Norges finansminister Jens Stoltenberg avvisar att Norge ska garantera hela det föreslagna EU-lånet till Ukraina på 140 miljarder euro.

– Det är inte aktuellt, sade han på torsdagen inför ett möte i Bryssel, enligt NRK.

Lånet, som baseras på frysta ryska tillgångar, har mött motstånd från Belgien som kräver att risken delas. Idén om en norsk garanti har fått stöd inom EU. Norge är dock öppet för att bidra i någon form, beroende på EU:s slutgiltiga förslag.

EU-parlamentet gav på torsdagen klartecken till att inleda en process för att ge kvinnliga ledamöter rätt att rösta via ombud, 605 röstade ja medan 30 gick emot – alla svenskar stödde förslaget. Förslaget skulle ge rätten till ombudsröstning tre månader före och sex månader efter förlossning. Någon motsvarande möjlighet för ledamöter som nyblivna pappor eller föräldrapartner finns inte i förslaget.

– Ingen kvinna ska behöva välja mellan att tjäna sina väljare och att skaffa barn, sade den kristdemokratiska talmannen Roberta Metsola som tagit initiativ till förändringen.

Förslaget att ändra i EU:s vallag kräver nu enhälligt godkännande i ministerrådet och därefter ratificering av samtliga medlemsländers parlament för att bli verklighet.  

Frankrikes parlament röstade på onsdagen för att pausa president Emmanuel Macrons hårt kritiserade pensionsreform. Beslutet är en eftergift till socialistpartiet för att säkra stöd i de pågående budgetförhandlingarna, skriver Financial Times. Pausen innebär att den gradvisa höjningen av pensionsåldern stoppas fram till januari 2028, vilket gör frågan till en het potatis inför presidentvalet 2027.

EU-kommissionen förbereder en ny granskning av Google för misstänkta brott mot lagen om digitala marknader (DMA), skriver Financial Times. Enligt tidningens källor, som väntar ett tillkännagivande på torsdagen, ska utredningen undersöka om Google nedrankar nyhetsmedier som publicerar sponsrat innehåll. Mediehus menar att detta är en viktig affärsmodell. Vid fällande dom riskerar Google böter på upp till tio procent av sin globala omsättning.

EU-kommissionen vill tidigarelägga slopandet av tullfriheten för småpaket från e-handelsjättar som Shein och Temu, skriver Financial Times. Handelskommissionär Maroš Šefčovič väntas uppmana EU:s finansministrar att införa en gemensam hanteringsavgift redan 2026, över två år tidigare än planerat. Syftet är att skydda europeiska företag från vad kommissionen kallar en snedvridning av konkurrensen, då kinesiska säljare stod för merparten av de 4,6 miljarder paket som köptes av EU-konsumenter förra året.

Tysklands ekonomiska expertråd sänker prognosen för landets tillväxt 2026 till 0,9 procent. I en rapport som presenterades i onsdags kritiseras regeringens stimulanser för att vara ineffektiva, rapporterar Reuters. Enligt rådet används en stor del av en särskild fond på 500 miljarder euro felaktigt till löpande utgifter istället för tillväxtdrivande investeringar. För 2025 väntas Europas största ekonomi stagnera med en tillväxt på endast 0,2 procent efter två år av recession.

EU-kommissionen har på torsdagen inlett en formell utredning av Red Bull. Företaget misstänks ha missbrukat sin dominerande ställning för att hindra försäljningen av konkurrerande energidrycker, särskilt de i större förpackningar än 250 ml. Metoderna ska ha varit att pressa butiker att plocka bort eller nedprioritera rivaler. Utredningen, som är den första i sitt slag, ska klargöra om agerandet har begränsat utbudet och hållit priserna uppe för konsumenter.

EU har gett grönt ljus för nya förhandlingar med Storbritannien för att minska handelsfriktionerna efter brexit, men samtalen hotas redan av ett budgetbråk, uppger Financial Times.

I onsdags enades EU-ländernas ambassadörer om ett förhandlingsmandat. Enligt källor drev Frankrike igenom ett krav på att Storbritannien måste bidra finansiellt till EU:s sammanhållningsfonder. Tyskland motsatte sig detta, vilket resulterade i en urvattnad kompromisstext. En diplomat varnar för att ett "damoklessvärd" nu hänger över samtalen. Konflikten försvårar även ett brittiskt återinträde i studentutbytet Erasmus+.

Sverige är ett av nio EU-länder som varken bedöms ha eller riskera ett högt migrationstryck i en ny rapport som EU-kommissionen presenterade på tisdagen, skriver TT/GP. Rapporten, den första inom den nya migrationspakten, pekar ut Cypern, Grekland, Spanien och Italien som särskilt utsatta. De kan nu begära hjälp från andra medlemsländer via en "solidaritetspool", men detaljerna om fördelningen är ännu inte offentliga. Rapporten ska nu hanteras av ministerrådet.

EU-domstolens ordförande, Koen Lenaerts, varnar för att korruption och politisk inblandning i rättsväsendet hotar EU:s demokrati. Under ett tal i Bryssel i måndags riktade han förtäckt men skarp kritik mot Ungern, rapporterar Euractiv. Lenaerts sade att EU-medel inte får användas för att berika en oligarki kring en ledare och argumenterade för obligatorisk anslutning till Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo), som Ungern valt att stå utanför. 

Enligt den oberoende ideella organisationen Transparency International, som mäter graden av korruption i världen, är Ungern det mest korrupta landet i EU. Landet har också den lägsta graden av rättsstatlighet i EU enligt World Justice Project.

EU-domstolens ordförande kritiserade Polen år 2020 för den dåvarande högerpopulistiska regeringens politisk påverkan av landets domstolar.
– Man kan inte vara medlem i EU om man inte har oberoende och opartiska domstolar som verkar i överensstämmelse med bestämmelsen om rättvisa rättegångar och upprätthåller EU-lag, sade Lenaerts.

Norges statsminister Jonas Gahr Støre ger inget klart besked om landet tänker ställa garantier för ett stort EU-lån till Ukraina. I ett skriftligt svar till stortinget menar han att det ännu inte finns något konkret förslag från EU att ta ställning till, rapporterar TT/GP.

Trycket på den norska regeringen har ökat efter att både oppositionen och danska debattörer uppmanat Norge att använda sin gigantiska oljefond som säkerhet för lånet.

Ryssland intensifierar sina försök att ta kontroll över den strategiska staden Pokrovsk i östra Ukraina, enligt uppgifter från ukrainsk militär enligt Sveriges Radio. Omkring 300 ryska soldater befinner sig nu inne i staden.

Pokrovsk i Donetskregionen har varit ett mål för ryska styrkor i över ett år. Staden är ett viktigt logistiknav med järnvägar och vägar, och här finns även några av Ukrainas största kolgruvor.

EU-kommissionen har inlett arbetet med en ny underrättelseenhet för att samordna information från medlemsländerna, rapporterar Financial Times. Bakgrunden är Rysslands krig i Ukraina och osäkerhet kring USA:s stöd. Enheten, som ska verka under ordförande Ursula von der Leyen, ska inte bedriva eget spionage. Planen möter motstånd från EU:s utrikestjänst, som fruktar att deras analyscenter Intcen dupliceras.

Finlands tidigare president Sauli Niinistö anser att EU borde föra direkta samtal med Ryssland om kriget i Ukraina, i likhet med USA:s Donald Trump. Det sade han i en intervju med Yle. Niinistö beskriver det som en absurd situation att EU-ledare undviker kontakt med Putin, medan Trump förhandlar och européerna sedan får höra andrahandsinformation om samtal som rör deras egen säkerhet. Enligt Niinistö har EU:s globala inflytande minskat och Europa måste nu "rycka upp sig" för att inte bli ett objekt som stormakterna delar upp mellan sig.

Utrikesminister Elina Valtonen (Saml) säger, som ett svar till Sauli Niinistö, att Europa hela tiden har varit öppet för att diskutera med Ryssland för att få slut på kriget i Ukraina, men att det inte gått att se några tecken på att Ryssland skulle vara redo att diskutera.
 

Norge kan att med sin oljefond garantera ett EU-lån till Ukraina på motsvarande 1 500 miljarder kronor, skriver TT/GP. Lösningen har blivit aktuell efter att Belgien alltjämt blockerar den ursprungliga planen att använda frysta ryska tillgångar som säkerhet. Statsminister Jonas Gahr Støres besked väntas på tisdagen. Flera andra partier har redan gett tummen upp till idén. På onsdag reser finansminister Jens Stoltenberg till Bryssel för möten med EU-kommissionen.

Schweiz ansluter sig till EU:s stora forskningsprogram Horisont Europa. Avtalet undertecknades i Bern på måndagen. Det ger schweiziska forskare och organisationer samma status som sina motsvarigheter i EU och gäller retroaktivt från 1 januari 2025. Även programmen Digitala Europa och Euratom omfattas. Hela avtalspaketet mellan EU och Schweiz måste dock först ratificeras av båda parter.

EU-parlamentets största partigrupp EPP vacklar mellan att samarbeta med sina traditionella centerallierader eller med högerextrema inför torsdagens omröstning om att på olika sätt minska kraven på företag, rapporterar Politico.

Efter att en första omröstning misslyckades i oktober förhandlar nu EPP under Jörgen Warborn (M) med socialdemokraterna, liberaler och de gröna om en kompromiss. Men EPP har samtidigt lagt fram ändringsförslag som speglar högerextrema PfE position - en förhandlingstaktik för att driva frågan i önskad riktning.  

Péter Magyar, som utmanar Viktor Orbán i Ungerns parlamentsval i april, lovar att återställa landets EU- och Natovänliga linje om han vinner. Det säger han i en intervju med Financial Times. Hans parti Tisza leder i flera opinionsmätningar. Magyar vill återuppta planerna på att införa euron och få tillgång till frysta EU-miljarder. I frågan om Ukraina är linjen dock lik Orbáns: inget militärt stöd till Ukraina och en ungersk folkomröstning om ett framtida ukrainskt EU-medlemskap.

Sju personer dödades efter en våg av ryska attacker mot Ukraina i lördags. Bland målen fanns transformatorstationer som försörjer två kärnkraftverk, skriver Reuters. Attackerna var välplanerade och äventyrar medvetet kärnsäkerheten i Europa, sade Ukrainas utrikesminister Andrij Sybiha. Angreppen orsakade även omfattande strömavbrott i flera regioner.

Europa måste förbereda sig för ett nytt kallt krig med Ryssland, oavsett krigsutgången i Ukraina. Det sade Putinkritikern Michail Chodorkovskij till Politico.

– Vi bör förvänta oss ett slags kalla krig som varar i minst tio år, sade Chodorkovskij.

Enligt honom är ett trovärdigt militärt hot det enda som avskräcker Putin, och han tonade ner effekten av sanktioner och drönarattacker.

En djup splittring har uppstått kring EU:s nya gränsjusteringsmekanism för koldioxid (CBAM) inför en planerad översyn av systemet. Enligt Financial Times varnar tung industri för att deras konkurrenskraft hotas när gratistilldelningen av utsläppsrätter fasas ut. Företag som investerat i grön teknik menar å andra sidan att en försvagning skulle underminera klimatomställningen. EU-kommissionen ska senare i år presentera förslag till ändringar.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen avböjde ett möte med Storbritanniens premiärminister Keir Starmer vid klimatmötet COP30, skriver Financial Times. Starmer ville diskutera EU:s krav på att Storbritannien ska betala upp till 6,5 miljarder euro för att delta i bland annat försvarssamarbeten. Enligt diplomater finns en intern splittring i EU, där Frankrike vill se tuffa motkrav medan länder som Tyskland manar till försiktighet för att inte skada relationen.

EU och ledarna för Latinamerikas och Karibiens staters gemenskap (CELAC) enades i går söndag om att slutföra en gemensam färdplan för fördjupat samarbete. Enligt slutdeklarationen från toppmötet i Colombia, ska samarbetet intensifieras inom klimat, handel och kampen mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.

Parterna bekräftade även sitt engagemang för demokrati och folkrätt. Man uttryckte djup oro över kriget mot Ukraina och stöd för en tvåstatslösning i Gaza-konflikten. Enigheten var dock inte fullständig. Flera CELAC-länder reserverade sig mot delar av texten och Venezuela valde att stå helt utanför deklarationen. 

Inför mötet rapporterades att få toppolitiker skulle närvara.

Storbritanniens Labourregering planerar en stor omläggning av migrationspolitiken med inspiration från Danmarks restriktiva modell, rapporterar BBC. Tjänstemän har skickats till Köpenhamn för att studera skärpta regler för familjeåterförening och temporära uppehållstillstånd. Strategin, som väcker intern kritik inom Labour, ses som ett sätt att politiskt neutralisera migrationsfrågan och möta hotet från högerpopulistiska Reform UK. Den danska socialdemokratin anses ha lyckats återta makten genom en liknande manöver. De nya brittiska förslagen väntas presenteras senare i november.

Centerpartiet är djupt i eurofrågan inför nästa veckas partistämma. Nästan halva partistyrelsen, inklusive den föreslagna partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist, vill att stämman säger ja till euron, rapporterar Ekot på fredagen.

Sverige och Ukraina ska upprätta ett centrum för försvarsinnovation i Kiev för att utveckla nya vapen. Det meddelade ländernas försvarsministrar på torsdagen, skriver TT/GP. Syftet är att förena svensk industrikompetens med ukrainsk krigserfarenhet. 
– Att stötta Ukraina är en investering i vår egen säkerhet, sade Pål Jonson. Han öppnade även för att leverera äldre Gripen-plan (C/D) för att överbrygga väntetiden för de nya E-modeller Ukraina avser att köpa.

Frankrikes president Emmanuel Macron signalerar att han kan stödja EU:s handelsavtal med Mercosurländerna i Sydamerika, en helomvändning från Paris tidigare hårda motstånd, rapporterar Euractiv. Anledningen är nya skyddsklausuler från EU-kommissionen för att skydda vissa bönder. Beskedet möts av stark kritik i Frankrike, där den största lantbruksorganisationen FNSEA kallar det ett svek. Avtalet, som EU vill slutföra i år, väntas nu gå vidare för godkännande.

EU-kommissionen har beslutat att kraftigt begränsa utfärdandet av visum till ryska medborgare. Beslutet motiveras med ökade säkerhetsrisker kopplade till Rysslands krig mot Ukraina, sabotagehandlingar och cyberhot.

Från och med nu kan endast nära familjemedlemmar till EU-medborgare få ettåriga visum för flera inresor, medan transportarbetare kan få niomånadersvisum. Båda grupperna måste ha använt tidigare visum korrekt.

Undantag kan göras för dissidenter, journalister och människorättsförsvarare, som i särskilda fall kan få visum för flera inresor giltiga i upp till fem år.

EU har tidigare begränsat ryssars rätt att resa i unionen efter landets fullskaliga invasion av Ukraina. Antalet visum som utfärdades till ryska medborgare minskade från fyra miljoner år 2019 till en halv miljon 2023.

EU-länderna måste betala upp till 5,6 miljarder euro årligen i räntor om de inte når en överenskommelse om att använda frysta ryska tillgångar för att finansiera ett 140 miljarder euro-lån till Ukraina, varnar EU-kommissionen i ett dokument, rapporterar Financial Times.

Förslaget blockerades vid toppmötet förra månaden av Belgien, där värdepappersförvaltaren Euroclear förvarar de frysta tillgångarna. Landet kräver garantier mot juridiska och ekonomiska konsekvenser om Ryssland slår tillbaka.

Frankrike skulle betala nästan en miljard euro årligen, Italien 675 miljoner och Belgien 200 miljoner, enligt kommissionens beräkningar.

Ukraina riskerar ett evighetskrig om inte Europa drastiskt ökar trycket på Ryssland. Det sade Natos förre generalsekreterare Anders Fogh Rasmussen i en intervju med The Guardian på torsdagen. Han föreslår att europeiska trupper skickas till Ukraina och att ett luftvärnssystem placeras i grannländer inom Nato för att skydda mot ryska attacker. Rasmussen vill även att Ukraina får långdistansrobotar och att frysta ryska tillgångar på 150 miljarder euro används för att finansiera vapenköp och återuppbyggnad.

EU-kommissionen pressar Belgien att godkänna ett lån på 140 miljarder euro till Ukraina, säkrat av frysta ryska tillgångar, rapporterar Politico. Tiden är knapp då Ukrainas medel väntas ta slut i vår. Belgiens regering, som möter kommissionen på fredagen, oroas för juridiska och finansiella risker och kräver garantier från övriga EU-länder. Varje försening gör läget svårare, varnar EU:s ekonomikommissionär.

EU-ländernas totala utgifter för socialt skydd såsom sjukvård, pensioner och arbetslöshetsersättning ökade med 6,9 procent under 2024 och uppgick till 4 925 miljarder euro. Det motsvarar 27,3 procent av unionens BNP, enligt preliminära siffror som Eurostat publicerade på fredagen. Sverige hade med 3,9 procent en av de lägsta ökningarna i EU.

Finland (32,5 %), Frankrike (31,9 %) och Österrike (31,8 %) var de länder som spenderade störst andel av sin BNP på socialt skydd under 2024. I Sverige var andelen som lades på socialt skydd 27,4 procent, närmast EU-snittet.

EU-kommissionen överväger att försvaga delar av sin nya, strikta AI-lagstiftning efter intensiv press från amerikanska techjättar och USA:s regering, skriver Financial Times. Ett utkast till förslag, som tidningen tagit del av, föreslår bland annat ett års uppskov för företag som bryter mot reglerna för högrisk-AI. Böter för bristande transparens kan skjutas upp till 2027. Bakgrunden är en oro för EU:s konkurrenskraft. Förslaget, som ska presenteras den 19 november, är ännu inte slutgiltigt.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz stöder protektionism för att skydda landets stålindustri, en markant omsvängning från landets frihandelslinje. Enligt Financial Times sade Merz på torsdagen att EU-förslag om tullar mot billigt kinesiskt stål är nödvändiga. 
– Tyvärr är de tiderna förbi och därför måste vi skydda våra marknader, sade Merz. 
Policyskiftet är en reaktion på att amerikanska tullar har lett till att en flod av stål omdirigerats från USA till EU-marknaden vilket pressar europeiska tillverkare.

Belgiens regering har misslyckats med att enas om en flerårig budget, vilket har utlöst en politisk kris och hård kritik i parlamentet. Premiärminister Bart De Wever bad på torsdagen kungen om ytterligare 50 dagar för att nå en uppgörelse, rapporterar public service VRT. Oppositionen anklagar regeringen för att ha störtat landet i kaos. 
– Er regerings facit är en veritabel katastrof, sade Pierre-Yves Dermagne (PS). 
Om ingen överenskommelse nås före jul riskerar regeringen att falla.

Polen och Rumänien sätter nu in det amerikanska AI-systemet Merops för att möta hotet från ryska drönare längs Natos östflank, rapporterar AP. Åtgärden följer flera luftrumskränkningar och ses som ett kostnadseffektivt alternativ till att använda jaktflyg och robotar för att slå ut drönare. Även Danmark har beslutat att köpa in systemet som är en del av Natos plan för att stärka sitt försvar mot Ryssland.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och parlamentets talman Roberta Metsola möts på måndag i ett försök att undvika ett uppror mot EU:s flerårsbudget, skriver Euractiv. Mötet bekräftades på torsdagen. Bakgrunden är ett utbrett missnöje i parlamentet med förslaget på 865 miljarder euro, särskilt planerna att slå ihop jordbruks- och regionalstöd.

Flygtrafiken på Landvetter återupptogs sent på torsdagskvällen efter att ha stoppats på grund av drönare. Polisen har inlett en förundersökning om misstänkt luftfartssabotage, skriver Reuters. Över ett dussin avgångar fick ställas in eller omdirigeras. Händelsen följer ett mönster av drönarincidenter vid flygplatser i Europa där Ryssland pekats ut.

EU kräver att Storbritannien åter betalar till unionens budget, för första gången sedan brexit. Enligt Financial Times är det priset för nya avtal om bland annat enklare livsmedelskontroller. Kravet, som diskuteras på fredag, har skapat nya spänningar sex månader efter löften om en ”omstart” i relationen. Flera andra förhandlingar, bland annat om ungas rörlighet och försvarssamarbete, uppges också ha kört fast.

Ungerns premiärminister Viktor Orbán träffar president Donald Trump på fredagen för att be om ett undantag från USA:s sanktioner mot rysk olja, rapporterar Financial Times.

Sanktionerna, som träder i kraft den 21 november, hotar att strypa importen via Druzjba-ledningen. Inför valet i april hävdar Orbán att Ungern saknar alternativ, ett påstående som dock ifrågasätts. Enligt en högt uppsatt EU-tjänsteman är den ungerska regeringen "besatt av frågan".

Eurozonens ekonomi växte i oktober i sin snabbaste takt på över två år, främst tack vare en starkare tjänstesektor. Det visar nya inköpschefsindexet HCOB, rapporterar Reuters. Medan industrin fortsätter att tappa fart visar Tyskland och Spanien oväntad styrka. Frankrike var det enda stora eurolandet vars ekonomi krympte.

EU förbereder en kraftig åtstramning av visumreglerna för ryska medborgare vilket i praktiken stoppar visum för flera inresor till Schengenområdet. De nya reglerna, en reaktion på kriget i Ukraina, väntas införas denna vecka, rapporterar Politico. Ryssar kommer i regel endast att få visum för en enda resa med vissa humanitära undantag. Trots tidigare restriktioner fick över en halv miljon ryssar Schengenvisum 2024. Länder som Frankrike, Spanien och Italien är fortsatt de som beviljar flest visum.

Tysklands förbundskansler kristdemokraten Friedrich Merz säger att 40-timmarsveckan är för kort och att tyskarna måste arbeta mer för att upprätthålla välfärden, rapporterar Yle.

– 40 timmar i veckan. Det är ju inte ens en fjärdedel av veckans sammanlagda timmar som man lägger på jobbet, sade Merz till Kristdemokraternas företagarorganisation efter valet.

Men statistiken är missvisande enligt chefen för det tyska institutet för ekonomiforskning, Marcel Fratzscher. Tyskland har rekordhög total arbetsvolym med 61,4 miljarder arbetstimmar per år. Problemet är att 40 procent jobbar deltid, vilket drar ner genomsnittet per person i OECD-jämförelser. Särskilt kvinnor arbetar deltid på grund av skattesystem och brist på dagisplatser.

Greklands parlament, som styrs av Merz europeiska partivänner, beslutade i oktober att på vissa villkor periodvis tillåta 13-timmars arbetsdag för anställda.

Regeringen föreslår att det ska bli straffbart att föra ut stora mängder kontanter från Sverige till andra EU-länder utan anmälan till Tullverket, enligt Sveriges Radio.

– Vi har stora problem med både penningtvätt och kontantsmuggling, och det är en del av den grova kriminella verksamheten i Sverige, sade finansminister Elisabeth Svantesson (M).

Enligt förslaget ska Tullverket få rätt att söka igenom väskor och kroppsvisitera personer vid misstanke om att någon reser med mer än 10 000 euro i oanmälda kontanter.

EU-kommissionen har inlett en formell kartellutredning mot börsoperatörerna Deutsche Börse och Nasdaq. Bolagen misstänks ha samarbetat för att slippa konkurrera. Misstankarna rör otillåtna avtal om priser och marknadsuppdelning inom handel med finansiella derivat inom EES (EU, Norge, Island och Liechtenstein). Utredningen syftar till att säkra rättvis konkurrens och en fungerande kapitalmarknadsunion.

Rysslands diktator Vladimir Putin har beordrat förslag om att förbereda nya kärnvapenprov. Beskedet på onsdagen är ett direkt svar på Donald Trumps uttalande förra veckan om att återuppta amerikanska tester, rapporterar Financial Times. Rysslands försvarsminister Andrej Belousov föreslog att förberedelser för tester på ögruppen Novaja Zemlja kan inledas inom kort. Enligt Kreml syftar utredningen till att "förstå USA:s avsikter".

Flygtrafiken vid Hannovers flygplats stoppades helt i 45 minuter på tisdagskvällen efter att en pilot upptäckt en drönare. Det rapporterar tyska Bild. Larmet, som kom vid 22-tiden, ledde till att tre ankommande plan fick omdirigeras till andra flygplatser. Händelsen följer på liknande incidenter vid flygplatserna i Berlin och Bremen nyligen. Enligt tysk lag är det ett brott att flyga drönare inom en radie av 1,5 kilometer från en flygplats. Polisen utreder händelsen.

EU-parlamentet och ministerrådet har nått en preliminär uppgörelse för att underlätta försvarsinvesteringar från befintliga EU-fonder. Avtalet, som nåddes på onsdagen, är en del av planen ’ReArm Europe’ och ska stärka Europas försvarsindustri. Beslutet innebär även att Ukraina kommer kunna anslutas till Europeiska försvarsfonden. Formellt godkännande återstår.

Det norska kollektivtrafikbolaget Ruter inför skärpta säkerhetskrav efter att tester visat att kinesiska elbussar teoretiskt kan stängas av på distans av tillverkaren. Upptäckten, som rapporteras av nyhetsbyrån AP, gjordes i förra veckan. Sårbarheten ligger i att tillverkaren Yutong har tillgång till bussarnas styrsystem för uppdateringar. Även i Danmark ses riskerna över.

En utbredd oro för att USA ska försöka sabotera FN:s klimatmöte COP30 i Brasilien präglar förberedelserna inför toppmötet som inleds nästa vecka, rapporterar Financial Times. Delegater befarar att USA, tillsammans med allierade oljestater, ska försöka kollapsa samtalen och pressa länder att lämna Parisavtalet.

Ryska och ukrainska styrkor utkämpade på tisdagen hårda strider i ruinerna av den strategiskt viktiga staden Pokrovsk i östra Ukraina, uppger Reuters. Ryssland hävdar framgångar, medan Ukraina uppger att försvarslinjen stabiliseras med hjälp av förstärkningar. Det ukrainska analysprojektet Deepstate beskriver dock läget som kritiskt. Ett ryskt övertagande skulle öppna vägen mot andra städer i Donetsk-regionen.

Flygplatserna i Bryssel och Liège tvingades stänga på tisdagskvällen efter att drönare observerats i närheten, skriver Financial Times. Händelsen är den senaste i en rad som drabbat minst tio EU-länder och som fått EU-kommissionen att efterlysa en gemensam europeisk förmåga att motverka drönarhot. Enligt Belgiens försvarsminister har drönare även siktats över militärbaser den senaste veckan vilket utreds som misstänkt spionage.

Omfattande mängder platsdata från mobiltelefoner i Belgien säljs öppet av datahandlare, vilket avslöjar rörelsemönster för personal vid EU, Nato och kärnkraftverk, rapporterar L'Echo i en granskning tillsammans med andra europeiska medier där journalister kunde identifiera flera högt uppsatta EU-tjänstemän via den påstått anonyma datan. Enligt experter kan så lite som två datapunkter, som hem och arbete, räcka för att identifiera en person. EU-kommissionen har efter avslöjandet meddelat skärpta riktlinjer för sin personal.

EU-parlamentets rättsliga utskott har röstat för att stämma EU-kommissionen, rapporterar Politico. Beslutet fattades på tisdagen med röstsiffrorna 14 mot åtta. Konflikten gäller kommissionens beslut att dra tillbaka ett lagförslag om patentlicenser för 4G- och 5G-teknik. Utskottet anser att kommissionen därmed överskrider sitt mandat och undergräver den demokratiska processen. Talman Roberta Metsola måste nu godkänna stämningsansökan innan den kan lämnas in till EU-domstolen.

Den tjeckiske åklagaren Petr Klement blir ny generaldirektör för Europeiska byrån för bedrägeribekämpning, Olaf, skriver Politico. Klement, som senast varit biträdande europeisk chefsåklagare vid Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, efterträder finländaren Ville Itälä.

För första gången ser Kinas utsläpp av växthusgaser ut att minska, enligt Sveriges Radio. Detta kan innebära att 2025 blir det första kalenderåret med lägre utsläpp än tidigare. Ekonomin är den främsta drivkraften bakom förändringen. Grön teknologi utgör nu 10 procent av Kinas BNP och landet har etablerat sig som global ledare inom solenergi och förnybar energi.

I oktober kom den första FN-prognosen som visade minskade globala utsläpp av växthusgaser efter 2030. Minskningen ligger dock långt ifrån den minskning på 60 procent till 2035 som forskare säger behövs för att hålla uppvärmningen nära 1,5 °C vid slutet av århundradet och undvika katastrofala klimatförändringar. 

Rysslands invasionsstyrkor flyttar sakta men säkert fram frontlinjen i Ukraina. I dagsläget bedöms de kontrollera nästan en femtedel av landet, uppger AFP/TT/SvD. Det ryska avancemanget skedde framför allt i krigshärjade Donetsk i öst, där strider har stått om staden Pokrovsk i nästan ett års tid.

Regeringen ändrar inriktningen på reformstödet till Serbien och avbryter delar av stödet till landets statliga myndigheter. Pengarna kommer istället att användas för att stärka civilsamhället. Orsaken är en negativ utveckling med ökad korruption och bristande respekt för rättsstatens principer.

– Länder kan inte förvänta sig svenskt stöd om de inte levererar de reformer och den utveckling som vi förväntar oss, sade bistånds- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa (M) i ett uttalande på måndagen.

Ukraina har återigen attackerat Rysslands oljesektor. Under natten mot måndagen träffades ett oljeraffinaderi nära Saratov, vilket orsakade en brand, skriver Expressen. Anläggningen ligger cirka 500 kilometer från Ukrainas gräns. Omfattningen på skadorna är oklar, men flygplatsen i Saratov stängdes i över sex timmar. Anfallen är en del av Ukrainas strategi att slå mot den ryska krigsekonomins främsta inkomstkällor.

Ukraina har tagit emot och driftsatt fler Patriot-luftvärnssystem från Tyskland, meddelade president Volodymyr Zelenskyj i söndags. Enligt nyhetsbyrån AP underströk Zelenskyj att fler system behövs för att skydda städer och infrastruktur mot Rysslands intensiva anfall. Beskedet kom efter nya ryska attacker. Natten till måndagen dödades en man i Sumy-regionen av en drönare som träffade hans hem.

USA använde personliga hot mot diplomater för att stoppa en global klimatavgift för sjöfarten under förhandlingar i oktober, skriver Politico. Enligt anonyma källor ska hoten ha gällt bland annat indragna visum för familjemedlemmar och sanktioner mot enskilda tjänstemän. Vid mötet hos FN-organet IMO i London lyckades USA få beslutet om avgiften uppskjutet i ett år, vilket beskrivs som en närmast dödsstöt mot förslaget.

Att använda personliga hot i en internationell förhandling representerar ytterligare ett avvikelse från diplomatiska normer från Trump-administrationen, skriver tidningen.

Regeringen förlänger de så kallade tillfälliga inre gränskontrollerna med sex månader. Beslutet gäller från 12 november 2025 till 11 maj 2026. Orsaken är, enligt regeringen, ett fortsatt allvarligt hot mot Sveriges säkerhet, kopplat till terrorism och grov gränsöverskridande brottslighet med kopplingar till statliga aktörer. Sverige införde ursprungligen gränskontroller tillfälligt under tio dagar i november 2015 för att hantera det stora inflödet av migranter – en gränskontroll som pågått sedan dess.  Även andra Schengenländer som Tyskland, Danmark och Norge har återinfört kontroller. 

EU-parlamentet har i många år kritiserat gränskontrollerna. Även företagssamarbetet Greater Copenhagen vill ha bort gränskontrollerna mellan Danmark och Sverige.

De 29 länderna som är frivilligt anslutna till Schengensamarbetet lovar att inte ha några permanenta pass- och gränskontroller mot de övriga länderna i samarbetet, något flera länder, däribland Sverige, kringgår.

Indien överväger att prioritera handelsförhandlingar med EU framför USA, enligt Sveriges Radio. Upprördheten är stor i Indien över president Donald Trumps agerande de senaste månaderna. EU skickar denna vecka ett tekniskt team till Indien för att försöka lösa återstående frågor i handelsförhandlingarna. EU:s och Indiens uttalade mål är att nå en uppgörelse innan årsskiftet.

Turkiets största oljeraffinaderier köper mer icke-rysk olja som svar på nya västerländska sanktioner, rapporterar Reuters på söndagen. Bolagen STAR och Tupras ökar nu sina inköp från bland annat Irak och Kazakstan för leverans i december. Skiftet ses som ett tecken på att sanktionerna för att strypa Rysslands oljeintäkter har effekt. Turkiet har varit en av de största köparna av rysk olja sedan invasionen av Ukraina och nästan hälften av landets råoljeimport kom från Ryssland under årets första tio månader.

Ukrainas militära underrättelsetjänst (GUR) uppger att man i fredags sprängde en viktig oljeledning nära Moskva som förser den ryska armén med bränsle. Det skriver Yle, som hänvisar till ukrainska källor. Attacken ska ha varit en del av en större drönarvåg. Enligt GUR är sådana angrepp effektivare än ekonomiska sanktioner. Ryssland har inte kommenterat den påstådda attacken mot ledningen.

EU-kommissionen bedömer att även EU:s företag kommer att omfattas av Kinas beslut att under ett år pausa sina exportkontroller för sällsynta jordartsmetaller. Det är kommissionens "uppfattning" att suspenderingen gäller hela världen, sade en talesperson på måndagen.

Beskedet kommer efter att USA och Kina kommit överens om ett undantag i Kinas exportkontroller. Talespersonen betonade dock att dialogen med de kinesiska myndigheterna fortsätter för att få "full klarhet" i de "exakta modaliteterna" för undantaget.

EU:s tillfälliga skydd för ukrainska flyktingar upphör 2027, vilket kräver en övergång till nationella regler för de som vill stanna. EU:s sändebud Ylva Johansson leder arbetet, rapporterar Yle. I en intervju i förra veckan betonade hon den dubbla utmaningen: Ukraina behöver sina medborgare för återuppbyggnaden, samtidigt som hon uppskattar att hälften av de 6,6 miljoner som flytt kan komma att stanna i EU. Processen kompliceras av att medlemsländerna vill behålla nationell kontroll över uppehållstillstånd.

Tjeckiens tillträdande EU-skeptiske premiärminister Andrej Babiš väntas på måndagen säkra en ny regering med två partier på ytterhögerkanten, skriver Financial Times. Koalitionen med det proryska partiet SPD väcker oro för landets framtida stöd till Ukraina. Babiš har bekräftat att statligt finansierade vapenleveranser ska upphöra men att privata försvarsföretag får fortsätta sälja. Maktskiftet stärker det EU-kritiska blocket i regionen, där Ungern och Slovakien redan ingår. Koalitionen säkrar 108 av 200 mandat i parlamentet.

Tysklands försvarsminister Boris Pistorius är övertygad om att en ny modell för frivillig militärtjänstgöring kommer att införas från 2026, rapporterar Reuters. I förra månaden havererade en överenskommelse mellan regeringspartierna om en ny värnpliktsmodell. Tyskland ska öka antalet soldater från 180 000 till 260 000 för att möta Natos krav och stärka försvaret mot Ryssland. Pistorius vill övertyga unga med argument snarare än att införa ett värnpliktslotteri.

En mediegrupp med nära kopplingar till Viktor Orbáns regering har köpt Ungerns största tabloidtidning, Blikk, enligt Reuters. Affären, som offentliggjordes på fredagen, sker inför parlamentsvalet 2026. Oppositionen ser köpet som ett försök att ytterligare stärka regeringens kontroll över medielandskapet, en fråga där EU tidigare riktat kritik mot Ungern.

Alexandru Munteanu har utsetts till Moldaviens nya premiärminister efter att parlamentet på fredagen röstat ja till hans kandidatur, skriver Reuters/TT/GP. Hans uttalade mål är ett moldaviskt EU-medlemskap senast 2028. Munteanu, som saknar tidigare politisk erfarenhet, representerar det EU-vänliga partiet PAS som vann egen majoritet i valet i september. Den 61-årige tidigare professorn har, utöver sitt moldaviska, även rumänskt och amerikanskt medborgarskap.

Serbiens president Aleksandar Vučić erbjuder att tidigarelägga parlamentsvalet efter en helg av stora regimkritiska protester, skriver Financial Times. Utspelet är en eftergift till en proteströrelse som i ett år demonstrerat mot korruption och maktmissbruk. Erbjudandet möts dock med skepsis. Oppositionen ser det som ett sätt att vinna tid och en källa nära presidenten uppger att ett val kan dröja till slutet av nästa år.

Tiotusentals serber samlades i Novi Sad i lördags för att uppmärksamma årsdagen av en dödlig stationskollaps där sexton personer dog, rapporterar AP. Protesterna är ett uttryck för ett brett missnöje med president Aleksandar Vučićs styre, då demonstranterna menar att olyckan orsakades av korruption. EU:s utvidgningskommissionär Marta Kos sade att händelsen förändrar Serbien och att kraven på ansvarstagande är de värden som ska leda landet in i EU.