Natos generalsekreterare Mark Rutte kommer i dag torsdag att varna Trump-administrationen mot att tvinga Ukraina till en fredsuppgörelse på Rysslands villkor, enligt Financial Times. Vid möten i Washington ska Rutte betona att en orättvis fred som blidkar Putin skulle öka hotet mot Europa.

– Huvudbudskapet är att få amerikanerna att förstå vad som står på spel, sade en Nato-diplomat till tidningen.

Besöket sker dagen efter att Trump kritiserat Ukrainas president Zelenskyj för att vägra kompromissa och acceptera USA:s erkännande av Rysslands ockupation av Krim.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen träffas i dag torsdag för att slutföra planer för ett nytt försvarsavtal, skriver Financial Times. Avtalet, som formellt presenteras den 19 maj, inkluderar även en förlängning av nuvarande fiskekvoter i brittiska vatten.

Överenskommelsen öppnar dörren för känsliga förhandlingar om ungdomsrörlighet, energisamarbete och minskade handelshinder för livsmedel och jordbruksprodukter.

Minst nio personer har dödats och över 60 skadats i en storskalig rysk attack mot Ukrainas huvudstad Kiev natten till torsdag, enligt TT/GP. Ryssland attackerade med både robotar och drönare.

Närmare 40 personer har förts till sjukhus, däribland sex barn. Även Ukrainas näst största stad Charkiv och Pavlohrad i Dnipropetrovsk drabbades av explosioner under natten.

Tysklands regering har reviderat ned sin tillväxtprognos för 2025 till noll procent, enligt Financial Times. Den tidigare prognosen låg på 0,3 procent. Beskedet kom i dag torsdag.

– Den tyska ekonomin står återigen inför stora utmaningar på grund av USA:s oförutsägbara handelspolitik, sade Robert Habeck, Tysklands avgående ekonomiminister.

Nedrevideringen kommer efter att USA:s president Donald Trump infört tullar mot EU. Tysklands exportberoende tillverkningsindustri väntas drabbas hårt. Landets ekonomi, Europas största, har redan krympt två år i rad. För 2026 spår regeringen dock en återhämtning med en tillväxt på en procent.

Sverige är mest jämställt bland EU-länderna inom forskning och innovation, enligt en ny rapport från EU-kommissionen. I den årliga rapporten "She Figures" får Sverige 87,6 poäng av 100 möjliga i ett nytt index utvecklat av forskare vid Göteborgs universitet.

Sveriges framgång förklaras med striktare jämställdhetslagar, god könsbalans i ledarskapspositioner och progressiva regler för föräldraledighet. Landet har också en hög andel kvinnliga forskare inom teknik och vetenskap.

EU-kommissionen har svartlistat flera lobbygrupper med kopplingar till den kinesiska teknikjätten Huawei, enligt Politico. Beslutet kommer i kölvattnet av en omfattande korruptionsutredning i Belgien.

Huawei har nyligen avskedat två anställda som en direkt följd av skandalen. Totalt har åtta personer åtalats i utredningen, där tre misstänkta nu står under elektronisk övervakning, två har släppts med villkor och tre fortfarande sitter fängslade.

Korruptionsutredningen omfattar anklagelser om penningtvätt och organiserad brottslighet kopplad till lobbying.

EU:s gränsbyrå Frontex kräver att Grekland straffas för övergrepp mot migranter, rapporterar Politico. Frontex ombud för grundläggande rättigheter, svensken Jonas Grimheden, varnar att finansieringen kan dras in om övergreppen fortsätter.

– Grekland har det högsta antalet öppna utredningar om sina metoder i hela EU, sade Grimheden som menar att Frontex nu har två alternativ: att avbryta sin insats i Grekland, eller att be EU-kommissionen att inleda ett överträdelseförfarande mot landet.

Norges statsminister socialdemokraten Jonas Gahr Støre och finansminister Jens Stoltenberg träffar i dag torsdag USA:s president Donald Trump i Vita huset, rapporterar Sveriges Radio. Ukraina står högt på dagordningen.

– Det viktiga är att vi gör det vi kan för att säkra att USA fortsätter stötta Ukraina, säger Stoltenberg till Sveriges Radios korrespondent.

Från norsk sida finns förhoppningar om att Stoltenbergs tidigare samarbete med Trump inom Nato ska underlätta samtalen.

Företagsförtroendet i eurozonen föll kraftigt i april efter Donald Trumps tullhot, enligt Financial Times. Ett inköpschefsindex (PMI) visar att ekonomisk aktivitet sjönk till 50,1 från 50,9 i mars, precis över gränsen för stagnation.

– Tidigare optimism i eurozonen faller samman och rädsla för disinflation och stagnation har återvänt, sade Carsten Brzeski, global makrochef på ING.

Tyskland, Europas största ekonomi, föll tillbaka i kontraktion med ett PMI på 49,7. Trumps tullar på europeiska varor har skapat stor osäkerhet, skriver tidningen.

Regeringen avsätter 10 miljoner kronor för att förbereda implementeringen av EU:s lönetransparensdirektiv. Pengarna ingår i vårändringsbudgeten som presenterades i tisdags.

Medlen ska användas till en teknisk lösning för arbetsgivares inrapportering av löneuppgifter. Direktivet, som beslutades av EU i maj 2023, ska vara genomfört i svensk lag senast juni 2026 och omfattar arbetsgivare med minst 100 anställda.

Syftet är att stärka principen om lika lön för kvinnor och män genom ökad transparens i lönesättningen.

EU:s handelsöverskott med USA har ökat med nästan 60 procent på ett år, skriver TT/GP. I februari uppgick överskottet i varuhandeln till 23,6 miljarder euro, motsvarande 260 miljarder kronor.

Ökningen beror främst på att EU:s varuexport till USA växte med 22 procent medan importen endast ökade med drygt två procent. Samtidigt försämrades EU:s handelsbalans med Kina, där underskottet ökade från 21 till 26 miljarder euro.

Handelsunderskottet med varor mot EU har tidigare retat upp USA:s president Donald Trump, som infört tullar som motåtgärd. När det gäller handeln med tjänster råder det omvända förhållandet, att USA har ett stort överskott mot EU.

Litauens huvudstad Vilnius har tagit fram en plan för att evakuera sina 600 000 invånare på 48 timmar vid en eventuell rysk attack, uppger TT/GP. Planen presenterades av stadens borgmästare Valdas Benkunskas på en pressträff i onsdags.

Evakueringsövningar planeras till hösten. Vilnius ligger endast tre mil från Belarus, som Ryssland använde som utgångspunkt vid invasionen av Ukraina 2022.

Kandidatlandet Ukraina har uppfyllt alla villkor för att öppna det första förhandlingsklustret i EU-anslutningsprocessen, enligt EU-kommissionen.

– Ukraina gör stadiga framsteg mot EU-anslutning. Vi följer en accelererad process som går snabbare än vi någonsin sett tidigare, sade en talesperson för EU-kommissionen vid en presskonferens på tisdagen.

Det första klustret innehåller fem av de totalt 35 så kallade förhandlingskapitlen och täcker områden såsom grundläggande demokratiska fri- och rättigheter.

Ungern uppges dock blockera ett beslut – som kräver alla nuvarande 27 EU-länders godkännande – om att inleda förhandlingar med Ukraina.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen hävdar att länder "står i kö" för att samarbeta med EU efter USA:s nya tullar, enligt Politico. I kommentarer i dag måndag framhåller hon EU som en stabil partner i en oförutsägbar värld.

– I en alltmer oförutsägbar global miljö står länder i kö för att arbeta med oss, sade von der Leyen.

Hon har nyligen talat med ledare från bland annat Indien, Kanada och Malaysia. Uttalandet kommer efter att Trump infört omfattande tullar som skakat de globala marknaderna.

Ryssland har brutit mot sin egen utlovade vapenvila under påskhelgen vid nästan 3000 tillfällen, uppger Sveriges Radio. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj konstaterar också att Moskva inte svarat på förslaget om att förlänga vapenvilan i 30 dagar efter påsk.

I stora delar av centrala och östra Ukraina gick flyglarm under natten mot måndagen efter att den ryska vapenvilan officiellt avslutades. Ryssland hade tidigare meddelat att man skulle iaktta vapenvila under den ortodoxa påsken.

I södra Ukraina skadades minst tre personer i en rysk drönarattack mot staden Odessa sent under måndagskvällen, uppger landets statliga räddningstjänst, enligt Ekot.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna varnar för att EU-skattebetalare kan drabbas ekonomiskt om Ungern blockerar förlängningen av sanktioner mot Ryssland, enligt Financial Times. Sanktionerna, som fryser ryska tillgångar värda 210 miljarder euro, löper ut i slutet av juli.

– Om de blockerar det kommer sanktionerna att upphöra. Och centralbankens tillgångar kommer att levereras till Ryssland, till Putin, som en belöning, sade Tsahkna.

Tillgångarna används för att garantera ett lån på 50 miljarder euro till Ukraina. Om de frigörs skulle EU och USA vardera bli ansvariga för 20 miljarder euro av lånet.

Antalet plastkorkar på Västkustens stränder har tredubblats trots att EU-lagen om fastsittande korkar infördes förra året, enligt en ny rapport från stiftelsen Håll Sverige Rent, skriver TT/GP. Ökningen från 46 till 144 korkar per 100 meter strand är ett trendbrott efter flera års minskning.

Västerhavets stränder har nu 27 gånger mer skräp än EU:s gränsvärde för god miljöstatus, medan Östersjön klarar gränsvärdet.

USA kommer att avsluta sina ansträngningar att förhandla fram fred mellan Ryssland och Ukraina inom dagar om inga framsteg görs, rapporterar Reuters. Det sade USA:s utrikesminister Marco Rubio i Paris på fredagen.

Enligt diplomatiska källor speglar uttalandet Vita husets växande frustration över rysk omedgörlighet. President Trump lovade under sin valkampanj att avsluta kriget inom 24 timmar efter sitt tillträde.

USA:s president Donald Trump säger sig vara "100 procent" säker på att nå en tullöverenskommelse med EU, uppger TT/GP. Uttalandet gjordes under ett möte med Italiens premiärminister Giorgia Meloni i Vita huset.

– Jag tror att vi kommer nå en väldigt bra överenskommelse med Kina, sade Trump vid samma tillfälle.

Meloni, som tidigare kritiserat USA:s 20-procentiga tullar mot europeiska varor, uppgav att hon är "säker" på att parterna kan komma överens.

USA och Ukraina har undertecknat ett avsiktsprotokoll om en investeringsfond för Ukrainas naturresurser och energitillgångar, rapporterar Financial Times. Dokumentet undertecknades virtuellt i torsdags av Ukrainas vice premiärminister Julia Svyrydenko och USA:s finansminister Scott Bessent.

– Detta är ett avsiktsprotokoll – inte själva avtalet – men det återspeglar våra konstruktiva och positiva intentioner, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Parterna hoppas kunna slutföra det fullständiga ekonomiska avtalet så snart som nästa vecka. Trump-administrationen har eftersträvat tillgång till Ukrainas mineraler som kompensation för militärt stöd, ett stöd som från början inte varit kopplat till ett återbetalningskrav.

Mer än en tredjedel av tyska företag planerar att skära ner på personal under 2025, enligt Reuters. Undersökningen från Tyska ekonomiska institutet (IW) kommer när arbetslösheten i Europas största ekonomi närmar sig tre miljoner för första gången på tio år.

Tyskland var det enda G7-landet utan tillväxt de senaste två åren och riskerar nu ett historiskt tredje år i recession, delvis på grund av USA:s planerade tullar.

Över 10 000 djur har avlivats för att stoppa spridningen av mul- och klövsjukan i flera EU-länder, enligt SVT Nyheter. De första fallen upptäcktes i Tyskland i januari och har sedan spridit sig till Slovakien och Ungern.

Virussjukdomen är extremt smittsam och kan spridas flera kilometer med vinden. Den orsakar svårt lidande för djuren men är inte farlig för människor.

Sverige, som inte haft sjukdomen sedan 1960-talet, har nu höjt beredskapen, uppger Jordbruksverket.

18 EU-länder har riktat skarp kritik mot Ungern för landets nya lag som förbjuder offentliga hbtq+-evenemang. Kritiken framfördes under onsdagens informella socialministermöte i Warszawa, enligt Politico. Sverige var ett av de 18 länderna som ställde sig bakom uttalandet.

"Att respektera och skydda mänskliga rättigheter för alla, inklusive hbtq+-personer, är en självklar del av att tillhöra den europeiska familjen", sade ministrarna i ett gemensamt uttalande lett av Belgien, Nederländerna och Luxemburg.

Ungerns parlament godkände grundlagsändringen i måndags vilket ger regeringen rätt att begränsa mötes- och demonstrationsfriheten för bland annat homosexuella och förbjuda prideparader.

Slovakiens vänster - och högerpopulistiska majoritet i parlament godkände i går onsdag en lag som skärper kraven på icke-statliga organisationer, rapporterar Reuters. Lagen tvingar organisationerna att detaljredovisa sina givare och publicera omfattande listor över tjänstemän.

– Vi kallar det en rysk lag inte för att det är en kopia av den ryska utan för att den är inspirerad av Ryssland och strider mot konstitutionen och EU-rätten, sade Katarína Batková, direktör för människorättsorganisationen Via Iuris.

Premiärministern, vänsterpopulisten Robert Fico, som beskrivs som pro-rysk, har länge anklagat icke-statliga organisationer för att stödja oppositionen och utländska intressen.

Lettlands parlament röstar om att lämna Ottawa-fördraget som förbjuder personminor, uppger TT/GP. Beslutet motiveras med det ökade ryska militära hotet.

– Ett lämnande av Ottawa-fördraget innebär att våra väpnade styrkor får ytterligare manöverutrymme vid ett militärt hot, sade Inara Murniece, ordförande i utrikesutskottet.

Finland, Polen, Estland och Litauen har tidigare meddelat liknande planer. Över 160 länder har undertecknat fördraget, men varken Ryssland eller USA har anslutit sig.

Europeiska aktier har under årets första kvartal överträffat amerikanska med nästan 17 procentenheter i dollar, enligt Bloomberg. Det är den största skillnaden någonsin mellan de två marknaderna.

– Europeiska företag har varit felprissatta, säger Daniel Nicholas, portföljförvaltare på Harris Associates.

Tysklands planer på ökade försvars- och infrastrukturinvesteringar har förändrat förutsättningarna för investeringar. Europeiska aktiefonder har sett inflöden på 21 miljarder dollar hittills i år, med Tyskland som största vinnare. Tyska DAX-index har stigit med 13 procent.

Kina försöker förbättra sina handelsrelationer med EU mitt under Donald Trumps handelskrig, uppger Financial Times. Kinesiska delegationer har besökt flera europeiska huvudstäder för att locka investerare och hitta nya marknader för sina varor.

– Det är dags för Kina och Europa att börja om. Trumps tullar ger oss möjlighet att ompröva vår handelsrelation, sade Zhang Yansheng från den statliga tankesmedjan China Academy of Macroeconomic Research.

EU-ledare har uttryckt behov av ökat samarbete, men är oroliga för att bli en dumpningsplats för kinesiska varor. Spänningar kvarstår kring Kinas handelsöverskott, marknadshinder och stöd till Ryssland. Trots detta har både Kina och EU intresse av att hitta alternativa marknader när USA inför tullar på upp till 145 procent på kinesiska varor.

Europeiska centralbanken, ECB, sänkte på torsdagen sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter,. Beslutet innebär att inlåningsräntan, som styr penningpolitiken, sänks till 2,25 procent från och med den 23 april.

Inflationen i euroområdet minskar enligt plan och både den totala inflationen och kärninflationen sjönk i mars. ECB bedömer att inflationen varaktigt kommer att närma sig målet på två procent.

Samtidigt har ekonomin i euroområdet blivit mer motståndskraftig, men tillväxtutsikterna har försämrats på grund av ökade handelsspänningar, enligt ECB. Den ökade osäkerheten kan minska förtroendet hos hushåll och företag.

Italiens premiärminister Giorgia Meloni träffar i dag torsdag Donald Trump i Washington för att försöka lösa handelskonflikten mellan EU och USA, rapporterar Financial Times. Efter en första förhandlingsrunda har USA:s krav fortfarande inte klargjorts.

Trump har infört tullar på 25 procent på stål, aluminium och bilar, samt 10 procent på övrig EU-export. Meloni har varnat EU för att svara med motåtgärder och förespråkar istället förhandlingar.

EU:s medlemsländer godkände i går onsdag en ändring av vargens skyddsstatus från "strikt skyddad" till "skyddad" art. Beslutet innebär en anpassning till Bernkonventionen som trädde i kraft 7 mars.

Syftet är att kunna döda fler vargar något som den svenska regeringen välkomnar. 

– Vargstammen behöver minska. Dagens besked innebär att vi kommer kunna bedriva en mer flexibel och anpassningsbar vargförvaltning framöver, sade landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) i ett uttalande. Läs mer om förslaget.

EU-parlamentet väntas rösta om förslaget i maj.

EU bör skrota det totala förbudet mot försäljning av nya bilar med förbränningsmotorer efter 2035, skriver Financial Times. Det menar Manfred Weber, ledare för EU-parlamentets största politiska grupp EPP, som anser att bensin- och dieselbilar bör tillåtas om koldioxidutsläppen kompenseras.

– Jag använder en klassisk förbränningsmotor med klassiskt bränsle, men betalar sedan för att lagra CO₂ i marken — det är förmodligen en affärsmodell för framtiden, sade Weber.

Förslaget kommer när europeiska biltillverkare kämpar med ökande kostnader, kinesisk konkurrens och amerikanska tullar. Samtidigt är den bensin- och dieseldrivna trafiken en orsak till klimatförändringarna  och  i tisdags meddelandes att 2024 var det varmaste året hittills i Europa.

Storbritannien föreslår ett ramverk för återvändande av migranter med EU, uppger Bloomberg. Förslaget skulle möjliggöra bilaterala avtal med enskilda medlemsländer, främst Frankrike, inför ett gemensamt toppmöte i London den 19 maj.

Premiärminister Keir Starmers regering söker lösningar för att minska antalet migranter som korsar Engelska kanalen, som i år nått rekordnivåer med över 8 000 ankomster hittills.

Frankrike är positivt till bilaterala samtal medan flera andra EU-länder och EU-kommissionen är skeptiska till förslaget.

Ryssland har övergått till en defensiv militär strategi i Östersjöregionen, skriver Yle med hänvisning till Litauens tidigare militära rådgivare Daivis Petraitis. Han menar att skapandet av Leningrads militärdistrikt och omorganiseringen av Kaliningrad visar på en förändrad rysk hållning.

– Förändringarna i den militära organisationen tyder på att Ryssland nu har en defensiv hållning i Östersjöregionen, sade Petraitis.

Enligt analytikern har kriget i Ukraina tvingat Ryssland att flytta trupper från västra Ryssland och Kaliningrad till fronten. Samtidigt har Finlands och Sveriges Nato-medlemskap förändrat det strategiska läget.

EU-kommissionen kommer att genomföra samordnade kontroller av nätsajter för att upptäcka brott mot konsumentlagar, enligt TT/GP. Beskedet kommer samtidigt som en årsrapport visar att 4 137 larm om farliga produkter registrerades förra året – det högsta antalet sedan EU:s larmsystem skapades 2003.

Kosmetika, leksaker och elapparater utgör majoriteten av de farliga produkterna. EU har nyligen skärpt tonen mot nätsajter som Shein och Temu.

Ryssland har för första gången återlämnat ett beslagtaget västerländskt företag och signalerar nu öppning för fler återvändare, uppger Financial Times. Vladimir Putin undertecknade i mars ett dekret som återlämnade italienska Aristons verksamhet efter intensiv lobbying från Italien.

– De vill skapa effekten att det är nu eller aldrig, sade en västerländsk affärsman med kontakter i ryska regeringen.

Initiativet kommer mitt i en begynnande avspänning mellan Moskva och Washington efter Trumps återkomst till Vita huset.

Belgien förbereder sig för att låna mer pengar och genomföra smärtsamma nedskärningar för att nå Natos nuvarande försvarsmål, enligt Financial Times. Landets regering beslutade förra veckan att öka försvarsbudgeten till 2 procent av BNP genom en blandning av tillfälliga kontantinjektioner och kreativ bokföring.

– Försvaret kräver definitivt vår fulla uppmärksamhet, men det gör också hållbarheten i vår välfärdsstat, sade budgetminister Vincent Van Peteghem till tidningen.

Belgien planerar att spendera ytterligare 3,8 miljarder euro på försvar i år, delvis genom att sälja statliga tillgångar för att hantera den ökande statsskulden.

Serbiens parlament godkände på onsdagen Đuro Macut, en medicinsk professor utan politisk erfarenhet, som ny premiärminister, rapporterar Reuters. Utnämningen kommer efter månader av omfattande protester som tvingade hans föregångare att avgå.

Protesterna, som började efter en dödsolycka vid en tågstation i november, har blivit den största utmaningen mot president Aleksandar Vučićs 12-åriga styre. Analytiker menar att Vučić kommer fortsätta ha stort inflytande trots sin formellt ceremoniella roll.

Frankrike har utvisat tolv algeriska ambassadtjänstemän som svar på att Algeriet tidigare utvisat lika många franska diplomater, enligt Sveriges Radio.

Spänningarna går tillbaka till förra året då president Emmanuel Macron erkände Marockos suveränitet över det omstridda Västsahara-området.

Sysselsättningsgraden i EU nådde rekordnivån 75,8 procent under 2024, enligt siffror från Eurostat på måndagen. Det motsvarar närmare 200 miljoner människor i åldrarna 20-64 år och är den högsta andelen sedan mätningarna började 2009.

Nederländerna toppar statistiken med 83,5 procent, följt av Malta och Tjeckien. Sverige – som fram till år 2019 hade högst sysselsättning i EU – är nu först på fjärde plats med 81,9 procent.

EU-kommissionen utrustar sin personal som reser till USA med tillfälliga telefoner och enkla datorer för att undvika spionage, rapporterar Financial Times. Åtgärden, som tidigare endast använts för resor till Kina och Ukraina, omfattar kommissionärer som ska delta i IMF och Världsbankens vårmöten nästa vecka.

– De är oroliga för att USA ska ta sig in i kommissionens system, sade en tjänsteman till tidningen.

Säkerhetsåtgärden illustrerar hur relationerna försämrats sedan Donald Trumps återkomst som president i januari.  Men amerikansk bevakning  av EU är av gammalt datum. 2014, efter visselblåsaren Edward Snowdens avslöjanden om systematisk  global massövervakning, där Sverige spelat en viss roll, hotade Europaparlamentet att stoppa flera avtal med USA om de inte upphörde med spioneriet.

Bloomberg rapporterar att även Kanada avråder medborgare från att ta med sig sina vanliga telefoner och datorer till USA för att risken är stor att amerikanska myndigheter, som har lagstöd för detta,  gör dataintrång vid gränspassagen.

Ungerns parlament godkände i går ett grundlagstillägg som förbjuder prideparader och andra hbtqi-evenemang, rapporterar SVT. Enligt lagtexten kan sådana evenemang skada barns "fysiska och moraliska" utveckling.

Lagändringen, som fick mer än två tredjedelars majoritet, ger myndigheter rätt att bötfälla deltagare och använda ansiktsigenkänning för identifiering. Premiärminister Viktor Orbán kallar ändringen en del av sin "påskstädning".

– Det finns inte på kartan att stoppa den starkaste symbolen för vår rörelse, sade pridekommitténs talesperson som planerar att genomföra paraden i juni trots förbudet.

Ministerrådet antog i går måndag ett beslut om undertecknande av ett avtal om digital handel med Singapore. Avtalet kompletterar frihandelsavtalet från 2019 och syftar till att förbättra konsumentskydd, skapa rättssäkerhet och säkerställa tillförlitliga dataflöden.

För att träda i kraft måste avtalet godkännas av EU-parlamentet. Digital handel utgör en betydande del av EU:s ekonomi – 55 procent av unionens tjänstehandel sker digitalt, motsvarande över 1 300 miljarder euro årligen.

EU-kommissionen undersöker juridiska vägar för att låta europeiska företag bryta långtidskontrakt för rysk gas utan att betala straffavgifter, rapporterar Financial Times.

– Om hela idén är att inte betala Ryssland, då skulle kompensation undergräva hela syftet, sade en EU-tjänsteman till tidningen.

Initiativet är del av en färdplan för att bli av med ryska fossila bränslen till 2027. Rysk gas utgör nu 11 procent av EU:s gasimport, jämfört med nästan 40 procent 2022. EU betalade 22 miljarder euro till Ryssland för olja och gas mellan februari 2024 och februari 2025.

EU-kommissionen arbetar med att integrera Ukraina i EU:s inre marknad även innan landet blir fullvärdig medlem. Planen omfattar flera konkreta åtgärder för perioden 2025-2026.

– Anslutning till EU kan ske i olika former. Vi har anslutningsvägen genom reformer, men ett annat sätt att arbeta nära tillsammans är den gradvisa integrationen i den inre marknaden, sade EU-kommissionens talesperson på tisdagen.

Integrationen inkluderar bland annat roaming, energisamarbete och anslutning till EU:s betalningssystem. Kommissionen erbjöd i februari ett stödpaket för att koppla samman Ukrainas elnät med EU:s marknad senast 2027.

Natoländerna diskuterar att införa ett separat utgiftsmål för civilt försvar och Ukrainastöd utöver målet för militära utgifter, rapporterar Reuters. Sveriges statsminister Ulf Kristersson berättade om planerna vid en presskonferens i Stockholm i går måndag.

– Det pågår en diskussion om huruvida Nato, parallellt med sitt måltal för militärt försvar, ska ha ett måltal för civilt försvar, beredskap, stöd till Ukraina och liknande saker, sade Kristersson.

Enligt Kristersson kan försvarsutgiftsmålet sättas till 3,5 procent av BNP med ytterligare 1,5 procent för civilt försvar. Beslut kan fattas vid Natos toppmöte i Haag i juni.

EU har inlett förhandlingar med USA för att lösa tullkonflikten som landet initierat, rapporterar Reuters. EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič träffade i går måndag amerikanska handelsrepresentanter i Washington för att utnyttja det 90-dagars förhandlingsfönster som president Donald Trump proklamerat.

– Att uppnå detta kommer kräva betydande gemensamma ansträngningar från båda sidor, sade Šefčovič efter mötet.

Som en del av förhandlingsutspelet erbjuder EU nolltullar på industrivaror och arbete med icke-tariffära handelshinder. Šefčovič betonar att EU är konstruktivt och redo för en rättvis uppgörelse baserad på ömsesidighet.

EU-kommissionen planerar att utse sju länder som "säkra ursprungsländer" dit asylsökande kan skickas tillbaka, rapporterar Euractiv. Listan omfattar Bangladesh, Colombia, Egypten, Indien, Kosovo, Marocko och Tunisien.

Förslaget kommer att ingå som ett tillägg till EU:s asylförfarandeförordning, som är en del av migrationspakten som antogs förra året. Det slutgiltiga förslaget väntas publiceras före juni i år.

I mars föreslog kommissionen nya bindande regler för återvändande av migranter, som nu diskuteras av medlemsländerna och EU-parlamentet.

Tysklands blivande förbundskansler Friedrich Merz planerar att besöka Frankrike och Polen som sina första utlandsresor efter tillträdet, rapporterar Bild. CDU-ledaren, som blir kansler inom fyra veckor, berättar detta i en intervju publicerad i helgen.

– Jag kommer, om det är tidsmässigt möjligt, omedelbart resa till Paris till Emmanuel Macron och också mycket snart till Warszawa till Donald Tusk, sade Merz.

Han framhåller särskilt sin nära relation med Polens premiärminister Tusk som han utvecklat under de senaste åren.

Sveriges Haverikommission har inte kunnat fastställa om ett kinesiskt fartyg avsiktligt skadade två undervattenskablar i Östersjön, enligt Reuters. Utredningen gäller bulkfartyget Yi Peng 3 som misstänks ha dragit sitt ankare och skadat fiberkablar mellan Finland-Tyskland och Sverige-Litauen i november förra året.

"Det kan inte med säkerhet fastställas om ett kinesiskt fartyg avsiktligt skadade datakablar i Östersjön", meddelade myndigheten i ett uttalande på tisdagen.

En separat brottsutredning pågår fortfarande, bekräftar åklagare Henrik Söderman.

Frankrikes president Emmanuel Macron hoppas att landets planerade erkännande av en palestinsk stat i juni ska få fler länder att följa efter, enligt TT/Aftonbladet. Uttalandet gjordes i går måndag under ett besök vid ett arabiskt kulturcenter i Paris.

– Vad vi vill är att utlösa en rad andra erkännanden, sade presidenten. 

Enligt finländska Yle hade 146 länder fram till i maj 2024 erkänt Palestina, det betyder att en stor majoritet av världens länder redan givit sitt erkännande.

EU föreslår ett treårigt stödpaket på motsvarande 17 miljarder kronor för palestinsk återuppbyggnad, enligt TT/GP. Förslaget presenterades i går måndag i samband med att palestinske premiärministern Mohammed Mustafa träffade EU-ländernas utrikesministrar i Luxemburg. Stödpaketet inkluderar budgetstöd till palestinska myndigheten, projekt för ekonomisk återhämtning och lån till privata sektorn.

Franska oppositionspartier hotade på måndagen att fälla premiärminister François Bayrous regering genom ett misstroendevotum, rapporterar Reuters. Hotet kommer efter att finansministern aviserat besparingar på 40 miljarder euro i nästa års budget.

– Denna regering har inte majoritet för att anta en sådan åtstramningsbudget, sade Arthur Delaporte, talesperson för Socialistpartiet.

Bayrou, som tillträdde i december efter att hans föregångare fällts i en budgetomröstning, är beroende av socialisternas stöd för att överleva. Både högerextrema Nationell samling och vänsterradikala Det okuvade Frankrike har utlovat misstroendevotum om budgeten innehåller hårda besparingar.

Tysklands blivande förbundskansler kristdemokraten Friedrich Merz är villig att skicka långdistansrobotar av typen Taurus till Ukraina, enligt Financial Times. I en intervju med public service-kanalen ARD i söndags sade Merz att Tyskland bör delta i vapenleveranser "om det sker i samordning med europeiska allierade".

– Vid någon punkt måste Putin inse att detta krig är hopplöst, vilket betyder att vi måste hjälpa Ukraina, sade Merz.

Avgående kanslern socialdemokraten Olaf Scholz har konsekvent vägrat skicka Taurus-robotar med hänvisning till risk för upptrappning. Robotarna har en räckvidd på över 500 kilometer. Merz, som tillträder som kansler nästa månad, kallade även söndagens ryska attack mot staden Sumy för "ett allvarligt krigsbrott".

Kina har stoppat exporten av ett brett utbud av mineraler och magneter, skriver The New York Times enligt TT/SvD. Det kan strypa leveranserna av komponenter som är nödvändiga för tillverkning av fordon, flygplan och halvledare och för militära entreprenörer runt om i världen.

Handelskriget mellan USA och Kina kan få stora följder för Europa, rapporterar TT/GP. När USA inför tullar på upp till 145 procent på kinesiska varor måste Kina hitta nya marknader för sitt produktionsöverskott.

– Man behöver söka sig till andra marknader och då är ju Europa en lågt hängande frukt, säger Carl Bergkvist, chefsekonom på Stockholms handelskammare.

Detta kan leda till prispress på europeiska varor, särskilt hemelektronik. EU-kommissionen har dock meddelat att de är redo att agera mot eventuell prisdumpning, vilket kan innebära nya tullar mot Kina om man bedömer att europeiska jobb och industri hotas.

Albanien tog i dag måndag ett viktigt steg i sin väg mot EU-medlemskap under den fjärde så kallade anslutningskonferensen. Under mötet öppnades förhandlingar om "inre marknaden", vilket omfattar nio av de 35 kapitlen som hela medlemskapsförhandlingen omfattar. Dessa nio inkluderar fri rörlighet för varor, arbetskraft, tjänster och kapital, samt områden som bolagsrätt, immaterialrätt, konkurrenspolitik, finansiella tjänster och konsumentskydd.

Mötet följer efter den tredje anslutningskonferensen som hölls i december 2024. Albanien är ett av flera länder på västra Balkan som strävar efter EU-medlemskap. Anslutningsprocessen innebär att landet gradvis måste anpassa sina lagar och regler till EU:s standarder inom olika områden.

Polen vill att fler europeiska länder satsar på sitt försvar för att möta hotet från Ryssland, rapporterar SVT. Landet har nyligen lanserat en stor satsning på både civil och militär beredskap.

– Europa måste rusta upp igen. Det är sådana tider. Det är inte bara vad som krävs nu, utan inför hela det kommande årtiondet, sade Cezary Tomczyk, Polens vice försvarsminister, till SVT.

Tomczyk menar att det behövs ett gemensamt tankesätt inom Europa. Han ser de nordiska länderna, inklusive Sverige, som viktiga allierade som förstår situationen.

Ungerska oppositionsledaren kristdemokraten Peter Magyar lovade i söndags att frigöra miljarder euro i blockerade EU-medel för att stärka landets ekonomi om han vinner valet nästa år, rapporterar Reuters.

Enligt vissa opinionsundersökningar har Magyars mittenrättsparti Tisza gått om premiärminister högerpopulisten Viktor Orbáns nationalistiska Fidesz efter två år av ekonomisk stagnation. Kreditvärderingsinstitutet Standard & Poor's sänkte nyligen Ungerns kreditbetyg till negativt på grund av växande risker för landets ekonomiska stabilitet.

Orbán, som styrt landet sedan 2010, har hamnat i flera konflikter med EU om rättsstatens principer, vilket lett till att EU-medel hållits inne.

EU-rådet har i dag måndag slutligen godkänt den så kallade "Stop-the-clock"-mekanismen som skjuter upp vissa hållbarhetskrav för företag. Beslutet innebär att stora företag och börsnoterade små och medelstora företag får två års uppskov med hållbarhetsrapportering, medan tidsfristen för företagens krav på kontroll av leverantörskedjor skjuts upp ett år.

– I dag har vi levererat på vårt löfte om förenkling av EU-lagar. Det snabba antagandet av detta direktiv är ett viktigt första steg mot att minska byråkratin, ge rättssäkerhet till våra företag och göra EU mer konkurrenskraftigt, sade Adam Szłapka, Polens EU-minister, i ett uttalande.

Förslaget är en del av EU-kommissionens så kallade omnibuspaket från februari som syftar till att förenkla EU:s hållbarhetslagstiftning.