42,5 procent av rösterna medan den förhandstippade kandidaten Peter Pellegrini – Rysslandsvänlig allierad med landets populistiske premiärminister Robert Fico – fick 37,1 procent, rapporterar Reuters. De två möts i en avgörande valomgång om vem som ska bli Slovakiens nästa president den 6 april.

EU-sanktioner mot ansvariga för Aleksej Navalnyjs död

EU-länderna enades på fredagen att sätta upp 35 nya namn på sanktionslistan ansvariga för oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död. Det innebär att deras eventuella tillgångar i EU fryses och att de får inreseförbud. Bland dem finns chefer på den straffkoloni där Navalnyj hölls fången och domare som i skenrättegångar dömde honom till långa straff.

– President Vladimir Putin och de ryska myndigheterna bär det yttersta ansvaret för Navalnjys död. Detta måste få konsekvenser, sade utrikesminister Tobias Billström (M) i ett uttalande.

Misstänkta terrorister torterade av ryska militärer efter blodigt attentat

Bilder sprids av när ryska militärer torterar de misstänkta som greps efter  terrordådet mot Crocus City Hall i utanför Moskva på fredagen. Minst 137 personer dödades i det blodiga attentatet .  SVT Nyheter kan nu verifiera att de gripna männens kläder stämmer överens med de som terroristerna bär i Islamiska statens egen film från massakern. 

Polens centralbankschef anklagas för att ha utnyttjat sin position

I Polen tilltar den politiska maktkampen mellan landets nya mittenregering och dess föregångare, under det nationalistiska Lag och Rättvisa. Adam Glapinski tillsattes under polens förra regering och anklagas nu för att på flera punkter ha brustit i sitt politiska oberoende, enligt Ekot. Anklagelserna handlar bland annat om att han ska ha försökt hjälpa Lag och Rättvisas valkampanj när han inför valet i fjol lät sänka den polska styrräntan kraftigt, trots hög inflation.

Importen av energi till EU-länderna minskade

Mellan 2023 och 2022 minskade värdet av importen av energiprodukter till EU-länderna med 35 procent, medan volymen minskade med 9,4 procent, enligt statistikbyrån Eurostat. Förändringen i importvärdet drevs till stor del av sjunkande priser.

Rysk kryssningsmissil kränkte Polens luftrum

Ryssland kränkte Polens luftrum med en kryssningsmissil tidigt på söndagsmorgonen, uppger Yle. Missilen avfyrades mot mål i västra Ukraina, enligt den polska försvarsmakten.

Högsta terrorhotnivån i Frankrike efter Moskvadådet

Frankrike höjer sin terrorhotnivå till den högsta, rapporterar AFP/Ekot. Anledningen uppges vara terrordådet i Moskva och de hot som finns mot Frankrike, enligt premiärministern. Den högsta nivån innebär en överhängande risk för en terrorattack.

Serbien kan lämna Europarådet om Kosovo går med

Serbien kommer att överväga att lämna Europarådet om dess tidigare provins Kosovo tas upp i organisationen för mänskliga rättigheter och rättsstatsprincipen, enligt president Aleksandar Vučić. Det rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Ökade spänningar i Moldavien efter ryska presidentvalet

Efter förra helgens presidentval i Ryssland har spänningarna ökat i Moldavien. Samtidigt som valet hölls i den pro-ryska utbrytarrepubliken Transnistrien skedde en explosion på en militäranläggning där, rapporterar Ekot.

Notiser 22 mars

Sverige på väg att godkänna begränsning av frihandel för Ukraina

Enligt uppgift till Europaportalen på fredagen har ledamöterna i riksdagens EU-nämnd fått eftermiddagen på sig att skriftligt godkänna de nya och försämrade handelsvillkoren för Ukraina när det gäller export av jordbruksprodukter, en av landets största sektorer, till EU-länderna. Europaparlamentet och ministerrådet blev preliminärt överens i onsdags att införa en “nödbroms” som utlöser tullar på en rad jordbruksprodukter om det blir mer än vad Ukraina sålde till EU i genomsnitt under 2022–2023. Trots att Sverige är uttalad frihandelsvän och stödjer Ukraina på flera sätt vill regeringen att riksdagen godkänner handelsavtalet, något som oppositionen vänder sig emot.

– Ukraina ska inte behöva betala priset för att ge omsorg om EU:s bönder. Det finns andra vägar för att ge EU:s bönder goda villkor, säger Matilda Ernkrans (S), EU-nämndens vice ordförande till Europaportalen.

Enligt Matilda Ernkrans har regeringen inte varit öppen med vilken linje Sverige drivit i Bryssel och inte heller har några ministrar informerat om det i EU-nämnden vilket man är skyldig att göra.  

– Frågor har ställts om detta till statsministern och landsbygdsministern utan att några besked getts. Inte heller handelsministern har tagit initiativ till att ge riksdagen information. Vi anser därför att detta beslut inte ska antas på detta sätt, säger Matilda Ernkrans. 

Sent på fredagskvällen bekräftade EU-minister Jessika Roswall (M) uppgifterna om det svenska ställningstagandet.

– Ukraina har nu fullt tillträde till EU:s marknad, med några få undantag. Sverige har hela tiden arbetat hårt för att restriktionerna ska vara så begränsade som möjligt, sade Roswall i ett uttalande till Europaportalen. 
 
Vad är motiveringen till att Sverige ska godkänna de nya handelsvillkoren för Ukraina?
 
– Det viktigaste var att få en förlängning av handelslättnaderna för Ukraina på plats, och där har vi varit framgångsrika. Alternativet hade varit förödande för Ukraina, sade Jessika Roswall.

EU-toppar lovar arga bönder nya reformer

Under toppmötet i Bryssels sista dag fick kommissionen och rådet i uppdrag att ta fram nya EU-regler för att minska missnöjet bland Europas bönder. 

– Våra bönder jobbar otroligt hårt för att sätta mat på våra tallrikar. De har legitima anledningar till att uttrycka missnöje, sade Ursula von der Leyen, kommissionens ordförande, på fredagen.

Bland annat ska EU se hur man ska göra för att minska den administrativa bördan och överväga ytterligare ekonomiska stöd till bönderna. Även reglerna om import från tredjeländer ska ses över så att dessa länder inte konkurrerar på andra, mer fördelaktiga villkor än EU:s bönder. Se toppmötets slutsatser.

Belgiska 16-åringar skyldiga rösta i EU-valet

Den belgiska författningsdomstolen fastslog på torsdagen att personer fyllda 16 år, som nyligen gavs rösträtt i EU-valet, precis som övriga väljare i Belgien är skyldiga att rösta i EU-valet, rapporterar The Brussels Times.

Fransk media pekar ut hjärna bakom Nord Stream-sabotage

Det franska radionätverket France Info har genomfört en granskning av sabotaget bakom Nord Stream. Där pekas Ukrainas tidigare ÖB Valerij Zaluzjny ut som hjärnan bakom operationen, enligt SVT.

”Jag begår politiskt självmål – har inget val”

Om Ukraina faller står resten av Europa på tur. Det säger Estlands premiärminister Kaja Kallas, som kräver att Europas länder sänder mer vapen till Ukraina och håller löften om att spendera mer på försvar. Själv har hon höjt skatterna på hemmaplan under kriget.

– Jag begår politiskt självmord, säger Estlands premiärminister till SvD.

Rysk "domstol": Bara döde Navalnyj kan väcka talan

En "domstol" i Ryssland avslår en begäran om att den ryske regimkritikern Aleksej Navalnyjs dödsorsak ska utredas, uppger TT/SvD. Anledningen: den döde Navalnyj är formellt målsägare – och bara kärande kan väcka talan. Det är Navalnyjs mamma Ljudmila Navalnaja som begärt en granskning av dödsorsaken och en utredning av misstankar om att Navalnyj inte fick adekvat läkarvård. Men "domstolen" var kort i sitt svar och konstaterade att bara den döde Aleksej Navalnyj själv kan begära en sådan utredning.

Ungern kan fälla naturrestaurering i EU

EU:s omtalade naturrestaureringslag, med nya regler om skydd av våtmarker och grönområden, har hängt på gärdesgården flera gånger. Nu riskerar den återigen att falla, trots att EU-parlamentet nyligen gav sitt sista klartecken, skriver TT/GP.

Den här gången är det slutgodkännandet från EU:s medlemsländer i ministerrådet som hänger löst sedan Ungern meddelat att man inte tänker stödja den uppgörelse som nåtts. 

Enligt uppgift till Europaportalen har ett avgörande i frågan, som skulle ha diskuteras av medlemsländernas EU-ambassadörer på fredagen,  skjutits på framtiden. Frågan ska även ha strukits från miljöministrarnas möte på måndag i nästa vecka.

Orbán gratulerar Putin efter riggat val

EU-ländernas ledare sitter samlade för att diskutera hur Ukraina ska stöttas i kampen mot Ryssland. Då passar en av dem på att i stället gratulera den ryske diktatorn efter "valet", uppger TT/SvD.

17 skadade efter ryska robotattacker i Kiev

Kiev drabbades under torsdagen av den mest omfattande luftattacken på en och en halv månad, rapporterar Ekot. Trots att luftvärnet sköt ned alla inkommande ryska kryssningsrobotar blev förödelsen omfattande i huvudstaden.

Oväntad räntesänkning – schweizisk franc faller

Den schweiziska francen faller sedan centralbanken i Schweiz oväntat tar täten blir först i Västeuropa med att sänka styrräntan efter räntechocken 2022-2023, skriver TT/SvD.


 

Notiser 21 mars

Sverige listetta i patentansökningar

Sverige sticker ut som listetta bland EU-länderna när Europeiska patentverket sammanställt antalet patentansökningar per capita 2023. Från Sverige inkom totalt 5 100 ansökningar, vilket betyder 495 per miljoner invånare. Tvåa och trea på listan är Danmark och Finland. På listans botten är EU-kandidatlandet Serbien med endast 14 patentansökningar under 2023, det vill säga 2 per miljoner invånare. 

Utrikesministern: Svenskt Natomedlemskap ska förhindra rysk expansion

Under onsdagens utrikespolitiska debatt i riksdagen presenterade utrikesminister Tobias Billström (M) en extra utrikesdeklaration med anledning av Sveriges Natomedlemskap. Sveriges främsta mål med Nato-samarbetet är enligt deklarationen att hämma rysk maktexpansion och att höja tröskeln för en väpnad konflikt med Ryssland. 

– Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är en oåterkallelig brytpunkt. Sveriges Natomedlemskap är en direkt följd av detta olagliga, oprovocerade och oförsvarliga anfallskrig, sade Tobias Billström.

Fack och arbetsgivare utbytte perspektiv på EU-möte

Under gårdagens sociala EU-toppmöte mötte EU-institutionerna arbetsgivar- och fackorganisationer för att diskutera hur man skapar ett ekonomiskt och socialt starkt Europa som kan spela en viktig roll på världsmarknaden. 

Enligt Fredrik Persson, ordförande för arbetsgivarorganisationen Businesseurope, ser företag en ökad regelbörda som ett hinder för genomförandet av EU:s gröna omställningar.

– För att se till att unionen minskar koldioxidutsläppen utan att avindustrialiseras måste en europeisk industriöverenskommelse utvecklas med skräddarsydda åtgärder för att stödja små och medelstora företag i deras övergång, sade han.

Esther Lynch, Europafackets generalsekreterare, lyfte tre punkter för en industripolitik med kvalitetsjobb i centrum. EU-investeringar till alla medlemsländer och regioner, starka sociala villkor för att se till att offentliga pengar inriktas på att skydda och skapa kvalitetsjobb och att EU har kapacitet för en rättvis grön övergång. 

EU-kommissionen: Använd frysta ryska pengar till militärt Ukrainastöd

EU-länderna fryste stora delar av ryska centralbankens tillgångar vid storinvasionen av Ukraina – tillgångar som genererar avkastning på omkring 3 miljarder euro för varje år som går. I går onsdag föreslog EU-kommissionen att pengarna ska användas till militärt stöd till Ukraina, rapporterar Ekot.

Sverige har sämre jämställdhet i försvaret än andra

Med 10 procent kvinnor i de väpnade styrkorna har Sverige färre kvinnor i försvaret än genomsnittet i Nato, 13 procent, rapporterar DN. Listan toppas av Ungern med 20 procent kvinnor och Turkiet har bottenplaceringen på 0,3 procent kvinnor i försvaret.

Här är toppkandidaterna i EU-valet som få vet vilka de är

Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke och Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt är de mest kända toppkandidaterna till EU-valet. Men bara var tredje person känner till Liberalernas och Centerpartiets toppar, visar siffror från GP/Novus.

– Mitt fokus har varit att göra skillnad i lagstiftningsarbetet i Bryssel, snarare än att bli en Instagramkändis, säger Emma Wiesner (C).

Regeringens klimatpolitik riskerar mer kritik

Regeringen anser att man för en effektiv klimatpolitik. Men kritiken är hård från flera håll och i dag torsdag riskerar regeringen mer av den varan från Klimatpolitiska rådet, skriver TT/SvD.

SD-väljarna ohotade i skepsis mot EU

Brottsligheten och klimatet i topp som viktigaste frågorna för väljarna inför EU-valet, visar en undersökning från Demoskop/SvD. Mätningen visar också att SD som enda parti har en majoritet bland sina väljare som är emot EU.

EU-länderna antar ökat skydd för journalister – Ungern röstar nej

EU-ländernera röstade i går onsdag för att formellt godkänna en ny lag som ska skydda journalister, aktivister och akademiker från rättegångsmissbruk i syfte att tysta dem. Alla medlemsländer förutom Ungern röstade för.

Ukraina sänker ryska fartyg ett efter ett

Ukraina har genomfört en lyckad motoffensiv – till havs, utan en riktig flotta. Rysslands invasionsflotta sänks, fartyg för fartyg, och alla förstärkningar stoppas av Turkiet, skriver TT/GP.

Sauli Niinistö får nytt uppdrag för EU

Finlands tidigare president Sauli Niinistö får nytt jobb. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen ber honom skriva en rapport hur EU ska stärka sitt försvar, både det civila och militära, rapporterar Hufvudstadsbladet. Finland används som förebild.

Irlands premiärminister avgår

På grund av ”personliga och politiska” skäl avgår den irländska premiärministern Leo Varadkar omedelbart som partiledare för Fine Gael och som regeringschef, uppger SVT. Han sitter kvar på posten till dess en efterträdare utsetts.

Luís Montenegro ny premiärminister i Portugal

Liberalkonservative Luís Montenegro utsågs sent på onsdagskvällen till premiärminister i Portugal och tar därmed över efter Socialistpartiets (PS) Antonio Costa, som suttit på posten sedan 2015, uppger TT/GP. Hur hans minoritetsregering kommer att se ut är dock oklart, den nye ledaren måste nämligen handskas med ytterhögerpartiet Chega som fyrdubblade sitt stöd i valet som hölls tidigare i mars.

Fler strejker i Finland

Styrelsen för Finlands Fackförbunds Centralorganisation (FFC) informerade om fortsatta stridsåtgärder på onsdagen. FFC vill inte att regeringens ska minska fackens möjligheter till stridsåtgärder genom att begränsa sympatistrejker och utvidga bruket av strejkböter och höja böterna.

Sondering: Fico-allierad kan vinna slovakiskt presidentval

Peter Pellegrini, en allierad till Slovakiens populistiske premiärminister Robert Fico, kommer sannolikt att vinna presidentvalet när EU-landet börjar rösta i helgen, visar en opinionsundersökning som publicerades på onsdagen, enligt nyhetsbyrån Bloomberg Pellegrini är liksom Fico emot att ge militärt stöd till Ukraina och föredrar att normalisera förbindelserna med Moskva.

Rekordhögt valfusk – så säkrade Putin presidentposten

Med hjälp av en matematisk metod har oberoende ryska valobservatörer och medier kommit fram till att Putin fick 22 miljoner fejkröster under helgens presidentval, uppger SVT. Men i själva verket tros fusket vara betydligt högre.

Notiser 20 mars

Tjeckien sänker styrräntan

Den tjeckiska centralbanken fortsätter att gå i bräschen när det gäller räntesänkningar. Som förutspåtts av marknadsaktörer har man nu valt att sänka styrräntan från 6,25 till 5,75 procent, rapporterar TT/GP.

EU-uppgörelse begränsar jordbruksimport från Ukraina

Europaparlamentet och ministerrådet blev på onsdagen överens om att införa en "nödbroms" mot jordbruksimport från Ukraina som fjäderfä, ägg, socker, havre, majs, gryn och honung. EU:s nödbroms kommer att utlösas och tullar införas om importen av dessa produkter överstiger de genomsnittliga volymerna under åren 2022 och 2023. De nya reglerna börjar gälla den 6 juni i ett år, efter att parlamentet och rådet gett sitt formella godkännande.

Landsbergis: Europa behöver ett Pearl Harbor

Frustrationen växer hos Litauens utrikesminister Gabrielius Landsbergis över Europas oförmåga att bistå Ukraina med det som krävs för att vinna kriget.

– Det behövs ett Pearl Harbor, en chock, för att få oss att agera, säger han, rapporterar DN.

Regeringen om EU:s energipolitik: Mindre detaljerad och mer teknikneutral

I regeringens förslag till energipolitikens långsiktiga inriktning, som presenterades på tisdagen, betonas att EU:s energipolitik framöver bör bli mindre detaljerad och mer teknikneutral. För att uppnå detta ska Sverige proaktivt och tillsammans med likasinnade länder bland annat inom kärnkraftsalliansen driva på EU i önskad riktning. Målet enligt regeringen är ett fossilfritt energisystem i EU med hög försörjningstrygghet till acceptabla priser.

Armenien tvingas överlämna byar till Azerbajdzjan – annars blir det krig

Azerbajdzjan hotar med krig ifall Armenien inte överlämnar fyra – enligt dem – azerbajdzjanska byar inne på armeniskt territorium, rapporterar Yle. Azerbajdzjan har sagt att återlämnandet av landområdena är en nödvändig förutsättning för ett nytt fredsavtal om regionen Nagorno-Karabach.

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg besökte  Armeniens huvudstad Jerevan på tisdagen.

– Ni har nu en möjlighet att uppnå en varaktig fred efter år av konflikt. Därför uppmanar jag båda länder att nå en överenskommelse som banar väg för en normalisering av förbindelserna och en varaktig fred för ert folk, sade Stoltenberg.

Forskning: Män som upplever tävlan med andra män är mer invandringskritiska

Finländska män som upplever konkurrens från andra män, tenderar också att vara mer invandringskritiska, rapporterar Yle. Speciellt män som bor i mindre kommuner där det bor fler män än kvinnor är mer invandringskritiska. Det visar färsk forskning vid Åbo Akademi.

Ukrainas nya strategi: Slå till på rysk mark mot infrastruktur

Ukraina har de senaste dagarna fokuserat på attacker som skadar Ryssland ekonomiskt, bland annat genom omfattande attacker mot landets energisektor. En strategi som kan vara Ukrainas sätt att flytta fokus från brist på ammunition på hemmaplan, rapporterar SVT.

Män gripna i Tyskland för terrorplaner i Sverige

Två män från Afghanistan har gripits i tyska Gera under tisdagsmorgonen misstänkta för att ha planerat ett terrordåd i Stockholm.

– De har vidtagit konkreta förberedelser för detta, uppger Tysklands riksåklagare, rapporterar SVT.

Ryska paramilitärer strider vid Belgorod – barn evakueras

Under måndagen beslutades att 9 000 barn kommer att flyttas från den ryska regionen Belgorod som ligger intill den ukrainska gränsen. 

– Jag skulle tro att de har tre syften,  säger Kjell Engelbrekt, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan till SR studio ett. Ett syfte är att visa omvärlden att de finns ryssar som kämpar mot Putin.

Notiser 19 mars

Politico: EU-länderna böjer sig för bondeprotester – "Ryssland vinnare"

Medlemsländernas EU-ambassadörer enades natten till tisdagen om att införa restriktioner mot ukrainska lantbruksvaror, rapporerar Politico. I samband med Rysslands anfallskrig fick Ukraina lantbrukare tillgång till den europeiska marknaden. Men lantbrukare i länder som Polen har protesterat mot vad de anser vara osund konkurrens. Med uppgörelsen kommer begränsningar av importen av ukrainska fjäderfä, ägg, socker och vete. Enligt Politico är europeiska jordbruksgrupperingar och Ryssland vinnare på restriktionerna medan ukrainska lantbrukare och EU-konsumenter är förlorare. Tidningen citerar tjänstemän som menar att medlemsländerna oroas för att bondeprotester kan ge bränsle åt populistpartier.

Sverige stödjer tjeckiskt förslag om artillerigranater till Ukraina

Den tjeckiska regeringen har tidigare föreslagit att köpa upp ammunition med korta leveranstider på världsmarknaden med gemensam finansiering. Tyskland och Frankrike har ställt sig bakom initiativet. I förra veckan meddelade svenska regeringen att man bidrar med 30 miljoner kronor till den tjeckiska planen.

– Det ukrainska ammunitionsbehovet är stort, särskilt gällande artilleriammunition. Tjeckien har identifierat möjligheter att köpa stora mängder ammunition på världsmarknaden för donation till Ukraina. Regeringen vill stötta Tjeckien i detta arbete, sade försvarsminister Pål Jonson (M) i ett uttalande.

Bakslag för Europas solcellsindustri: Stor fabrik flyttar till USA

I månader har solcellstillverkaren Meyer Burger bett om hjälp från EU och den tyska regeringen. Svaret blev nej. Produktionen av solpaneler har stoppats vid Meyer Burgers fabrik i den tyska staden Freiberg och snart måste 500 anställda hitta ett nytt jobb. I april tar det schweiziska företaget adjö till Tyskland och säger hej till USA, skriver Ny Teknik.

Skellefteå får EU-lån för att bygga bostäder

Europeiska investeringsbanken, EIB, kommer att ge ett lån på 800 miljoner kronor till Skellefteå kommun för byggandet av 743 nya "energieffektiva och ekonomiskt överkomliga" bostäder.

– Denna finansiering till Skellefteå kommun stöder europeiska prioriteringar inom energieffektivitet och lokala behov av bostäder till rimliga priser, sade Thomas Östros, vice ordförande i EIB, i ett uttalande.

EU-utskott bifaller uppgörelse om plattformsarbete

EU-länderna enades efter många vändor i förra veckan om nya regler för personer som jobbar för plattformar som Uber och Deliveroo. I dag tisdag har EU-parlamentets sysselsättningsutskott med siffrorna 37 för och 3 mot också gett uppgörelsen klartecken. Hela EU-parlamentet väntas rösta om de nya EU-reglerna i slutet av april.

EU-toppmöte för fack och arbetsgivare

I morgon onsdag träffas företrädare för europeiska fack och arbetsgivarorganisationer med EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel för det så kallade trepartstoppmötet. På agendan står bland annat diskussioner om EU:s nya industristrategi, inre marknaden och kompetensbrist.

Tre liberala toppkandidater i EU-valet

De tre europeiska liberala partigrupperingarna Förnya Europa (RE), Alliansen liberaler och demokrater för Europa (ALDE) och Europeiska demokratiska partiet (EDP) presenterade på måndagen tre kandidater att företräda dem i samband med valet till Europaparlamentsvalet i juni. Det är den franska EU-parlamentarikern Valerie Hayer, den tyska riksdagsledamoten Marie-Agnes Strack Zimmermann och den italiensk-franske EU-parlamentarikern Sandro Gozi.

Efter Navalnyjs död: EU inför sanktioner mot rysk fångvård

EU inför nya sanktioner mot Ryssland efter Aleksej Navalnyjs död i fångenskap. Det beslutades på ett möte mellan EU-ländernas utrikesministrar i Bryssel på måndagen, uppger SVT. Ett 30-tal ryska tjänstemän inom fångvården, samt även de två fångläger där Navalnyj hölls, omfattas av måndagens paket.

Sverige får EU-kritik för bristande energihushållning

Sverige är långt från att göra sin del av arbetet när EU-länderna ska minska energianvändningen till 2030. Det konstaterar kommissionen i en ny genomgång, enligt DN. Om regeringen inte lämnar in en godkänd plan före juli hotar repressalier.

Uppmaningen från EU-ledare: Låt försvarsindustrin låna mer pengar

Ledare för en majoritet av EU:s medlemsländer vill att EIB ska kunna låna ut mer pengar för att finansiera försvarsprojekt och hoppas att en ändring av den nuvarande policyn också kan leda till fler privata investeringar, skriver Di.

Nya EU-sanktioner mot israeliska bosättare

EU-ländernas utrikesministrar enades i går måndag om sanktioner mot extremistiska bosättare på Västbanken. Beslutet kom efter att Ungern drog tillbaka sitt veto. Det innebär att personerna på sanktionslistan får sina tillgångar i EU frysta och inreseförbud.

Uppgifter: EU överväger utreda Kinas chipmakt

EU överväger gå samma väg som USA och genomföra en utredning rörande säkerhets- och leverantörskedjerisker med enklare elektroniska chip från Kina som bland annat finns inbäddade i Europas tillverkningsindustri, rapporterar Bloomberg/Direkt/Di. I bakgrunden ses konsekvenserna från det handelsembargo som bromsat in Kinas utveckling av högavancerade chip.

Notiser 18 mars

Svensk ammunitionsproduktion får EU-stöd

Nammo Sweden AB har av EU-kommissionen beviljats cirka 12,2 miljoner euro i stöd för att öka produktionen av artillerigranater, meddelar regeringen. Svenska staten delfinansierar projektet med 159 miljoner kronor.

– Att utöka ammunitionsproduktionen i Europa och i Sverige är fundamentalt viktigt för Sveriges, Europas och för Ukrainas försvarsförmåga. Det europeiska produktionsstödet och den svenska delfinansieringen av Nammo Swedens projekt kan inom ett par år komma att tredubbla produktionen av de 155 mm granater som är efterfrågat av Ukraina, sade försvarsminister Pål Jonson på fredagen.

Förhoppning om EU-sanktioner för Navalnyjs död

I dag måndag träffas EU-ländernas utrikesministrar för sitt månatliga möte i Bryssel. Unionens utrikesrepresentant Josep Borrell hoppas att ministrarna ska kunna enas om sanktioner mot de ansvariga för den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalyjs död.

– Vi kommer att anta ett paket med sanktioner för mordet på Aleksej Navalnyj, sade Borrell innan mötet.

Han hoppas även att ministrarna ska kunna enas om ett sanktionspaket mot Hamas och våldsamma israeliska bosättare.

Ny rapport: Ryssland planerar stor offensiv

Tankesmedjan ISW varnar för rysk offensiv i sommar. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi ser ingen ukrainsk kollaps i närtid, men det kan bli farligt om Ukraina inte får tillräckligt med stöd, skriver SvD.

Pressade bönder oroas av EU-regler: ”Pyr i leden”

Bondeprotester runtom i Europa har fått EU att backa från förslag som skulle minska klimat- och miljöpåverkan från lantbruket. Även svenska lantbrukare är missnöjda och oroliga, även om de inte protesterat lika våldsamt.

– Det pyr ute i leden, säger Claes Jonsson, ordförande Sveriges Mjölkbönder, till Ekot.

Transnistrien anklagar Ukraina för attack

Den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien hävdar att Ukraina ligger bakom en drönarattack på en militäranläggning i regionens huvudstad Tiraspol, enligt TT/GP. Både Moldavien och Ukraina avfärdar anklagelsen som en rysk provokation.

Rovdjursförening anmäler lodjursjakten till EU

Svenska Rovdjursföreningen anmäler Sveriges licensjakt på fridlysta lodjur till EU-kommissionen. Jakten anses bryta mot artskyddsreglerna i art- och habitatdirektivet, skriver TT/Aftonbladet.

Rovdjursföreningen skriver i ett pressmeddelande att lodjur ska garanteras ett strikt skydd mot avsiktligt dödande enligt direktivet, och att lodjursjakt innebär ett avsiktligt dödande ”och är alltså inte tillåtet, utom som skyddsjakt på problemindivider”.

Ironisk EU-ledare "gratulerar" Putin på förhand

I samband med inledningen av helgens ryska skenval gick Europeiska rådets ordförande Charles Michel ut med en "gratulation" till Rysslands diktator Vladimir Putin.

"Jag vill gratulera Vladimir Putin till hans jordskredsseger i det val som inleds i dag. Ingen opposition. Ingen frihet. Inget val.", twittrade Europeiska rådets ordförande Charles Michel på fredagen i förra veckan.

Danmark lämnar tillbaka EU-stöd

Danmark ska återbetala 2,4 miljarder kronor av stödet för landsbygdsutveckling till EU. En av orsakerna är att stöden helt enkelt varit för krångliga att söka, skriver ATL.

Notiser 15 mars

Kristersson: Sverige redo hantera desinformation i EU-valet

EU-parlamentets talman Roberta Metsola besökte på fredagen statsminister Ulf Kristersson för att bland annat diskutera risken för utländsk inblandning och desinformation i det kommande EU-valet. Enligt Kristersson arbetar myndigheten för psykologiskt försvar, Valmyndigheten och nationella cybersäkerhetscentret för att analysera och hantera sådana påverkansförsök.

– Den svenska regeringen är redo för denna viktiga uppgift, sade Ulf Kristersson.

EU-kandidater: För många krångliga regler för företag

När Svenskt Näringsliv höll EU-valdebatt i Stockholm på fredagen var den inre marknaden och företagens så kallade regelbörda temat. På scenen stod EU-kandidaterna Arba Kokalari (M), Svante Linusson (C), Alice Teodorescu Måwe (KD) och Dick Erixon (SD). 

Enligt debatten finns det sammanfattningsvis för många EU-regler, i synnerhet kritiserades de som är för krångliga och otydliga. Men alla krävande regler som svenska företag möter på den inre marknaden är inte EU:s fel, det finns också andra problem, menade Arba Kokalari som är den enda svensk som sitter i Europaparlamentets inre marknadsutskott.

– Vi har inte en fullbordad inre marknad i dag. Vi har fortfarande 27 olika [nationella] regelverk på en massa områden och vi har EU-länder som inte följer EU-lagstiftning, sade Arba Kokalari. 

Tysk-fransk-polskt möte i Berlin

I dag fredag träffas Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Donald Tusk i Berlin för att bland annat diskutera stödet till Ukraina.

Många personer döda efter färd i gummibåt på Medelhavet

Runt 60 personer som för en vecka sedan lämnade Libyen i en gummibåt omkom under resan över Medelhavet, uppger båtens överlevare enligt organisationen SOS Méditerranée, enligt Ekot. Sedan 1 januari i år har minst 227 migranter omkommit när de försökt korsa Medelhavet, enligt en sammanställning från FN:s migrationsorgan IOM.

EU granskar shoppingsajten Ali Express

Falska mediciner och porr. Efter uppgifter om att den kinesiska shoppingsajten Ali Express, bland annat flitigt använd av svenska konsumenter, inte följer EU:s nya digitala regler, har EU-kommissionen beslutat att öppna en granskning av bolaget, skriver TT/VK.

Kroatien inför maxstraff för mord på kvinnor

Kroatien ändrar strafflagen så att mord på kvinnor på grund av deras kön, så kallat femicide, blir ett specifikt brott. Den som döms enligt den nya lagen kommer att få de hårdaste straffen i den kroatiska lagen, upp till 40 års fängelse, rapporterar Ekot. Kroatien blir därmed tredje land i EU att få en liknande lag, efter Cypern och Malta.

Frankrike villa göra billiga kläder dyrare

Mindre slit och släng och mer hållbart mode. Det vill Frankrikes underhus se och har röstat igenom en rad åtgärder som ska göra det mindre lockande att köpa billiga plagg, skriver TT/GP.

Armémobbning skakar Belgien

Natos värdland Belgien skakas av en mobbningsskandal i försvaret. En hel pluton riskerar att få sparken, skriver TT/SvD. Efter tips från en anhörig i vintras har en utredning avslöjat hur nyinryckta förnedrats både psykiskt och fysiskt under flera månader och till och med år.

Notiser 14 mars

Sverige ett steg närmare Europeiska åklagarmyndigheten

Regeringen överlämnade i går onsdag till riksdagen en proposition med förslag på nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna delta i den Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo. Sverige valde 2016 tillsammans med bland annat Polen och Ungern att stå utanför Eppo. Syftet med Eppo är att utreda och straffa brott mot EU:s ekonomiska intressen, som korruption och bedrägerier.  2018 ändrade sig regeringen och Moderaterna meddelade i debattartikel att de också bytt fot. Regeringen hoppas kunna gå med innan årets slut.

EU enas om nytt stödpaket till Ukraina

Medlemsländernas EU-ambassadörer enades på onsdagen om att stödja Ukraina med bidrag från unionens fredsfond, enligt det belgiska EU-ordförandeskapet. Det handlar dock inte om uteslutande nya pengar då medlemsländerna kan räkna in tidigare bilateralt stöd till Ukraina som sin del av stödpaketet, uppger Politico.

Geert Wilders ger upp att bli premiärminister i Nederländerna

Trots valsegern i höstens nederländska nyval medger Frihetspartiets ledare Geert Willders på X att det inte finns någon möjlighet för honom att bli premiärminister. I dag torsdag väntas ett nytt förslag på hur regeringsförhandlingarna bör fortskrida.

Bekräftat: EU-parlamentet drar EU-kommissionen inför domstol

Ledarna för partigrupperna i EU-parlamentet beslutade i dag torsdag att dra EU-kommissionen inför EU-domstolen för fjolårets beslut om att frigöra runt tio miljarder euro i frysta EU-stöd till Ungern, rapporterar FT. EU-parlamentet anser att pengarna inte skulle ha betalats ut innan Ungern uppfyllt alla demokratikrav som ställs på landet.

Kraftig nedgång för europeisk industri – mindre minskning i Sverige

Industriproduktionen i euroländerna föll med 3,4 procent i januari jämfört med månaden före, enligt ny statistik från Eurostat, skriver TT/SvD. Jämfört med januari 2023 rasade produktionen med 6,7 procent, vilket var mer än dubbelt så mycket som ekonomerna hade räknat med, enligt Bloombergs sammanställning av prognoser. I Sverige minskade industriproduktionen med 0,8 procent på årsbasis.

EU-parlamentet kräver öppning för bistånd till Gaza

EU-parlamentet röstade på torsdagen med siffrorna 372 för, 44 mot och 120 som avstod för en resolution som uppmanar Israel att omedelbart tillåta och underlätta fullständig leverans av bistånd till och genom Gaza via alla befintliga gränsövergångar. De upprepade samtidigt sitt tidigare krav på en omedelbar och permanent vapenvila. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen förutom Sverigedemokraterna, den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej och den politiska vilden Sara Skyttedal som lade ned sin röst.

Anklagelserna skakar de gröna i EU-parlamentet

Över 100 anställda i EU-parlamentets gröna grupp – den som svenska Miljöpartiet tillhör – anklagar sina ledare i Bryssel för att i lång tid ha försökt tona ner sexuella trakasserier i korridorerna, skriver SvD. I centrum står en tysk stjärnpolitiker, som nu avgått.

Ny brittisk lag ska stoppa utländska stater från att äga medier

I Storbritannien är de två största partierna, Tories och Labour, i stort sett överens om ett förslag som gäller att stoppa statligt utländskt ägande i brittiska medier, uppger Ekot. Bakgrunden är att statsägda företag i Abu Dhabi försökt att ta över den mediekoncern som bland annat äger den anrika högertidningen Daily Telegraph.

Asylinvandring når ny botten – lägsta sen 2000

Efter flera år av hög flyktinginvandring har trenden sedan några år tillbaka vänt. Förra året nåddes en ny lägstanivå när antalet som fick uppehållstillstånd på asylrelaterade grunder sjönk till knappt 8 000 personer, enligt regeringens redovisning. Det skriver TT/SvD.

Danmarks regering vill införa kvinnlig värnplikt

Danmarks regering vill införa kvinnlig värnplikt, samtidigt som tjänstgöringstiden för värnpliktiga kraftigt förlängs, rapporterar Ekot. Det är en del av ett förslag för att ytterligare stärka det danska försvaret, som regeringen presenterade idag.

EU-parlamentet vill se minskat mat- och klädsvinn

EU-parlamentet fastställde på onsdagen sin förhandlingsposition i förslaget om nya regler för att minska avfall från livsmedel och textilier. Ledamöterna vill bland höja bindande mål för medlemsländerna när det gäller livsmedelsavfall i industrin, restauranger och hushåll jämfört med kommissionens ursprungsförslag. De vill även utvidga ansvaret för producenter som säljer textilier i EU till att täcka kostnaderna för insamling, sortering och återvinning.

Österrike utvisar ryska diplomater

Österrike utvisar två ryska diplomater efter att de agerat "på ett sätt som inte är förenligt med deras diplomatiska status", uppger det österrikiska utrikesdepartementet, enligt TT/GP. Diplomaterna har en vecka på sig att lämna landet.

Spanien röstar ja till omstridd amnestilag

Spaniens deputeradekammare har röstat ja till en lag som ger amnesti till politiker och aktivister som stått inför rätta efter Kataloniens självständighetsförsök 2017, rapporterar spanska medier, enligt TT/GP. Omröstningen sker efter en utdragen förhandling mellan styrande socialdemokratiska PSOE och det katalanska separatistpartiet Junts. Löftet om amnesti var ett av Junts krav för att släppa igenom PSOE-ledaren Pedro Sánchez som premiärminister efter landets parlamentsval i juli 2023.

EU-miljoner till alltmer laglöst Haiti

EU sällar sig till bland andra USA och Kanada och utlovar nödhjälp i miljonklassen till våldsdrabbade Haiti. EU:s bidrag till humanitära organisationer verksamma i Haiti motsvarar drygt 220 miljoner svenska kronor, enligt TT/Aftonbladet.

Världsunik EU-lag ska reglera AI

EU-parlamentet röstade på onsdagen igenom en världsunik AI-lag. Artificiell intelligens ska nu delas in i fyra riskklasser – viss AI förbjuds helt då det anses hota de mänskliga rättigheterna, enligt SVT.

Proukrainska förband till anfall i Ryssland

Proukrainska frivilligförband har gått till anfall i ryska gränsregioner och uppmanar civila i storstäderna att fly. Militärexperten Jörgen Elfving tror att de vill skicka en signal till Vladimir Putin inför valet, skriver SvD.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

EU-valkompassen 2024

Nyfiken eller osäker inför EU-valet?

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret