Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
ANNONSER
annons EP
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 12 november

Tyskt nyval spikat

Tyskland kommer att hålla nyval till parlamentet söndagen den 23 februari 2025, rapporterar Politico. De nuvarande oppositionspartierna kristdemokratiska CDU/CSU och högerpopulistiska AfD leder i opinionsundersökningarna med 32 procent respektive 18 procent. Regeringspartiet Socialdemokraterna kommer på tredje plats med 16 procent i opinionsstöd.

Bloomberg: Världens bästa hopp om att slå klimatförändringarna håller på att försvinna

I en större genomgång av läget i det globala klimatarbetet konstaterar den amerikanska nyhetsbyrån Bloomberg på måndagen att världens klimatmål till 2030 är  “i allvarlig fara”. Det var prognosen innan det stod klart att Donald Trump, som vill dra sig ur det internationella klimatarbetet, valts till USA:s nästa president. Förra året ökade världens utsläpp med 1,3 procent till en ny rekordnivå. Det betyder, skriver Bloomberg, att världen står inför en brantare, mycket dyrare och mer skakig resa för att nå nettonoll till 2050.

EU planerar miljardsatsning på försvar

EU förbereder en omfattande förändring av sin nuvarande budget där hundratals miljarder euro kan omfördelas till försvar och säkerhet, skriver FT. Orsaken är Rysslands krig i Ukraina och oro inför Donald Trumps återkomst till Vita huset. Närmare 400 miljarder euro från EU:s sammanhållningsfond, som normalt används för att minska ekonomiska skillnader mellan medlemsländerna, kan nu delvis gå till försvarsindustrin och militära infrastrukturprojekt. Pengarna ska bland annat kunna användas till att förstärka vägar och broar för militära transporter samt öka produktionen av vapen och ammunition. Förslaget välkomnas särskilt av länder vid EU:s östgräns som ökat sina försvarsutgifter efter Rysslands invasion av Ukraina.

EU kräver att Apple stoppar diskriminering av europeiska konsumenter

EU-kommissionen och nationella konsumentmyndigheter har upptäckt att Apple begränsar tillgången till sina digitala tjänster för användare inom EU på ett sätt som kan strida mot unionens regler. Det handlar om App Store, Apple Arcade, Musik, iTunes Store, Böcker och Podcaster. Användare kan bara använda betalningsmetoder från det land där de registrerat sitt Apple-konto och kan inte ladda ner appar från andra EU-länder. De kan heller inte fritt välja vilket lands gränssnitt de vill använda.

– Europeiska konsumenter har samma rättigheter i hela EU, så vi ber Apple ta bort de hinder som geoblockering skapar, sade EU-kommissionens vice ordförande Věra Jourová i ett uttalande.

Apple har nu en månad på sig att svara och föreslå åtgärder. Om företaget inte rättar sig kan nationella myndigheter vidta åtgärder för att säkerställa att reglerna följs.

Blinken till Bryssel för Ukraina-samtal

USA:s utrikesminister Antony Blinken kommer på extrainsatt besök till Bryssel på onsdagen för att bland annat träffa Natos generalsekreterare Mark Rutte och delta i ett möte med medlemsländernas ambassadörer, meddelar Nato, enligt TT/GP.

EU riskerar missa tidsfrist för nya klimatmål

EU ser ut att missa FN:s tidsfrist för att presentera nya klimatmål samtidigt som unionen uppmanar andra länder att skärpa sina ambitioner, skriver Politico. Senast den 10 februari ska världens länder lämna in sina planer för att minska klimatutsläppen fram till 2035 till FN.

– Det är i princip omöjligt att klara februarifristen, sade en tjänsteman från Polen som vid årsskiftet tar över det roterande ordförandeskapet i EU
Förseningen beror dels på EU:s komplexa beslutsprocess, dels på oenighet mellan medlemsländerna. EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra lovade att planerna ska komma "mer eller mindre i tid".

Deltidsarbete betydligt vanligare bland kvinnor med barn i EU

Ny statistik visar stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller deltidsarbete inom EU. Under 2023 arbetade nästan en tredjedel – 31,8 procent – av alla sysselsatta kvinnor i åldern 25-54 år som har barn deltid, visar statistik från Eurostat. Detta kan jämföras med endast 5 procent av männen i samma situation. Störst var skillnaden i Österrike där 69,2 procent av kvinnorna med barn arbetade deltid, jämfört med 8 procent av männen. I Sverige arbetade 21,9 procent av kvinnor med barn deltid. Bland män med barn var andelen 6,7 procent.

Nederländerna inför gränskontroller

Nederländerna inför gränskontroller mot Belgien och Tyskland, meddelar migrationsminister Marjolein Faber, enligt TT/SvD. Kontrollerna kommer att gälla från den 9 december och sex månader framåt, säger hon och kallar dem ”en tillfällig och exceptionell åtgärd”. Flera Schengenländer, däribland Sverige och Danmark, införde "tillfälliga" gränskontroller för snart tio år sedan.

Italiensk domstol stoppar åter Melonis asylplan i Albanien

En italiensk domstol har återigen slagit ner på premiärminister Giorgia Melonis kontroversiella plan att placera asylsökande i Albanien, rapporterar FT. Domstolen beslutade att sju män från Bangladesh och Egypten som förts till Albanien med ett italienskt fartyg måste tas till Italien istället. Frågan har nu skickats vidare till EU-domstolen för att avgöra om programmet är förenligt med EU-lag, särskilt gällande Italiens klassificering av 19 länder som "säkra" för snabb återvändning. Planen skulle tillåta Italien att hålla upp till 3 000 migranter i albanska förvar medan deras asylansökningar behandlas. Projektet beräknas kosta 800 miljoner euro över fem år.

Minskad förbrukning av plastpåsar

Under 2022 minskade förbrukningen av lätta plastpåsar med 11 påsar till i genomsnitt 67 påsar per EU-bo, meddelade Eurostat på tisdagen. Förbrukningen av plastpåsar skiljer sig stort i EU där Litauen toppar med 249 påsar per invånare och Belgien där antalet påsar per person bara är fyra stycken. Sverige tillhör de mer sparsamma och förbrukade 14 påsar per invånare 2022. 

Finland beslagtar ryska fastigheter – ”Ett exceptionellt fall”

Tonläget mellan Ryssland och Finland har höjts sedan det finländska utmätningsinstitutet beslagtagit flera ryska fastigheter i landet, rapporterar SVT. Beslutet att beslagta ryska tillgångar runtom i Finland har sin grund i Rysslands annektering av Krim 2014.

Nu flyttar polackerna hem igen

En allt ljusare ekonomi har gjort att polacker i hundratusentals nu lämnar andra europeiska länder och väljer att flytta hem igen, rapporterar Ekot. Inte minst lämnar många Storbritannien, det land dit flest valde att flytta efter att Polen blev medlem i EU 2004.

EU och Norge överens om torskkvot vid Svalbard

Norge och EU är eniga om en fördelning av fiskekvoterna av torsk i Svalbardsregionen, uppger TT/GP. Förhandlingar har pågått i tre år och stundtals varit mycket hårda. Frågan om fiske vid Svalbard försvårades när Storbritannien lämnade EU. I uppgörelsen fick Storbritannien med sig rätten att fiska i fiskrika områden vid Svalbards kust – vilket innebar en kraftig minskning av EU:s andel.

Nötköttsproduktionen minskar i EU

Nötköttsproduktionen i EU förväntas minska både under år 2024 och år 2025, trots att priserna för nötkött förblir höga, skriver Lantbruksnytt. Orsakerna till minskningen är stora kostnader, utbredning av virussjukdomar som blåtunga och EHD, samt ett minskat intresse bland lantbrukarna.

Notiser 11 november

EU:s utrikeschef i Ukraina: Orubbligt stöd i kriget

EU:s utrikeschef Josep Borrell på snabbvisit i Ukraina efter det amerikanska presidentvalet försäkrade på lördagen Ukraina om EU:s orubbliga stöd i kriget, rapporterar Reuters.

Borrell sade att EU:s försvarsministrar kommer att samlas nästa vecka för att diskutera fortsatt stöd till Ukraina, både militärt och diplomatiskt.

Polen vill leda EU – samlar stöd för Ukraina

Warszawas borgmästare, liberalkonservative Rafał Trzaskowski, som antas  bli en tung kandidat i nästa års presidentval, menar att Polen nu har en ledande roll att spela i EU, rapporterar Euractiv.

– Polen skulle kunna bli en politisk ledare för Europeiska unionen, sade Rafał Trzaskowski på söndagen. Han pekade på den förestående kollapsen av Tysklands regeringskoalition och den instabila politiska situationen i Frankrike. Som ytterligare skäl, enligt Trzaskowski, för Polen att kliva fram i storpolitiken är det faktum att Polen är den enda NATO-medlemmen som spenderar "nästan 5 procent av sin BNP" på försvaret och att landet är världens tjugoförsta största ekonomi och snart kommer att försöka ansluta sig till G20.

Uttalandet kom samtidigt som den polske premiärminister, liberalkonservative Donald Tusk, meddelat att han tagit initiativet att inom de kommande veckorna samla ledarna för Nato, Frankrike, Storbritannien och de baltiska och nordiska staterna för att diskutera stödet till Ukraina  inför att Donald Trump tar över president. 

Uppgifter: Trump uppmanade Putin att inte eskalera kriget – Ryssland förnekar möte

Blivande president Donald Trump talade med Rysslands president Vladimir Putin i torsdags, enligt fem källor till Washington Post, rapporterar Ekot. Samtalet är det första mellan dom efter att Trump valdes till ny president. Under samtalet ska Trump uppmanat Putin att inte eskalera kriget i Ukraina och påmint Putin om USA:s stora militära närvaro i Europa. Samtalet ska också ha kretsar kring fred i Europa, och att hitta lösningar på kriget i Ukraina.

Att Putin har talat med Trump är ”fullständigt falsk information”, sade Kremls talesperson Dmitrij Peskov i en kommentar till journalister, rapporterar Yle. Putin ska inte heller ha några planer att tala med Trump.

EU-toppmöte manade på om stärkt konkurrenskraft

Vid fredagens informella EU-toppmöte i Budapest upprepade EU-ledarna mycket av vad som tidigare sagts i år om att öka EU-ländernas konkurrenskraft. Inte desto mindre listande fredagsmötet 12 att-göra-punkter i vad de kallar Budapestförklaringen

Fem punkter innehöll en direkt uppmaning till den kommande EU-kommissionen att leverera konkreta förslag; om reformering av inre marknaden, en ny industripolitik, färre EU-regler för små- och medelstora företag och förstärkning av EU:s digitala och tekniska förmåga. Till sist ville EU-ledarna att kommissionen utan dröjsmål föreslår finansieringsmöjligheter som kan bidra till att stärka försvarsförmågan.

Finansiering i fokus när klimatmötet drar igång i Baku

Finansiering står högt på dagordningen vid årets klimatmöte, COP29,  för att möta kostnader i spåren av klimatförändringarna, rapporterar Ekot. Pengar behöver avsättas som utvecklingsländer kan söka för att klara den gröna omställningen och få ner sina utsläpp.

– Här vill Sverige och EU se ett ambitiöst men realistiskt mål, säger klimatminister Romina Pourmokhtari. FN-mötet i Azerbajdzjan pågår 11-22 november.

Rysk offensiv väntas i Kursk

Ryska soldater som har placerats i Kursk försöker avancera i ryska områden som Ukraina kontrollerar, enligt Ukrainas överbefälhavare Oleksandr Syrskyj, rapporterar TT/GP. Under helgen uppgav myndigheter i Ukraina och USA att över 50 000 soldater har samlats i västra Ryssland och att man befarar en offensiv som inkluderar nordkoreanska styrkor de närmaste dagarna.

Flyglarm över Ukraina – sex dödade av ryska bomber

Flyglarm hördes i större delen av Ukraina på måndagsmorgonen efter att ryska bombplan lyft från sina baser, rapporterar TT/GP. En stund tidigare meddelade myndigheterna att minst sex personer dödats  och 18 skadats i ryska flygangrepp i södra Ukraina.

Zelenskyj ryter ifrån om vintern: De gav sitt ord

Ukrainas tredje krigsvinter befaras bli den värsta hittills. Luftvärnssystemet Patriot som landet blivit lovat av USA för att skydda sig mot ryska attacker i vinter har ännu inte kommit, enligt landets president. Ukraina har bara fått tio procent av ett stödpaket som röstades genom i kongressen i USA tidigare i år.
– Om du har gett ditt ord så måste du leverera, säger Volodymyr Zelenskyj till TT/GP.  

Flera möten mellan Sverige och Armenien – "viktig utrikespolitisk partner "

Armeniens utrikesminister, liberalen Ararat Mirzojan, inreder ett officiellt tredagarsmöte i Sverige med att träffa utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på måndagen. Därefter tillkommer ytterligare ministermöten i Stockholm. De väntas diskutera utvecklingen i det armenska närområdet, det bilaterala handelsutbytet, det svenska reformstödet till Armenien samt landets fördjupade relation till EU.

– ­­­­­­­Armenien är en viktig utrikespolitisk partner för Sverige och en intressant marknad för svenska företag, säger utrikesminister Maria Malmer Stenergard i ett uttalande.

Misstroendeomröstning närmar sig i tyska parlamentet

 Förbundskansler Olaf Scholz närmar sig oppositionens krav om en snar misstroendeomröstning, rapporterar TT/GP. Redan före jul kan förbundsdagen rösta om Scholz framtid. Om han fälls väntar nyval.

Notiser 8 november

Zelenskyj: Tror inte Trump kan få till ett snabbt slut på kriget

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tror inte på att USA:s tillträdande president Donald Trump kommer få till ett snabbt avslut på kriget i landet, uppger Ekot. Det sa han på en pressträff på toppmötet med Europas ledare i Budapest under torsdagen. Landets premiärminister Denys Sjmyhal har sagt att han ser med optimism på valresultatet i USA. Och enligt flera bedömare är det inte bara ett spel för galleriet, utan det finns en förhoppning bland vissa ukrainska politiker att en ny administration i USA kommer att agera mer handlingskraftigt än den förra.

S-krav på Kristersson: EU-plan för Ukrainastöd

Socialdemokraternas ledare Magdalena Andersson uppmanar statsminister Ulf Kristersson (M) att på EU-toppmötet driva på för en EU-plan för att säkra stödet till Ukraina, skriver TT/SvD. Orsaken är oro för att USA:s tillträdande president Donald Trump ska minska det amerikanska militära stödet.

Minst åtta skadade i rysk bombräd mot Charkiv

Ryssland har anfallit flera delar av staden Charkiv i Ukraina och minst åtta personer har skadats, det uppger guvernören i regionen, rapporterar Ekot. Enligt stadens borgmästare ska ett tolvvåningshus i centrala delarna av Charkiv ha träffats i flyganfallet och det ska finnas människor under rasmassorna.

Sverige anmäls för att missa klimatmålen – riskerar böter

Miljöjuristerna och Naturskyddsföreningen anmäler den svenska regeringen för att inte klara EU:s klimatmål. De vill att EU-kommissionen granskar Sveriges nationella energi- och klimatplan.

– Regeringen har fört en politik som är klimatfientlig, det är inte acceptabelt, säger Kristina Östman, klimatchef på Naturskyddsföreningen, till SVT. Anmälarna menar att Sverige underpresterar när det gäller att minska utsläppen av växthusgaser, andelen förnybar energi, energieffektivisering och upptag av koldioxid i skog och mark. 

Enligt EU:s miljöbyrå som nyligen presenterade en prognos för de svenska utsläppen kommer Sverige inte att nå sitt utlovade EU-mål 2030 .

Finlands skulder i topp – Sveriges skulder i botten

De senaste siffrorna över EU-ländernas samlade skulder visar hur Sverige och Finland över tid gått åt helt olika håll. Medan den svenska offentliga skulden under 2023 minskat till historiskt låga 31,5 procent av BNP har Finlands skuldnivå nått den högsta nivån sedan 1995 och låg i fjol på nära 76 procent. Finland är ett av 13 EU-länder som har en skuld över 60 procent av BNP vilket är EU:s gräns för högsta tillåtna skuldkvot.

Sverige driver på för samtyckeslag i EU

Justitieminister Gunnar Strömmer (M) har samlat åtta länder som tillsammans har skickat ett brev till EU-ordförandeskapet och Sveriges EU-kommissionär för att driva frågan om att införa en samtyckeslag på EU-nivå.

– I ett modernt samhälle borde det vara en självklarhet att sexuella handlingar måste vara frivilliga för att vara lagliga. Nu är det dags för samtycke i hela EU, sade Gunnar Strömmer.

Sverige fortsatt underrepresenterat i EU-institutionerna

Sedan lång tid tillbaka har det funnits relativt få svenskar anställda i EU-institutionerna. En ny rapport från Europeiska revisionsrätten visar nu att Sverige fortsatt är underrepresenterat till förhållande till befolkningsmängden i EU:s offentliga förvaltning. Dock visar rapporten att svenska är överrepresenterade på de högst betalda posterna.

Mest underrepresenterat är EU:s folkrikaste land Tyskland. Men även Nederländerna, Österrike, Polen, Tjeckien, Danmark, Frankrike och Spanien är underrepresenterade i EU. Klar mest överrepresenterat är Belgien där många av EU:s största institutioner ligger.

Frankrike söker EU-allierade mot handelsavtal med Sydamerika

Frankrike försöker övertala Polen och andra EU-länder att stoppa ett planerat handelsavtal med de sydamerikanska länderna i Mercosur, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. EU-kommissionen vill få avtalet klart innan året är slut. Frankrike hoppas även på hjälp från jordbruksnationer som Österrike, Ungern och Irland. Franska bönder är starkt emot avtalet eftersom de fruktar konkurrens från billigare sydamerikanska varor. För att stoppa avtalet behöver Frankrike stöd från fyra EU-länder som tillsammans utgör 35 procent av EU:s befolkning. Tyskland, Italien och Spanien stödjer dock avtalet som skulle öppna för mer export till Sydamerika.

Tyska oppositionen kräver nyval redan i januari

Det är fortfarande oklart när det tyska nyvalet som förbundskansler Olaf Scholz öppnat för kommer äga rum, förhandlingarna mellan Scholz och kristdemokraternas ledare om tidpunkten för förtroendeomröstningen i förbundsdagen avbröts utan resultat, rapporterar Ekot. Scholz vill ha omröstningen den 15 januari vilket skulle leda till nyval i mars, medan oppositionen kräver omröstning nästa vecka vilket skulle leda till nyval redan januari.

Kravet till Georgien: Utred valfusket

Ändra kurs, manar ledarna från Tyskland, Frankrike och Polen i ett gemensamt uttalande till Georgien efter det omdiskuterade parlamentsvalet, enligt TT/GP. De tre ländernas ledare vill se ordentliga utredningar av valet och varslar annars om stopp för Georgiens process mot EU-medlemskap.

Notiser 7 november

Rekordvarm global temperatur väntas 2024 – Parismålet spricker

Den globala medeltemperaturen förväntas stiga till 1,55 grader över förindustriell nivå under 2024, enligt EU:s jordobservatorium Copernicus, skriver FT. Detta gör det så gott som säkert att året blir det varmaste som någonsin uppmätts. Oktober var den näst varmaste oktobermånaden hittills och under 15 av de senaste 16 månaderna har temperaturen överstigit 1,5-gradersmålet från Parisavtalet.

Kristersson diskuterar migration med europeiska ledare

I dag torsdag hålls det femte mötet för det som kallas Europeiska politiska gemenskapen, EPC, som kom till på initiativ av den franske presidenten Emmanuel Macron. Mötet är i det närmaste ett diskussionsforum för ledarna för alla europeiska länder förutom Ryssland och Belarus. Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) kommer på mötet att delta i en diskussion om migration.

– Nu får vi en chans att diskutera [migration] i lite bredare europeisk krets, inklusive de länder som kan vara transitländer och inklusive de länder som vi behöver samarbeta nära med för att lyckas ännu bättre [att hantera migrationen] än i dag, sade Kristersson i EU-nämnden på onsdagen.

Sverige söker EU-miljoner för uppsagda Northvolt-anställda

Regeringen gav på torsdagen Arbetsförmedlingen i uppdrag att söka drygt 14 miljoner euro från EU:s globaliseringsfond för att hjälpa de över 1 500 personer som varslats från Northvolt och dess underleverantörer. Stödet ska finansiera olika insatser som coachning, utbildning, praktik och hjälp till egenföretagande. Projektet ska finansieras till 60 procent av EU och resten av svenska staten.

Roswall godkänd som EU:s miljökommissionär

Efter ett utmanande utskottsförhör har Jessika Roswall  (M) nu fått klartecken att bli EU:s nya miljökommissionär, rapporterar TT/GP. Beslutet kom på onsdagseftermiddagen efter att parlamentets miljöutskott först tvekade på grund av vad de ansåg vara otydliga svar under förhöret. Endast högergrupperna EPP och ECR stödde Roswall direkt, medan övriga grupper var mer tveksamma innan det slutliga godkännandet.

Här tjänar man mest i EU

Den genomsnittliga årslönen för en heltidsarbetare i Luxemburg låg 2023 på 81 100 euro, motsvarande över 940 000 kronor, innan skatt, enligt en sammanställning från Eurostat på torsdagen. Det gör det till den högsta medellönen i unionen. I Sverige uppgick den genomsnittliga årslönen till 44 619 euro eller 520 000 kronor. I snitt tjänade bulgarerna minst med 13 500 euro om året.

Rekordmånga förslag till EU:s försvarsfond

Europeiska försvarsfonden, EDF, har mottagit 298 projektförslag för 2024 vilket är det högsta antalet sedan fonden startade 2021.

– Jag är glad att se det ständigt växande intresset från den europeiska försvarsindustrin att samarbeta inom ramen för Europeiska försvarsfonden, sade Margrethe Vestager, vice ordförande för EU-kommissionen, i ett uttalande.

Förslagen täcker områden som utveckling av stridsfordon, försvar mot hypersoniska missiler och obemannade system. Totalt ska 1,1 miljarder euro i EU-stöd fördelas, med beslut i maj 2025.

Ryska drönarattacker mot Kiev

Ryssland har attackerat den ukrainska huvudstaden Kiev med drönare under natten till torsdag, uppger stadens militärledning, enligt TT/SvD. Flera personer har fått evakueras från ett höghus som fattat eld efter det att bråte från nedskjutna drönare slagit ned, uppger borgmästaren Vitalij Klytjko. Det finns inga rapporter om personskador.

Schweiz riskerar förlora handelsavtal med EU

Schweiz meddelar att viktiga delar i det planerade avtalet med EU fortfarande inte är lösta, trots att båda parter hoppas nå en överenskommelse före årsskiftet, skriver nyhetsbyrån Bloomberg. Regeringen rapporterar om "betydande framsteg" på flera områden, men särskilt den fria rörligheten för människor är fortsatt en svår fråga. Om inget avtal nås riskerar Schweiz att förlora sina nuvarande handelsavtal med EU, landets största exportmarknad. Detta skulle skapa hinder för handel och företagande.

Trots fyllda gaslager – viss osäkerhet för gasförsörjningen

Trots fyllda gaslager inför annalkande vinter varnar experter för utmaningar i Europas energiförsörjning. Efter att ha minskat beroendet av rysk gas förlitar sig Europa nu mer på flytande naturgas (LNG), vilket gör kontinenten känsligare för svängningar på den globala energimarknaden, skriver Financial Times. Om vintern blir kallare än de två föregående åren kan gaslagren sjunka till kritiskt låga nivåer, vilket kan leda till högre priser under 2025.

Irland utlyser parlamentsval

Irlands premiärminister, liberalkonservative Simon Harris, meddelade på onsdagen att landet planerar att hålla parlamentsval den 29 november, rapporterar Reuters.

Notiser 6 november

Aktieras för förnybar energi efter USA-val

Aktier i europeiska företag för förnybar energi rasade på onsdagen efter att Donald Trump valdes till president i USA, rapporterar Reuters.  Investerare är oroliga över en potentiell avveckling av USA:s stöd för förnybar energi och klimatpolitik.

Tyska regeringen i djup kris – Scholz kämpar för att hålla ihop koalitionen

I Tyskland är regeringen mycket nära att falla, rapporterar Yle. Olika syn på den ekonomiska politiken håller på att splittra den av förbundskansler, socialdemokraten Olaf Scholz, ledda regeringskoalitionen. I budgeten för år 2025 gapar ett miljardhål och det råder i nuläget stor oenighet om hur det här hålet ska täppas till.

Notiser 5 november

Tysk polis slår till mot högerextrem grupp med kupplaner

Åtta personer har gripits i Tyskland, misstänkta för att tillhöra en högerextrem grupp som planerade att störta den tyska staten, rapporterar Reuters. Gruppen "Sachsiska separatisterna" ska ha tränat militärt sedan 2020 och drivits av rasistisk ideologi och konspirationsteorier. En av de gripna uppges vara politiker för det högernationalistiska partiet AfD. Gruppen ska ha bestått av 15-20 personer och planerade etnisk rensning i östra Tyskland.

I slutet av 2022 gjorde tysk polis ett omfattande tillslag mot en liknande rörelse som planerade en statskupp. Tidigare i år var minst 400 poliser föremål för utredningar om högerextremism eller konspirationsteoretiska uppfattningar.

Sverige skickar skyddsmasker och fordon till Ukraina

Sverige planerar att stödja Ukrainas civila försvar med ett hjälppaket värt 100 miljoner kronor, skriver TT/Aftonbladet. I paketet ingår 40 000 skyddsmasker, två fartyg för miljöskydd, 24 personbilar, en skåpbil och en tung lastbil. Detta meddelade civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin under ett besök i Ukraina. Vid samma tillfälle skrev länderna under en överenskommelse om att samarbeta mer inom civilskydd. Regeringen väntas inom kort formellt godkänna stödpaketet.

Brittisk finansminister i EU-möte för första gången sedan brexit

Storbritanniens finansminister, socialdemokraten Rachel Reeves blir i december den första brittiska finansministern att delta i ett möte med eurozonens finansministrar sedan landet lämnade EU 2020, uppger Bloomberg. Mötet kommer att fokusera på det ekonomiska läget i världen, stöd till Ukraina och G7-ländernas prioriteringar. Deltagandet är en del av den brittiska regeringens strävan att förbättra relationerna med EU. Storbritanniens premiärminister, socialdemokraten Keir Starmer träffade nyligen EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och formella förhandlingar om vissa samarbeten väntas inledas inom kort.

Nya EU-regler för moms spikade

EU-ländernas finansministrar enades på tisdagen om nya momsregler som ska anpassas till den digitala tidsåldern. De nya reglerna ska bekämpa skattefusk, stödja företag och främja digitalisering. Från 2030 blir momsrapportering för gränsöverskridande handel helt digital genom e-fakturor. Digitala plattformar som förmedlar korttidsboende och persontransporter blir också skyldiga att betala moms i de flesta fall där enskilda tjänsteleverantörer inte gör det.

– [Korttidsuthyrning av boende] är en bransch som har vuxit fram ganska snabbt och där skattereglerna kommit lite efter. Nu anpassar vi reglerna efter den verklighet som vi har och får mer ordning att reda i den här delen av marknaden, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) i samband med tisdagens beslut.

Ukraina rapporterar första striderna mot nordkoreanska soldater

Ukrainska styrkor har för första gången drabbat samman med nordkoreanska soldater i den ryska Kursk-regionen, enligt ukrainska myndigheter, uppger FT. Detta markerar den första direkta inblandningen av en utländsk armé i kriget sedan Rysslands invasion 2022. Enligt ukrainska underrättelsetjänsten finns omkring 8 000 nordkoreanska soldater i Kursk, cirka 50 kilometer från den ukrainska gränsen. Totalt ska 12 000 nordkoreanska soldater ha skickats till Ryssland. – Vi ser en ökning av nordkoreanska styrkor, men tyvärr ser vi ingen ökad respons från våra partners, sade Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Försök till försoning i tyska regeringskoalitionen

Den tyska regeringskoalitionen skakas av en allvarlig kris efter oenighet kring nästa års budget. Vice förbundskansler, miljöpartisten Robert Habeck har nu erbjudit en kompromiss genom att låta sju miljarder euro, som tidigare var öronmärkta för en Intel-fabrik, användas för att täcka budgetunderskottet, skriver FT.

– Detta är sämsta möjliga tidpunkt för ett regeringssammanbrott med tanke på läget i Ukraina, ekonomin i Tyskland och det amerikanska valet, sade Habeck till reportrar i Berlin.

Förbundskansler Olaf Scholz har kallat till krismöten med den liberale finansministern Christian Lindner och Habeck. De tre regeringspartierna är djupt oense om hur landet ska ta sig ur lågkonjunkturen. Internationella valutafonden, IMF, spår endast 0,8 procents tillväxt nästa år. Experter har varnat för att konflikten kan leda till regeringens fall.

Massprotester i Georgien efter anklagelser om valfusk

Tusentals människor demonstrerade i måndags utanför parlamentet i Georgiens huvudstad Tbilisi, skriver TT/GP. Det var andra måndagen i rad som folk samlades för att protestera mot parlamentsvalet den 26 oktober, där regeringspartiet Georgisk dröm vann under anklagelser om fusk. Demonstranterna, som bar georgiska flaggor och EU-flaggor, kräver nyval med internationella observatörer. De vill också att påståendena om valfusk utreds. Landets främsta valobservatörer menar att upp till 15 procent av rösterna kan vara ogiltiga. Oppositionen hotar nu med fortsatta protester och att bojkotta parlamentet tills kraven uppfylls.

Estland vill stoppa ryssar från att rösta i lokalval

Estlands regering vill ändra grundlagen för att hindra ryska och belarusiska medborgare från att rösta i lokala val, rapporterar Yle. Förslaget kommer trots att utländska medborgare och statslösa hittills har fått rösta om de bott i en estnisk kommun.

– Vi rekommenderar våra parlamentsgrupper att ändra grundlagen i brådskande ordning så att angriparstaters medborgare inte längre ska kunna vara beslutsfattare i lokalval, sade premiärminister, liberalen Kristen Michal.

För att ändringen ska gå igenom krävs stort stöd i parlamentet. Endast Centerpartiet, med sju av 101 platser, är helt emot förslaget. Oenighet råder om de 60 000 statslösa, oftast med rysk bakgrund, ska få behålla sin rösträtt. Landets justitiekansler är kritisk och kan ta ärendet till högsta domstolen.

Kina anmäler EU till WTO för tullar på elbilar

Kina har lämnat in ett formellt klagomål till Världshandelsorganisationen, WTO, efter att EU infört tullar på upp till 45 procent på kinesiska elbilar med motiveringen att den kinesiska staten subventionerar tillverkningen, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Tullarna har varit i kraft tillfälligt sedan juli och blev nyligen permanenta. Kinas handelsdepartement menar att EU:s beslut saknar både faktisk och juridisk grund. De anklagar EU för att bryta mot WTO:s regler och för att bedriva handelsskydd.

– Vi uppmanar EU att erkänna sina misstag och omedelbart rätta till sina olagliga metoder, sade en talesperson för departementet.

Turkiet avsätter kurdiska borgmästare

Tre kurdiska borgmästare i sydöstra Turkiet har avsatts av regeringen, anklagade för samarbete med den terrorstämplade kurdiska organisationen PKK, rapporterar SVT. Beslutet har väckt protester bland väljarna och kritik från oppositionen, som kallar det en attack mot demokratin. Avsättningarna sker kort efter att även en borgmästare från oppositionspartiet CHP gripits med samma anklagelser. Händelserna inträffar i en orolig tid efter en terrorattack mot ett teknikcentrum utanför Ankara i oktober, där fem personer dog och över 20 skadades. PKK tog på sig dådet, vilket ledde till turkiska motattacker i Syrien och Irak.

Notiser 4 november

Regeringen säger nej till 13 havsbaserade vindkraftsparker – blir lättare försvara Sverige

Den havsbaserade vindkraften gör det svårare att försvara Sverige mot inkommande ryska robotar, menar regeringen, rapporterar SVT. Det handlar bland annat om sensorer och radar, där vindkraften gör det svårare att bedriva signalspaning. Det skulle även försvåra upptäckten av ubåtar och eventuella anfall från luften i händelse av krig, säger försvarsministern. Därför stoppar regeringen 13 planerade parker i stora delar av Östersjön.

Ryssland trappar upp offensiv i östra Ukraina

Ukrainas militär står inför en av de kraftigaste ryska offensiverna sedan krigets början, enligt landets överbefälhavare general Oleksandr Syrskyi. Under september har de ryska styrkorna avancerat i sin snabbaste takt sedan mars 2022.

”Ukrainas väpnade styrkor håller tillbaka en av de mest kraftfulla ryska offensiverna från att inleda en fullskalig invasion”, skrev Syrskyi i meddelandeappen Telegram, enligt Reuters.

Moskva uppger att de erövrat två nya områden längs frontlinjen i Donbas, som blivit krigets huvudsakliga stridszon. Enligt ryska medieuppgifter har Ryssland tagit kontroll över nästan 200 kvadratkilometer ukrainskt territorium bara under veckan 20-27 oktober. Kriget går nu in i ett nytt skede med ryska framryckningar och nordkoreanskt militärt stöd till Ryssland. Samtidigt förbereder sig Ukraina på en svår vinter efter att ryska attacker förstört omkring hälften av landets elproduktion.

Inflationen i euroländerna steg

I oktober steg inflationen i euroområdet till 2 procent, enligt preliminära siffror från Eurostat. 2 procent är Europeiska centralbankens mål för inflationen. Högst var inflationen i Belgien på 4,7 procent, lägst i Slovenien på 0 procent.

Misstankar om valfusk i Georgien växer

Nya analyser pekar på att det kan ha förekommit fusk i det georgiska valet, uppger TT/GP. Det styrande partiet Georgisk dröm har enligt officiella siffror vunnit med 54 procent av rösterna, men oppositionen vägrar godkänna resultatet. Det USA-baserade undersökningsföretaget Edison Research, som tidigare förutspått en oppositionsseger, menar att skillnaden mellan deras vallokalsundersökning och det officiella resultatet är för stor för att kunna förklaras naturligt. Deras mätning visade att oppositionsalliansen skulle få 51,9 procent mot regeringspartiets 40,9 procent. Även organisationen Europe Elects har hittat tecken på valfusk som gynnar Georgisk dröm. Landets president Salomé Zurabisjvili kallar valet olagligt och anklagar Ryssland för inblandning.

Tysk regeringskris när ministrar tvistar om ekonomin – krav på nyval

En allvarlig konflikt har blossat upp i den tyska regeringen kring hur landets ekonomi ska räddas. Finansminister Christian Lindner har lagt fram ett förslag om skattesänkningar, medan ekonomiminister Robert Habeck vill satsa på stora investeringar, rapporterar Reuters. Förbundskansler Olaf Scholz ska nu försöka medla mellan ministrarna. Konflikten har väckt oro för regeringens framtid. På söndagen krävde oppositionella kristdemokratiska CDU och högernationalistiska AfD nyval.

Belgisk regeringsförhandlare ger upp – får extra tid

Bart De Wever, en belgisk nationalkonservativ med uppdrag att bilda en federal regering, sade på tisdagen upp sig från uppdraget som "formatör", rapporterar public service VRT. Kung Filip gav honom i samband med detta ytterligare en vecka på sig, till den 12 november, att försöka ro i hamn en uppgörelse bland de fem högermittenpartier som regeringsförhandlar sedan parlamentsvalet i slutet av juni.

Europeiska toppmöten i Budapest

På torsdag äger det femte mötet i formatet Europeiska politiska gemenskapen, EPC, rum i den ungerska huvudstaden Budapest. Till mötet väntas deltagare från alla europeiska länder förutom Ryssland och Belarus. På agendan står bland annat säkerhet, kriget i Ukraina, situationen i Mellanöstern och migration. Dagen efter håller EU-ländernas högsta politiska ledare ett informellt toppmöte i Budapest där de bland annat väntas anta en gemensam deklaration om konkurrenskraft.

Apples iPad måste EU-anpassas EU:s nya lag

EU-kommissionen kräver att Apple anpassar sitt operativsystem iPadOS för att följa den nya lagen om digitala marknader, DMA. Efter att iPadOS i april lagts till som en central plattformstjänst måste företaget nu genomföra flera förändringar. Användare ska bland annat kunna välja vilken webbläsare de vill ha som standard på sina paddor. Apple måste också tillåta andra appbutiker än sin egen och se till att tillbehör som hörlurar och pennor fungerar med systemet. Den 1 november lämnade Apple in en rapport som beskriver vilka åtgärder de vidtagit. EU-kommissionen ska nu granska om förändringarna uppfyller lagens krav. Om Apple inte följer reglerna kommer kommissionen att vidta rättsliga åtgärder.

Rysk militär åtalas i Finland för krigsbrott i Ukraina

En 37-årig rysk man har åtalats i Finland för grova krigsbrott begångna i Ukraina 2014, skriver TT/GP. Mannen ska enligt åklagarmyndigheten ha varit ställföreträdande befälhavare i den militära enheten Rusich, som stred på den ryskstödda utbrytarregionen Luhansks sida. Enligt åtalet ska mannen och hans soldater ha dödat 22 ukrainska soldater och allvarligt skadat fyra personer. Han greps på Helsingfors flygplats i juli 2023, dit han rest med falsk identitet trots inreseförbud i EU. Mannen nekar till anklagelserna. Han kan inte utlämnas till Ukraina på grund av risk för kränkning av hans mänskliga rättigheter.

Notiser 1 november

Minskat skatteuttag i EU och Sverige

Den totala skatten i förhållande till ländernas bruttonationalprodukt, BNP,  minskade till 40,0 procent i EU 2023, jämfört med 40,7 procent 2022. Det meddelade Eurostat på torsdagen. I Sverige minskade skatten ännu mer från 43,2 till 42,3 procent 2023. Det placerar Sverige på sjunde plats över EU-länder med högst skatt.

Högst skatt i förhållande till BNP hade Frankrike med 45,6 procent vilket är en tydlig nedgång från 47,6 procent 2022. Lägst skatt betalades i Irland 22,7 procent vilket är en tydlig ökning från 21,1 procent 2022.

Fortsatt svenskt-ungerskt ordkrig om valet i Georgien

Efter att Ungerns premiärminister, högerpopulismen Viktor Orbán, på tisdagen påstått att valet i Georgien i helgen var fritt och demokratiskt, kritiserades han av Sveriges statsminister Ulf Kristersson (M) för att inte representera EU utan möjligen Rysslands intressen.

”Han talar inte för Europas länder, han talar inte för Sverige, han talar möjligen för Ryssland, men han talar inte för oss andra.” sade Kristersson till TT.

Ungern ogillade kritiken och kallade upp Sveriges ambassadör i Budapest för att klaga på statsministerns uttalande.

På torsdagen fortsatte Victor Orbán på temat med att påstå att Kristersson blivit instruerad av Washington att kritisera honom.  Kristersson vill inte svara på Orbáns kommentar, men markerar mot honom igen.

– Ungern är just nu ordförandeland i EU. Jag vill markera att han inte talar för oss, och inte för EU, säger han till Ekot.

Georgiens president, landets politiska opposition och internationella valobservatörer menar att lördagens val inte var fritt och demokratiskt och hävdar att olika typer av otillbörlig påverkan av valutgången uppdagats före och under valet. 

Uppgift: 8000 nordkoreanska soldater på väg in i strid mot Ukraina

Så många som 8 000 nordkoreanska soldater befinner sig i Rysslands Kursk-region och förväntas gå in i strid mot Ukraina under de kommande dagarna, meddelade amerikanska myndigheter på torsdagen, rapporterar CNN. USA kommer att tillkännage ytterligare militärt stöd till Ukraina "under de kommande dagarna", sade utrikesminister Antony Blinken.

Sydkorea har haft som princip att inte stötta Ukraina med dödliga vapen, men landets president har öppnat upp för att omvärdera principen beroende på hur Nordkorea påverkar kriget. Något beslut har dock inte fattats ännu, rapporterar SVT.

Bulgariens president kräver utredning om köpta röster – väljarnas förtroende för val i botten

Bulgariens president, partilöse Rumen Radev, uppmanade på torsdagen åklagare och polis att omedelbart reagera på rapporter om valbrott efter söndagens parlamentsval.

– Hur är det möjligt att mängder av exemplen på köpta och manipulerade röster är synliga för alla, men förblir utanför de ansvariga institutionernas uppmärksamhet? sade Radev.

Presidenten krävde information om huruvida borgmästare och kriminella var inblandade i att kontrollera valen i småstäder och romska stadsdelar, där människor är särskilt utsatta för sådant inflytande, rapporterar Euractiv.

En undersökning från Gallup visar att bulgarer, som haft sju nyval sedan 2021 utan att en valvinnare lyckats få ihop en majoritet, har minst förtroende (10%) för val i världen efter Mongoliet (11%) och Libanon där 17 procent av väljarna sade sig ha förtroende för val, rapporterar Bloomberg på fredagen.

Jätteplattformen Temu står inför EU-utredning

EU-kommissionen kommer att inleda en utredning av den kinesiska handelsplattformen Temu på grund av farhågor om att de inte lyckas hindra försäljningen av olagliga produkter online, rapporterar Bloomberg. Om utredningen fäller Temu kan det leda till böter i mångmiljardsklassen för e-handelstjänsten.

Svensk teknik skickas till rysk militärindustri

Trots krig och exportförbud har ett svenskt försvarsföretag som tillverkar satellitantenner skickat dem till statliga militärindustrin i Ryssland, via en turkisk vapenhandlare, rapporterar Dagens Arbete. Företaget förnekar all kännedom.

En expert säger att upplägget är klassiskt – om man vill runda sanktioner.  Svenska myndigheterna står handfallna men en skärpning av lagstiftningen kan vara på gång.

Notiser 31 oktober

Kommissionen: Ukraina redo för förhandlingsstart 2025

EU-kommissionen presenterade på onsdagen läget för de tio länderna som vill bli framtida EU-medlemmar. Situationen för dem spretar där Montenegro kommit längst i konkreta förhandlingar medan andra som Georgien rör sig bort från unionen och Turkiet står still sedan 2018. 

Efter EU:s första regeringskonferens för Ukraina i juni fortskrider den så kallade analytiska granskningen av regelverket. Under förutsättning att Ukraina uppfyller alla villkor, ser kommissionen fram emot att inleda förhandlingar, “så snart som möjligt 2025”. Beslutet om förhandlingsstart kring de 35 politiska områden som alla kandidatländer måste klara av, tas av medlemsländerna med vetorätt.

EU-hjälp utlovas till katastrofdrabbat Spanien

EU-kommissionen utlovade på onsdagen stöd till Spanien efter att extremväder orsakat stor förödelse och många omkomna människor i Valenciaregionen. “Vi är redo att stödja er med nödutrustning. När det är dags kan vi även hjälpa er med återuppbyggnaden [av det som raserats]” meddelade Ursula von der Leyen.

Ryssland bombade ukrainskt flerfamiljshus – över 30 personer skadade

En elvaårig pojke och minst en till person dödades då ett flerfamiljshus bombades i storstaden Charkiv i nordöstra Ukraina på onsdagskvällen, rapporterar TT/GP. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj fördömer attacken och vänder sig i en vädjan till partnerländer att få använda deras donerade långdistansvapen mot mål långt inne i Ryssland för att försvara sig.

EU ligger efter med klimatanpassningar

Extremoväder till följd av klimatförändringar intensifieras snabbare än EU:s beredskap, rapporterar SvD. Sverige är inget undantag, menar forskare.

– Vi ligger alltid steget efter, säger Blaz Kurnik vid Europeiska miljöbyrån (EEA).

EU-parlamentarikern om franskt snusförbud: ”Hyckleri”

Frankrikes hälsominister Geneviève Darrieussecq, säger till Le Parisien att man ska införa förbud mot nikotinpåsar, som vitt snus, inom några veckor i Frankrike, rapporterar Ekot. EU-parlamentariker Tomas Tobé (M), säger att det är hyckleri. Samtidigt ser svenskar i Paris inte att snusande är särskilt utbrett.

Europaparlamentariker nobbar premiärministerpost

Ledaren för Litauens valvinnande socialdemokrater, Vilija Blinkevičiūtė, bekräftade på onsdagskvällen att hon inte kommer att ta rollen som landets premiärminister efter partiets valseger i söndags, rapporterar Politico.

– Jag har inte kapacitet att vara premiärminister med tanke på min ålder [64 år] och hälsa, sade Blinkevičiūtė. Hon avböjde även platsen som ledamot i Litauens parlament, istället stannar hon kvar i Europaparlamentet där hon suttit sedan 2009.

Notiser 30 oktober

Hemlig rapport: Så skyddas svenska modellen mot EU-lagar

I en intern rapport som Arbetet tagit del av föreslås ett nytt samråd där LO, Svenskt Näringsliv och PTK får information av regeringskansliet i ett tidigt skede när nya initiativ från EU är på gång – utan hinder av den utrikessekretess som försvårar parternas inflytande idag. Tillsammans med regeringskansliet ska de, enligt tidningen, också bedöma om ny EU-lagstiftning kan införas i Sverige via kollektivavtal. I den mån lagstiftning behövs ska parterna också få påverka direktiven till de utredningar där de nya lagarna tar form.

Rapport: Stärk EU civila och militära beredskap

Den förre finske presidenten Sauli Niinistö numera särskild EU-rådgivare presenterade på onsdagen en rapport om hur EU:s civila och militära beredskap ska stärkas. 

Enligt Niinistö bör man förbereda sig på det värsta för att ha handlingskraft när det gäller klimatet, försvaret och ekonomin. 

Anonyma diplomater: Valvinst för Trump “en välgörande chock” för EU

Tidningen Politico har frågat en grupp EU-diplomater från olika länder om vad positivt en eventuell valseger för högerpopulisten Donald Trump kan ge EU. 

Trumps presidentskap skulle vara så fientligt mot EU, går tanken, att unionen inte skulle ha något annat val än att höja sina försvarsutgifter, stärka sin inre marknad och förtydliga sin Kinapolitik, sade diplomater och EU-tjänstemän sammanfattningsvis till tidningen.

– Trumps återkomst skulle vara en välgörande chock som kommer att göra det möjligt för EU att gå framåt, som pandemin eller energikrisen efter kriget i Ukraina, sade en senior EU-diplomat.

Ny rysk drönarattack mot Kiev – 19:e gången i oktober

Minst nio personer skadades när ett flerfamiljshus fattade eld i samband med en rysk drönarattack mot Ukrainas huvudstad Kiev natten till onsdag, uppger stadens borgmästare Vitalij Klytjko, rapporterar TT/GP. Enligt stadens militärledning var det den 19:e gången som Ryssland attackerat Kiev sedan 1 oktober.

EU-ländernas ekonomi växer – svagare Sverige i recession

Tillväxten mätt i ökning av EU-ländernas bruttonationalprodukt, BNP, ökade under tredje kvartalet med 0,9 procent jämfört med samma kvartal förra året. Det meddelade Eurostat på onsdagen. Sverige tillhör en mindre grupp länder utan tillväxt med minskade BNP på 0,1 procent. Eftersom det var andra kvartalet i följd utan tillväxt i svensk ekonomi, betyder det att Sverige är i recession även kallad lågkonjunktur.

Vetenskapen inte överens om kollaps av Golfströmmen

På tisdagen varnade ett 40-tal forskare för att Golfströmmen, som för upp varmt havsvatten till Norden, kan riskera att kollapsa och att mer måste göras för att minimera den risken. I en kommentar betonar vetenskapsjournalisten Therese Bergstedt i SvD att alla forskare inte är överens och att frågan om Golfströmmens kollaps inte är vetenskapligt avgjord. 

WHO: Klimatförändringen är redan en hälsokris – kraftigare åtgärder krävs

Klimatförändringen påverkar människors hälsa allt mer, med allt från förtida dödsfall till ökade risker på grund av extremväder, rapporterar Yle. Världshälsoorganisationen WHO betonar att samhället befinner sig i en hälsokris, och att det varmare klimatet påverkar alla regioner i världen.

– Jag tror att vi alla har varit för långsamma med att framhålla att klimatet faktiskt är en hälsofråga, att klimatkrisen är en hälsokris. Och det är inte en hälsokris år 2050 eller vid sekelskiftet, utan det är en hälsokris i dag, säger Jeremy Farrar som är chefsforskare på WHO.

EU och Nato fördjupar samarbetet – ny högnivågrupp bildas inom kort

En arbetsgrupp på hög nivå ska bildas inom de närmaste veckorna för att “stärka det befintliga samarbetet mellan EU och Nato”. Det framgick efter det första formella mötet mellan EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Natos nye generalsekreterare Mark Rutte på tisdagen i Bryssel.

Båda betonade att utplaceringen av nordkoreanska soldater till stöd för Rysslands anfallskrig var en betydande upptrappning av kriget mot Ukraina och ett allvarligt hot mot europeisk säkerhet och global fred.

Montenegro vill EU-medlem 2028

Montenegros premiärminister Milojko "Mickey" Spajić, ledare för partiet Europa Nu, förväntar sig att EU-kommissionen rekommenderar att rådet utarbetar ett anslutningsfördrag för landet. Montenegros mål är att bli EU:s 28 medlem 2028, uppger Politico. Montenegro är det kandidatland som kommit längst i sina EU-förhandlingar även om man hittills bara avslutat 3 av 35 kapitel.

Utrikesministern om Nordkoreas inblandning: Fler måste göra mer

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj vill se starkare reaktioner från världen på Nordkoreas inblandning i kriget I Ukraina, rapporterar Ekot. Fler måste göra mer är svaret från Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) på presidents Zelenskyjs kritik.

– Det är extremt allvarligt att en annan regim ansluter sig till Rysslands fruktansvärda krig mot Ukraina, säger Malmer Stenergard.

Valobservatör: Valet i Georgien präglat av rädsla

Ett parlamentsval präglat av rädsla och som inte lever upp till demokratiska spelregler. Det säger tidigare EU-ambassadören Per Eklund som lett en delegation med valobservatörer i Georgien, rapporterar TT/GP.
– En del fusk skedde säkert på valdagen, men framförallt skedde det innan, säger Per Eklund.

Kina lämnar in protest mot EU-tullar på elfordon

Striden om EU-tullar på kinesiska elfordon fortsätter, rapporterar Ekot. En talesperson för Pekings handelsministerium säger nu att man lämnat in ett formellt klagomål till Världshandelsorganisationen mot tullbeslutet som ska börja gälla under torsdagen. EU-länderna anser att den kinesiska staten subventionerar sina biltillverkare och snedvrider konkurrensen och har därför beslutat om tullar. Tullarna på kinesiska elbilar beskrivs i Politico som EU:s största handelsstrid med Kina någonsin.

Oenigt i Tysklands regeringen om hur industrin ska räddas

I Tyskland träffade på tisdagen förbundskanslern, socialdemokraten  Scholz, representanter för de största tyska industriföretagen för att diskutera åtgärder som kan vända den tyska ekonomin, rapporterar Ekot.

Samtidigt kommer uppgifter om att biltillverkaren Volkswagen kan komma att skära ner mer än vad som tidigare varit känt, enligt fackförbundet IG Metall vill Volkswagen stänga tre tyska bilfabriker.

De tre tyska regeringspartierna är djupt oeniga om hur en rejält åtgärdsplan för industrin ska se ut.

Notiser 29 oktober

Ökad aktivitet mellan EU och Sydkorea – Ukraina vädjar

Att det finns nordkoreanska militärförband i Europa redo att sättas in i strid på Rysslands sidan i anfallskriget mot Ukraina har fått EU och Sydkorea att aktivera sina relationer. 

På måndagen höll EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Sydkoreas president Yoon Suk Yeol ett telefonmöte om den uppkomna situationen. Parterna är på väg att ingå ett försvars- och säkerhetssamarbete i 45 punkter som förhandlats om sedan en tid. Att Sydkorea har en stor försvarsindustri har också betydelse i sammanhanget. På tisdagen meddelade kommissionen att en sydkoreansk delegation är i Bryssel på hemliga överläggningar och att EU:s utrikeschef Borell i slutet av veckan reser för överläggningar i den sydkoreanska huvudstaden Seoul på måndagen 4 november.

En kritisk president Volodymyr Zelenskyj säger att Väst inte svarar hårt nog mot att nordkoreanska soldater förbereds för strid i Ukraina.

– Det är farligt, säger han till TT i Reykjavik på tisdagen. Samma dag förde Zelenskyj telefonsamtal med den sydkoreanska presidenten, rapporterar Reuters. Sydkorea har lovat bistå Ukraina med vapen i fall nordkoreanska trupper går in i kriget

Efter kritiken om valfusk i Georgien – röster räknas om

Med start klockan 12 på tisdagen kommer valmyndigheten i Georgien att genomföra omräkningar av röstsedlar från fem slumpmässigt utvalda vallokaler per valdistrikt. I ett uttalande på måndagen uppmanade centrala valmyndigheten alla auktoriserade representanter att observera processen för omräkning av röstsedlar på 84 olika platser i landet.

13 EU-länder kräver utredning efter misstänkt valfusk i Georgien

Sverige ingick i en grupp av 13 EU-länder som på måndagen i ett gemensamt uttalande kritiserade parlamentsvalet i Georgien efter att internationella observatörer rapporterade kränkningar under valkampanjen såväl som på valdagen.

“Vi delar deras oro och kräver en opartisk utredning av klagomål och åtgärda de överträdelser som konstaterats”, heter det i uttalandet.  De kritiserade även premiärminister Orbáns blixtbesök i Georgien samma dag och betonade att han inte talar för EU.

Följande länder undertecknade uttalandet i turordning: Tjeckien, Danmark, Tyskland, Estland, Finland, Frankrike, Irland, Litauen, Nederländerna, Luxemburg, Polen, Portugal och Sverige.

Nordiska länderna enade – stödjer Ukrainas försvarsindustri och segerplan

De fem nordiska statsministrarna meddelade på måndagskvällen att de gemensamt kommer att stödja den ukrainska försvarsindustrin, rapporterar Ekot. Statsministrarna, tillsammans med Ukrainas president Zelenskyj, möttes under måndagen på Island i samband med Nordiska rådets årliga session.

De nordiska länderna ställde sig även bakom president Zelenskyjs så kallade segerplan i ett gemensamt uttalande.

Sverige kommer att bidra med 230 miljoner kronor till för att stärka kapaciteten för Ukrainas försvarsindustri, dessutom avsätts 490 miljoner kronor till olika stödfonder för hjälp till Ukraina.

Granskning av EU kritiserar unionen för bristande rättsstatlighet

Sedan 2020 granskar EU-kommissionen medlemsländernas rättsstatlighet, dock sker ingen granskning av EU självt. Som ett bidrag till kontrollen av EU:s rättsstatlighet publicerade demokratiinstitutet vid Centraleuropeiska universitetet i Budapest på måndagen en rapport där 15 internationella forskare bidragit. 

Rapporten täcker EU:s rättssystem, åtgärder mot korruption, mediefrihet och institutionella kontroller och avvägningar. Dessutom tar den upp den senaste utvecklingen, såsom den nya pakten om migration och asyl. Rapporten menar att graden av rättsstatlighet i medlemsländerna hänger ihop med grad av rättsstatlighet på EU-nivå och att man där har funnit olika mer eller mindre allvarliga brister.   

– Att mäta Europeiska unionen enligt dess egna rättsstatsstandarder är det enda sättet att öka dess legitimitet och förbättra dess prestanda, sade Dimitry Kochenov grundare av institutet i ett uttalande. I ett blogginlägg ger redaktörerna av rapporten en kortversion av slutsatserna.

Forskare: Risken att Golfströmmen kollapsar är kraftigt underskattad

Över 40 klimatforskare från olika länder varnar i ett öppet brev till Nordiska rådet, som nu möts på Island, för risken för att Golfströmmen, som drar med sig varmt vatten till Nordatlanten, kollapsar under detta århundrade. Om det skulle ske kommer Norden att nedkylas och med bland annat svårigheter för jordbruket. Samtidigt säger forskarna i brevet till politikerna att “sannolikheten för en sådan händelse är fortfarande mycket osäker” men inte desto mindre finns möjligheten för en kollaps under detta århundrade.

“Även med en medelhög sannolikhet att [Golfströmmen till Nordatlanten stannar av], givet att resultatet skulle vara katastrofalt och påverka hela världen i århundraden framöver, tror vi mer måste göras för att minimera denna risk”, heter det i brevet. 

Senast Golfströmmen kollapsade var vid slutet av istiden för cirka 12 800 år sedan och kallas Yngre dryas – köldperioden varade i 900 år.   

Regeringen stoppar samarbete med Georgien

Regeringen stoppar myndighetssamarbetet med Georgien, det säger biståndsminister Benjamin Dousa (M), rapporterar Ekot. Det handlar bland annat om att man bedömer att ett samarbete mellan skattemyndigheterna inte är lämpligt under rådande omständigheter. Regeringspartiet Georgisk dröm vann parlamentsvalet i Georgien i helgen och resultatet har ifrågasatts av internationella valobservatörer.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Sverige utan välfärdsmedalj i EU

BRYSSEL 29 augusti 2024

Sverige når inte upp till toppen på EU:s sociala resultattavla över välfärd och arbetsmarknad. En före detta kommuniststat gör istället bra ifrån sig och kniper andraplatsen efter Nederländerna. Det visar Europaportalens sammanställning.

Fortsatt kräftgång för rättsstaten i Europa

BRYSSEL 24 oktober 2024

I mer än hälften av de europeiska länderna har graden av rättsstatlighet minskat under det senaste året. Dock inte i Sverige. Polen har samtidigt sett den klart största förbättringen under det senaste året.

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons
Fackliga Brysselkontoret