På måndagen meddelade USA:s president Donald Trump att tullavgifterna på stål- och aluminiumimport höjs från 10 procent till 25 procent för alla länder, utan undantag, rapporterar Reuters. De nya reglerna börjar gälla den 4 mars.

EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen lovade på tisdagen att vidta motåtgärder.

"Omotiverade" 25-procentiga tullar på stål och aluminium "kommer inte att förbli obesvarade", sade von der Leyen i ett uttalande.

EU-kommissionen förbereder en omfattande omstrukturering av unionens nästa flerårsbudget som börjar 2028. Enligt dokument som Financial Times tagit del av vill kommissionen slå ihop över 50 olika utgiftsprogram till tre huvudfonder. Detta ska ge medlemsländerna mer makt över hur pengarna används. Den nya budgeten behöver också ta hänsyn till ökade försvarskostnader och återbetalning av covid-lån som uppgår till cirka 30 miljarder euro per år. Alla 27 medlemsländer måste godkänna den nya budgeten, en process som tidigare tagit över två år att slutföra inte sällan ackompanjerat med visst drama.

Trumpadministrationen planerar att övertala europeiska länder att köpa amerikanska vapen till Ukraina inför möjliga fredssamtal med Ryssland. Detta skulle kunna stärka Ukrainas förhandlingsposition och samtidigt lugna oroliga ukrainska ledare som fruktat att Trump skulle stoppa fortsatt stöd till landet, enligt nyhetsbyrån Reuters. Förslaget ska diskuteras under säkerhetskonferensen i München denna vecka. Planen ses som en möjlig lösning för att fortsätta vapenleveranserna till Kiev utan att använda amerikanska skattepengar. Natos generalsekreterare Mark Rutte meddelade förra månaden att Europa är redo att betala för amerikanska vapen till Ukraina.

EU-kommissionen lanserade på tisdagen ett nytt initiativ för att stärka Europas position inom artificiell intelligens (AI). Genom satsningen InvestAI ska 200 miljarder euro mobiliseras i AI-utveckling, varav 20 miljarder går till att bygga fyra stora AI-anläggningar.

– AI kommer att förbättra vår sjukvård, driva på vår forskning och innovation samt öka vår konkurrenskraft. Vi vill att AI ska vara en kraft för det goda och för tillväxt, sade EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen vid AI-toppmötet i Paris.

De nya anläggningarna ska utrustas med omkring 100 000 AI-chip vardera och blir därmed fyra gånger större än dagens anläggningar. Målet är att alla företag, inte bara de största, ska få tillgång till den senaste AI-tekniken.

Rwanda har tjänat mångmiljardbelopp på plundringen av råvaror i Kongo. Det har en lång rad FN-experter slagit fast. Ändå har EU tecknat handelsavtal för mineraler och metaller med landet, ämnen som behövs i den gröna omställningen, skriver DN.

– Avtalet är kontraproduktivt när man samtidigt anstränger sig för att stabilisera regionen, säger en bedömare till tidningen.

Två nya vetenskapliga studier visar att världen kan överskrida Parisavtalets mål om 1,5 graders global uppvärmning tidigare än man tidigare trott. Forskare i Tyskland och Österrike menar att utan kraftiga utsläppsminskningar kommer gränsen sannolikt att nås inom 20 år, skriver Financial Times.

Ukraina har sedan årsskiftet genomfört omkring 20 drönarattacker mot ryska oljeraffinaderier, rapporterar Yle. Attackerna har orsakat stora skador och produktionsstopp, bland annat vid Lukoils anläggning i Volgograd som står för sex procent av Rysslands oljeraffinering.

– Vi kan förvänta oss flera av dessa anfall då den enda egentliga praktiska begränsningen är hur mycket de kan producera, sade Henrik Paulsson vid Försvarshögskolan.

Den proryska utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien tackar nej till energistöd från EU, trots en svår elkris. Istället tar man hjälp av Ungern för att få gasleveranser från Ryssland, skriver TT/GP.

Sverige ger 100 miljoner kronor till Moldavien som kastats in i en energikris efter att leveranserna av rysk gas stoppats, uppger Ekot. Men stödet går inte till den hårdast drabbade regionen - ryssvänliga utbrytarrepubliken Transnistrien – som tackat nej.

I Sverige har åklagare redan avskrivit misstankarna om sabotage efter kabelbrottet mellan norra Gotland och lettiska Ventspils, uppger SVT. Men i Lettland utreder polisen fortfarande möjligt sabotage – och menar att det är för tidigt att dra några slutsatser om vad som hänt.

Sverige ligger i topp bland EU-länderna när det gäller användning av förnybar energi inom hela transportsektorn. Med 34 procent är Sverige det enda landet som redan nått EU:s mål för 2030 på 29 procent. Detta visar nya siffror för 2023 från Eurostat. Finland kommer på andra plats med 21 procent, följt av Nederländerna och Österrike. I botten ligger Kroatien, Lettland och Grekland. Förnybara energikällor inom transport inkluderar flytande biobränslen, biometan och den del av förnybar el som främst förbrukas inom väg- och järnvägstransport.

Totalt nådde EU-länderna tillsammans upp till 10,8 procent förnybar energi inom transport under 2023, vilket är en ökning med drygt 1 procentenheten från året innan. 

För att nå 2030-målet behöver ökningen vara 2,6 procentenheter per år fram till 2030, betydligt mer än den genomsnittliga årliga ökningen på 0,43 procentenheter som uppmätts mellan 2014 och 2023.

I en TV-sänd debatt inför parlamentsvalet på söndagen visade den tyske oppositionsledaren Friedrich Merz från kristdemokratiska CDU en ny öppenhet för att ändra landets strikta lånetak. Detta efter press om hur ökade försvarsutgifter ska finansieras.
– Man kan diskutera detta, men definitivt inte först, sade Merz enligt Financial Times.
Merz, vars parti leder opinionsundersökningarna och har cirka 30 procents väljarstöd, menade att försvarsutgifterna troligen kommer att öka till 3 procent av BNP. Detta är dock långt under de 5 procent som USA:s president Trump föreslagit.

Statsminister Ulf Kristersson (M) deltar i ett stort internationellt möte i Paris om artificiell intelligens den 10-11 februari. Mötet samlar ledare från hela världen för att prata om hur AI påverkar samhället. Under mötet ska deltagarna diskutera hur AI kan utvecklas på ett säkert sätt som är bra för miljön och demokratin. De ska också prata om hur AI påverkar arbetsmarknaden.

Frankrikes president Emmanuel Macron och Indiens premiärminister Modi är värdar för mötet. Förutom politiker deltar även personer från universitet, företag och kulturvärlden.

Ett särskilt möte hålls också med andra stats- och regeringschefer från EU-länderna, EU-kommissionen och företag för att diskutera hur Europa kan bli mer konkurrenskraftigt inom AI-området.

Rumäniens president Klaus Iohannis meddelade i dag måndag att han lämnar sin post i förtid. Hans beslut kommer efter att extremhögerpartier hotat att ställa honom inför riksrätt, uppger TT/SVT.

– För att bespara Rumänien och det rumänska folket en kris...avgår jag från presidentämbetet, sade Iohannis enligt nyhetsbyrån AFP. Han slutar formellt på onsdag.

Iohannis skulle egentligen ha suttit till 21 december, men presidentvalet som hölls då blev ogiltigt på grund av misstänkt rysk inblandning. Högsta domstolen bestämde att valet måste göras om och bad Iohannis stanna kvar tills dess. Nytt val planeras nu till 4 maj, med en möjlig andra omgång 18 maj om ingen får mer än hälften av rösterna.

Kanadas handelsminister Mary Ng besökte i helgen Bryssel för samtal med EU:s handelskommissionär Maroš Šefčovič, skriver Financial Times. Bakgrunden är USA:s president Donald Trumps hot om nya tullar på kanadensiska varor. Ng vill därför stärka handeln med EU. Kanada och EU samarbetar kring viktiga mineraler för grön teknik, och EU-länderna vill att Kanada bygger rörledningar för olja och gas till östkusten för export till Europa.

En tysk domstol har beordrat plattformen X att omedelbart ge forskare tillgång till data om räckvidd för att kunna analysera om det finns risk för valpåverkan, uppger Ekot. Beslutet togs i ett snabbförfarande då domarna anser att X kan påverka det tyska valet den 23 februari.

En hemlig rysk regeringsrapport från april förra året visar att västländernas påtryckningar försvårar Rysslands försök att stärka banden med sina grannländer och utvecklingsländer, uppger Financial Times. Rapporten, som presenterades vid ett strategimöte lett av premiärminister Michail Misjustin, medger att västliga sanktioner har lyckats skapa en klyfta mellan Moskva och dess närmaste handelspartner. Enligt dokumentet försöker Ryssland skapa ett euroasiatiskt handelsblock som ska konkurrera med USA, EU och Kina. Men de centralasiatiska länderna utnyttjar Rysslands svaga position och söker sig västerut.

Moldavien hoppas på svensk hjälp med uppbyggnad av landets försvar och med nya vapensystem, med tanke på landets utsatta läge nära Ukraina, enligt Ekot. Landets försvarsminister Anatolie Nosatîi besökte Sverige i förra veckan och diskuterade då bland annat luftvärn, artilleri och drönare med försvarsminister Pål Jonson.

Efter parlamentsvalet i Kosovo under söndagen så har nu premiärministern Albin Kurti utropat sig som segrare, rapporterar Ekot. Vallokalsundersökningar tyder på att hans parti, det socialistiska och albanskpatriotiska Vetevendosje, inte kommer få egen majoritet utan landa på runt 40 procent av rösterna.

EU planerar att undanta mer än 80 procent av företagen från den nya koldioxidskatten vid import. Det meddelade EU:s skattekommissionär Wopke Hoekstra i en intervju med Financial Times. Förslaget innebär att omkring 180 000 företag slipper de komplicerade rapporteringskraven.

– Mindre än 20 procent av företagen står för mer än 95 procent av utsläppen i produkterna, sade Hoekstra.

Skatten, som träder i kraft nästa år, gäller import av bland annat stål, aluminium och konstgödsel. Importörer måste betala mellanskillnaden mellan EU:s utsläppspris och priset i tillverkningslandet. Förslaget måste nu godkännas av medlemsländerna och EU-parlamentet.

De baltiska länderna Estland, Lettland och Litauen tar på söndag ett historiskt steg när de kopplar bort sig från det ryska elnätet som de varit anslutna till sedan efter andra världskriget då Sovjetunionen ockuperade länderna, skriver Financial Times. Istället ansluter de sig till EU:s elnät via Polen.

– Vi integreras nu i världens största synkroniserade zon. Det är inte bara en teknisk åtgärd, utan också en historiskt och symboliskt mycket viktig handling, sade Litauens energiminister Žygimantas Vaičiūnas.

Övergången sker under höjd beredskap efter flera misstänkta sabotage mot undervattenskablar i Östersjön det senaste året. Estland har därför placerat ut militär vid viktiga elanläggningar. Rysslands Kaliningrad-region, som tidigare ingått i samma system, kommer efter övergången att fungera som en egen energiö.

Det grönländska regeringspartiet Siumut vill ha en folkomröstning om självständighet, uppger partiledaren Erik Jensen i en intervju med DR, uppger TT/SvD.

– Det är det vi gärna vill uppnå. Det är vår ambition. Men självklart ska det göras i samarbete med den grönländska befolkningen. Och det är mycket viktigt. Så att det inte finns något tvivel om vad man ska rösta om, säger han.

Folkomröstningen ska enligt planen ske under nästa mandatperiod.

Januari 2025 blev den varmaste januarimånaden som någonsin uppmätts på jorden, med en medeltemperatur på 13,23°C. Detta är 1,75°C över förindustriell nivå, rapporterar EU:s klimatövervakningstjänst Copernicus. Det överraskande resultatet kommer trots att det kylande väderfenomenet La Niña är aktivt.

– Det är både häpnadsväckande och rent ut sagt skrämmande, sade Bill McGuire, professor i geofysiska och klimatrelaterade faror vid UCL till Financial Times.

Europa upplevde sin näst varmaste januari någonsin, trots lägre temperaturer i bland annat Storbritannien och norra Frankrike.

Teslas försäljningssiffror i Tyskland visar en kraftig nedgång i januari 2025. Endast 1 277 nya Tesla-bilar registrerades, vilket är 59 procent färre än samma månad förra året, uppger TT/SvD. Detta står i stark kontrast till den övriga elbilsmarknaden i Tyskland, som växte med 54 procent under samma period. Företagets vd Elon Musk har fått hård kritik i Europa. Kritiken handlar om hans kontakter med ytterhögerpartier, särskilt tyska AFD inför valet den 23 februari. Musk, som nu även är rådgivare till USA:s president Donald Trump, har väckt starka reaktioner genom sitt närmande till dessa partier.

Den franske premiärministern François Bayrou klarade på onsdagen två misstroendeomröstningar i parlamentet, uppger Reuters. Detta banar väg för att landets försenade budget för 2025 kan antas. Budgeten ses som viktig för att minska Frankrikes stora statsskuld. Vänsterpartier hade begärt omröstningarna efter att Bayrou använt en särskild grundlagsregel, artikel 49.3, för att driva igenom budgeten utan parlamentets godkännande. Både extremhögerpartiet Nationell samling och Socialistpartiet vägrade stödja misstroenderöstningarna.

De europeiska börserna har haft sin bästa start på tio år jämfört med amerikanska Wall Street under årets första sex veckor. De stora europeiska börserna har stigit med 5,5 procent medan amerikanska S&P 500 endast ökat med 2,7 procent, rapporterar Reuters.

– Europa är inriktat på sektorer som bilindustrin, som har stort utrymme att växa eftersom de är nedtryckta. Den starka utvecklingen sedan årets början kan hålla i sig under de kommande veckorna och månaderna, sade Marc Halperin, portföljförvaltare på Edmond de Rothschild AM.

Analytiker pekar på flera faktorer bakom uppgången: möjliga räntesänkningar från ECB, hopp om vapenvila i Ukraina och att kinesiska techbolag nu utmanar de amerikanska jättarna. Men experter varnar samtidigt för att Europas strukturella problem, som låga techinvesteringar och sämre befolkningstillväxt, kan bromsa utvecklingen.

EU kommer att fördela 422 miljoner euro till 39 olika projekt som ska göra transporter mer miljövänliga. Pengarna ska användas till att bygga cirka 2 500 laddstationer för personbilar och 2 400 för lastbilar längs Europas huvudvägar. Dessutom planeras 35 vätgasstationer för olika fordon. Satsningen är en del av EU:s program för alternativa bränslen som startade i februari 2024.  

Polen får inte tillbaka några av de miljardböter som drogs från landet under den tidigare regeringens mångåriga tvist med EU-kommissionen om domstolarnas oberoende. EU:s domstol avslog på onsdagen ett polskt krav på att skriva av åtminstone delar av böterna, skriver TT/GP. Totalt straffades landet med böter på motsvarande 3,6 miljarder svenska kronor. När Polen inte ville betala drogs pengarna automatiskt av från Polens EU-bidrag under 2022 och 2023.

Norsk vapenindustri noterar precis som många andra aktörer rekordsiffror i anslutning till det alltmera oroliga omvärldsläget med upprustning som konsekvens, skriver TT/SvD. Under 2024 uppgick exporten av försvarsmateriel till 7,9 miljarder norska kronor, en ökning med över en miljard kronor enligt siffror från Statistisk sentralbyrå. Framförallt handlar det då om försäljning till Nato-länder som USA och Ungern.

USA har beslutat att tillfälligt stoppa införandet av handelstullar mot både Mexiko och Kanada, rapporterar Ekot. Detta efter separata samtal mellan Donald Trump och de båda ländernas ledare.

Mexikos president Claudia Sheinbaum meddelade att landet kommer att placera 10 000 soldater från nationalgardet vid gränsen mot USA för att bekämpa narkotikasmuggling. I gengäld ska USA arbeta för att stoppa vapensmuggling till Mexiko. För Kanadas del gäller tullstoppet i 30 dagar, enligt ett besked som kom efter att premiärminister Justin Trudeau samtalat med Trump.

De nya och allomfattande amerikanska tullarna mot Kina på 10 procent, utöver den tull som redan fanns, kvarstår dock och Kina svarade på tisdagen med mottullar på ett begränsat antal produkter från 10 februari, uppger Yle.

Det tyska kristdemokratiska partiet CDU:s ledare Friedrich Merz sade på måndagen att hans parti aldrig kommer att samarbeta med extremhögerpartiet AfD, skriver TT/SvD. Detta kommer efter att CDU tidigare visat intresse för att arbeta med AfD kring strängare asylregler. Tidigare har alla partier i den tyska riksdagen varit överens om att inte samarbeta med AfD. Men på senare tid har CDU och dess bayerska systerparti CSU antytt att de skulle kunna tänka sig att arbeta med AfD i framtiden. Detta har mött stark kritik från övriga partier. Merz uttalande innebär att planerna på ett eventuellt samarbete efter valet den 23 januari nu är avslutade.

USA:s president Donald Trump meddelade i måndags att han vill ha tillgång till Ukrainas sällsynta jordartsmetaller i utbyte mot fortsatt militärt och ekonomiskt stöd till landet, uppger Financial Times. Förslaget verkar stämma överens med en ukrainsk strategi som presenterades för Trump i New York i september. Enligt en person nära president Zelenskyj är Ukraina redo att samarbeta med USA kring landets naturresurser. Ukraina har stora reserver av titan, järnmalm och kol samt omkring 500 000 ton oupptäckt litium. Delar av dessa resurser riskerar att hamna under rysk kontroll i kriget.

Fartyget Vezhen, som misstänktes för sabotage mot en kommunikationskabel mellan Sverige och Lettland, får segla vidare, rapporterar Yle. Åklagarmyndigheten meddelade idag att kabelbrottet, som upptäcktes natten till den 26 januari, inte var en medveten handling.

– Utredningen visar nu tydligt att det inte rör sig om ett sabotage. Det är fastställt att en kombination av väderläget samt brister i utrustning och sjömanskap bidrog till kabelbrottet, sade senior åklagare Mats Ljungqvist vid Riksenheten för säkerhetsmål.

Den ryskstödda utbrytarregionen Transnistrien i Moldavien kunde på måndagen återuppta värme- och elleveranser till invånarna efter en månads avbrott, rapporterar Reuters. Detta efter att EU bidragit med 64 miljoner euro för att köpa naturgas på den europeiska marknaden. Krisen uppstod när Ukraina vid årsskiftet vägrade förnya ett avtal om gastransport från Ryssland genom sitt territorium. Det moldaviska energibolaget Moldovagaz började i helgen leverera gas till regionen. Gasleveranserna räcker i tio dagar och någon långsiktig lösning finns ännu inte på plats för de 350 000 invånarna i regionen.

Frankrikes premiärminister François Bayrou satsar stort för att få igenom 2025 års budget genom att använda en konstitutionell manöver som tillåter att lagar antas utan omröstning, rapporterar Politico. Denna strategi ger oppositionen möjlighet att ställa misstroendeförklaringar, vilket Bayrou redan använde två gånger under måndagen. Ytterligare två gånger planeras kommande vecka. Därmed får oppositionen fyra chanser att fälla regeringen, mindre än två månader efter att den tidigare premiärministern Michel Barnier föll på liknande sätt. Bayrou, som söker stöd från Socialistpartiet, står inför osäkerhet då partiet planerar en egen misstroendeförklaring, beroende på högerextrema Nationell samlings beslut. Misstroendeomröstningar väntas på onsdag.

Armen Sarkisyan, en paramilitär prorysk ledare från östra Ukraina, dödades vid ett bombattentat på måndagen mot ett lyxigt bostadsområde i Moskva, enligt ryska och andra medier, skriver TT/SvD.

Priserna i euroområdet steg med 2,5 procent i januari jämfört med samma månad förra året, enligt preliminära siffror från statistikmyndigheten Eurostat på måndagen. Det är en högre siffra än väntat och en ökning från december då inflationen låg på 2,4 procent. Analytiker hade enligt Financial Times räknat med en inflation på 2,4 procent även i januari. Av euroländerna var inflationen högst Kroatien på 5,0 procent och lägst på Irland med 1,5 procent.

Över 160 000 demonstranter samlades på olika platser i centrala Berlin på söndagen för att visa sin avsky över det konservativa CDU:s högervridning sedan partiet sökt stöd hos extremhögerpartiet Alternativ för Tyskland (AFD) för skärpt asyllagstiftning, uppger TT/SVT.

I Ukraina stiger dödssiffran efter gårdagens ryska flygattack mot ett flerfamiljshus i Poltava och uppgår nu till 14 döda, rapporterar Ekot. Samtidigt rapporteras att fyra människor dödats i en attack mot en internatskola i staden Sudzja i den ryska Kurskregionen.

Två av Georgiens mest kända oppositionsledare greps på söndagen under en demonstration mot styrande partiet Georgisk dröm och premiärminister Irakli Kobachidze, rapporterar nyhetsbyrån AFP/TT/SVT.

Flera flygplatser i Astrachanregionen i Ryssland har ställt in avgångar efter att Ukraina natten mot måndag genomfört drönarangrepp mot energifaciliteter, rapporterar Reuters/TT/SVT. Kiev har sedan tidigare meddelat att angreppen inne på ryskt territorium sker i syfte att förstöra den infrastruktur som understödjer Putins krigföring.

De stora sociala medieplattformarna har genomgått ett stresstest i Bonn för att säkerställa säkerheten inför det kommande tyska nyvalet. Google (YouTube), LinkedIn, Microsoft, Snapchat, TikTok och X deltog i testet som genomfördes i fredags av Tysklands digitala samordnare BNetzA tillsammans med EU-kommissionen, skriver Euractiv. Plattformarna fick hantera påhittade scenarier baserade på tidigare försök till valmanipulation, som till exempel deepfakes och falska konton. Även om resultatet var positivt väcker testets frivilliga natur och avsaknaden av sanktioner frågor om dess faktiska effektivitet inför valet den 23 februari.

Efter nästan åtta månaders samtal svärs Belgien i dag måndag en ny federal regering in. För första gången blir en politiker från det högernationalistiska partiet N-VA, som sitter i samma EU-partigrupp som Sverigedemokraterna, landets premiärminister. Bart De Wever, som grundade partiet och varit borgmästare i Antwerpen sedan 2013, tar över ledarskapet. Koalitionen består av fem partier: högernationalistiska N-VA, kristdemokratiska CD&V, liberala MR, socialliberala Les engagés och socialdemokratiska Vooruit.

Efter att länge ha rankats som sämst i EU för HBTQI-personers rättigheter, står Polen inför en historisk förändring. Under 2025 väntas landets parlament rösta igenom en ny lag som tillåter samkönade partnerskap, rapporterar TV4 Nyheterna. Även om den nya lagen inte ger samma rättigheter som för heterosexuella par, ses den som ett viktigt steg framåt i det traditionellt konservativa landet.

Storbritanniens premiärminister Keir Starmer tog emot den tyske förbundskanslern Olaf Scholz till sitt lantställe på söndagen.
Förhoppningen är att "nystarta" relationen med EU, meddelade Starmer vid träffen på anrika Chequers, skriver TT/GP.

Fler länder i EU vill ha hårdare regler för invandring och utvisning, skriver TT/Aftonbladet. Efter en dödlig knivattack i Tyskland förra veckan har debatten blivit ännu mer intensiv. Friedrich Merz från kristdemokratisk CDU, som väntas bli ny tysk ledare efter valet i februari, lovar strängare regler. EU planerar nya regler för att skicka tillbaka fler personer som inte får stanna. Ett förslag kommer den 11 mars. 

Flera länder, bland dem Sverige, vill ha särskilda platser utanför EU där personer som ska utvisas kan vänta. Polen och Danmark, som leder EU:s ministerråd under 2025, stödjer en striktare politik och vill göra det lättare att skicka tillbaka människor till så kallade säkra länder.

Svenska företag och hushåll släppte ut 6,4 procent mer växthusgaser tredje kvartalet 2024 än samma tid föregående år, enligt SCB. Det rapporterar Ekot. Utsläppen ökar främst från åkerier, jordbruk, byggbranschen och personbilar.

En majoritet i grupp den franska parlamentsledamöter enades på fredagen om landets försenade budget för 2025, skriver Le Figaro. Uppgörelsen nåddes mellan president Macrons anhängare och det konservativa partiet Republikanerna, med vissa eftergifter till socialisterna. Budgeten ska nu röstas igenom i senaten och nationalförsamlingen under kommande vecka. Högerextrema Nationell samling hotar dock med misstroendevotum.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj tackade på torsdagen Sverige för landets hittills största stödpaket till Ukraina. Paketet är värt 13,5 miljarder kronor.
"Vi är mycket tacksamma för att denna militära hjälp möter den ukrainska arméns akuta behov och bidrar till att stärka vår försvarsförmåga", twittrade Zelenskyj.

I Tyskland har valtemperaturen stigit rejält efter den historiska omröstningen i förbundsdagen när CDU för första gången tog aktivt stöd av högernationalistiska AfD, uppger Ekot. CDU:s agerande får bland annat skarp kritik av partiets förra förbundskansler Angela Merkel som sällan annars blandar sig dagens politik.

Eurozonens länder upplevde ett enormt intresse för sina statsobligationer i januari 2025. Investerare lade order på över 810 miljarder euro för obligationer värda 73 miljarder euro - en efterfrågan som var 11 gånger större än utbudet. Detta är den högsta noteringen någonsin, enligt nyhetsbyrån Reuters. Efterfrågan förklaras delvis av högre räntor och förmånliga villkor för investerare. Särskilt Frankrike stack ut med rekordhög efterfrågan på sina obligationer efter att landets marknad skakats av ett extraval 2024.

EU:s statistikbyrå Eurostat meddelade på torsdagen med hänvisning till preliminära siffror att ekonomin i euroområdet stod stilla under årets sista kvartal 2024, medan EU som helhet växte med 0,1 procent jämfört med kvartalet innan. Detta är en nedgång från tredje kvartalet då både EU och euroområdet växte med 0,4 procent. I Sverige var tillväxten också beskedlig på 0,2 procent under fjolårets tre sista månader. Tysklands ekonomi krympt med 0,2 procent och Frankrikes med 0,1 procent.

Europeiska centralbanken, ECB, sänkte på torsdagen sina tre styrräntor med 0,25 procentenheter. Den viktigaste styrräntan, inlåningsräntan, ligger därmed på 2,75 procent. Beslutet kommer efter att nya siffror visat att eurozonens ekonomi stod helt stilla under årets sista kvartal 2024. Sänkningen är den femte sedan sommaren 2024 och tar räntan till den lägsta nivån sedan början av 2023. ECB räknar med en svag tillväxt på 1,1 procent under 2025, jämfört med 0,7 procent förra året. Inflationen i eurozonen har sjunkit kraftigt från toppnoteringen på 10,6 procent 2022 till 2,4 procent i december 2024.

Flera EU-länder diskuterar möjligheten att åter börja köpa rysk gas via rörledningar som en del i en möjlig fredsuppgörelse med Ryssland, enligt Financial Times. Förslaget, som stöds av bland annat Tyskland och Ungern, ses som ett sätt att sänka Europas höga energipriser och locka Moskva till förhandlingsbordet. Men det finns stark kritik mot idén. "Det är galenskap. Hur dumma kan vi vara som ens tänker på det som ett alternativ?", sade en anonym diplomat. Före kriget kom cirka 40 procent av EU:s gas från Ryssland. Under 2024 har denna siffra sjunkit till omkring 10 procent.

Tolv EU-länder, däribland Tyskland och Frankrike, har bett EU-kommissionen att använda sina befogenheter för att skydda europeiska val från utländsk påverkan, rapporterar Reuters. I ett gemensamt brev uppmanar länderna kommissionen att skapa en särskild EU-enhet för att motverka utländsk informationsmanipulation.
"De ökande hoten från utländsk inblandning och störande ingripanden i offentliga debatter under viktiga valtillfällen är en direkt utmaning mot vår stabilitet och självständighet", står det i brevet.
Enligt EU-diplomater handlar det främst om påverkan från Ryssland och Kina. Tyskland, som har val den 23 februari, har redan bildat en arbetsgrupp för att förhindra utländsk påverkan.

I dag torsdag meddelade Senterpartiet i Norge att de lämnar regeringssamarbetet med Arbeiderpartiet. Orsaken är en tvist om EU:s energidirektiv, skriver TT/GP. Senterpartiet anser att direktiven minskar landets kontroll över energin, medan statsminister Jonas Gahr Støre menar att de behövs för säkerheten. Trots att Senterpartiet nu lämnar kommer Arbeiderpartiet fortsätta styra ensamma fram till valet i september, men i minoritet. Detta gör det svårare att få igenom politiska beslut.

Regeringen vill göra det svårare för företag i Ryssland att handla med företag i Sverige och beslutar under torsdagen att pausa skatteavtalet med Ryssland, enligt Ekot.

– Vi ökar nu trycket vad gäller den ekonomiska krigföringen och Putins krigskassa. Det är väldigt viktigt för att de helt enkelt ska försvagas, sade finansminister Elisabeth Svantesson.

Den tyska förbundsdagen har antagit ett förslag om att införa tuffare regler för invandring, uppger TT/SVT. Förslaget lades fram av den konservativa oppositionen CDU-CSU och stöddes av bland andra Alternativ för Tyskland (AfD), vilket bröt ett långvarigt tabu om samarbete med det högerextrema partiet.

Tillväxten i den tyska ekonomin landar på blygsamma 0,3 procent i år, enligt en ny prognos från den tyska regeringen, skriver TT/SvD. Det är en rejäl kapning. Den förra prognosen hade en bnp-tillväxt på 1,1 procent 2025. Inte heller nästa år väntas någon vidare återhämtning. 2026 antas tillväxten stanna på 1,1 procent, ner från tidigare bedömning på 1,6 procent.

En ny undersökning visar att en stor majoritet av grönländarna inte vill att USA ska köpa Grönland. Hela 85 procent vill stanna kvar som en del av Danmark, medan endast 6 procent vill tillhöra USA, skriver Financial Times. Detta framgår av en opinionsundersökning som genomfördes förra veckan av företaget Verian. USA:s president Trump har upprepade gånger visat intresse för att köpa världens största ö och har nyligen sagt att USA kommer att "få" Grönland. Som svar har Danmark och Grönland denna vecka presenterat ökade militära satsningar i området, bland annat med tre nya fartyg och två drönare.

I Serbien kan det bli nyval efter att stora protester tvingat premiärminister Miloš Vučević att avgå, rapporterar Ekot. Demonstranterna kräver rättvisa efter att taket på en tågstation rasade in november och 15 personer dog – men det är oklart om protesterna nu kommer ge sig.