Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 27 februari

Scholz säger nej till att skicka kryssningsrobot till Ukraina

Den tyske förbundskanslerns Olaf Scholz säger ännu en gång nej till att leverera kryssningsroboten Taurus till Ukraina, rapporterar Ekot. Den svensktysktillverkade roboten är något som Ukraina länge önskat sig och flera tyska politiker krävt att Tyskland ska skicka.

Bakslag för Meloni i spurt på Sardinien

Ett maktskifte på Sardinien utgör ett första bakslag för Giorgia Melonis regeringsunderlag i Italien. I valet av regional president på Sardinien segrar den vänsterlutande koalitionen med liten marginal – vilket innebär ett maktskifte, skriver TT/GP.

Österrikes förre regeringschef Kurz döms för mened

En domstol i Wien dömde på fredagen i förra veckan den kristdemokratiske tidigare förbundskanslern i Österrike Sebastian Kurz för mened och åtta månaders villkorligt fängelse, rapporterar Reuters. Domstolen anser att Kurz ljugit när han 2020 vittnade i en parlamentarisk undersökningskommitté om sin kännedom om utnämningar av chefer för det nybildade statliga holdingbolaget OBAG. Sebastian Kurz har överklagat domen.

Allt mer förnybart i uppvärmning och nedkylning – Sverige i topp

En fjärdedel av all uppvärmning och nedkylning av byggnader kom från förnybara energikällor under 2022, enligt Eurostat. Det är mer än en fördubbling jämfört med 2004, det första året det finns uppgifter för. I topp med 69 procent förnybart i byggnaders uppvärmning och nedkylning fanns Sverige, främst tack vare användning av biomassa och värmepumpar. Det är en 50-procentig ökning jämfört med 2005.

Bondeprotester i Europa får gehör

Med hundratals protesterande bönder utanför fönstret beslutade under måndagen EU-ländernas jordbruksministrar om att ge lantbrukarna vissa lättnader. Bland annat har ett förslag om hållbar användning av bekämpningsmedel dragits tillbaka och lantbrukarna har garanterats ytterligare skyddsåtgärder när handelsavtalet med Ukraina ska omförhandlas.

Under mötet diskuterade även ministrarna om vissa av de obligatoriska reglerna som bönderna måste följa för att få EU-stöd istället skulle bli frivilliga och vilka mer långsiktiga åtgärder som kan vidtas, som hur man kan minska den administrativa bördan och göra regelverket mer flexibelt. Allt detta, utan att tumma på klimatarbetet, poängterade den belgiska jordbruksministern David Clarinval.

Uppgifter: Fångutväxling var på gång strax innan Navalnyjs död

Medarbetare till den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj säger att en fångutväxling var på gång – strax före hans död, enligt Ekot. Enligt Maria Pevtjich, en av Navalnyjs närmaste medarbetare, skulle Ryssland få hem den i Tyskland livstidsdömde FSB-agenten Vadim Krasikov i utbyte mot Navalnyj och två fängslade amerikanska medborgare. Uppgifterna har inte bekräftats av andra källor men det har sedan i höstas förekommit medieuppgifter om att så skulle kunna ske.

Rysk medborgare fotade militärobjekt – utvisas

Polisen i norska Finnmark har bötfällt och utvisat en rysk medborgare för att ha fotograferat ett militärt objekt, skriver TT/GP. Mannen, som är i 40-årsåldern, har själv erkänt att han fotograferat det militära objektet och accepterat bötfällningen, uppger den norska polisen.

Danmark lägger ner Nord Stream-utredningen

Danmark läggs nu utredningen av sprängningarna vid gasledningarna Nord Stream 1 och 2 ned, precis som Sverige har gjort tidigare. De danska myndigheternas slutsats av utredningen är att det handlar om avsiktligt sabotage, men det bedöms samtidigt inte finnas det underlag som krävs för att lagföra saken, uppger Ekot.

Armenien och Azerbajdzjan i samtal

Armenien och Azerbajdzjan ska hålla fredssamtal i Tyskland i veckan, meddelar armeniska utrikesdepartementet, enligt SVT. I september gick Azerbajdzjan in i det omstridda området Nagorno-Karabach som ligger inom landets gränser men styrts som utbrytarrepublik. Självstyret upplöstes och över 100 000 personer fördrevs till Armenien.

Notiser 26 februari

Två svenskar bland mest inflytelserika EU-parlamentariker

Alice Bah Kuhnke (MP) är Sveriges mest inflytelserika EU-parlamentariker. Det visar EUmatix ranking över parlamentets 100 mest inflytelserika politiker 2023. Bah Kuhnke hamnar på plats 38 och den enda andra svensken med på listan är Tomas Tobé (M), på plats 89.

Undersökningen väger samman politikernas ledarpositioner, lagstiftningsarbete, politiska nätverk, kommittémedlemskap och röstbeteende och ger dem en poäng mellan 0-100, där 100 är det högsta. Genomsnittet för Sveriges 21 ledamöter är 20,9 poäng, vilket ger svenska politiker ungefär lika mycket inflytande som de ungerska, och är flera poäng längre än både Danmark, 26,9, och Finland, 34,3.

Snålt Frankrike håller europeiskt stormöte om Ukrainahjälp

Utrikesminister Tobias Billström (M) representerar Sverige på måndagens franska toppmöte om hur man ska gå vidare med stödet till Ukraina. Stödviljan i Europa har enligt Kielinstitutet hittills varierat stort där länder som Estland och Danmark toppar med totalstöd på över 3 procent av BNP medan Frankrikes och Italiens stödnivå ligger långt under 1 procent av ländernas BNP. 

Expert: Europa måste dubblera Ukrainastöd för att ersätta USA

USA:s stöd till Ukraina är pausat för tillfället, eftersom  republikaner i kongressen har stoppat stödet. Det sätter fokus på Europas möjligheter att stödja Ukraina med ytterligare vapen och ammunition. Men för att kompensera för det amerikanska bortfallet skulle Europa behöva fördubbla sitt stöd, säger Anna Wieslander är Nordeuropachef vid Atlantic Council, rapporterar Ekot.

Sist ut – i dag väntas Ungern ge Sverige grönt ljus

Det har tagit sin tid, men sent på måndagseftermiddag röstar det ungerska parlamentet om den svenska Natoansökan. Motståndet mot Sverige har varit högljutt, men nu väntas ett klart ja, rapporterar TT/SvD.

Här är kostnaderna för Sveriges Natomedlemskap

Att vara medlem i Nato skulle kosta Sverige ungefär en halv miljard kronor per år i Natoavgift. Men den stora kostnaden ligger i att leva upp till regeln att lägga minst 2 procent av sin bruttonationalprodukt på försvarsutgifter. I år får försvaret 119 miljarder kronor, vilket motsvarar 2 procent av BNP, enligt Natos sätt att räkna, rapporterar SVT.

Säpo: Ryskt spionage kan ändras när Sverige går med i Nato

När Sverige blir medlem i Nato kan det leda till att Rysslands spionage förändras och går in i en ny fas, enligt Säkerhetspolisen, rapporterar  Ekot. ”

– Vi ser möjligen att det kommer finnas ett förändrat ryskt intresse för Sverige med ett Natomedlemskap beroende på vilken roll Sverige får, säger Daniel Stenling, chef för kontraspionaget på Säpo. Enligt Säpo bedriver Ryssland redan nu en omfattande underrättelseverksamhet i Sverige.

 

Trycket ökar på regeringen att skicka Jas till Ukraina

På måndagen väntas Ungerns parlament rösta igenom Sveriges Natoansökan. Efter det måste beslut om att skicka Jas Gripen till Ukraina fattas omedelbart, anser Centerledaren Muharrem Demirok. Liknande krav framförs av Socialdemokraterna.

– Jag förväntar mig att vi redan på tisdag får en inbjudan från statsministern kring en bred samling för Gripen till Ukraina, säger Demirok till TT/SvD.

Paasikivi skeptisk till Zelenskyjs dödssiffra: Lägre än beräknat

Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, uppgav på söndagen att 31 000 ukrainska soldater hittills har stupat sedan Rysslands fullskaliga invasion av landet påbörjades, rapporterar Ekot. Enligt Joakim Paasikivi, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan, är Zelenskyjs siffra lägre än de som framkommit i flera bedömningar.

– Jag har svårt att sätta oerhört stor tilltro till officiella siffror, säger han.

Därför startar EU utredning mot Tiktok

EU ska utreda om Tiktoks ägare, kinesiska Bytedance, bryter mot förordningen om digitala tjänster, som bland annat ska skydda minderåriga på nätet. Straffet kan bli en bötessumma på upp till sex procent av bolagets globala omsättning, rapporterar Reuters, uppger SVT.

Traktorerna tillbaka i Bryssel för att tvinga fram nya EU-regler

Stora demonstrationer är utlovade när EU-ländernas jordbruksministrar samlas under måndagen för att diskutera vad man kan göra för att förenkla jordbrukarnas situation, rapporterar GP/TT. EU försöker kontra med enklare regler och minskad kontroll.

Oppositionen inlåst när diktatorn höll riggat val

På söndagen hölls ett riggat parlamentsval i diktaturens Belarus. Inga regimkritiska krafter var tillåtna och utländska observatörer inte välkomna. Valet syftade enbart till att befästa Lukasjenkos järngrepp om makten, skrev den mellanstatliga demokratiorganisationen Idea i ett uttalande, rapporterar SVT.

Notiser 23 februari

Polska reformambitioner frigör 137 miljarder i EU-stöd

Efter att den nya breda mittenregeringen tillträtt i Polen har de lovat att återställa demokrati och rättsstat i landet, en politik som fått omvärldens gillande. På fredagen meddelade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på besök i Polen att kommissionen i nästa vecka, som ett svar på den nya polska inriktningen, ska besluta att frigöra 137 miljarder euro i frysta EU-bidrag till Polen.

– Detta är goda nyheter för det polska folket och för Europa, sade Ursula von der Leyen.

EU-länder får bakläxa i klimatarbetet

EU-kommissionen uppmanade på fredagen Belgien, Irland och Lettland att öka sina planerade klimatåtgärder för att klara unionens gemensamma klimatmål till 2030. Bakläxan är en del i kommissionens pågående arbete med att utvärdera alla medlemsländers nationella åtgärder för att få ned klimatutsläppen. Österrike och Polen tas samtidigt i örat för att de ännu inte skickat in sin utkast till klimatplaner vilket skulle skett senast den 30 juni 2023. Enligt kommissionens analys från i julas är de samlade åtgärderna som medlemsländerna föreslagit inte tillräckliga för att klara 2030-målet om att minska utsläppen med minst 55 procent.

Tjeckien samlar in pengar för snabbleverans av granater till Ukraina

Enligt Tjeckiens president Petr Pavel har landet hittat en icke namngiven tillverkare utanför EU som inom några veckor kan leverera “en halv miljon skott på 155 mm och ytterligare 300 000 skott av 122 mm kaliber” till Ukraina, rapporterar Financial Times. Problemet är finansieringen och Tjeckien vill att flera länder är med och delar kostnaden på cirka 1,5 miljard dollar. EU har pengarna men betalning blockeras av Frankrike och Grekland som av olika skäl inte vill köpa ammunition utanför EU. Enligt analytiker skulle Ukraina behöva 75 000-90 000 artillerigranater i månaden för att hålla ryssarna stången medan en offensiv skulle kräva mer än det dubbla antalet granater.

500 nya namn på USA:s sanktionslista mot Ryssland

USA utfärdar sanktioner mot ytterligare 500 aktörer som är kopplade till Rysslands anfallskrig mot Ukraina, uppger Yle. Enligt en källa som nyhetsbyrån AFP talat med är de nya sanktionerna ett försök att komma åt det ryska krigsmaskineriet. Det ska handla om det största sanktionspaketet sedan Ryssland attackerade Ukraina för två år sedan.

Macron bjuder in europeiska ledare till samtal om Ukraina

Frankrikes president Emmanuel Macron har bjudit in europeiska ledare till Paris nästa vecka för att diskutera förslag för att hjälpa det krigshärjade Ukraina, sade Polens president Andrzej Duda på torsdagen, enligt Bloomberg. Europa står under allt hårdare press att ställa upp när den ryska invasionen går in på sitt tredje år och bristen på ammunition har gjort att Kiev-styrkorna har blivit alltmer underlägsna.

Linus Glanzelius ny svensk EU-parlamentariker

Socialdemokraten Linus Glanzelius ersätter den nyligen bortgångne EU-parlamentarikern Erik Bergkvist. 33-åringen från Göteborg väntas godkännas som ledamot under nästa veckas plenarsession i Strasbourg, uppger Socialdemokraterna. Linus Glanzelius väntas ta över Erik Bergkvists samtliga tidigare uppdrag och tillträder därmed bland annat som ordinarie ledamot i transportutskottet och regionala utvecklingsutskottet och ersättare i industri- och energiutskottet.

– Jag kommer göra mitt yttersta för att stå upp för svenska folkets intressen i EU, skydda hushållens ekonomi och värna om vår gemensamma säkerhet, säger Linus Glanzelius i ett uttalande på fredagen.

Sverige skickar militär personal till EU-insats i Röda havet

Sverige kommer att skicka militär personal till en EU-insats i Röda havet, säger försvarsminister Pål Jonson till TT. Försvarsmakten säger till Ekot att upp till tio stabsofficerare kommer att skickas skyndsamt. Inga fartyg är aktuella i det här läget.

Grönt ljus för unikt migrantavtal mellan Italien och Albanien

Albaniens parlament har godkänt ett avtal som gör det möjligt för Italien att transportera dit asylsökare som räddats ur Medelhavet på väg till Italien, rapporterar Ekot. De som får bifall på sin asylansökan får sen komma till Italien, medan de som får avslag deporteras.

EU:s antipenningtvättmyndighet till Frankfurt

EU-länderna och EU-parlamentet enades på torsdagen att EU:s myndighet för bekämpning av penningtvätt och av terrorismfinansiering, AMLA, ska få sitt säte i tyska Frankfurt. I staden ligger sedan tidigare Europeiska centralbanken, ECB, liksom den europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten.

Ryssar som hedrade Navalnyj kallas in till militärtjänst

Från Sankt Petersburg rapporteras att flera av dem som lade ner blommor till minne av den ryska oppositionsledaren Aleksej Navalnyj, tilldelades en inkallelseorder i samband med att de greps, skriver Yle.

EU-sanktioner ryska påverkanskampanjer i Moldavien

En paramilitär grupp, en rysk FSB-chef och två mediechefer straffas när EU-länderna förstärker sina sanktioner kring ryska påverkanskampanjer i Moldavien.

– Det görs allvarliga, utökade och fortsatta försök att destabilisera landet. Dagens listningar skickar ännu en viktig politisk signal om EU:s orubbliga stöd till Moldavien, skriver EU:s utrikeschef Josep Borrell i ett uttalande, rapporterar  TT/SvD.

Avtal om informationsutbyte ska signeras av EU och Storbritannien

I dag fredag kommer Storbritannien och EU skriva under ett gemensamt avtal om informationsutbyte gällande organiserade ligor som misstänks för människosmuggling, rapporterar Reuters/Ekot. Avtalet är ännu ett steg mot ett tätare samarbete mellan parterna efter Brexit. Förutom informationsutbyte ska man också samarbeta kring exempelvis utbildning och tekniska hjälpmedel vars syfte är att motarbeta irreguljär migration, enligt den brittiska regeringen.

Dubbla blodiga attacker mot ryska träningsläger

I dagarna har Ukraina utfört två attacker mot ryska träningsläger i Cherson och Donetsk med ovanligt många offer som följd. Uppskattningar gör gällande att omkring 120 ryssar dödats eller skadats.

– Att samla personal i större antal inom räckvidden för motståndarens artilleri eller Himars är synnerligen klantigt, säger Jörgen Elfving, tidigare överstelöjtnant, till SVT.

Vågor av transportstrejker utlysta i Tyskland

Tysklands stora fackförbund Verdi utlyser punktstrejker inom landets allmänna transportsektor. Syftet med strejken är att få gehör för minskad arbetstid, utökad semester och andra  villkor. Omkring 90 000 anställda tas ut i strejken som pågår i omgångar mellan 26 februari och 2 mars, uppger TT/SvD

Kripos: Svenska gäng allvarligt hot mot Norge

Norska rikskriminalpolisen, Kripos, pekar i en ny rapport ut fem allvarliga hot mot rikets säkerhet, däribland svenska kriminella nätverk, rapporterar NRK/TT/SvD.

– Vi ser att det finns en allvarlig situation där Norge kan bli ett transitland för narkotika, och att både polisen, Tullverket och andra samhällsaktörer måste samarbeta och arbeta målmedvetet för att motverka denna utveckling, säger Eivind Borge, chef för utredningsavdelningen på Kripos.

Notiser 22 februari

Danskt tioårigt miljardavtal med Ukrainastöd

Säkerhetsavtalet gäller ett bredare ekonomiskt stöd där en Ukrainafond har öronmärkt över 69 miljarder danska kronor – motsvarande omkring 103 miljarder svenska kronor till insatser, skriver TT/GP. Det danska stödet ska gå till bland annat till understöd av reformarbete i Ukraina samt återuppbyggnad av staden Mykolajiv.

Kristerssons besök förvånar oppositionen i Ungern

Ulf Kristerssons besök i Budapest på fredag förvånar den politiska oppositionen i Ungern.

– Det är aldrig meningsfullt att bygga en relation på utpressning, säger Ágnes Vadai, försvarsansvarig i landets demokratiska koalition, till SvD.

Kristersson mycket angelägen att svensk försvarsindustri får bidra i EU

Statsminister Ulf Kristersson (M) besöker i dag torsdag EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel i Bryssel. På dagordningen för mötet med von der Leyen står bland annat stödet till Ukraina och samtal inför den kommande EU-strategin om försvarsindustrin där kommissionsordföranden lyfte fram Sveriges "starka försvarsindustriella bas".

– Och eftersom vi anser att vi har vissa tillgångar i Sverige är vi mycket angelägna om att kunna bidra med så mycket som möjligt men också vara till nytta för fler länder än Sverige, sade Ulf Kristersson i en kort presentation av mötet.

Förnybart viktigast för el i EU – Sverige i topp

Förnybara energikällor stod under 2022 för 41 procent av bruttoelförbrukningen i EU-länderna, visar siffror från Eurostat. Det är en betydligt större andel än el från kärnkraft (22 procent), gas (20 procent) och kol (17 procent). I Sverige utgjordes den förbrukade elen till 83 procent av energi från förnybart. Andelen förnybart i elproduktionen i EU och Sverige har stadigt ökat från 2004, det första året det finns uppgifter för, då andelen i EU var 16 procent och i Sverige 51 procent.

von der Leyen villkorar samarbete med ytterhögerpartier

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sade på onsdagen att hon är öppen för att samarbeta med partier i den nationalkonservativa partigruppen ECR där bland annat Sverigedemokraterna sitter efter årets EU-val, skriver Politico. Ett sådant samarbete skulle dock villkoras med att partierna står upp för demokrati, försvarar EU:s värden, står fast vid rättsstatens principer, stöder Ukraina och motarbetar Putins försök att splittra Europa.

Biden banar väg för Mark Rutte att leda Nato

USA:s president Joe Biden stöder den nederländske premiärministern Mark Rutte att bli nästa generalsekreterare för Nato, sade en amerikansk tjänsteman på onsdagen, rapporterar Politico. Bidens stöd kommer sannolikt att få fler allierade att gå ombord på Ruttes nominering, enligt tidningen.

Intensiv tysk debatt om vapenleveranser till Ukraina

Flera förbundsdagsledamöter från regeringspartierna de Gröna och FDP ihop med oppositionen kräver exempelvis att Tyskland även skickar den kraftfulla kryssningsroboten Taurus, rapporterar Ekot. Förbundskansler Scholz är dock än så länge emot att skicka Taurus till Ukraina, enligt tyska mediers uppgifter är han orolig för att kriget då kan sprida sig.

Nya EU-sanktioner slår mot kinesiska och turkiska företag

EU har enats om ytterligare sanktioner mot Ryssland. Denna gång riktas de även mot mellanhänder i Kina och Turkiet, som bistår Ryssland med komponenter till drönare, skriver DN.

Tyska regeringen sänker tillväxtprognos

Den tyska regeringen sänker landets tillväxtprognos för 2024 rejält, från 1,3 procent till 0,2 procent, nästa år 2025 tror man på en tillväxt på en procent, enligt Ekot. Ekonomiministern Robert Habeck skyller problemen på en sviktande världshandel som påverkar den exportorienterade tyska ekonomin mycket negativt.

Antisemitism i Danmark slår rekord

Under förra året registrerades totalt 121 antisemitiska incidenter i Danmark, rapporterar Berlingske med hänvisning till organisationen Det judiska samfundet, enligt TT/SvD. Det är det högsta antalet sedan man började sammanställ denna statistik 2012. Bland incidenterna räknas allt från hot och vandalism till antisemitiska yttringar mot judar i Danmark.

Razzia i Italien mot personer med koppling till Brysselterroristen

I Italien har polis genomfört flera räder i jakten på 18 personer som misstänks ha kopplingar till Brysselterroristen som dödade två svenska fotbollsfans i Bryssel i oktober i fjol, reporterar nyhetsbyrån Reuters/Ekot. Polisen ska ha genomsökt personernas hem. Personerna, som har nordafrikanskt usprung, misstänks ha haft kontakt med Lassoued online.

Förslag om droger – het EU-debatt väntar

Legalisera marijuana för medicinskt bruk i hela EU – och satsa på cannabisforskning. Det är två krav som EU-kommissionen i Bryssel lovat att ta en titt på, skriver SvD. Bakom initiativet finns  aktivister från hela EU, som en tysk hampaförening, en italiensk demokratirörelse och enskilda, välkända narkotikapolitikdebattörer från Polen, Nederländerna, Irland, Spanien och andra EU-länder.

Danmark och Sverige uppmanar Bryssel att agera mot Storbritannien i fisketvist

Storbritannien har meddelat att man av miljöskäl förbjuder fångst av tobis vid Doggers bankar i Nordsjön. Detta har väckt upprördhet bland danska och svenska fiskare som fångar tobis för användning som grisfoder och vid framställning av fiskolja, rapporterar FT. Danmark och Sverige leder kraven på att EU nu ska vidta åtgärder mot Storbritannien i fisketvisten.

Notiser 21 februari

Ungern bötfäller den politiska oppositionen – försvårar deras valkampanj

De sex oppositionspartier, från vänster till höger, som utmanade högerpopulisten premiärminister Viktor Orbán i 2022 års parlamentsval, straffades på tisdagen för “olaglig finansiering” att betala böter på motsvarande drygt 14 miljoner kronor, rapporterar nyhetsbryrån Bloomberg. Beloppet är betydande och uppgår till så mycket som hälften av vissa partiers offentliga finansiering. Dessutom står oppositionen inför en skatteutredning som kan leda till ännu högre straff.

– Beslutet är menat att göra partiernas liv omöjliga, sade Ungerns socialistparti i ett uttalande som syftar på kommande EU-val och lokalval.

Lagen om så kallad olaglig utländsk finansiering bryter mot flera grundläggande regler för demokrati och rättsstat påpekar både EU-kommissionen och Europarådet för mänskliga rättigheter.

– Lagen riskerar att allvarligt skada demokratin i Ungern, sade kommissionens talesperson Anitta Hipper tidigare i februari i samband med att EU-kommissionen inlett en formell process mot Ungern i frågan.  

EU-parlamentarikers telefoner hackade – övervakningsprogram upptäckt

Flera medlemmar och personal i EU-parlamentets underkommitté för säkerhet och försvar har fått sina telefoner hackade med påträngande övervakningsprogram, säger institutionen i ett internt mejl, rapporterar Politico. Under onsdagen ombads Europaparlamentarikerna i försvarsutskottet att lämna in sina telefoner för att få dem kontrollerade för spionprogram. På två av enheterna hittades spår av hacking.

EU-parlamentarikern Erik Bergkvist har avlidit

Socialdemokraten och Europaparlamentarikern Erik Bergkvist från Umeå har avlidit. I november förra året berättade Bergkvist att han drabbats av lungcancer och på tisdagen avled han, rapporterar SVT. Erik Bergkvist blev 58 år.

Renare luft ska rädda tusentals européer

Flera hundra tusen människor antas dö varje år i EU på grund av luftföroreningar. Nu har Europaparlamentet och rådet informellt enats om en ny lag som ska minska utsläppen och säkerställa luftkvaliteten. Framförallt går överenskommelsen ut på att halvera gränsvärdet för de två föroreningarna som har störst påverkan på människors hälsa, kvävedioxid och svaveldioxid, innan 2030.

Säpo: Ryssland, Kina och Iran största hoten mot Sverige

I en rapport varnar Säpo på onsdagen för att de största hoten mot Sverige  att framför allt Ryssland, men även Kina och Iran som de länder som bedriver säkerhetshotande verksamhet mot Sverige, rapporterar SVT. Man uppger även att de tre länderna till viss del samverkar med varandra.

EU uppdaterar sin svarta lisa över skatteparadis – 12 länder kvar

Under tisdagen tog rådet bort Bahamas, Belize, Seychellerna och Turks- och Caicosöarna från förteckningen över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner på skatteområdet, alltså så kallade skatteparadis. Kvar på listan är Panama, Fiji,  Ryssland och nio andra länder.

Polska bönders prostester irriterar Ukraina – kräver åtgärder

Protester från polska bönder väckte ilska i grannlandet Ukraina under tisdagen, rapporterar Euractiv. Ukrania uppmanade EU-kommissionen att vidta åtgärder efter att demonstranter blockerade gränsen för att stoppa att ukrainska transporter med spannmål . Polen stöder Ukraina i dess kamp för att avvärja den ryska invasionen, men bönderna klagar på att EU:s frihandelsavtal med Ukraina leder till orättvis konkurrens.

Rådet enat om slutligt utformning för jämställdhetsorgan i EU

Under tisdagen enades rådet om att stärka rollen för jämställdhetsorganen i  EU. Syftet är att motverka diskriminering på grund av kön, ras eller etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder eller sexuell läggning. Innan de nya reglerna kan träda i kraft måste Europaparlamentet godkänna dem.

Klyftan mellan stad och landsbygd överbryggades inte av EU:s politik

EU:s sammanhållningspolitik har inte visat sig tillräckligt effektiv för att ta itu med den ökande klyftan mellan städer och regioner, rapporterar EUobserver. Den har snarare stärkt euroskeptiska partier.

Klimatministern kallas till riksdagen för att förklara osannolik handlingsplan

En granskning som DN gjort av regeringens nya klimathandlingsplan, för att nå EU:s klimatmål, visar att scenarierna för att nå minskade utsläpp bygger på höjd reduktionsplikt. Det går tvärs emot den politik som regeringen nu driver, vilket lett till att tre interpellationer lämnats in med bergäran att klimatminister Romina Pourmokhtari kommer till riksdagen och förklarar sig. 

Förnyad kritik mot Sverige: ge samerna inflytande

Sverige pressas från två olika håll vad gäller gruvnäringen, rapporterar DN. Å ena sidan pressar EU på för att Sverige ska börja utvinna mer sällsynta jordartsmetaller. Å andra sidan har Europarådets i veckan presenterat en rapport  som pekar på att Sverige brister i att ge samer inflytande över exploatering av traditionellt samisk mark. 

Rysslandkännare: Julija Navalnaja kan bli oppositionens nya ledare

Att Julija Navalnaja träder fram med skarpa budskap i media skickar signaler om att hon är beredd att axla makens mantel,  påpekade Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, till SVT. I ett tal uppmanade hon oppositionens anhängare att ”fortsätta slåss mot Kreml med ännu mer raseri än förut”. 

– Julija Navalnaja kan bli den symboliska samlingspunkten som de som vill sträva mot öppet pluralistiskt Ryssland kan samlas kring, sade Stefan Ingvarsson.

När Aleksej Navalnyjs änka besökte EU:s ministerråd på måndagen uppmanade hon även EU att göra mer för att komma åt kretsen kring Putin, rapporterar Yle.

Politisk fånge död i fängelse i Belarus

En belarusisk aktivist, dömd till fängelse för att ha förtalat landets diktator Aleksandr Lukasjenko, har dött i fängelset, rapporterar GP/TT. Dödsorsaken har inte meddelats, men oppositionsledaren Svetlana Tichanovskaja anklagar de belarusiska myndigheterna för hans död.

Majoriteten av ukrainare på flykt vill återvända

En majoritet av de miljoner ukrainare som är på flykt både i andra länder och i hemlandet vill fortfarande återvända hem någon dag. Det visar en undersökning som FN:s flyktingorgan UNHCR gjort, rapporterar Ekot. Totalt har nästan 6,5 miljoner ukrainare flytt till andra länder på grund av kriget, och 65 procent av dom vill återvända. 

 
Notiser 20 februari

Svensk-ungerskt toppmöte inför Natoomröstning

Regeringen meddelar att statsminister Ulf Kristersson på fredag ska resa till Budapest på inbjudan av premiärminister Viktor Orbán. På mötet ska de prata om säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete mellan Ungern och Sverige, förberedelser inför Ungerns kommande EU-ordförandeskap och EU:s strategiska agenda, anger regeringen.

Det ungerska parlamentet väntas där efter som sista Natoland ratificera Sveriges Natoansökan på måndag nästa vecka.

Under måndagen kom uppgifter att Sverige och Ungern snart kommer tillkännage en överenskommelse om ett ”storskaligt militär- och försvarsindustrikontrakt”. 

Företrädare för regeringspartiet Fidesz har tidigare sagt att de inte kommer godkänna Sveriges inträde i Nato förrän den svenska statsministern besökt Ungern.

Kristersson till Bryssel: försvar och sanktioner på dagordningen

På torsdag reser statsminister Ulf Kristersson (M) till Bryssel för att träffa EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Europeiska rådets ordförande Charles Michel för att bland annat diskutera europeiskt samarbete på försvarsområdet och sanktioner mot Ryssland med anledning av oppositionspolitikern Aleksandr Navalnyjs död.

Sverige sneglar på Polen i kampen mot gängen

Polen ligger ”ett par decennier” före Sverige i kampen mot den organiserade brottsligheten. Det säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) som har rest till Warszawa för att lära sig mer.

– De har med offensiva verktyg lyckats trycka tillbaka brottsligheten, säger Strömmer till TT/SvD.

Polen var ett av Europas otryggaste länder på 1990-talet, men lyckades bryta den negativa utvecklingen och har nu blivit ett av Europas tryggaste.

Ryssland kraftsamlar – Zelenskyj: Extremt svårt

Situationen är extremt svår vid flera delar av frontlinjen, säger Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj, enligt TT/GP. Ryssland är tillbaka på offensiven i östra och södra Ukraina, och de ryska styrkorna tog kontrollen över staden Avdijivka i helgen. Det är landets största framsteg sedan Ryssland tog kontrollen över Bachmut i maj 2023.

Tusentals migranter väntar på att ta sig in i Finland via Ryssland

Finland sade på tisdagen att "tusentals" migranter från tredje land väntade på att korsa gränsen till sitt territorium från Ryssland. – Vi har information om att tusentals människor på den ryska sidan väntar på att få komma till Finland, sade inrikesminister Mari Rantanen vid en presskonferens och tillade att detta utgjorde "ett hot mot samhället", rapporterar Reuters.

Finland stängde alla gränsövergångar vid den 1 340 km långa gränsen mot Ryssland i slutet av förra året på grund av ett växande antal personer som saknade giltiga dokument för att resa in i EU.

Ungern och Kina fördjupar sitt samarbete

Ungern knyter närmare band med Kina. Förutom ökat ekonomiskt utbyte siktar de två länderna nu in sig på ett fördjupat säkerhetssamarbete, skriver DN. Förra helgen besökte Kinas minister för allmän säkerhet, Wang Xiaohong, Budapest för att ”fördjupa samarbetet ytterligare”. 

Länderna har redan en ekonomisk relation i och med att Kina är den största utländska investeraren i Ungern och det är i Ungern som den kinesiska telekomjätten Huawei har sitt största centrum utanför Kina. Ett bolag som EU-kommissionen pekat ut som en säkerhetsrisk och som Sverige har blockerat från utbyggnaden av 5G, av just säkerhetsskäl. 

Must: Ryssland snart tillbaka nära Sverige

Ryssland kommer så snart man kan bygga upp sin militära styrka i vårt närområde igen. Varningen kommer från den militära underrättelsetjänsten Must.

– Vi har inget andrum. Ryssland kommer att komma tillbaka, säger Must-chefen Thomas Nilsson, enligt TT/SvD.

Alla EU-länder utom Ungern kräver humanitär paus i Gaza

Alla EU-länder utom Ungern kräver gemensamt en ”omedelbar humanitär paus, som kan leda till ett hållbart eldupphör” i Gaza. Det säger EU:s utrikeschef Josep Borrell efter måndagens möte med EU:s utrikesministrar, rapporterar Ekot. Inte heller har man kunnat komma överens om sanktioner mot extremistiska israeliska bosättare.

EU startar utredning mot Tiktok

EU-kommissionen inleder en utredning mot Tiktok angående förmodade brott mot skydd av barn och unga, enligt TT/GP. Mer specifikt handlar det om att Tiktok brister när det kommer till saker som beroendeframkallande design, skärmtid och åldersverifiering. Detta under den digitala lagen DSA. Plattformen X är också föremål för utredning, med hänvisning till samma lag.

Avhoppad rysk helikopterpilot hittad ihjälskjuten i Spanien

Den ryska armépiloten Maksim Kuzminov, som flydde till Ukraina i augusti i fjol, har nu hittats död i Spanien. Efter sitt dramatiska avhopp ska han ha varit mordhotad av den ryska underrättelsetjänsten. Den ryska helikopterpiloten Maksim Kuzminov hittades i förra veckan död i ett garage i Spanien, ihjälskjuten med flera skott. Det rapporterar nyhetsbyrån Reuters/Yle.

Dödsfallen kan öka när heroinet sinar i Europa

Afghanistans produktion av vallmo har störtdykt och snart kan heroinbristen i Europa vara ett faktum. Ännu farligare substanser kan komma att ta dess plats.

– Det är en risk att vi kommer ur askan i elden, säger narkotikapolisen Lennart Karlsson, enligt TT/SvD.

Notiser 19 februari

Uppgifter: Sverige och Ungern överens om nytt försvarspaket

Enligt uppgifter till den ungerska nättidningen Index kan Sverige och Ungern snart tillkännage en överenskommelse om ett ”storskaligt militär- och försvarsindustrikontrakt”, skriver GP. Avtalet ska ha föregåtts av intensiva förhandlingar i flera veckors tid, enligt Index. Ungern är det enda Nato-landet som ännu inte ratificerat Sveriges medlemskap i försvarsalliansen.

Orbán: Kan ratificera Sveriges Nato-ansökan vid öppning

Ungerns premiärminister Viktor Orbán sade under på en pressträff på lördagen att landet kan ratificera den svenska Nato-ansökan när parlamentet öppnar den 26 februari.

– Vi har tagit viktiga steg tillsammans med den svenske statsministern för att återupprätta förtroendet, sade Orbán, enligt SVT.

Nytt EU-nej till regler i gigekonomin

EU-länderna kan fortsatt inte enas om nya regler för att avgöra vem som ska räknas som anställd eller inte i "gigekonomin", skriver TT/Tidningen Näringslivet. En första uppgörelse med EU-parlamentet från i december i fjol om det så kallade plattformsdirektivet fick snabbt nej efter missnöje från framför allt Frankrike, men även Tyskland och Sverige. Inte heller den nya uppgörelse som slöts i förra veckan kan nu godkännas. Det nya nejet innebär att förslaget riskerar att få vänta på sitt slutgodkännande till efter EU-valet i juni.

Sverige brister stort i elberedskap och bryter mot EU-lag

Sverige bryter mot en EU-lag genom att sakna grundläggande elberedskap vid kriser och krig, skriver DN. Det saknas fullständiga och godkända åtgärdsplaner för elnätskollapser – trots att dessa skulle vara på plats redan 2019. Nu kan snart Energimarknadsinspektionen, Ei, starta ett andra tillsynsärende  mot Svenska kraftnät.

Hedrade Navalnyj – över 150 döms till fängelse

Minst ett hundratal personer som gripits efter att ha hedrat den sannolikt, direkt eller indirekt, dödade oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har "dömts" till kortare fängelsestraff av ryska "domstolar", skriver TT/GP. Bara i S:t Petersburg har 154 personer dömts till upp till 14 dagars fängelse för att ha brutit mot landets hårda lagar mot protester utan tillstånd. Människorättsgrupper och oberoende medier har rapporterat om ett antal liknande fall i andra städer runt om i landet. Det var i fredags som beskedet kom att den 47-årige Puntinkritikern Aleksej Navalnyj plötsligt och oförklarligt dött i ett ökänt straffläger i Sibirien.

Julia Navalnaja deltar i EU:s utrikesministermöte i Bryssel i dag

Då EU:s utrikesråd möts i Bryssel på måndagen gästas de också av den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs änka, Julia Navalnaja, uppger Yle. Utrikesministrarna vill på så sätt hedra Navalnyjs minne. 

– Alexei Navalnyj gav sitt liv för demokratin i Ryssland. Hans offer skall inte vara förgäves, sade EU:s utrikeschef Josep Borrell till Politico.

Tysk vänster framåt på bekostnad av högerpopulister

Inför EU-valet ser Tysklands nya vänsterparti ut att skjuta i höjden på bekostnad av högerpopulisterna Alternativ för Tyskland, rapporterar Euractiv

Vänsterpartiet, Sahra Wagenknechts allians, BSW, bröt sig ut från den traditionella vänstern Die Linke i oktober och spås nu framgång. BSW kommer enligt nya opinionsundersökningar knipa sju mandat, men inte till på bekostnad av de andra vänsterpartierna, utan det högerpopulistiska Alternativ för Tyskland som tappar fyra mandat jämfört med prognoserna från januari.

Wagenknecht har en mer socialt konservativ och euroskeptisk ton än sitt gamla vänsterparti – en förändring som har gjort henne särskilt populär bland högerpopulistiska och konservativa väljare, påpekar statsvetare.

Skandalomsusad tidigare Frontexchef blir EU-kandidat för Nationell samling

Fabrice Leggeri, före detta chef för EU:s gräns- och kustbevakningsmyndighet Frontex, har gått med i det franska nationalistpartiet Nationell samling. Det uppger han för den franska tidningen Journal du Dimanche, enligt Omni. Leggeri blir partiets tredjenamn inför EU-valet i juni. Fabrice Leggeri tvingades 2022 att avgå  efter att byrån avslöjats med att hindra flyktingar söka asyl och hans sätt ett leda Frontex fick Europaparlamentet att upprepat uttala sitt direkta misstroende mot både Frontex och dess chef.

Ingves: Byt ut kronan mot euron

Sverige borde byta ut kronan mot euron, införa marknadshyror, slopa ränteavdragen och slå ihop Riksbanken med Finansinspektionen (FI). Det säger den tidigare riksbankschefen Stefan Ingves i en intervju med SvD Näringsliv.

– Om man inte är med i euron då är man de facto bara en halv medlem i EU, säger han till tidningen.

Kina erbjuder sig att stödja Ungern i säkerhetsfrågor

Kina erbjöd sig i förra veckan att stödja Ungern i frågor som rör allmän säkerhet under ett sällsynt möte med premiärminister Viktor Orbán, rapporterar Reuters. Kinas säkerhetsgaranti kommer samtidigt som Ungern, en rysk allierad, har arbetat för att minska sitt beroende av västländer under det senaste årtiondet under Orbán.

Varsel om ännu en tysk strejk

Det tyska fackförbundet Verdi har utlyst en drygt dygnslång strejk för cirka 25 000 medlemmar i markpersonalen på Tysklands sju största flygplatser i veckan, skriver TT/SvD. Över 100 000 passagerare kan påverkas av stridsåtgärden enligt flygbolaget Lufthansa, som planerar alternativa flygsträckningar.

Armeniens president varnar för fullskaligt krig med Azerbajdzjan

Efter att tre armeniska soldater dödats längs den upprustade gränsen med Azerbajdzjan varnar Armeniens president att grannlandet förbereder för ett fullskaligt krig, enligt SVT.

– Om inte sannolikt så är det åtminstone fullt möjligt, säger Jakob Hedenskog analytiker på Utrikespolitiska institutet.

Notiser 17 februari

Veckans ämne: EU:s sociala mål 2030

En del av EU-samarbetet går ut på att sätta upp frivilliga mål för att påverka olika samhällsproblem. Till exempel att minska fattigdomen och höjda sysselsättningen till 2030. Sverige uppnår redan EU-ländernas sex sociala mål utom ett, gissa vilket. Läs mer i veckans ämne.

Notiser 16 februari

KD:s EU-lista spikad: Teodorescu Måwe i topp

Kristdemokraternas extra partifullmäktige röstade i dag fastställde i dag fredag partiets lista inför EU-parlamentsvalet i juni. Toppnamn blev som väntat den nyblivna kristdemokraten Alice Teodorescu Måwe. Tvåa på listan blir Ella Kardemark. Europaportalen har samlat de svenska partiernas EU-valslistor här.

USA: Avdijivka riskerar att falla

Den ukrainska staden Avdijivka riskerar att falla och helt tas över av ryska trupper. Det säger Vita husets talesperson John Kirby, enligt Reuters. Samtidigt kommer uppgifter från ryskt håll att man gjort stora framsteg i staden efter månader av hårda strider, rapporterar SVT.

Zelenskyj till Berlin och Paris för att samla in krigsstöd

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj förväntas i dag fredag besöka Tyskland och Frankrike för att försöka få viktig militär hjälp och underteckna bilaterala säkerhetsåtaganden när kriget med Ryssland närmar sig sitt tredje år, skriver Reuters.

Förlängda regler i väntan på "chat control"

EU-kommissionens omstridda förslag om ökad kontroll på nätet för att bekämpa sexuella övergrepp mot barn har kört fast. Då är i stället medlemsländerna och EU-parlamentet nu överens om att förlänga tidigare undantagsregler, skriver TT/GP. Förlängningen – som föreslogs av EU-kommissionen i höstas – möjliggör en frivillig granskning i ytterligare två år, fram till april 2026.

Dadgostar (V) om EU-utträde: ”Kan aldrig utesluta något”

Vänsterpartiet har inte aktivt drivit frågan om ”swexit” på länge. Men om utvecklingen i EU går åt fel håll kan det ändras.

– Jag ser stora problem i unionen, säger Nooshi Dadgostar (V) i SVT:s 30 minuter. Samtidigt säger Dadgostar att internationellt samarbete är i grund bra och pekar bland annat på klimatpolitiken.

SD svänger igen – vill riva upp EU:s klimatsamarbete

Sverigedemokraterna vill se över EU:s stora lagstiftningspaket ”Fit for 55”, som ska kapa utsläppen med 55 procent fram till 2030. Klimatminister Romina Pourmokhtari (L) kallar utspelet för ”Swexit-fantasier”.

"Det är uppenbart att Charlie Weimers inte vill sätta Sverige först", skriver hon i en kommentar till SVT.

SD ville från början inte ställa sig bakom målet,  i november svängde man dock och ställde sig  bakom paketet. Nu har SD än en gång svängt  i frågan.

Klart: Samkönade äktenskap blir lagligt i Grekland

Det grekiska parlamentet röstade i går torsdag för att legalisera samkönade äktenskap, rapporterar Ekot. Landet blir därmed det första ortodoxa kristna landet i världen som gör samkönade äktenskap lagliga, trots kyrkans motstånd. Parlamentet sa också ja till adoptioner för regnbågsfamiljer.

SVT utsatt för ”väldigt sofistikerad” överbelastningsattack

SVT utsattes på torsdagen för en överbelastningsattack. Det bekräftar teknikchefen Adde Granberg för Ekot. SVT rapporterar att problemen ska ha börjat redan på onsdagskvällen, men att de tilltagit under torsdagsmorgonen och stundtals har nätverket legat helt nere.

EU-bor i snitt två år äldre senaste årtiondet

Den första januari 2023 var medianåldern i EU-länderna 44,5 år. Det är drygt två år mer än för tio år sedan, enligt statistik från Eurostat. Att medianåldern är 44,5 år innebär att det finns lika många i EU som är äldre än det som det finns som är yngre. Sverige var ett av endast två EU-länder där medianåldern sjönk något sedan 2013.

Notiser 15 februari

Lagarde avvisar snara räntesänkningar

Europeiska centralbankens chef Christine Lagarde avvisade på torsdagen spekulationer om att ECB inom kort väntas sänka de styrräntor man under fjolåret höjde i syfte att driva ned inflationen i euroländerna.

– Vi vill inte riskera att [vi sedan åter måste höja räntan] vilket skulle vara ett slöseri med allt vi har gjort och skulle leda till att vi måste vidta ännu fler åtgärder, sade Lagarde under en utfrågning i EU-parlamentets ekonomiutskott.

Sara Skyttedal lämnar Kristdemokraterna – blir politisk vilde i EU-parlamentet

EU-parlamentarikern Sara Skyttedal lämnar Kristdemokraterna. Hennes förtroende för partiledaren Ebba Busch är förbrukat. En gång var de nära vänner, men nu är sprickan total, rapporterar Expressen.

– Jag känner inte att jag litar på ett ord, säger Sara Skyttedal, som från i dag blir politisk vilde i EU-parlamentet.

Stoltenberg: EU kan inte ensamt försvara Europa

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg varnar EU för att ta kontinentens försvar helt och hållet i egna händer, rapporterar Reuters/Omni.

– EU kan inte ensamt försvara Europa. 80 procent av Natos försvarsutgifter kommer från Natoallierade utanför EU, säger han till nyhetsbyrån.

Träff mellan Orbán och Kristersson planeras i Ungern

Ungern vill inte släppa in Sverige i Nato utan ett svenskt statsministerbesök till landet. Utrikesminister Tobias Billström säger till Svenska Yle att man nu försöker hitta tid för ett sådant besök.

193 ryska propagandasajter avslöjade – "ett gift som kan kolonisera hjärnor"

193 ryska sajter sprider desinformation i väst – och avslöjas nu i en fransk rapport. Det kallas ”Portal Kombat” och är ett ryskt nätverk av desinformation, skriver SvD. Dess syfte är att sprida  propaganda från Kreml för att  påverka allmänhetens opinion i rysk riktning i flera västländer. EU:s utrikeschef Josep Borrell har konstaterat att ”fenomenet inte är en bomb som dödar, men ett gift som kan kolonisera hjärnor”.

Debatt om egna atomvapen i Tyskland efter Trumps utspel

I Tyskland har en debatt brutit ut om landet och EU behöver egna atomvapen för att kunna skydda sin egen säkerhet i framtiden, uppger Ekot. Debatten är bland annat en reaktion på Donald Trumps uttalande om att USA i framtiden kanske inte kommer hjälpa de Nato-länder som inte lever upp till det så kallade tvåprocentsmålet, däribland Tyskland. Bara 11 av 30 Natoländer uppfyller  inte tvåprocentsmålet.

Tyskland världens tredje största ekonomi – petar ner Japan

Tyskland  är nu världens tredje största ekonomi efter USA och Kina, meddelar Internationella valutafonden (IMF), rapporterar Yle.  En orsak  till Tyskland nya placering, förutom egen förtjänst, är att Japans ekonomi  minskade  under sista kvartalet 2023 för andra kvartalet i rad vilket är en teknisk definition på lågkonjunktur.

EU-utskott godkänner asyl- och migrationsuppgörelse

I december 2023 nådde medlemsländerna och EU-parlamentet en preliminär överenskommelse om hur unionens nya asyl- och migrationspolitik ska se ut. I går onsdag gav EU-parlamentets ansvariga utskott grönt ljus till åtta lagar som ingår i asyl- och migrationspakten. Medlemsländernas EU-ambassadörer gav i förra veckan sitt godkännande till uppgörelsen. Detta öppnar för formella godkännanden av hela EU-parlamentet och ministerrådet under våren.

Nytt Natocenter ska dra lärdomar från rysk krigföring och utbilda ukrainare

Natoländernas försvarsministrar enades på torsdagen att sätta upp ett nytt gemensamt center i polska Bydgoszcz för analys, träning och utbildning.

– Det kommer att göra det möjligt för Ukraina att dela med sig av lärdomar från Rysslands krig och det kommer att skapa en struktur för ukrainska styrkor att lära och öva tillsammans med sina allierade motsvarigheter, sade Natochefen Jens Stoltenberg efter torsdagens möte i Bryssel.

EU-länderna nära överenskommelse om nya sanktioner mot Ryssland

EU-länderna är nära att komma överens om ett trettonde paket med sanktioner mot Ryssland för dess invasion av Ukraina enligt EU-diplomater som förväntar sig att anta det före andra årsdagen av kriget, rapporterar Reuters. Det nya paketet kommer att innebära att nästan 200 företag och individer läggs till på listan, men inga nya sektorsspecifika åtgärder.

Wilders är öppen för minoritetsregering efter dödläge

Den nederländske valvinnaren Geert Wilders överväger ovanliga regeringsformer i ett försök att övervinna koalitionens dödläge efter två månaders förhandlingar som inte ledde någonstans.

– Jag föredrar en majoritetsregering, men en minoritetsregering under vissa förutsättningar, och andra alternativ som en utomparlamentarisk regering är också en möjlighet, sade Wilders under en debatt i parlamentet på onsdagen om de pågående regeringsförhandlingarna, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg.

Kinas utrikesminister till Europa

Kinas utrikesminister Wang Yi kommer på besök till Europa. Besöket inleds i Tyskland den 16 februari på den årliga säkerhetskonferensen i München där Wang Yi är en av talarna, uppger en talesperson för Kinas utrikesdepartement, enligt TT/GP. Efter München ska utrikesminister Wang Yi besöka Spanien och Frankrike.

Regeringen lyfter Irans misstänkta mordplaner inom EU

Efter Ekos avslöjande om att Iran 2021 misstänks ha planerat att mörda svenska judar, ska regeringen föra upp frågan om Irans agerande på agendan inom EU.

–Ja, det kommer vara viktigt att prata med dem om detta eftersom vi också har en relation mellan EU och Iran som innebär att många stater känner att det finns iransk verksamhet på deras territorier och att det är någonting som man ser allvarligt på, säger utrikesminister Tobias Billström (M) till Ekot.

Aktioner mot ukrainskt spannmål vid polska gränsen

Lantbrukare i Polen protesterar ånyo mot spannmålstransporter som kommer in i landet från Ukraina. Under veckan tog polska bönder över en lastbilstransport med spannmål från Ukraina och tippade av all spannmål på vägen, skriver Lantbruksnytt.

Ukraina: Ytterligare ett ryskt fartyg sänkt i Svarta havet

Ukraina har slagit ut ytterligare ett stort landstigningsfartyg – Tsezar Kunikov – i Svarta havet utanför Krim, uppger en talesperson för den ukrainska marinen, rapporterar Ekot. Enligt den ukrainska underrättelsetjänsten slogs fartyget ut av ukrainska specialtillverkade militära havsdrönare i dag under onsdagsförmiddagen.

Källor: Ryssland vill sätta kärnvapen i rymden

Ett allvarligt hot har riktats mot USA:s nationella säkerhet. Två källor uppger för ABC News att det handlar om att Ryssland vill placera kärnvapen i rymden, enligt SvD.

Ryssland tillbakavisar kärnvapenuppgifterna som ”fientlig fabricering”, rapporterar Ekot.

EU-kommissionen återkräver stöd för Öresundsbron

EU-kommissionen har slutfört sin utredning om de statliga garantier som Danmark och Sverige beviljat för byggandet av den fasta väg- och järnvägsförbindelsen över Öresund, och konstaterar att dessa inte utgör nytt statsstöd enligt EU:s regler. Dock har en del av Danmarks skatteincitament bedömts som oproportionerligt och oförenligt med EU:s regler, vilket kräver att Danmark återkräver dessa stöd inklusive räntor, skriver Järnvägsnyheter.

Ryssland "rasslar med sablarna" i Arktis

Ryssland höjer tonläget kring samarbetet i Arktiska rådet som redan står på paus på grund av kriget. Forskaren Svein Vigeland Rottem är förvånad. – Det är lite konstigt att man rasslar med sablarna, säger han, enligt TT/GP.

Notiser 14 februari

Pedofilskandal kan försena Ungerns Natoomröstning

Två av regeringspartiet Fidesz mest högprofilerade politiker har tvingats avgå sedan det avslöjats att en man som skyddat en pedofil benådats av president Katalin Novák, rapporterar Eurobserver.  Detta kan göra att Sveriges Natoansökan bortprioriteras under parlamentets nästa möte 21 februari. 

Id-kontrollerna vid svensk-danska gränsen väntas tillbaka

På torsdag denna vecka väntas riksdagen anta en lag som ger regeringen rätt att återinföra id-kontroller för de som reser från Danmark till Sverige med tåg, buss eller färja, utöver den gränskontroll som redan finns, rapporterar Ekot. Lagen ska stoppa resenärer utan giltig legitimation.

Infrastruktur för 1,6 biljoner kronor förstörd i Ukraina

En rapport från Kiev School of Economics har uppskattat att krigsskadorna på Ukrainas infrastruktur hittills har kostat ungefär 1,6 biljoner svenska kronor, rapporterar GP/TT. Den största delen står förstörda privata bostäder för, följt av ukrainska företag, energiförsörjning och jordbruk.

Biden: Välj Ukraina framför Trump och Putin

USA:s senat röstade igenom stödpaketet för Ukraina och Israel. Men i representanthuset ser det ut att stoppas – vilket Joe Biden åter reagerar kraftigt på, rapporterar SvD. Historien ”kommer att döma” de som väljer Vladimir Putin och Donald Trump framför demokratin, sade han på tisdagen.

Uppgifter: Nya handelsavtalet tros bli klart efter EU-valet

Flera EU-parlamentariker har uttalat sig och sagt att det är högst osannolikt att det hårt omtvistade frihandelsavtalet mellan EU och Mercosur-länderna, Brasilien, Argentina, Uruguay och Paraguay, blir klart innan EU-valet i juni, rapporterar Euractiv. I början av februari misslyckades den senaste förhandlingsrundan om det redan mycket försenade handelsavtalet. Frankrike har hittills vägrat att skriva under om inte Mercosur-länderna måste uppfylla samma miljöåtaganden som EU-länderna.

Nato: Ny chef "inom några månader"

Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg ska enligt planerna avgå den sista september, efter tio år på posten, rapporterar GP/TT.  Ambassadör Julianne Smith har nu uttalat sig och sagt att det "inom det första kvartalet i år" kommer bli klart vem som blir ny Natochef. Smith bekräftade även att Nederländernas avgående premiärminister Mark Rutte "har uttryckt sitt intresse" för jobbet.

Ryssland gjorde Sveriges hemvärn populärt

Sedan Rysslands  fullskaliga invasion av Ukraina 2022 har Sveriges hemvärn blivit så populärt bland unga att flera sökande måste avvisa, rapporterar Politico. År 2020 var medlemsantalet cirka 20 000, men 2022 ansökte 29 101 svenskar om att gå med, en ökning med 619 procent från ett genomsnittsår.

Finland begär tillbaka närmare 80 kranier från Sverige

Finland har lämnat in en formell begäran till Sverige om att återfå mänskliga kvarlevor som finns i förvar på Karolinska Institutet, rapporterar Ekot.  Det rör sig om ungefär 80 kranier. De flesta kranierna finns kvar från utgrävningar av gravar som gjordes år 1873.

Estlands premiärminister "efterlyst" i Ryssland

Estlands premiärminister Kaja Kallas, som uttryckt sig kritiskt mot Ryssland, är nu "efterlyst" av Ryssland, tillsammans med flera andra baltiska politiker, rapporterar SVT.

– Kreml hoppas att det här kommer att tysta mig och andra, men det kommer det inte. Jag kommer att fortsätta mitt starka stöd av Ukraina, säger Kallas i ett uttalande.

Notiser 13 februari

Bara 11 av 30 Natoländer uppfyller det militära budgetmålet

Det har blivit många upprörda politiska reaktioner i Europa på den amerikanske presidentkandidaten högerpopulisten Donald Trumps tal i lördags där han pekade ut Natoländer som inte uppfyller rekommendationen att lägga minst två procent av BNP på försvarsutgifter med orden att Ryssland kan ”göra vad fan de vill” med dessa länder. 

Enligt Natos egna beräkningar för 2023 är det bara 11 av 30 Natoländer som uppfyller budgetmålet om 2 procents försvarssatsningar per år. I toppen, förutom USA, ligger Polen 3,90 %, Grekland 3,49 % och Estland 2,73 % och i botten finns Luxemburg 0,72 %, Belgien 1,13 % och Spanien 1,26 %.  Frankrike ligger nära målet medan Tyskland och Italien är långt efter med 1,57 respektive 1,46 procent. Genomsnittet av Natoländernas försvarsbudgetar exklusive USA var 1,74 procent 2023.

Josep Borell till USA: Sluta skicka vapen till Israel

EU:s utrikeschef Josep Borrell uppmanade USA att sluta skicka vapen till Israel, med tanke på det växande antalet civila som dödas i Gaza, rapporterar Politico. Borell ska under ett ministerrådsmöte på måndagen ha sagt att om det internationella samfundet nu är så oroligt över dödssiffran, "kanske de måste tänka på tillhandahållandet av vapen” till Israel.

Räntan på ryska frysta tillgångar kan gå till Ukraina

EU:s ministerråd beslutade på måndagen att räntan på de ryska frysta tillgångarna som finns i europeiska banker ska kunna användas för att bygga upp krigsdrabbade Ukraina. De ryska tillgångarna på ungefär 260 miljarder euro frystes efter att landet invaderade Ukraina, men räntan tickar fortfarande på och beräknas skapa mervärde på mer än fyra miljarder euro per år, uppger Politico.  

Men innan räntepengarna i praktiken kan användas är ett nytt formellt beslut nödvändigt, meddelar rådet till Europaportalen. Det finns ännu inte något datum för när detta väntas ske.

Ryska ”glädjesiffror” för ekonomin ifrågasätts

Rysslands ekonomi växte mer än både eurozonen och USA förra året, enligt officiell statistik. Men siffran kan vara missvisade och bedömare spår en dyster framtid för den ryska krigsekonomin, rapporterar SvD.

Ukraina klarar inte skjuta ner alla drönarna

De ryska attackerna med drönare mot Ukraina pågår i stort sett hela tiden, rapporterar  SVT på plats i huvudstaden  Kiev. Det är upprepade vågor av attacker i luften, framförallt med drönare som Ryssland tycks ha ett obegränsat antal av. Ukraina klarar inte av att skjuta ner lika många drönare som tidigare.

Larmet från Ukraina: "Mer hjälp behövs"

När drönarna slår ner blir nöden i Ukraina tydlig, rapporterar TT/GP. Det utarmade luftvärnet klarar inte att skjuta ner lika många som tidigare. Och för de som drabbas på marken finns ingen hjälp att få.
– Människor känner sig övergivna, säger svenska läkaren och hjälparbetaren Elly Reinolds, som är på plats i Mykolajiv i södra Ukraina.

Greklands premiärminister väntas möta protesterande lantbrukare

Under tisdagen kommer Greklands premiärminister liberalkonservative Kyriakos Mitsotakis träffa representanter för grekiska lantbrukare som protesterat under veckor mot ökade kostnader och brist på åtgärder efter sommarens bränder och översvämningar, rapporterar Ekot. Under mötet antas Mitsotakis presentera ett åtgärdspaket med exempelvis skattelättnader och subventioner för förbrukningsmaterial för att stötta Greklands lantbrukare.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
Annons från EU-kommissionen
Annons från socialdemokraterna
Fackliga Brysselkontoret