Hoppa till huvudinnehåll
Hoppa till notiser
Hoppa till Debatt i andra medier
Notiser 14 juni

Slutresultat i EU-valet 2024: Personkryssen rubbade inte partilistorna

Ingen av de EU-kandidater som hade hoppats på att kryssa sig in i Europaparlamentet, förbi partlistornas rangordning,  lyckades med det. Det visar valmyndighetens slutliga röstsammanräkning på fredagen. Valdeltagandet slutade på 53,4 procent ned från förra EU-valets 55,3, minus 1,9 procentenheter,.

Sondering: Ytterligare tapp för Macrons liberaler

I den senaste opinionsundersökningen inför de franska nyvalet i månadsskiftet juni–juli går högerextrema Nationell samling fram något jämfört med den sondering som gjorde precis efter att president Emmanuel Macron meddelat att nationalförsamlingen upplöses. Näst störst skulle vänsteralliansen NUPES bli och Macrons liberala stödpartier backar ytterligare.

Finansman: Euron kommer bli en viktig fråga i nästa val

Moderaterna och Socialdemokraterna måste börja driva på mer för euron och ta tydligare ställning i frågan, enligt finansmannen Christer Gardell.

”De kommer att behöva det för euron kommer bli en viktig fråga i nästa val”, skriver han i ett mejl till TT/SvD.

EU och Nato: Begränsa rysk rörelsefrihet

Åtta EU-länder vill att EU stoppar ryska diplomater från att röra sig fritt inom EU.

"Fri rörlighet i hela Schengenområdet för innehavare av ryska diplomatiska pass, som ackrediterats i ett land, förenklar elakartade aktiviteter", skriver de åtta i ett brev till EU:s utrikeschef Josep Borrell, enligt nyhetsbyrån Reuters/TT/GP.

Brevskrivarna från Tjeckien, Danmark, Estland, Lettland, Litauen, Nederländerna, Polen och Rumänien hoppas att åtgärden ska kunna "betydligt minska operationsområdet för ryska agenter". Även inom Nato diskuteras åtgärder mot ryska diplomaters rörelsefrihet.

USA och Ukraina i nytt avtal

Vid G7 mötet i Italien har USA och Ukraina skrivit under ett gemensamt säkerhetsavtal som sträcker sig över tio år. Den amerikanske presidenten Joe Biden säger att man nu säkrat ett långsiktigt amerikanskt stöd för Ukraina i kriget mot Ryssland och Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj kallar avtalet historiskt, uppger Ekot.

Ukrainsk specialoperation slog ut ryskt radiosystem

Ukrainska specialförband har slagit ut ett av Rysslands mest moderna sambands­system, uppger TT/SvD. Det är en av flera liknande attacker den senaste tiden – vilket kan tyda på en ny ukrainsk taktik.

Nederländerna satsar miljarder på svenskt stridsfordon

På Natos försvarsministermöte i Bryssel har Sverige och Nederländerna annonserat nytt samarbete för att öka tillverkningen av Stridsfordon 90 som bland annat används i Ukraina.

– Vi har gått in med 400 miljoner euro för att producera mera för Sverige, för oss men framförallt för Ukraina, sade Nederländernas försvarsministern Kajsa Ollongren, enligt Ekot.

Norge skickar 50 000 granater till Ukraina

Norge skänker 50 000 artillerigranater värda runt 480 miljoner norska kronor till Ukraina. Det är en del av stödet i det så kallade Nansen-paketet för långsiktigt militärt och civilt bistånd till Ukraina, skriver TT/SvD.

Grönland tar steg mot självständighet

Det grönländska parlamentet har tagit ett beslut som kan innebära ett stort steg på väg mot självständighet från Danmark, rapporterar Ekot. Exakt hur en framtida självständighet skulle se ut är en fråga om förhandlingar. Det skulle kunna bli någonting som liknar det man har idag, men byggt på frivillighet, inte tvång.

Norsk polis i aktion mot barn som kopplas till högerextremt nätverk

Den norska säkerhetspolisen PST har i en samordnad aktion sökt upp barn över hela landet som misstänks ingå i ett nätverk som uppmanat till terror och sprider högerextrema budskap, rapporterar Ekot. Barnen ingår i ett nätverk som PST har följt under längre tid.

Notiser 13 juni

Krysskampen: Corazza Bildt jagar Karlsbros mandat

Partierna har fått sina mandat – men vilka som kommer att ta de svenska stolarna i EU-parlamentet är ännu inte skrivet i sten. I Liberalerna pågår en jämn kamp mellan Karin Karlsbro och andranamnet Anna Maria Corazza Bildt och vid 16-tiden på torsdagen var ställningen 25 729 kryss respektive 24 441 kryss. Även i Sverigedemokraterna pågår en krysskamp. Sammanräkningen av kryssen kan enligt Valmyndigheten vara klar på fredagen.

Statsvetare: Missvisande EU-siffror om ökat valdeltagande

Enligt officiella siffror ökade valdeltagandet i EU-valet från 50,66 procent till 51,01, rapporterar Ekot. Men jämförelsen med förra valet för fem år sedan haltar då även britterna, som drog ner snittet, räknas med där. Rensar man bort Storbritannien minskade istället valdeltagandet från ungefär 52,4 procent.

Efter flyktingvägran 2015 – Ungern ska betala 200 miljoner euro i böter till EU

Ungern ska betala ett skadestånd på 200 miljoner euro för sin vägran att ta emot flyktingar under flyktingkrisen 2015. Det beslutade EU-domstolen på torsdagen, rapporterar Ekot. Skadeståndet delas ut eftersom Ungern inte följt domstolens tidigare dom från 2020, som slog fast att Ungern bröt mot EU:s asylregler. Ungern ska också betala en miljon euro för varje dag som går fram tills att landet rättat sig efter EU-domstolens dom.

Studie: Enorma utsläpp till följd av Rysslands invasion av Ukraina

En ny studie visar att Rysslands invasion av Ukraina har lett till massiva växthusgasutsläpp, motsvarande 175 miljoner ton koldioxid sedan kriget började för drygt två år sedan, rapporterar Reuters. Det motsvarar de årliga utsläppen från 90 miljoner bilar, eller hela Nederländerna under ett år, enligt rapporten.

Fransk högerledare avsatt – ville samarbeta med nationalister

Det franska högerpartiet Republikanernas partiledare Éric Ciotti har avsatts av partiet under ett krismöte, rapporterar Ekot. Anledningen är att Ciotti öppnat för nära samarbete med nationalistiska Nationell samling vid parlamentsvalet i sommar. Ett sådant samarbete anses vara ett paradigmskifte i fransk politik. Men Cioitti vill inte avgå och stängde under dagen in sig i partihögkvarteret.

Frysta tillgångar brännande fråga på G7-mötet

Läget i krigets Ukraina är ett av huvudämnena vid G7-toppmötet i italienska Apulien som nu inleds, skriver TT/GP. USA:s president Joe Biden väntas för andra gången på kort tid att möta Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj.

Youtuber gjorde succéval på Cypern – utan politiska åsikter

24-årige youtubern Fidías Panayiótou fick nästan 20 procent av rösterna i EU-valet på Cypern, rapporterar Ekot. Det är bara några procentenheter färre än de största partierna. Detta trots att han egentligen inte tycker nånting och medgett att han inte kan något om politik. Han kampanjade på Youtube och Tiktok, där han fått miljontals följare genom att ge sig själv i uppdrag att krama Elon Musk, planka på tåget genom Japan eller klämma en citron i ögat.

Tysklands försvarsminister vill återinföra värnplikten

Tyskland försvarsminister Boris Pistorius vill återinföra värnplikt i landet, med en modell som främst kommer bygga på frivillighet, rapporterar Ekot. Enligt förslaget ska alla tyska män som fyller 18 år förpliktigas att ange om de är villiga och kapabla att göra militärtjänst, för kvinnor blir det frivilligt att svara. Målet är att minst 5 000 unga tyskar varje år ska göra militärtjänst.

Tre döms för mord på känd journalist i Amsterdam

Tre män döms för inblandning i mordet på den nederländske kriminalreportern Peter R de Vries 2021, uppger TT/SvD. Mordet, som skedde mitt i Amsterdam, väckte stor ilska och har kallats ”en attack på rättsstatens principer”. Reportern de Vries var känd för sina granskningar av den organiserade brottsligheten och gängkriminaliteten i Nederländerna och även internationellt.

Slovakien begränsar protester och ökar säkerheten efter Fico-skjutning

Den slovakiske premiärministern Robert Ficos regering har godkänt höjda säkerhetsåtgärder en månad efter ett mordförsök på honom, rapporterar Bloomberg. Där ingår bland annat ett livslångt skydd för höga tjänstemän och begränsningar av protester nära deras hem.

Norsk polis: Svenska gäng största hotet i Nordnorge

Kriminella nätverk i Sverige utgör ett allt större hot mot samhällen i norra Norge, och särskilt i distriktet Troms, larmar norsk polis efter ett tillslag.

– Vi bedömer att de svenska kriminella nätverken utgör det största brottshotet i Troms polisdistrikt, säger polisinspektör Yngve Myrvoll vid en presskonferens på onsdagen, enligt SVT.

Notiser 12 juni

Valdeltagandet stiger i Sverige efter sluträkning

På onsdagen fortsatte valmyndighetens sammanräkning av de sista rösterna i EU-valet som sena förtidsröster och utlandsröster. Som en konsekvens steg valdeltagandet från valnattens 50,7 procent till 52,7 procent vid klockan 16.00 på onsdagen. Sammanräkningen var vid publiceringen av denna notis inte klar.

Fransk högerledare låser dörrarna till partikontoret: ”Han har blivit galen”

Inför ett möte om hans framtid har ledaren för det franska högerpartiet Republikanerna, Éric Ciotti, låst dörrarna till partiets huvudkontor i Paris och beordrat personalen att gå hem, enligt franska medier, rapporterar SVT. Bakgrunden till tumultet är att  Éric Ciotti föreslagit ett samarbete med extremhögern i det kommande nyvalet, något som inte alls föll i god jord hos  övriga i partiet. Ett krismöte i partiet  inleddes på onsdagseftermiddag i annan lokal, enligt mediauppgifter.

– Han har blivit galen. Jag ska stanna, säger en anställd till Le Parisien.

Partiledaren uppges i praktiken ha förlorat kontrollen över partiet under tisdagen, då han bland annat blev avstängd från sin mejl.

Nya asyl- och migrationsregler på väg att införas

För att se till att EU:s nya asyl - och migrationsregler, sammanlagt tio regelverk, införs på samma sätt i EU:s medlemsländer presenterade kommissionär Ylva Johansson på onsdagen en mall för de nationella genomförandeplaner vilka förväntas vara klara i december. 

– I dag går vi från ord till handling och genomför vad vi har kommit överens om. Medlemsstaterna kan fullt ut räkna med kommissionen och EU:s byråer och vårt ekonomiska och operativa stöd, sade Ylva Johansson i ett uttalande.

EU inför höjda tullar på kinesisk bil- och batteriimport

Enligt EU-kommissionens undersökning, som presenterades på onsdagen, kring kinesiska statliga subventioner för elbilsindustrin, gynnas de kinesiska tillverkarna framför andra. Utredningen pekar på en “betydande orättvis konkurrensfördel för kinesiska tillverkare av elektriska batterier” och genom nya tillfälliga EU-tullar på upp till fem år, ska “konkurrens på lika villkor” mellan tillverkare i Kina och EU säkerställas, heter det. 

Redan i dag tar EU ut 10 procents tull på importerade elbilar och de nya tullsatserna, som varierar mellan 17 och 38 procent beroende på hur väl företagen samarbetat under utredningen, läggs ovanpå befintlig tullsats. Som mest kan därför en importerad elbil från Kina beläggas med 48 procents tull. 

Kinas regering och de enskilda företagen kan klaga på tullarna hos kommissionen som senast den 4 juli ska lägga ett slutligt förslag som kan börja gälla redan dagen efter. Enligt regelverket krävs det en kvalificerad majoritet av EU-länderna som säger nej, vid ett rådsmöte sannolikt i november, för att stoppa förslaget. Kommissionen betonar att de nya tullarna är tillåtna enligt Världshandelsorganisationen WTO:s regler. 

I år väntas andelen kinesiska elbilar som säljs i EU stiga till 25 procent av hela marknaden, rapporterar Bloomberg. Som en motåtgärd hotar Kina med hämndtullar på olika europeiska varor.

Ungern släpper veto om Natos Ukrainastöd

Nato kan gå vidare med planer på utökat militärt och ekonomiskt stöd till Ukraina, rapporterar TT/GP. Ungern behöver inte vara med – och kommer inte längre att blockera. Beskedet kom sedan generalsekreterare Jens Stoltenberg träffat Ungerns premiärminister Viktor Orbán i Budapest på onsdagen.

Rysk robotattack mot Kiev avvärjd – Ukraina lovas mer luftvärn

Ryssland attackerade Ukrainas huvudstad Kiev med robotar och attackdrönare under natten, rapporterar TT/GP. Samtliga projektiler sköts ned av det ukrainska försvaret, meddelar Kievs militärledning på Telegram. Inga skador har initialt rapporterats i samband med attacken.

USA kommer att skicka ytterligare ett av sina Patriot-system till Ukraina, uppger källor för New York Times. Norge, Tyskland, Danmark och Nederländerna har lovat att skicka 100 luftvärnsrobotar till Ukrainas Patriotsystem, skriver Die Zeit.

Notiser 11 juni

Nytt svensk-danskt avtal ska underlätta för gränspendlare

Sverige och Danmark har undertecknat ett nytt Öresundsavtal som enligt regeringen innebär stora förbättringar för både gräns­pendlare och deras arbetsgivare och skapar en bättre arbetsmarknad i Öresund. Tanken är att avtalet ska träda i kraft först nästa år.

– Öresundsregionen är en motor för svensk och dansk tillväxt och Öresundsavtalet ger oss nu en bättre fungerande arbetsmarknad i regionen. Det blir mer attraktivt att gränspendla, enklare för danska arbetsgivare att anställa pendlare från Sverige och smidigare för pendlare att arbeta hemifrån. Vi utnyttjar nu bättre den potential som finns i tillväxtregionen vilket gynnar båda våra länder, säger EU-minister Jessika Roswall (M) i ett uttalande.

Polen räknar med EU-pekfinger för budgetunderskott

Polens finansminister Andrzej Domanski meddelade på måndagen att landet sannolikt kommer att placeras i EU:s förfarande vid alltför stora underskott för fjolårets polska budgetunderskott på 5,1 procent av BNP. EU:s gräns går vid 3 procent av BNP. Domanski hoppas att EU kommer att visa förståelse med tanke på de ökade försvarsutgifterna.

– Förvarandet kommer definitivt att inledas. Vi investerar i säkerhet för hela EU och hoppas att eventuella rekommendationer blir milda, sade han vid en finanskongress i nordpolska Sopot. 

I dagsläget befinner sig endast ett EU-land i förfarandet vid alltför stora underskott: Rumänien.

Preliminärt: Valdeltagandet i EU ökade något

Enligt preliminära siffror från Europaparlamentet var valdeltagandet i årets EU-val 50,97 procent. Det är en marginell ökning jämfört med förra EU-valet 2019 då valdeltagandet var 50,66 procent. I Sverige minskade valdeltagandet. Högst var valdeltagandet i Belgien med 90 procent, lägst i Kroatien med 21 procent (se Europaportalens sammanställning).

Sverige klarade sig bra från utländska påverkansförsök under valet

Sverige har klarat sig bra från utländska påverkansförsök under EU-valet. Det säger Mikael Tofvesson, stabschef vid Myndigheten för psykologiskt försvar till Ekot. Det pågår en konstant påverkan mot Sverige men det finns ingenting som ser ut att ha effekter på valets utgång, enligt myndigheten.

– Sanktionerna mot statliga ryska medier har haft störst effekt på att stoppa desinformation, propaganda mot Sverige, säger Mikael Tofvesson.

Sveriges BNP minskade i april

Svensk ekonomi – bruttonationalprodukten BNP – minskade med 0,7 procent i april jämfört med föregående månad, visar ny preliminär statistik från Statistiska centralbyrån, SCB, skriver TT/SvD. Det kan jämföras med en minskning på reviderade 0,4 procent i mars.

Zelenskyj i Tyskland för vapenmöte

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj befinner sig Tyskland för att möta tyske förbundskanslern Olaf Scholz, uppger TT/SvD.

”Kansler Scholz och jag kommer att diskutera ytterligare försvarsbistånd, utbyggnad av Ukrainas luftförsvarssystem och gemensam vapenproduktion”, skriver Zelenskyj på X.

Bara vart tionde företag har lämnat Ryssland

Av 3 815 utländska företag i Ryssland har bara 396 bolag, motsvarande drygt tio procent, helt och hållet lämnat Ryssland efter landets angrepp på Ukraina. Det uppger den ukrainska forskningsgruppen Leave-Russia vid KSE-institutet i Kiev, rapporterar SvD Näringsliv på tisdagen. Tillsammans betalade västföretag motsvarande 37 miljarder kronor i skatt till den ryska staten 2022. De västerländska sanktionerna mot Ryssland gäller inte flertalet konsumtionsvaror eller läkemedel.

Mullrande handelskrig efter valet: Kina varnar EU

Kina fortsätter att uppmana EU att inte eskalera handelskonflikten mellan blocken efter EU-valet. Det är ett tecken på Pekings oro för ökad europeisk protektionism och närmare samarbete med Nato, säger bedömare till Di. Samtidigt hotar Peking med tullar på nya europeiska varor – nu senast mejeriprodukter.

EU-kommissionen dömer ut ungerskt statsstöd till bilfabrik

EU-kommissionen slog på tisdagen fast att Ungerns plan att stödja byggandet av en ny fordonskomponentfabrik i regionen Norra Ungern inte överensstämmer med EU:s regler för statligt stöd. Den planerade stödsumman på 43,76 miljoner euro till GKN Automotive Hungary Kft anses därmed otillåten.

– Regionalstöd måste ge ett företag incitament att bedriva ytterligare verksamhet i ett missgynnat område. Vår djupgående undersökning har visat att Ungerns plan att stödja GKN Automotive Hungary inte är förenlig med EU:s regler om statligt stöd eftersom det skulle subventionera kostnaderna för en verksamhet som företaget skulle ha bedrivit i Ungern i vilket fall som helst, sade EU:s konkurrenskommissionär Margrethe Vestager i ett uttalande

Ukrainsk återuppbyggnadeschef avgår i protest

Mustafa Najem, chef för Ukrainas återuppbyggnads- och infrastrukturbyrå, avgick på måndagen i protest mot ukrainska regeringen, rapporterar Politico. Han anklagade den ukrainska regeringen för att underminera byråns arbete med fortifikationer och logistisk infrastruktur och citerar "systemiska hinder" som stoppar honom från att fullfölja sina uppgifter. Avgången kommer inför pågående internationella ansträngningar för att samla in pengar och stöd till Ukrainas återuppbyggnad efter den ryska invasionen.

Nästan 20 000 Wagnersoldater stupade i Bachmut

Nästan 20 000 ryska legosoldater från Wagnergruppen stupade i striderna om Bachmut i Ukraina förra året innan Ryssland lyckades inta staden, uppger Ekot. De flesta som stupade var tidigare fångar som rekryterats.

EU bokar 40 miljoner doser fågelinfluensavaccin

EU säkrar 40 miljoner doser vaccin mot fågelinfluensa – redan innan smittan nått Europa. Kontraktet med vaccintillverkaren CSL Seqirus väntas signeras under tisdagen. Affären ska garantera leverans av 665 000 vaccindoser och innehålla en option på ytterligare 40 miljoner doser, skriver Reuters/Life Science. Vaccindoserna är avsedda for personer som potentiellt är mest exponerade för viruset, som hönsfarmare och veterinärer.

Notiser 10 juni

Kristersson: Här är toppjobben som Sverige vill ha

Statsminister Ulf Kristersson kommer, enligt uppgift, ägna måndagen åt att få Ursula von der Leyen återvald. Samtidigt ger han en liten inblick i vilka toppjobb den svenska regeringen önskar få i utbyte. – Det gäller de breda ekonomiska konkurrenskraftsfrågorna, de stora säkerhetspolitiska frågorna och utvidgningsfrågorna, säger han, enligt GP.

Macron utlyser nyval i Frankrike efter fiaskovalet

Nationell samling ser ut att bli dubbelt så stort som Macrons parti i EU-valet, enligt vallokalsundersökningar. Det har fått president Emmanuel Macron att utlysa nyval i Frankrike den 30 juni och 7 juli.

– Den nationalistiska uppgången är farlig för vår nation, sade han, enligt SVT.

AfD stänger av toppkandidat – öppnar för återinträde i extremhögergrupp

Toppkandidaten Maximilian Krah får sitta som politisk vilde i EU-parlamentet och inte med sitt nationalistiska AfD-parti, rapporterar TT/GP. Uteslutningen kan öppna för att AfD återigen släpps in i den den högerextrema ID-gruppen i EU-parlamentet.

Högersväg i belgiska parlamentsvalet

I nederländsktalande Flandern blev högerpopulistiska N-VA största parti före högerextrema Vlaams Belang i söndagens federala parlamentsval i Belgien, rapporterar public service VRT. I fransktaliga Vallonien blev liberala MR största parti. Nu väntas utdragna förhandlingar om att forma en ny belgisk federal regeringen. Det federala parlamentsvalet hölls samtidigt som regionala parlamentsval och EU-parlamentet.

Schweiz: Ja till lag om förnybar energi

Ett tydligt ja till stora satsningar på sol-, vind- och vattenkraft. Det blev resultatet i en schweizisk folkomröstning i helgen, skriver TT/SvD.

Notiser 7 juni

Klartecken: Sverige ska bidra med flyg till Natos luftövervakning

Regeringen har gett klartecken till Försvarsmakten att bidra med svenskt flyg till Natos luftövervakning. Det meddelade statsminister Ulf Kristersson (M) och Natos generalsekreterare Jens Stoltenberg vid en presskonferens på fredagen, rapporterar Ekot. Sverige utför redan i dag övervakning under svenskt befäl men skillnaden nu är att verksamheten kommer att utföras direkt under Nato-befäl.

Ukraina anses redo för medlemskapsförhandlingar

EU-kommissionen kommer att rekommendera att anslutningsförhandlingar inleds med Ukraina denna månad i ett försök att signalera stöd till det krigshärjade landet innan Ungern tar över det roterande ordförandeskapet i EU, rapporterar FT.

Desinformation om valfusk redan före EU-valet

I flera EU-länder sprids det redan före EU-valet falska budskap om valfusk. Desinformationen om EU är den högsta nu på ett år enligt mätningar av European Digital Media Observatory, uppger Ekot. I Tyskland och Spanien har det spridits osanningar om ogiltiga valsedlar och dubbelröstning. Även i Sverige pågår diskussioner i sociala medier om valfusk.

Wilders "bara" tvåa i EU-valet

Miljöpartister och socialdemokrater skräller när Nederländerna är först ut i EU-valet. De rödgröna tycks få ett mandat mer än islamfientlige Geert Wilders, visar en vallokalsundersökning i nederländsk tv, uppger TT/ GP.

ECB sänkte räntan för första gången sen 2019

Europeiska centralbanken, ECB,sänkte på torsdagen sina styrräntor med 0,25 procentenheter. Det är första gången sedan 2019 som ECB väljer att sänka räntan, skriver TT/SvD. Beslutet innebär att inlåningsräntan landar på 3,75 procent. Trots oväntat hög inflation i eurozonen under maj, var räntesänkningen närmast given för bedömare inför beslutet.

Macron lovar att förse Ukraina med Mirage-stridsplan

Frankrike kommer att förse Ukraina med franska Mirage 2000-5-stridsplan, sade Frankrikes president president Emmanuel Macron i en intervju till franska tv-kanaler sent på torsdagen, enligt Yle. Macron uppgav inte hur många stridsplan det är fråga om, men uppgav att utbildningen av ukrainska piloter kommer att inledas på sommaren och att detta kan ta ett halvår.

Estlands Kaja Kallas: ”Endast svaghet sporrar Ryssland”

Estland är det land som gett mest i stöd till Ukraina i förhållande till dess storlek. Premiärminister Kaja Kallas säger i en intervju med Aktuellt att det är viktigt att inte vara rädd för Ryssland.

– Innebörden av terrorism är att göra en rädd så att man avstår från att ta beslut som man annars fattat. Detta är deras mål, säger hon.

Notiser 6 juni

Här är EU-utskotten som ingen kandidat vill sitta i

Skattefrågor, framställningar och rättsliga frågor – det är ämnesområden som de svenska EU-kandidaterna skyr. I dessa utskott vill ingen av de kandidater som svarat på SVT:s enkät sitta. Utskottet för utrikesfrågor är däremot ett av de mest populära alternativen, trots att det har lite att säga till om.

Nytt värmerekord i maj – 12 månader med rekordnivåer

I maj för 12:e månaden i rad har den globala medeltemperaturen på jorden legat på rekordnivåer. Det visar en ny rapport från EU:s klimattjänst Copernicus, uppger Ekot. Sedan juli förra året har medeltemperaturen varit mer än 1,5°C högre än vad den var för runt 150 år sedan.

Sverige tar nytt steg mot Europeiska åklagaren

Regeringen har beslutat att anmäla Sveriges avsikt att delta i Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, till ministerrådet och EU-kommissionen.

– Ett svenskt deltagande i Eppo innebär bättre förutsättningar och stärkt samarbete med andra länder för att strypa den kriminella ekonomin och återta brottsvinster både på EU-nivå och i Sverige. Med detta beslut tar vi det sista formella steget från svensk sida för att gå med i samarbetet, sade justitieminister Gunnar Strömmer (M) i ett uttalande.

Sverige valde från början att stå utanför Eppo tillsammans med bland annat Ungern och Polen men har sedan 2019 ändrat åsikt i frågan.

Finländsk polis ska få ingripa i Sverige

Poliser från Finland ska få ingripa mot brottslingar på svensk mark, skriver TT/SvD. Det kan bli aktuellt vid allvarliga brott som mord, våldtäkt och rån, i lägen när svensk polis inte själv hinner fram.

Slovakiens premiärminister uttalar sig efter skjutningen

Slovakiens premiärminister Robert Fico har för första gången uttalat sig offentligt sedan han sköts med flera skott den 15:e maj, enligt Ekot. I en video på Facebook säger Fico att han räknar med att kunna återgå i tjänst vid månadsskiftet.

Lönestrid i norska staten

En omfattande lönekonflikt har rasat under våren på Norges arbetsmarknad, skriver Publikt. De statsanställda har krävt större lönelyft, och efter medling träffade två av facken avtal i maj. Nu har regeringen tvingat tillbaka medlemmarna i ett tredje fack till jobbet, men konflikten är inte över.

Georgiens regering: Ska inte bli nytt Ukraina

Georgien får inte bli ett nytt Ukraina, säger landets premiärminister Irakli Kobachidze, enligt TT/SvD. Den omstridda regeringen inför fler lagskärpningar i rysk stil, trots ett stort folkligt motstånd.

AfD-politiker attackerad i Mannheim – andra dådet på kort tid

En politiker från det högerextrema partiet Alternativ för Tyskland (Afd) har attackerats med kniv i tyska staden Mannheim, rapporterar tyska Bild/SVT. Attacken ska ha skett sent under tisdagskvällen. Knappt en vecka tidigare den 31 maj dödades en polis när en knivbeväpnad man gick till attack under ett politiskt evenemang i Mannheim. Flera personer skadades, däribland den tyske islamkritikern Michael Stürzenberger.

Putin varnar: Kan beväpna allierade länder med långdistansvapen

Flera länder har nu gett Ukraina grönt ljus att utföra attacker inne i Ryssland. Nu svarar Vladimir Putin med att hota om att Ryssland kan beväpna sina allierade länder med långdistansvapen, uppger TT/SvD.

Notiser 5 juni

Opinioner: Svenska liberaler under valspärr – majoritet för "breda mitten" i EU

Enligt en opinionsundersökning från Demoskop som SvD publicerar har Socialdemokraterna backat något sedan förra mätningen och hamnar på drygt 25 procent. M och SD ligger runt 18 procent och V och MP mellan 10-11 procent. I bottenstriden ligger L ensam kvar under fyraprocentspärren och riskerar att trilla ur Europaparlamentet. Demoskop har genomfört 3222 intervjuer, ingen felmarginal redovisas vilket försvårar möjligheten att se om det har skett några statistiskt säkerställda förändringar från förra mätningen. 

I Europaparlamentet håller den så kallande breda mitten, högerpartiet, liberaler och socialdemokrater, fortsatt majoriteten enligt Politicos sammanställning. Tillsammans kan de få 390 av parlamentets 720 platser, motsvarande 54 procent. I en undersökning från Europe elects får breda mitten 56 procent av rösterna.

Svensk opinion inför EU-valet

Demoskop (23 maj till 1 juni - 24)

S

25,2 procent

SD

18,6

M

18,0

MP

11,3

V

10,0

C

5,7

KD

5,5

L

3,1

Källa: Demoskop/SvD

Tre lagar där Sverige gått längre än EU kräver

Det finns en bild av att Sverige ofta är ett överdrivet lydigt land som inför hårdare lagar än vad som egentligen krävs, efter besluten som fattats på EU-nivå. Politikbyrån listar tre EU-direktiv där vi gått längre än vad vi behövt.

EU-kommissionen granskar förslag till svensk gårdsförsäljning av alkohol

Regeringen föreslog på onsdagen att det ska bli tillåtet med så kallad gårdsförsäljning av alkohol under vissa villkor. Regeringen menar att förslaget inte hotar systemets monopol, som EU-domstolen godkände i en tvist 1997. Förslaget ska enligt regelverket nu granskas av EU-kommissionen om det är förenligt med EU-rätten, vilket regeringen bedömer är fallet. 

Snuspartiers påståenden om lägst tobaksdödlighet falsk – Sverige långt ner på listan

Tre av riksdagspartierna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna, har fört fram att Sverige har lägst tobaksrelaterad dödlighet i EU, underförstått som ett bevis på hur bra snus är på att minska tobaksdödligheten. Men det stämmer inte, enligt färska siffror från Världshälsoorganisationen, WHO, rapporterar Ekot. Enligt WHO har minst 14 länder lägre tobaksrelaterad dödlighet än Sverige, däribland Finland, Norge och Portugal. Efter en intervju med Ekot tar moderaterna bort meningen om att Sverige har EU:s lägsta tobaksrelaterade dödlighet. 

Fem myter som sprids om EU

EU vill förbjuda svenskt snus, julmust och till och med krokiga gurkor. Det är bara några exempel på myter och missförstånd som har florerat kring unionen genom åren, rapporterar SVT. Men hur ligger det egentligen till? SVT:s Europakorrespondent Ulrika Bergsten reder ut.

Hushållen sparade energi

Hushållen i EU förbrukade 10.1 miljoner terajoule energi under 2022, vilket är en minskning med närmare 8 procent jämfört med året innan, meddelade Eurostat på onsdagen. Orsaken till nedgången var sannolikt att hushållen började energispara när priserna gick upp i samband med Rysslands anfallskrig mot Ukraina. Närmare 80 procent av hushållens energi gick till att värma bostad och vatten.

Nytt luftvärn och nya ubåtar ska stärka Norges försvar

Partierna i Stortinget är eniga om att satsa på försvaret. Över 1 635 miljarder kronor tänker Norge investera i bland annat ubåtar och luftvärn under en tolvårsperiod.

– I en tid med krig i Europa, en skärpt säkerhetspolitisk situation och ett mer oförutsägbart Ryssland måste vi investera mer i vår gemensamma trygghet och säkerhet, sade statsminister Jonas Gahr Støre (S) på tisdagen.

Efter kritiken – Biden ska träffa Zelenskyj

USA:s president Joe Biden och Ukrainas president Volodomyr Zelenskyj har bokat in att mötas två gånger de kommande två veckorna, rapporterar Ekot. Först ska de ses i Normandie vid 80-årsdagen för de allierade styrkornas landstigning under andra världskriget, och sedan träffas de på G7-mötet i Italien som äger rum 13-15 juni. Initiativet till att mötas kommer från Bidens sida, efter att han har kritiserats för att välja att kampanja inför presidentvalet tillsammans med hollywoodstjärnor istället för att delta på ett kommande ukrainskt fredstoppmöte.

Forskare: Skev jordbruksdebatt i EU

I en analys över jordbrukspolitikens förhållande till klimatpolitiken i EU och vilka som ligger bakom de våldsamma bondeprotesterna som fått EU att i år försvaga eller undanta jordbruket flera miljöregler, menar statsvetaren och jordbruksforskaren Markus Holdo i Europakommentaren att debatten blivit allt för förenklad. Frågan är snarare, skriver Holdo, “vilket jordbruk Europa ska ha i framtiden”. 

Notiser 4 juni

Kristersson om ett EU-samarbete med högerextrema ID: Otroligt svårt att se

Både Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har öppnat för att samarbeta med ryssvänliga partier ur ID-gruppen i EU, rapporterar Aftonbladet. Ett sådant samarbete har Moderaterna däremot ”otroligt svårt att se”.

– Det tror jag inte kommer vara aktuellt över huvud taget, säger statsminister Ulf Kristersson till SVT.

Nya signaler från Ryssland: Sanktionerna mot landet biter

Rysslands centralbank varnar i en rapport för att Rysslands utrikeshandel kan fortsätta minska och att svårigheterna med internationella betalningar tilltar, rapporterar Ekot. Enligt centralbanken sjönk den ryska importen med tio procent under årets första fyra månader jämfört med samma period 2023. Kinesiska banker hotas med sanktioner av USA och det har gjort det svårare för Ryssland att genomföra sina betalningar.

Mindre pengar för att nå utrikesfödda väljare i årets EU-val

De extrapengar partierna får för att nå väljargrupper med lågt valdeltagande har regeringen minskat kraftigt till årets val. Från nästan 20 miljoner kronor till knappt 12 miljoner.

– Ett minskat valdeltagande är en möjlig konsekvens, säger Stefan Dahlberg, professor i statsvetenskap vid Mittuniversitetet, till Ekot.

Kina varnar för EU-tullar på elbilar

Kina varnar för motåtgärder om EU inför nya tullar på kinesiska elbilar, uppger TT/DN. Peking vill lösa dispyter inom handel "med dialog" i stället för tullar för att undvika handelskrig, enligt handelsminister Wang Wentao. EU utreder en rad produkter från Kina efter misstankar om prisdumpning och oskäliga kinesiska statliga subventioner som gör det svårt för europeiska företag att konkurrera om kunderna.

Georgiens omstridda "agentlag" har trätt i kraft

Georgiens omstridda ”agentlag” har nu trätt i kraft. Det meddelar talman Sjalva Papuasjvili, vars underskrift var den sista formella åtgärden innan lagen börjar gälla, enligt TT/SvD. Den får dock inte omedelbart några konsekvenser, eftersom myndigheterna ännu inte har några listor över vilka organisationer eller medier som märkas. Lagen stadgar att organisationer som får minst en femtedel av sina pengar från utlandet ska pekas ut som ”utländska intressen”.

Mobiliseringslag spär på ukrainskt missnöje mot Zelenskyj

Samtidigt som Ukrainas president, Volodymyr Zelenskyj, har ett starkt stöd internationellt så växer den inhemska kritiken, rapporterar Ekot. Inte minst den nya mobiliseringslagen väcker kritik, både bland medelklassen och soldater vid fronten. Opinionsundersökningar visar att den 90-procentiga stödet för presidenten efter att Rysslands utökade anfallskrig 2022 har minskat till 60 procent.

Turkisk inflation lyfter till nya höjder

Turkiets kamp mot inflationen går inget vidare. I maj lyfte inflationen, prisförändringarna på årsbasis till hela 75 procent, enligt officiell statistik, skriver TT/SvD.

Spanska och franska bönder blockerar gränsövergång

Spanska och franska bönder har blockat flera vägar vid gränsen mellan länderna, vilket skapat stora trafikproblem vid gränsen genom Pyrenéerna. Enligt bönderna är syftet med aktionen att protestera mot vad de anser vara orättvis konkurrens från utländska jordbruksprodukter som förs in i EU, skriver Reuters/Finwire.

Knivdåd vid torgmöte skakar tysk valrörelse

En man med kniv gick till attack mot ett torgmöte, mitt i valrörelsen. En polis dödades. Fredagens misstänkta islamistiska dåd i Mannheim driver upp spänningarna i Tyskland, både i debatten och på gatan, skriver TT/SvD.

Notiser 3 juni

Jimmie Åkesson om Europaportalens granskning: Därför röstar SD ja till nästan alla EU-beslut

I en intervju i Svenska Dagbladet på lördagen kommenterar Jimmie Åkesson (SD) Europaportalens granskning som visar att Sverigedemokraterna i princip släppt sitt EU-motstånd i riksdagen. Undersökningen visade att SD, under det första året med Tidöregeringen, stött alla 286 EU-beslut utom 12 beslut, då man röstade nej. I sin förklaring beskriver Åkesson det släppta EU-motståndet som en taktisk fråga. SvD konstaterar att Sverigedemokraterna stödde regeringen både när det gäller den migrationspakt som EU nyligen kom överens om, liksom den klimatuppgörelse i unionen där Sverige förbundit sig att uppnå bestämda mål för att begränsa klimatutsläppen.
– Det är klart att man skulle kunna utnyttja sitt ”veto” hela tiden. Det som händer då är väl att regeringen söker majoritet någon annanstans, eftersom det här var en fråga där vi inte hade något organiserat samarbete. Då hade det förmodligen blivit sämre, säger Jimmie Åkesson.

Uppgift: 133 000 fall av misstänkta ryska krigsbrott utreds

Närmare 133 000 fall av misstänkta ryska krigsförbrytelser är för närvarande under utredning, säger Klaus Hoffman, rådgivare till den ukrainska justitieministern.

– Många av dem är oerhört omfattande dokumenterade, säger tyska Hoffmann till tidningen Neue Osnabrücke Zeitung, enligt den tyska nyhetsbyrån DPA, rapporterar NRK.

Sverigedemokraterna öppnar för höjd svensk EU-avgift

I en intervju i Svenska Dagbladet stödjer SD-ledaren Jimmie Åkesson en höjd svensk EU-avgift under vissa omständigheter.

Är du beredd att betala högre svensk EU-avgift för mer stöd till Ukraina?
– Det korta svaret är ja, sade Jimmie Åkesson. 

partiets hemsida står det att Sverigedemokraterna verkar för en sänkt svensk EU-avgift. Sveriges nettoavgift, när EU-bidragen är avräknade, uppgick i genomsnitt till 0,43 procent av Sveriges BNP under  åren 2000–2022. 

Nya regler kan ge prischock på bränsle – Sverige går längre än EU-krav

De lägre priserna vid pump kan snart vara ett minne blott, rapporterar DN. Efter att regeringen antagit ett nytt EU-direktiv väntas priserna på diesel och bensin öka kraftigt redan om ett par år. Sverige och Tidöregeringen går också längre än vad EU kräver.
– Regeringen har beslutat att Sverige ska ligga i framkant, säger miljöminister Romina Pourmokhtari (L).

Majoritet av partierna vill inrätta en försvarskommissionär i EU

En majoritet av de svenska partierna vill inrätta en försvarskommissionär, som samordnar EUs försvarssamarbete, visar Ekots enkät. M, KD, L, C och S svarar ja. MP kan tänka sig en försvarskommissionär som främst arbetar med civilt försvar och beredskap. V och SD säger nej. EU har 27 kommissionärer som ansvarar för olika sakfrågor, men det finns ingen specifik försvarskommissionär.

Ursula von der Leyen om rysk spionfond: ”En hybridattack”

Den ryska statsfonden har slussat in miljoner kronor till Sverige och Europa – som bland annat gått till påverkansoperationer och desinformation. Nu reagerar EU-kommissionens ordförande, Ursula von der Leyen, på avslöjandet.

– Vi måste ta det här på största allvar, säger hon till SVT Nyheter.

Expert: Det talar för rekordstort valdeltagande till EU-valet

Intresset för att förtidsrösta i årets EU-val är större än någonsin. Den första veckan såg Valmyndigheten en ökning med nästan 40 procent jämfört med samma period inför EU-valet 2019.

– Det finns en möjlighet att vi klarar vårt nationella rekord i Europaparlamentsval-sammanhang, säger Henrik Oscarsson Ekengren, professor i statsvetenskap, till SVT.

Sverige och Finland förlorar en frihandelsvän i EU

Nederländernas nya regeringen, en koalition av liberaler, högerpopulister och bondeprotektionister, kommer sannolikt att lämna landets traditionella frihandelspolitik till stöd för en fransk linje om strategisk autonomi för EU. Det skriver Politico på måndagen. Tidningen konstaterar att den svensk-finska vädjan från april om fler frihandelsavtal nu kommer att klinga än mer ohörd i unionen.

”Ryssland har inte kapacitet att vinna”

Ryssland har inte kapacitet att vinna kriget – så länge Ukraina får hjälp. Det menar Ben Hodges, före detta befälhavare för USA:s styrkor i Europa.

– Det vi ser nu är allt Ryssland har. De kan inte prestera bättre än så här, säger Hodges, enligt SvD.

Stöd till Ukrainas försvar kan skapa hål i EU:s budget

Merparten av riksdagspartierna vill betala EU:s stöd av vapen och ammunition till Ukraina genom att dra ner på andra utgifter i EU, visar Ekots enkät. M vill dra ner på regionalstödet, KD vill ta pengar från EU:s sociala pelare och L från jordbruksstödet. C vill främst se höjd avgift för EU-länderna medan bland andra S öppnar för att EU kan låna pengar för att bekosta Ukrainastödet.

S vill se hårdare tag mot rysk påverkan i EU

För att stävja ryska försök att påverka EU-parlamentet vill Socialdemokraterna att ledamöter som misstänks för brott kopplade till säkerhet ska kunna stängas av, enligt TT/VK. S vill även förbjuda att tredje land betalar resor åt parlamentariker och tjänstemän, samt införa obligatorisk utbildning för att öka kunskaperna om korruption och utländsk inblandning.

ECB väntas sänka räntan

Det är sedan en tid ett givet faktum bland bedömare. Europeiska centralbanken (ECB) väntas ta rygg på Riksbanken och sänka sina styrräntor med 0,25 procentenheter på torsdag, skriver TT/SvD.

Valdeltagandet i Danmark väntas sjunka: ”Bryssel ligger långt bort”

I Danmark väntas valdeltagandet i EU-valet nästa söndag bli betydligt lägre än i valet 2019, rapporterar Ekot. Enligt Kasper Möller Hansen, statsvetarprofessor vid Köpenhamns universitet och Danmarks ledande valforskare, är prognosen att runt hälften av väljarna kommer att gå och rösta vilket ska jämföras med 2019 då drygt 66 procent av danskarna röstade i EU-valet.

Halla Tómasdóttir blir ny president på Island

Den oberoende kandidaten Halla Tómasdóttir blir ny president på Island, enligt public service-bolaget RÚV/Ekot. Rösterna från lördagens val är inte helt färdigräknade, men utmanaren Katrín Jak­obs­dótt­ir, tidigare statsminister på Island, har erkänt sig besegrad och gratulerat Tómasdóttir till segern. Islands president har till stor del en ceremoniell roll.

Kraftiga översvämningar i Tyskland: ”Mycket svår situation”

Svåra översvämningar har drabbat södra Tyskland efter det kraftiga regnovädret som svept förbi landet de senaste dagarna. Tusentals personer har evakuerats och en brandman har omkommit i räddningsarbetet.

– Situationen är mycket, mycket besvärlig, säger Bayerns ministerpresident Markus Söder, enligt SVT.

Notiser 1 juni

Europaportalen orienterar: Bra att veta inför EU-valet

På Europaportalens valsida hittar du alla kandidater, olika självtest, intervjuer med åtta toppkandidater, fördjupande artiklar om de svenska Europaparlamentarikerna och de europeiska partierna, debattartiklar och de senaste opinionsundersökningarna. Mer spännande material är på väg.

Notiser 31 maj

Nordisk-ukrainsk deklaration undertecknad

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och statsminister Ulf Kristersson (M) höll på fredagen ett toppmöte i Stockholm med stats- och regeringschefer från övriga nordiska länder. Där undertecknades en deklaration där länderna utlovar sitt fortsatta stöd till Ukraina. Deklarationen bygger enligt regeringen till stora delar på de bilaterala överenskommelser om säkerhetssamarbete som samtliga nordiska länder nu har undertecknat med Ukraina. Länderna lovar dessutom stödja Ukraina i dess önskan att gå med i Nato och EU. Totalt uppgår de nordiska ländernas militära, finansiella och humanitära stöd till Ukraina till närmare 200 miljarder kronor.

Misstänksamheten mot Ungern växer i Nato

Ungern väcker allt större frustration – och nu också misstänksamhet – inom Nato, skriver TT/SvD. Blockeringar av beslut och sanktioner mot Ryssland och samarbeten med Belarus och Kina får övriga medlemsländer att dra öronen åt sig.

Tre dödade i rysk dubbelattack mot flerfamiljshus i Ukraina

Minst tre personer dödades och över 20 skadades i en rysk attack mot ett bostadsområde och flerfamiljshus  i storstaden Charkiv i nordöstra Ukraina, uppger regionens guvernör Oleh Synehubov, enligt TT/GP. En andra robotattack kom när räddningstjänsten var på plats. Över 20 flerbostadshus skadades, enligt den regionala åklagarmyndigheten.

Inflationen steg i euroländerna

Den genomsnittliga inflationen i euroländerna var i maj 2,6 procent, visar preliminära siffror från Eurostat på fredagen. Det är en ökning jämfört med april månads 2,4 procent. Står sig siffrorna är det första gången i år som inflationen ökar.

Klimatböter hotar europeiska storbanker

Europeiska storbanker är för första gången på väg att bötfällas för att de inte lever upp till redovisningskrav när det gäller klimatpåverkan, uppger TT/SvD. Kraven på svenska banker på området är samtidigt på väg att stramas upp, enligt Finansinspektionen (FI).

EU skjuter på beslut om strafftullar på kinesiska elbilar

EU-kommissionen skjuter på beslutet om att eventuellt införa strafftullar på kinesiska elbilar som importeras till Europa, skriver Allt om elbild. De nya tullarna förväntades först tillkännages den 5 juni och skulle då sannolikt landa på 25 procent. Beslutet att skjuta på beskedet beror på Europaparlamentetsvalet den 6 till 9 juni, skriver tyska tidningen Spiegel. En källa till Reuters säger att det beror på teknikaliteter i det slutgiltliga dokumentet. Tillkännagivet väntas istället komma den 10 juni. En talesperson för EU-kommissionen säger dock att datumet ännu inte är fastställt.

EU:s AI-kontor har öppnat

Nu har det AI-kontor som EU-kommissionen tidigare aviserat kommit på plats, skriver Computer Sweden. Syftet är, enligt EU-kommissionen ”att möjliggöra framtida utveckling, spridning och användning av AI på ett sätt som främjar samhälleliga och ekonomiska fördelar och innovation, samtidigt som riskerna minskas”.

Europa i hög beredskap efter en rad misstänkta mordbränder och sabotage

Säkerhetstjänster runt om i Europa bedömer att en rad bränder och attacker mot infrastruktur kan vara en del av Rysslands försök att destabilisera kontinenten, rapporterar Yle. Beredskapen är hög i Europa inför potentiella nya metoder som Ryssland tros använda i sin krigföring; mordbrand och sabotage. En rad mystiska bränder och attacker mot infrastruktur har noterats i Baltikum, Tyskland och Storbritannien.

EU-tullar ska stoppa ryskt spannmål

EU har enats om ”avskräckande” höga tullar på spannmålsimporter från Ryssland, rapporterar nyhetsbyrån AFP/ATL. Målet är att ”tackla illegal rysk export av stulet ukrainskt spannmål” till EU-länder, uppger handelskommissionären Valdis Dombrovskis. Åtgärden, som börjar gälla den 1 juli och även omfattar produkter från Belarus, utgör ytterligare ett försök att begränsa Moskvas inkomster i ljuset av kriget.

Ryssland: Oljedepå attackerad

En oljedepå på den ryska Tamanhalvön står i lågor efter ett ukrainskt luftangrepp, hävdar guvernören Veniamin Kondratjev i Krasnodarregionen, som ligger nära den av Ryssland ockuperade Krimhalvön, enligt TT/SvD. Personal på oljedepån har skadats i attacken och en brand rasar i tre bränsletankar, skriver den ryska guvernören på Telegram.

Spaniens parlament godkänner kontroversiell amnestilag

Parlamentet i Madrid har gett sitt slutgiltiga godkännande till en kontroversiell amnestilag, rapporterar spanska medier, enligt Ekot. Lagen innebär att hundratals katalanska separatister inblandade i ett olovligt självständighetsförsök 2017 ges amnesti.

Slovakiens premiärminister utskriven efter skjutningen

Slovakiens premiärminister Robert Fico har blivit utskriven från sjukhuset och flyttats till sitt hem i Bratislava för fortsatt vård efter att han blev skjuten för två veckor sedan, uppger Reuters/Ekot.

Hoppa till Debatt i andra medier

Redaktörens val

Undersökning: Sverige stödjer nästan alla nya EU-lagar

BRYSSEL 5 februari 2024

Sverige tillsammans med övriga EU-länder röstar ja i till nya EU-lagar i över 97 procent av fallen. Inte ens EU:s bråkstakar Ungern och Polen har tryckt på nej-knappen i mer än 30 fall under de senaste nio åren och de över 700 omröstningarna i ministerrådet. Det visar Europaportalens sammanställning.

EU:s utvidgning: Så långt bort står kandidatländerna

BRYSSEL 8 december 2023

I nästa vecka ska EU:s högsta politiska ledare ta ställning till huruvida Ukraina och Moldavien ska få inleda medlemskapsförhandlingar. Europaportalen har granskat det demokratiska och ekonomiska läget för de länder som vill gå med i unionen.

Putin efterlyst i 123 länder för krigsbrott

BRYSSEL 20 mars 2023

Internationella brottmålsdomstolen efterlyser Vladimir Putin som ett led i att ställa Ryssland till svars för krigsbrott i Ukraina. Den ryske ledaren måste gripas och överlämnas om han sätter sin fot i något av de 123 länder som undertecknat Romstadgan. EU uppmanar nu världens länder att samarbeta med domstolen.

Mest lästa artiklar

Mest lästa ämnen

Missa inget

Europaportalens nyhetsbrev ger dig koll.

Annonser
ANNONS
annons
Fackliga Brysselkontoret