Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 18 mars

Svensk ammunitionsproduktion får EU-stöd

Nammo Sweden AB har av EU-kommissionen beviljats cirka 12,2 miljoner euro i stöd för att öka produktionen av artillerigranater, meddelar regeringen. Svenska staten delfinansierar projektet med 159 miljoner kronor.

– Att utöka ammunitionsproduktionen i Europa och i Sverige är fundamentalt viktigt för Sveriges, Europas och för Ukrainas försvarsförmåga. Det europeiska produktionsstödet och den svenska delfinansieringen av Nammo Swedens projekt kan inom ett par år komma att tredubbla produktionen av de 155 mm granater som är efterfrågat av Ukraina, sade försvarsminister Pål Jonson på fredagen.

Förhoppning om EU-sanktioner för Navalnyjs död

I dag måndag träffas EU-ländernas utrikesministrar för sitt månatliga möte i Bryssel. Unionens utrikesrepresentant Josep Borrell hoppas att ministrarna ska kunna enas om sanktioner mot de ansvariga för den ryske oppositionsledaren Aleksej Navalyjs död.

– Vi kommer att anta ett paket med sanktioner för mordet på Aleksej Navalnyj, sade Borrell innan mötet.

Han hoppas även att ministrarna ska kunna enas om ett sanktionspaket mot Hamas och våldsamma israeliska bosättare.

Ny rapport: Ryssland planerar stor offensiv

Tankesmedjan ISW varnar för rysk offensiv i sommar. Överstelöjtnant Joakim Paasikivi ser ingen ukrainsk kollaps i närtid, men det kan bli farligt om Ukraina inte får tillräckligt med stöd, skriver SvD.

Pressade bönder oroas av EU-regler: ”Pyr i leden”

Bondeprotester runtom i Europa har fått EU att backa från förslag som skulle minska klimat- och miljöpåverkan från lantbruket. Även svenska lantbrukare är missnöjda och oroliga, även om de inte protesterat lika våldsamt.

– Det pyr ute i leden, säger Claes Jonsson, ordförande Sveriges Mjölkbönder, till Ekot.

Transnistrien anklagar Ukraina för attack

Den moldaviska utbrytarregionen Transnistrien hävdar att Ukraina ligger bakom en drönarattack på en militäranläggning i regionens huvudstad Tiraspol, enligt TT/GP. Både Moldavien och Ukraina avfärdar anklagelsen som en rysk provokation.

Rovdjursförening anmäler lodjursjakten till EU

Svenska Rovdjursföreningen anmäler Sveriges licensjakt på fridlysta lodjur till EU-kommissionen. Jakten anses bryta mot artskyddsreglerna i art- och habitatdirektivet, skriver TT/Aftonbladet.

Rovdjursföreningen skriver i ett pressmeddelande att lodjur ska garanteras ett strikt skydd mot avsiktligt dödande enligt direktivet, och att lodjursjakt innebär ett avsiktligt dödande ”och är alltså inte tillåtet, utom som skyddsjakt på problemindivider”.

Ironisk EU-ledare "gratulerar" Putin på förhand

I samband med inledningen av helgens ryska skenval gick Europeiska rådets ordförande Charles Michel ut med en "gratulation" till Rysslands diktator Vladimir Putin.

"Jag vill gratulera Vladimir Putin till hans jordskredsseger i det val som inleds i dag. Ingen opposition. Ingen frihet. Inget val.", twittrade Europeiska rådets ordförande Charles Michel på fredagen i förra veckan.

Danmark lämnar tillbaka EU-stöd

Danmark ska återbetala 2,4 miljarder kronor av stödet för landsbygdsutveckling till EU. En av orsakerna är att stöden helt enkelt varit för krångliga att söka, skriver ATL.

Notiser 15 mars

Kristersson: Sverige redo hantera desinformation i EU-valet

EU-parlamentets talman Roberta Metsola besökte på fredagen statsminister Ulf Kristersson för att bland annat diskutera risken för utländsk inblandning och desinformation i det kommande EU-valet. Enligt Kristersson arbetar myndigheten för psykologiskt försvar, Valmyndigheten och nationella cybersäkerhetscentret för att analysera och hantera sådana påverkansförsök.

– Den svenska regeringen är redo för denna viktiga uppgift, sade Ulf Kristersson.

EU-kandidater: För många krångliga regler för företag

När Svenskt Näringsliv höll EU-valdebatt i Stockholm på fredagen var den inre marknaden och företagens så kallade regelbörda temat. På scenen stod EU-kandidaterna Arba Kokalari (M), Svante Linusson (C), Alice Teodorescu Måwe (KD) och Dick Erixon (SD). 

Enligt debatten finns det sammanfattningsvis för många EU-regler, i synnerhet kritiserades de som är för krångliga och otydliga. Men alla krävande regler som svenska företag möter på den inre marknaden är inte EU:s fel, det finns också andra problem, menade Arba Kokalari som är den enda svensk som sitter i Europaparlamentets inre marknadsutskott.

– Vi har inte en fullbordad inre marknad i dag. Vi har fortfarande 27 olika [nationella] regelverk på en massa områden och vi har EU-länder som inte följer EU-lagstiftning, sade Arba Kokalari. 

Tysk-fransk-polskt möte i Berlin

I dag fredag träffas Tysklands förbundskansler Olaf Scholz, Frankrikes president Emmanuel Macron och Polens premiärminister Donald Tusk i Berlin för att bland annat diskutera stödet till Ukraina.

Många personer döda efter färd i gummibåt på Medelhavet

Runt 60 personer som för en vecka sedan lämnade Libyen i en gummibåt omkom under resan över Medelhavet, uppger båtens överlevare enligt organisationen SOS Méditerranée, enligt Ekot. Sedan 1 januari i år har minst 227 migranter omkommit när de försökt korsa Medelhavet, enligt en sammanställning från FN:s migrationsorgan IOM.

EU granskar shoppingsajten Ali Express

Falska mediciner och porr. Efter uppgifter om att den kinesiska shoppingsajten Ali Express, bland annat flitigt använd av svenska konsumenter, inte följer EU:s nya digitala regler, har EU-kommissionen beslutat att öppna en granskning av bolaget, skriver TT/VK.

Kroatien inför maxstraff för mord på kvinnor

Kroatien ändrar strafflagen så att mord på kvinnor på grund av deras kön, så kallat femicide, blir ett specifikt brott. Den som döms enligt den nya lagen kommer att få de hårdaste straffen i den kroatiska lagen, upp till 40 års fängelse, rapporterar Ekot. Kroatien blir därmed tredje land i EU att få en liknande lag, efter Cypern och Malta.

Frankrike villa göra billiga kläder dyrare

Mindre slit och släng och mer hållbart mode. Det vill Frankrikes underhus se och har röstat igenom en rad åtgärder som ska göra det mindre lockande att köpa billiga plagg, skriver TT/GP.

Armémobbning skakar Belgien

Natos värdland Belgien skakas av en mobbningsskandal i försvaret. En hel pluton riskerar att få sparken, skriver TT/SvD. Efter tips från en anhörig i vintras har en utredning avslöjat hur nyinryckta förnedrats både psykiskt och fysiskt under flera månader och till och med år.

Notiser 14 mars

Sverige ett steg närmare Europeiska åklagarmyndigheten

Regeringen överlämnade i går onsdag till riksdagen en proposition med förslag på nödvändiga lagändringar för att Sverige ska kunna delta i den Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo. Sverige valde 2016 tillsammans med bland annat Polen och Ungern att stå utanför Eppo. Syftet med Eppo är att utreda och straffa brott mot EU:s ekonomiska intressen, som korruption och bedrägerier.  2018 ändrade sig regeringen och Moderaterna meddelade i debattartikel att de också bytt fot. Regeringen hoppas kunna gå med innan årets slut.

EU enas om nytt stödpaket till Ukraina

Medlemsländernas EU-ambassadörer enades på onsdagen om att stödja Ukraina med bidrag från unionens fredsfond, enligt det belgiska EU-ordförandeskapet. Det handlar dock inte om uteslutande nya pengar då medlemsländerna kan räkna in tidigare bilateralt stöd till Ukraina som sin del av stödpaketet, uppger Politico.

Geert Wilders ger upp att bli premiärminister i Nederländerna

Trots valsegern i höstens nederländska nyval medger Frihetspartiets ledare Geert Willders på X att det inte finns någon möjlighet för honom att bli premiärminister. I dag torsdag väntas ett nytt förslag på hur regeringsförhandlingarna bör fortskrida.

Bekräftat: EU-parlamentet drar EU-kommissionen inför domstol

Ledarna för partigrupperna i EU-parlamentet beslutade i dag torsdag att dra EU-kommissionen inför EU-domstolen för fjolårets beslut om att frigöra runt tio miljarder euro i frysta EU-stöd till Ungern, rapporterar FT. EU-parlamentet anser att pengarna inte skulle ha betalats ut innan Ungern uppfyllt alla demokratikrav som ställs på landet.

Kraftig nedgång för europeisk industri – mindre minskning i Sverige

Industriproduktionen i euroländerna föll med 3,4 procent i januari jämfört med månaden före, enligt ny statistik från Eurostat, skriver TT/SvD. Jämfört med januari 2023 rasade produktionen med 6,7 procent, vilket var mer än dubbelt så mycket som ekonomerna hade räknat med, enligt Bloombergs sammanställning av prognoser. I Sverige minskade industriproduktionen med 0,8 procent på årsbasis.

EU-parlamentet kräver öppning för bistånd till Gaza

EU-parlamentet röstade på torsdagen med siffrorna 372 för, 44 mot och 120 som avstod för en resolution som uppmanar Israel att omedelbart tillåta och underlätta fullständig leverans av bistånd till och genom Gaza via alla befintliga gränsövergångar. De upprepade samtidigt sitt tidigare krav på en omedelbar och permanent vapenvila. Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för resolutionen förutom Sverigedemokraterna, den politiske vilden Peter Lundgren som röstade nej och den politiska vilden Sara Skyttedal som lade ned sin röst.

Anklagelserna skakar de gröna i EU-parlamentet

Över 100 anställda i EU-parlamentets gröna grupp – den som svenska Miljöpartiet tillhör – anklagar sina ledare i Bryssel för att i lång tid ha försökt tona ner sexuella trakasserier i korridorerna, skriver SvD. I centrum står en tysk stjärnpolitiker, som nu avgått.

Ny brittisk lag ska stoppa utländska stater från att äga medier

I Storbritannien är de två största partierna, Tories och Labour, i stort sett överens om ett förslag som gäller att stoppa statligt utländskt ägande i brittiska medier, uppger Ekot. Bakgrunden är att statsägda företag i Abu Dhabi försökt att ta över den mediekoncern som bland annat äger den anrika högertidningen Daily Telegraph.

Asylinvandring når ny botten – lägsta sen 2000

Efter flera år av hög flyktinginvandring har trenden sedan några år tillbaka vänt. Förra året nåddes en ny lägstanivå när antalet som fick uppehållstillstånd på asylrelaterade grunder sjönk till knappt 8 000 personer, enligt regeringens redovisning. Det skriver TT/SvD.

Danmarks regering vill införa kvinnlig värnplikt

Danmarks regering vill införa kvinnlig värnplikt, samtidigt som tjänstgöringstiden för värnpliktiga kraftigt förlängs, rapporterar Ekot. Det är en del av ett förslag för att ytterligare stärka det danska försvaret, som regeringen presenterade idag.

EU-parlamentet vill se minskat mat- och klädsvinn

EU-parlamentet fastställde på onsdagen sin förhandlingsposition i förslaget om nya regler för att minska avfall från livsmedel och textilier. Ledamöterna vill bland höja bindande mål för medlemsländerna när det gäller livsmedelsavfall i industrin, restauranger och hushåll jämfört med kommissionens ursprungsförslag. De vill även utvidga ansvaret för producenter som säljer textilier i EU till att täcka kostnaderna för insamling, sortering och återvinning.

Österrike utvisar ryska diplomater

Österrike utvisar två ryska diplomater efter att de agerat "på ett sätt som inte är förenligt med deras diplomatiska status", uppger det österrikiska utrikesdepartementet, enligt TT/GP. Diplomaterna har en vecka på sig att lämna landet.

Spanien röstar ja till omstridd amnestilag

Spaniens deputeradekammare har röstat ja till en lag som ger amnesti till politiker och aktivister som stått inför rätta efter Kataloniens självständighetsförsök 2017, rapporterar spanska medier, enligt TT/GP. Omröstningen sker efter en utdragen förhandling mellan styrande socialdemokratiska PSOE och det katalanska separatistpartiet Junts. Löftet om amnesti var ett av Junts krav för att släppa igenom PSOE-ledaren Pedro Sánchez som premiärminister efter landets parlamentsval i juli 2023.

EU-miljoner till alltmer laglöst Haiti

EU sällar sig till bland andra USA och Kanada och utlovar nödhjälp i miljonklassen till våldsdrabbade Haiti. EU:s bidrag till humanitära organisationer verksamma i Haiti motsvarar drygt 220 miljoner svenska kronor, enligt TT/Aftonbladet.

Världsunik EU-lag ska reglera AI

EU-parlamentet röstade på onsdagen igenom en världsunik AI-lag. Artificiell intelligens ska nu delas in i fyra riskklasser – viss AI förbjuds helt då det anses hota de mänskliga rättigheterna, enligt SVT.

Proukrainska förband till anfall i Ryssland

Proukrainska frivilligförband har gått till anfall i ryska gränsregioner och uppmanar civila i storstäderna att fly. Militärexperten Jörgen Elfving tror att de vill skicka en signal till Vladimir Putin inför valet, skriver SvD.

Notiser 13 mars

Ny EU-lag ska stärka pressfriheten

Europaparlamentet röstade idag för en pressfrihetslag med 464 röster för och 92 röster emot. Lagen ska skydda mediernas oberoende och säkra mångfald i medielandskapet, förbjuda att spionprogram används mot journalister, att alla medier kommer att behöva uppge vem som äger dem och att stora plattformar som exempel Facebook, X och Instagram hindras från att godtyckligt begränsa pressfriheten. Dessutom kommer medier behöva vara öppna med hur mycket statligt ekonomiskt stöd de får, även från länder utanför EU.

Alla svenska partier röstade ja, utom KD som inte var på plats och SD som lade ned sina röster. Lagen kommer slutligen antas av rådet senast i april.

Experter: Rysk seger i Ukraina blir förödande för Sverige

En rysk seger i Ukraina skulle få enorma konsekvenser för Finland, Sverige och hela Europa, det är Robert Dalsjö, försvarsexpert på Totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige, och Tyyne Karjalainen, forskare på finska Utrikespolitiska institutet, eniga om.

Enligt Dalsjö skulle följderna bli dystra, trots att båda länderna idag är medlemmar i Nato, rapporterar Yle.

– Det skulle innebära att våra länder ställdes inför ett val. Antingen måste vi bygga upp vårt försvar ännu kraftigare för att avskräcka Ryssland eller också accepterar vi rysk dominans, sade Robert Dalsjö.

EU:s utrikeschef: Svält används som vapen av Israel

Josep Borell, EU:s utrikeschef, sade under tisdagen i FN:s säkerhetsråd att Israel använder svält som ett vapen Gaza i kriget mot Hamas, rapporterar SVT. Borell sade att tillvägagångssättet fördömdes när det användes i Ukraina och att samma ord måste användas även när det gäller Gaza.

Sveriges prislapp för coronafonden – mellan noll och 5 miljarder per år

Ingen vet hur mycket Sverige kommer få betala för coronafonden, formellt kallad Next Generation EU. Pengar från fonden, där Sverige fått cirka 37 miljarder kronor, ska stimulera ländernas ekonomier bland annat genom projekt för ny teknik och grön omställning.

Finansdepartementet säger till Europaportalen att Sveriges återbetalning i slutändan kan bli ingenting eller upp emot fem miljarder kronor i snitt per år mellan 2028 och 2058.

Regeringens linje är att återbetalningarna ska finansieras genom omprioriteringar inom EU-budgeten, därmed skulle inte Sveriges EU-avgift påverkas särskilt av just coronafonden. Om Sveriges förslag inte skulle få gehör bland andra EU-länder kan återbetalningen som mest landa på mellan 140-150 miljarder kronor totalt för Sverige, det vill säga i snitt 4,6-5 miljarder kronor per år.

EU-samarbete ska straffa vårdslösa förare

Samma vecka som EU:s revisorer efter en granskning uppmanar EU att lägga in en högre växel för att göra de europeiska vägarna säkrare, blev EU:s lagstiftare provisoriskt överens om att utöka samarbetet mot trafikbrott – en uppgörelse som först måste antas formellt

För att hindra att förare beter sig vårdslöst i andra EU-länder än sitt hemland ska länderna samarbeta mer för att hitta och straffa personer som gjort sig skyldiga till bland annat fortkörning, rattfylleri och korsande av en heldragen linje. 

Sverige slår världsrekord i solceller

Forskare från Uppsala universitet har tagit ett nytt världsrekord i elektrisk effekt för en typ av solceller som kallas tunnfilmssolceller, rapporterar Ekot. Det nya rekordet innebär att solcellerna kan ge mer el från det ljus som kommer in.

Ukraina och Moldavien närmare verkliga EU-förhandlingar

Kommissionen antog på tisdagen ett förslag till förhandlingsramar, riktlinjer och principer för Ukrainas och Moldaviens medlemskapsförhandlingar. Kommissionen kommer att ge en muntlig rapport till ministerrådet om de framsteg som gjorts av länderna. När rådet sedan, med enhällighet, har antagit förhandlingsramarna inleds en så kallad regeringskonferens med varje land – vilket markerar den formella starten av anslutningsförhandlingarna.

Byggnader ska trimmas för nya klimatmål

I EU står byggnader för 40 procent av energikonsumtionen och 36 procent av växthusgasutsläppen. Under tisdagen antog parlamentet en plan för att minska energiförbrukningen och göra byggnader utsläppsfria från och med 2030.

Alla svenska partier var för utom M och SD, som var emot. Även rådet måste formellt godkänna lagen.

Föroreningar från industrianläggningar ska minskas

Under tisdagen röstade Europaparlamentet för ett förslag om att minska föroreningar från industrianläggningar och stora gris- och fjäderfäfarmer för att skydda människor och miljö. Reglerna, som även måste godkännas av rådet, innebär nya strängare, obligatoriska mål för bland annat vattenförbrukning, resurseffektivitet, avfall och råvaruanvändning. 

Alla svenska partier röstade ja, utom SD som röstade nej.

Flera frågor väntar vårtoppmöte

På torsdag och fredag nästa vecka hålls det årliga marstoppmötet mellan EU:s stats- eller regeringschefer i Bryssel. På dagordningen står bland annat Ukraina, säkerhet och försvar, situationen i Mellanöstern, utvidgningen, förtrycket i Ryssland och Belarus, migration och jordbruk. 

“Det är viktigt att Europeiska rådet fortsätter att hålla Ukraina högt på dagordningen och att EU fortsätter att stödja Ukraina politiskt, militärt, humanitärt och ekonomiskt”, heter det i regeringens förslag till svenska ståndpunkter som ska antas av riksdagens EU-nämnd dagen före toppmötet.

Bosnien-Hercegovina föreslås få förhandla om framtida EU-medlemskap

EU-kommissionen rekommenderade på tisdagen att Bosnien-Hercegovina ska få inleda formella medlemskapsförhandlingar, vilket är ett stort steg framåt i Balkanlandets försök att bli medlem i unionen. 

– Sedan vi beviljade kandidatstatus [2022] har Bosnien och Hercegovina tagit imponerande steg framåt. Fler framsteg har gjorts på drygt ett år, än på ett helt decennium, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen i ett uttalande på tisdagen. Hon rekommenderar rådet att, efter att Bosnien och Hercegovina har tagit ytterligare steg i linje med kommissionens rapport, inleda medlemskapsförhandlingar med Bosnien och Hercegovina. 

Expert varnar för AI inför EU-valet: Har inte rätt verktyg

Europeiska faktagranskare varnar för artificiell intelligens inför EU-valet i juni, rapporterar Ekot. AI-genererad desinformation om valet ses som en av de största utmaningarna eftersom det kan vara svårt för både väljare och faktagranskare att förstå att den är falsk.

Svenska partier vill rusta upp – flera röster om försvarsbudget över 2 procent

Under tisdagen gick Liberalerna ut med att man på kort sikt kan behöva spendera mer än 2 procent av BNP, vilket är Natos rekommendation för medlemsländer, på försvaret. Detta för att kunna anpassa försvarsmakten efter det rådande världsläget. Centerpartiet sade även de under tisdagen att försvaret borde få 3 procent. Sverigedemokraterna vill höja försvarsbudgeten till 2,5 procent. 

Rapport: Europa investerar för lite på högspänningsnät

Medan nya solpaneler och vindkraftverk i EU byggs snabbt släpar investeringarna i långväga högspänningsledningar efter, visar en rapport Euractiv tagit del av. Följden kan bli att el från regioner med stor förnybar potential inte kan överföras till andra regioner och att el från exempelvis kolkraftverk därför inte kan ersättas. 

Nya strider i ryska orter nära gränsen till Ukraina

Under tisdagen tog sig beväpnade militärer från de proukrainska, ryska frihetslegionerna och Sibirienbataljonen över gränsen från Ukraina till ryska Belgorod, Kursk och Bryanskområdet och började strida, rapporterar Ekot. Skolor har stängts i ryska områden nära ukrainska gränsen på grund av ovanligt intensiva strider och drönarattacker, men exakt vad som har hänt är fortfarande oklart.

Navalnyjs tidigare stabschef attackerad i Litauen

En av Aleksej Navalnyjs närmaste män, Leonid Volkov, är på sjukhus efter att ha attackerats på tisdagskvällen utanför sitt hem i Vilnius, rapporterar Ekot. Volkov hade bara timmar före varnat för attacker mot regimkritiker i en intervju.

Notiser 12 mars

Sverige säger åter nej till ansvarsfrihet för EU-kommissionen

Europeiska revisionsrätten meddelade i höstas att andelen fel i EU:s räkenskaper ökade till 4,2 procent under 2022. Det är högre än den antagna acceptansgränsen på högst 2 procent vilket gör att den svenska regeringen i dag tisdag kommer rösta nej till att rekommendera EU-parlamentet ger kommissionen ansvarsfrihet för budgetåret 2022. 

Trots att felen begås i och av medlemsländerna är det EU-kommissionens ansvar att se till att allt går rätt till. Det området som EU-kommissionen själv hanterar – administrationen som utgjorde drygt sex procent av hela budgeten – hade inga väsentliga fel alls.

– Det är oroväckande att den här felprocenten ökar så pass mycket, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M) på tisdagen innan mötet. Sedan 2012 har Sverige inte velat ge kommissionen ansvarsfrihet på grund för hög felprocent i budgeten. 

Trots den svenska invändningen väntas en majoritet av medlemsländerna rösta för att kommissionen ska få ansvarsfrihet.

Zelenskyj: Rysslands avancemang har stoppats

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj sa på måndagen att Rysslands avancemang i Ukraina stoppats och att läget nu är ”mycket bättre” för ukrainska trupper än på flera månader.

– Vår militär har hindrat Ryssland från att avancera i östra Ukraina, sade Zelenskyj, enligt Yle.

Otålig Svantesson vill ge ryska pengar till Ukraina

När EU-ländernas finansministrar i dag tisdag samlas i Bryssel ska de bland annat diskutera de ryska statliga tillgångar som frystes efter landets erövringsanfall mot Ukraina.

– Jag hoppas att vi ska kunna ta ett steg framåt för det här har tagit alldeles för lång tid, sade Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) på väg in på mötet.

Det handlar om att beslag avkastningen på de frysta tillgångarna, vilket väntas uppgå till runt tre miljarder euro och på något sätt ges till Ukraina. EU-kommissionen väntas i nästa vecka lägga fram ett  förslag i frågan. Redan i juli skulle pengarna kunna betalas ut om planen godkänns av medlemsländerna.

Viktor Orbán: Ukraina blir utan pengar med Donald Trump

Donald Trump kommer inte ge ett öre till Ukraina om han vinner valet i höst.

Det hävdar Ungerns premiärminister Viktor Orbán efter att ha samtalat med Trump  och tillägger att det skulle innebära slutet på kriget. Men Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg utgår från att USA kommer fortsätta stötta Ukraina, oavsett vem som blir president.

– Det ligger i deras eget säkerhetspolitiska intresse, säger han till SVT Nyheter.

EU-länderna uppmanas ratificera konvention mot våld i arbetslivet

En stor majoritet av EU-parlamentarikerna röstade på tisdagen för en uppmaning till medlemsländerna att ratificera Internationella arbetsorganisationens konvention om våld och trakasserier i arbetslivet. Konventionen är det första internationella fördraget som erkänner allas rätt till ett arbete fritt från våld och trakasserier, inklusive könsrelaterat våld och trakasserier. I mars 2024 hade 8 av EU:s 27 medlemsländer ratificerat konventionen. Sverige tillhör de övriga 19 EU-länder som inte ratificerat. Alla  svenska partier röstade för uppmaningen.

Kommissionen kan dras inför domstol för Ungernpengar

EU-parlamentets utskott för rättsliga frågor röstade på måndagen i det närmaste enhälligt för dra EU-kommissionen inför EU-domstolen för fjolårets beslut om att frigöra runt tio miljarder euro i frysta EU-stöd till Ungern, rapporterar Politico. EU-parlamentet anser att pengarna inte skulle ha betalats ut innan Ungern uppfyllt alla demokratikrav som ställs på landet. På torsdag ska de politiska partigruppernas ledare ta ett beslut om huruvida man ska ta frågan till EU-domstolen.

EU-parlamentet vill förhindra vilseledande miljöpåståenden

EU-parlamentet antog på tisdagen sin förhandlingsposition i ett förslag om att skydda konsumenterna mot vilseledande påståenden om varors miljöpåverkan. Ledamöterna vill bland annat tvinga företag att tillhandahålla bevis för miljöpåståenden innan de marknadsför produkter som "biologiskt nedbrytbara", "mindre förorenande", "vattenbesparande" eller med "biobaserat innehåll". EU-länderna måste utse kontrollanter som i förväg godkänner användningen av sådana påståenden för att skydda köparna från ogrundad och tvetydig reklam. Frågan bollas nu vidare till efter EU-valet då nästa parlament har att hantera den.

Alla närvarande svenska EU-parlamentariker röstade för positionen förutom den politiska vilden Sara Skyttedal som röstade nej och Sverigedemokraternas två ledamöter samt den politiske vilden Peter Lundgren som lade ned sina röster.

Tysk domstol ska avgöra "extremist"-stämpel för AfD

En tysk domstol ska i veckan avgöra om säkerhetstjänster kan behandla högerextrema Alternativ för Tyskland och dess ungdomsförbund som misstänkta extremistorganisationer, ett beslut som kan stå partiet dyrt i det kommande EU-valet, enligt Reuters.

Bara var sjätte väljare vet att det är EU-val i juni

Kunskapen om att det är val till EU-parlamentet i år har börjat sprida sig bland väljarna. Det visar en mätning från DN/Ipsos. Men fortfarande är det bara en bråkdel som kan pricka in att det sker i juni.

Stoltenberg: Inga planer på Natokärnvapen på svensk mark

Natoländerna vill i dagsläget inte placera ut kärnvapen i fler länder, säger Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg.

– Vi har inga önskningar eller planer, sade Stoltenberg enligt Ekot.

I dag har Natoländer placerat ut kärnvapen i till exempelTyskland, Nederländerna och Belgien.

Dansk toppkandidat för nationalister i EU-valet

Anders Vistisen från Dansk Folkeparti har utsetts till toppkandidat för den högernationalistiska gruppen Identitet och demokrati (ID) i EU-parlamentet inför junis EU-val, säger han i en intervju med Berlingske. ID samlar bland annat franska Nationell samling, nederländska Frihetspartiet och tyska AfD.

Valet: Skaffa ryskt pass eller deporteras

Ukrainare i regioner annekterade av Ryssland kan riskera att deporteras eller gripas om de inte skaffar ryska pass innan den 1 juli, enligt brittiska underrättelser, skriver TT/SvD. Runt 2,8 miljoner människor bor i regionerna Donetsk, Luhansk, Zaporizjzja och Cherson, som Ryssland i strid med folkrätten annekterade 2022. Tillgång till sjukvård och samhällstjänster villkoras av förfogandet över ett ryskt pass, skriver det brittiska försvarsdepartementet i en rapport.

Rysk hackerattack mot franska myndigheter

Flera franska myndigheter har utsatts för en omfattande cyberattack, som enligt premiärminister Gabriel Attal ”saknar motstycke”, rapporterar TT/Ekot. Attacken inleddes på söndagen, men ännu under måndag eftermiddag märktes effekterna på flera departements hemsidor. Den proryska hackergruppen Anonymous Sudan har tagit på sig överbelastningsattacken, en så kallad ddos-attack.

EU-kommissionen väntas rekommendera medlemskapsförhandlingar med Bosnien-Hercegovina

EU-kommissionen kommer att rekommendera att Bosnien-Hercegovina ska få inleda formella medlemskapsförhandlingar, vilket är ett stort steg framåt för Balkanlandets försök att bli medlem i unionen, rapporterar nyhetsbyrån Bloomberg. Beslutet förväntas tillkännages under tisdagen.

Ilska över rysk närvaro i Transnistrien

Moldavien uttrycker skarp ilska över att vallokaler öppnas i utbrytarregionen Transnistrien inför det ryska presidentvalet. Det moldaviska utrikesdepartementet kallar upp det ryska sändebudet för att överlämna en formell protest mot vallokalerna som ska öppna i veckan, skriver TT/GP.

Röda korset del i rysk militärträning för barn

Ryska Röda korset medverkar regelbundet i militärpatriotiska träningsläger för barn och ungdomar, kan Expressen avslöja i ett stort internationellt samarbete. Barn i lågstadieåldern i uniform får militär träning i vapen och närstrid och sedan utbildning i första hjälpen och sjukvård från Röda korsets personal. Ryska Röda korset har dessutom skrivit ett samarbetsavtal med barnläger på Krim som används för rysk ”patriotisk” omskolning av bortförda ukrainska barn.

Uppgifter: Ryska flottan sparkar ÖB

Ryssland har utsett Aleksandr Moisejev till tillförordnad överbefälhavare för den ryska flottan. Han ersätter Nikolaj Jevmenov som har suttit på posten sedan 2019, enligt källuppgifter till ryska Fontanka och Izvestia, rapporterar Ekot. Sedan Ryssland inledde sitt invasionskrig har Ukraina förstört flera ryska militära fartyg i Svarta havet. Ryssland har dock inte erkänt förlusterna.

Notiser 11 mars

Ministerrådet antog minimiregler för plattformsarbetare

Idag bekräftade EU:s sysselsättnings- och socialministrar den provisoriska överenskommelse med Europaparlamentets om så kallat plattformsarbete. Syftet enligt ministrarna är att förbättra arbetsvillkoren och reglera användningen på algoritmer av digitala arbetsplattformar. De nya reglerna ska fastställa anställningsstatusen för personer som arbetar för plattformar, för att gör det möjligt för dem att dra nytta av de arbetsrättigheter de har rätt till.

– Detta är den första EU-lagstiftningen någonsin för att reglera algoritmstyrning på arbetsplatsen och för att fastställa EU:s minimistandarder för att förbättra arbetsvillkoren för miljontals plattformsarbetare i hela EU, sade Pierre-Yves Dermagne, Belgiens vice premiärminister och minister för ekonomi och sysselsättning, i ett uttalande på måndagen. Mer än 28 miljoner personer som arbetar på digitala arbetsplattformar i  EU.

EU:s miljöbyrå: Vi är oförberedda för klimatkatastrofer

EU är inte förberett för den allt större risken för katastrofer på grund av klimatförändringar, den varningen kommer från EU:s miljöbyrå i en ny rapport om klimatrisker, enligt Ekot. Inom flera områden är redan risknivåerna kritiska och miljöbyrån pekar på att Europa är den kontinent som värms upp snabbast, dubbelt så snabbt som genomsnittet för världen.

Svenska flaggan hissas vid Nato-högkvarteret

I dag måndag hissas vid lunchtid den svenska flaggan för första gången bland de övriga 31 Natoländerna utanför försvarsalliansens högkvarter i Bryssel.

Pehrson: Grundlagsskydda aborträtten i EU

Liberalerna vill att aborträtten ”grundlagsskyddas” i EU – och att unionen klassar sociala medier för barn som en ”skadlig produkt” för att kunna införa barnlås på nätterna, uppger TT/SvD.

Fördubblad import av vapen tilll Europa

Rysslands invasion av Ukraina sätter tydliga spår i den europeiska vapenimporten. De senaste åren har Europas vapeninköp ökat med 94 procent – och importen spås fortsätta att öka, skriver TT/GP.

Seger för högeralliansen i Portugal

Efter en oerhört jämn kamp mot Socialistpartiet blev det till slut högerpartiet Demokratiska Alliansen som utropade sig till segrare i valet i Portugal i går söndag, rapporterar Ekot. Den stora vinnaren är dock det unga högernationalistiska partiet Chega som fördubblade sitt väljarstöd och fick närmare var femte röst.

Macron presenterar lagförslag om dödshjälp

Frankrikes president Macron presenterade under söndagen ett lagförslag om dödshjälp, uppger Ekot. Bara personer med obotliga, smärtsamma och livshotande sjukdomar som är fullt mentalt kapabla ska kunna få hjälp att avsluta sina liv under reglerade omständigheter, enligt Macron. Men förslaget väntas möta hårt motstånd från delar av oppositionen och katolska kyrkan.

Efter månader av protester – valet i Belgrad tas om

Valet i den serbiska huvudstaden Belgrad ska göras om om en dryg månad, men det är inte omfattande rapporter om fusk som tvingat fram nyvalet, utan behovet att en majoritet som kan styra staden, rapporterar Ekot. Beslutet följer efter månader av protester och ökade spänningar, där oppositionen anklagat regeringen för valfusk i både parlaments- och kommunvalen.

Norska politikern lämnar efter skandal

Den norske högerpopulisten Per-Willy Amundsen slutar som ordförande för justitieutskottet i stortinget, rapporterar NRK/TT/SvD. Beskedet kommer efter att han skrivit nedsättande om islam och kvinnor på Facebook.

Notiser 8 mars

Tjeckien: Pengar insamlade för granater till Ukraina

Inom några veckor kommer 800 000 artillerigranater att kunna skickas till Ukraina, uppger landets president Petr Pavel på torsdagen, enligt TT/GP. Enligt Pavel har 18 länder bistått med finansieringen.

– Om det inte uppstår några problem kan ammunitionen nå Ukraina inom några veckor, sade Pavel.

Svenska partier oense om AI-lagstiftning inför slutomröstning

På måndag inleds EU-parlamentets näst sista session för den här mandatperioden flera stora frågor på dagordningen. Bland annat ska EU inrätta ett regelverk för AI-användning. Massövervakning med ansiktsigenkänning ska förbjudas, om det inte görs för att exempelvis stoppa ett terrorbrott, något Moderaternas parlamentariker Arba Kokalari är positiv till. Centerpartiets Emma Wiesner, å andra sidan tror att klausulen som i vissa fall tillåter sådan övervakning kan missbrukas och bli ett hot mot frihet och integritet och kommer därför rösta nej.

Europaparlamentet ska även rösta om att förbjuda gröntvättning av produkter, alltså att man sätter miljömärkningar som inte är bevisade. Även  nya energikrav på byggnader och nya utsläppsgränser för bussar och lastbilar kommer att behandlas.

Utöver detta kommer kommissionsordförande Ursula von der Leyen delta på en debatt om nästa EU-toppmöte i mars. Även Finlands nya president, Alexander Stubb ska tala till parlamentet.

Antalet trafikdöda ned i EU och upp i Sverige

Drygt 20 000 personer omkom i trafikolyckor i EU-länderna under 2023. Det är en minskning med 10 procent jämfört med 2019 vilket framgår av preliminära siffror från EU-kommissionen på fredagen. I Sverige ökade under samma period antalet trafikdöda med 5 procent. Men trots ökningen hade Sverige alltjämt den lägsta trafikdödligheten i EU med 22 fall mer en miljon invånare att jämföra med EU-snittet på 46 per en miljon. Högst trafikdödlighet hade Bulgarien och Rumänien.

22 EU-länder kräver lättnader för bönder

Jordbruksministrar från 22 av EU:s 27 stater säger att de vill se kraftfulla och omedelbara åtgärder för att underlätta för bönder, ekonomiskt och regelmässigt.  Detta enligt ett brev som skickats till EU-kommissionen och har setts av nyhetsbyrån Bloomberg. Ministrarna eftersträvar bland annat mer flexibilitet när det gäller villkoren för att få ekonomiskt stöd, en förenklad förvaltningen av nationella planer och minskade kontroller inom jordbrukssektorn. Bönder har protesterat mot fallande inkomster och stigande kostnader, orättvis konkurrens från länder utanför unionen samt en alltför betungande miljölagstiftning. 

Kvinnans roll kan omdefinieras i irländsk folkomröstning

I dag fredag, på internationella kvinnodagen,  är det folkomröstning i Irland om ändringar i grundlagen. Det handlar om hur familjens roll, och kvinnans roll i den, ska definieras, rapporterar Ekot. Irländarna ska ta ställning till om begreppet familj även ska kunna omfatta ”varaktiga förhållanden” och inte bara ”äktenskap” som i dag. Man ska även ta ställning till att stryka formuleringen om att mödrar inte ska tvingas ut på arbetsmarknaden av ekonomiska skäl så att de därmed försummar sina plikter i hemmet.

Högerkoalition i ledning inför portugisiskt nyval

På söndag väljs nytt parlament i Portugal efter att den socialedemokratiske premiärministern Antánio Costa meddelade sin avgång i samband med en korruptionshärva. Opinionsundersökningar visar att mittenhögerkoalitionen Demokratiska alliansen får drygt 30 procent av stödet medan Costas socialdemokrater får knappt 30 procent. Det nybildade nationalkonservativa populistpartiet Chega ser ut att bli tredje störst med över 15 procent av stödet.

EU straffar vakter för Navalnyjs död

Ett 30-tal personer och två fångläger väntas bli placerade på EU:s sanktionslista över globala människorättsbrott, med anledning av den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyjs död, skriver TT/Aftonbladet. Målet är att enas om sanktionerna i lagom tid till EU-ländernas nästa utrikesministermöte i Bryssel den 18 mars.

Stöd för ny kärnkraft riskerar att bli dyrt – mer planekonomi än marknadsekonomi

Stödformen med garanterade priser på el är godkänt av EU-kommissionen. Sverige tittar på det. Storbritannien använder det för det problemtyngda kärnkraftsbygget vid Hinkley Point C. Men det riskerar att bli dyrt för svenskarna, enligt en ny rapport, skriver SvD. Kritiken mot systemet där energiföretag skulle vara garanterade att får sälja till ett fast pris är att det liknar planekonomi och inte marknadsekonomi.

– Det blir ungefär som i Kina där staten bestämmer hur mycket kapacitet man ska ha och optimerar vilka anläggningar som ska köras, säger Mats Nilsson docent i miljöekonomi vid Södertörns högskola.

Notiser 7 mars

Så okända är partiernas EU-toppkandidater

Partiernas toppkandidater till EU-parlamentsvalet är okända för många väljare, det visar en mätning som Indikator Opinion gjort för Ekot. Minst kända är Liberalernas Karin Karlsbro och Centerpartiets Emma Wiesner, de har också lägst förtroende. Mest kända är Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt och Miljöpartiets Alice Bah Kuhnke.

Nytt rekord: Varmaste februari hittills

För nionde månaden i rad har ett globalt värmerekord noterats. Februari 2024 blev den varmaste februarimånaden som hittills har uppmätts på jorden, enligt EU:s klimattjänst Copernicus, skriver TT/SVT.

Uppgift: Rysk robot nära att träffa Zelenskyj

En bilkortege med Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj var på onsdagen 300 meter från att träffas av en rysk robot, det rapporterar brittiska The Telegraph, enligt Ekot. Robotattacken riktades mot Odessa, dit Zelenskyj och Greklands premiärminister Kyriakos Mitsotakis rest för ett samtal. Fem personer ska ha dödats i attacken dock ingen i de politiska ledarnas följe.

Litauen: Ryssland kan fortsätta kriga mot Ukraina i minst två år

Höga oljepriser, undvikande av sanktioner och statliga investeringar ger Ryssland tillräckligt med resurser för att fortsätta sitt anfallskrig mot Ukraina med nuvarande intensitet i minst två år till, enligt en litauisk underrättelserapport på torsdagen, uppger Reuters.

EU-länder tar initiativ för humanitär hjälp till Gaza

Sverige tillsammans med flera EU-länder vill att Israel öppnar fler gränsövergångar till Gaza och skyndar på kontrollen av lastbilarna med nödhjälp för att ”råda bot på den fruktansvärda humanitära situationen”.

– Alldeles för lite av nödhjälpen kommer in, säger biståndsminister Johan Forssell (M) efter onsdagens möte i Tel Aviv, uppger TT/SvD.

Fortsatt oförändrade styrräntor i euroområdet

Europeiska centralbanken meddelade på torsdagen att man behåller sina viktigaste styrräntor oförändrade. Enligt ECB har de flesta mått på underliggande inflation lättat samtidigt som det inhemska pristrycket är fortsatt högt vilket delvis beror på stark lönetillväxt i euroländerna. Målet är att få ned inflationen, som i februari låg på 2,6 procent i euroländerna, till 2 procent.

EU kan betala Mauretanien för att stoppa migranter på väg till Europa

EU förväntas i dag torsdag sluta ett avtal på 210 miljoner euro med västafrikanska Mauretanien som inkluderar medel för att minska irreguljär migration mot Europa trots allvarliga farhågor om brott mot de mänskliga rättigheterna, skriver FT.

Varannan trakasserad i EU-parlamentet

Nästan varannan tillfrågad som arbetar i EU-parlamentet säger sig ha utsatts för psykiska trakasserier, visar en undersökning gjord av kampanjgruppen Me Too EP, skriver TT/SvD. Av de 1 135 assistenter, tjänstemän och andra som svarade anonymt i fjol somras sade sig 550 ha trakasserats på jobbet.

Tjeckisk miljardär vill hjälpa Ukraina att tillverka mer ammunition

En av Europas största vapentillverkare erbjuder sig att hjälpa Ukraina att öka sin produktion av tung ammunition. Czechoslovak Group AS skulle vilja investera "hundratals miljoner euro" i Ukraina, sade företagets miljardär och verkställande direktör Michal Strnad till reportrar i Prag på onsdagen, enligt Bloomberg.

EU öppnar för retroaktiva tullar på kinesiska elbilar

EU-kommissionen kommer att börja tullregistrera import av kinesiska elfordon i dag torsdag, rapporterar Reuters. Det innebär att de kan drabbas av tullar från den tidpunkten om EU:s handelsutredning när den presenteras inovember kommer fram till att de kinesiska elbilarna får orättvisa subventioner.

Navalnyjs änka uppmanar till proteströstning i ryska "valet"

Under onsdagen tackade änkan Julija Navalnaja för det stora stödet efter hennes man och oppositionsledaren Aleksej Navalnyjs plötsliga död i ett ökänt ryskt fångläger. Samtidigt uppmanade hon till proteströstning den 17:e mars mot att Vladimir Putin igen blir president.

– Den 17:e mars mitt på dagen, klockan tolv, bör alla hederliga, ärliga och riktiga människor i Ryssland gå till vallokalerna och rösta på vem som helst utom Putin, säger Julija i en video på sociala medier.

Finland tänker skicka soldater för att skydda fartyg i Röda havet

Enligt källor till Yle planerar Finland att skicka soldater för att trygga fartyg i Röda havet. Finland fattar beslut om sitt deltagande under de närmaste dagarna. Försvarsministeriet och Utrikesministeriet har behandlat ärendet i brådskande ordning. Sverige har redan tidigare meddelat att landet skickar upp till tio soldater till området. Danmark beslutade i december att landet deltar i den USA-ledda operationen med en fregatt.

Notiser 6 mars

Nato-medlemskap inom räckhåll – Kristersson och Billström till Washington

Statsminister Ulf Kristersson (M) och utrikesminister Tobias Billström (M) reste till Washington DC under onsdagen. Syftet med besöket är att slutligen formalisera det svenska Nato-medlemskapet. Sannolikt kan ett möte mellan Ulf Kristersson och president Joe Biden också vara aktuellt eller som regeringen uttrycker det  "Under besöket sker bland annat bilaterala möten med den amerikanska administrationen och möten med kongressledamöter."

Över 100 svenska partier i EU-valet

110 svenska partier är hittills anmälda till EU-valet i juni, vilket är långt fler än i EU-parlamentsvalet 2019 då 87 partier deltog, rapporterar Ekot.

Ungerns president har signerat Nato-ansökan

Ungerns president Tamas Sulyok skrev under tisdagskvällen under den svenska Natoansökan, rapporterar GP/Omni. Nu återstår bara att protokollet ska flygas till USA, där det ska deponeras hos USA:s utrikesdepartement. Ett inbjudningsbrev, undertecknat av Stoltenberg, kommer sedan skickas till Sverige som i sin tur ska underteckna och skicka dem vidare till USA för deponering. Detta kräver ett regeringsbeslut, något som väntas tas snabbt. När Sveriges levererat dokumenten tillbaka till USA är Sverige fullvärdig medlem i Nato.

EU ska förbjuda produkter tillverkade genom tvångsarbete

Europaparlamentet och rådet har nått en provisorisk överenskommelse om regler som förbjuder att produkter tillverkade med tvångsarbete säljs på EU-marknaden. Misstänkt tvångsarbete ska enligt lagförslaget alltid utredas och om det förekommer ska produkten dras tillbaka från marknaden. Att en produkt kommer från ett område där det finns stor risk för statligt påtvingat tvångsarbete ska i sig vara skäl nog för att en utredning ska göras.

Fördjupat försvarssamarbete mellan Sverige och Tyskland

Under tisdagen besöktes försvarsminister Pål Jonson av den tyska ministerkollegan Boris Pistorius. Under besöket enades de om att fördjupa försvarssamarbete mellan Sverige och Tyskland. 

– Det här besöket är ett viktigt steg för Sverige och Tyskland att utveckla samarbetet ytterligare. När både Sverige och Tyskland är Natomedlemmar kommer ökade möjligheter till samarbete att finnas. Inte minst gäller det samarbete kring säkerheten i Östersjöregionen, sade försvarsminister Pål Jonson.

Ministrarna skrev under en gemensam avsiktsförklaring som innebär att ländernas försvarsmakter kan fortsätta utveckla befintligt samarbete och att de främjar nya initiativ.

Moldavien varnar för nya destabiliseringsförsök från Ryssland

Spionchefen i EU-kandidatlandet Moldavien varnar för att Ryssland planerar nya försök att blanda sig i landets politik, rapporterar Euractiv. Ryssland ska enligt chefen försöka  provocera fram protester, blanda sig i det kommande presidentvalet och störa planerna på att gå med i EU.

Reportrar utan gränser sänder satellit-tv i Ryssland

Reportrar utan gränser börjar sända satellit-tv över Ryssland som ett svar på censuren i landet som ökat sedan den storskaliga invasionen av Ukraina, rapporterar Ekot

Rysk krigskritiker stoppas av högsta "domstolen"

Den liberale oppositionspolitikern Boris Nadezjdin, som varit en högljudd kritiker av kriget i Ukraina, stoppas av den ryska "valmyndigheten" från att ställa upp i "valet" mot Putin, rapporterar GP

Notiser 5 mars

Fler utländska arbetare i Sverige – men färre på byggen

Antalet utländska arbetare ökade i Sverige förra året. Det visar nya siffror från Arbetsmiljöverket. Men samtidigt sätter byggkrisen sina spår i hur många som kommer hit för att arbeta.

– För första gången ser vi en minskning inom byggbranschen. Det är ett trendbrott, säger Robert Scarlini på Arbetsmiljöverket, till Ekot.

74 000 personer var utstationerade i Sverige förra året. Det är 4 000 fler än år 2022.

Nytt ungerskt Nato-nej – nu till Rutte

Ungern har hittat en ny käpp att sätta i Nato-hjulet, rapporterar nyhetsbyrån Reuters/TT/GP. Efter striden om Sveriges medlemskap i Nato är det nu nederländske Mark Ruttes tilltänkta roll som ny generalsekreterare som ogillas av de styrande i Budapest.

– Vi kan givetvis inte stödja valet till Natos generalsekreterare av en man som tidigare velat tvinga Ungern på knä, säger Ungerns utrikesminister Péter Szijjártó på en presskonferens på tisdagen. Vad som menas med  att " som tidigare velat tvinga Ungern på knä" framgår inte.

Uppgifter: Ryssland använder serbisk agent för att infiltrera EU:s organ

Rysk underrättelsetjänst använder en serbisk agent för att infiltrera EU-institutioner och sprida Kremlvänliga argument om invasionen av Ukraina, enligt en västlig underrättelsebriefing som Politico har tagit del av.

ICC: Arresteringsorder mot ryska militärer – misstänkta krigsförbrytelser

Internationella brottmålsdomstolen, ICC, har utfärdat arresteringsordrar för två ryska militärer med anledning av misstänkta brott i Ukraina från åtminstone den 10 oktober 2022 till den 9 mars 2023, skriver TT/GP. Båda anklagas för att ha varit ansvariga för riktade attacker mot civila mål och för att ha att ha orsakat "överdriven oavsiktlig skada på civila eller skada på civila föremål", enligt ICC.

Macron väntas lova ammunition till Ukraina

Frankrikes president Emmanuel Macron förväntas denna vecka tillkännage ett löfte om att stödja ett tjeckiskt förslag om att köpa hundratusentals artillerigranater från länder utanför EU för att stödja Ukrainas krigsansträngning, uppger nyhetsbyrån Bloomberg. Tyskland, Nederländerna och Danmark har också lovat att stödja planen.

EU-länder kritiserar koldioxidinfångning

Flera EU-länder är skeptiska till huruvida storskalig koldioxidfångst ska kunna användas till att nå EU:s långsiktiga klimatmål — åtminstone i den omfattning som EU-kommissionens skisserar. Det framgår av minnesanteckningar från ett möte mellan EU-ländernas nationella miljöexperter, enligt Aktuell Hållbarhet.

Svensk vapenexport fortsätter öka

Svensk vapenexport ökade förra året. Försvarsindustrin kan räkna med fortsatt hög efterfrågan i flera år framöver, enligt Inspektion för strategiska produkter (ISP).

– Vi ser ett otroligt intresse för svenskt krigsmateriel, säger ISP:s generaldirektör Carl Johan Wieslander, enligt TT/SvD.

Saab tecknar miljardavtal med Polen

Försvars- och industriföretaget Saab har tecknat ett kontrakt med Polens försvarsdepartement, uppger TT/SvD. Det rör sig om ett kontrakt på motsvarande 12,9 miljarder svenska kronor och innefattar granatgeväret Carl-Gustaf, ammunition och träningsutrustning.

Nordiska flygvapen testar att kunna strida som ett

De nordiska flygvapnen testar att låta stridsflygplan styras av en gemensam ledningscentral i norra Norge. Testet sker vid den stora Natoövningen Nordic response. Norska flygvapenchefen Rolf Folland säger att fördelarna är flera.

– Med ett gemensamt kommando kan vi samla alla stridsflyg som finns tillgängliga i Norge, Sverige, Finland och Danmark, säger han till Ekot.

Fyra gripna för terrorplaner i Bryssel

Belgisk polis har gripit fyra personer misstänkta för att ha planerat ett terrordåd mot ett kulturcenter i centrala Bryssel, Le Botanique, skriver TT/GP. Belgien har sedan länge en hög terrorberedskap efter flera islamistiska terrordåd under det senaste decenniet.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Framåt för pressfrihet i Europa – Sverige tappar medaljplats

Bryssel 3 maj 2023

Europa är den region där det är enklast att arbeta som journalist, men Rysslands krig har lett till både förbättringar och försämringar enligt Reportrar utan gränsers senaste pressfrihetsindex. Den visar också på en större grad av pressfrihet i nästan alla EU-kandidatländer – inte minst i Ukraina.

Index: Litet uppsving för demokratin i Europa

28 mars 2023

Trots ett rekordtapp för demokratin i Ryssland stärktes graden av folkstyre i Europa som helhet under 2022, enligt The Economists årliga ranking. En viktig anledningen till trendbrottet är att restriktioner som infördes under coronapandemin lyftes under fjolåret.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
annons LO
annons
annons
Fackliga Brysselkontoret